Gotowa bibliografia na temat „Life Cycle Energy (LCE)”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Life Cycle Energy (LCE)”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Artykuły w czasopismach na temat "Life Cycle Energy (LCE)"
Santamaria, Belen Moreno, Fernando del Ama Gonzalo, Matthew Griffin, Benito Lauret Aguirregabiria i Juan A. Hernandez Ramos. "Life Cycle Assessment of Dynamic Water Flow Glazing Envelopes: A Case Study with Real Test Facilities". Energies 14, nr 8 (14.04.2021): 2195. http://dx.doi.org/10.3390/en14082195.
Pełny tekst źródłaKumar, Ashok, Pardeep Singh, Nishant Raj Kapoor, Chandan Swaroop Meena, Kshitij Jain, Kishor S. Kulkarni i Raffaello Cozzolino. "Ecological Footprint of Residential Buildings in Composite Climate of India—A Case Study". Sustainability 13, nr 21 (28.10.2021): 11949. http://dx.doi.org/10.3390/su132111949.
Pełny tekst źródłaLi, Qiangnian, Tongze Han, Changlin Niu i Ping Liu. "Life Cycle Carbon Emission Analyzing of Rural Residential Energy Efficiency Retrofit-A Case Study of Gansu province". E3S Web of Conferences 329 (2021): 01063. http://dx.doi.org/10.1051/e3sconf/202132901063.
Pełny tekst źródłaUda, S. A. K. A., M. A. Wibowo i J. U. D. Hatmoko. "Life cycle energy (LCE) on project life cycle (PLC): a literature review". IOP Conference Series: Earth and Environmental Science 724, nr 1 (1.04.2021): 012057. http://dx.doi.org/10.1088/1755-1315/724/1/012057.
Pełny tekst źródłaThaipradit, Pipat, Nantamol Limphitakphong, Premrudee Kanchanapiya, Thanapol Tantisattayakul i Orathai Chavalparit. "The Influence of Building Envelop Materials on its Life Cycle Performance: A Case Study of Educational Building in Thailand". Key Engineering Materials 780 (wrzesień 2018): 74–79. http://dx.doi.org/10.4028/www.scientific.net/kem.780.74.
Pełny tekst źródłaMoazzen, Nazanin, Mustafa Erkan Karaguler i Touraj Ashrafian. "Assessment of the Life Cycle Energy Efficiency of a Primary School Building in Turkey". Applied Mechanics and Materials 887 (styczeń 2019): 335–43. http://dx.doi.org/10.4028/www.scientific.net/amm.887.335.
Pełny tekst źródłaTSURUMAKI, Mineo, Mikio UEMATSU i Koichiro NEZU. "Effectiveness of life cycle energy(LCE) analysis for urban development planning." ENVIRONMENTAL SYSTEMS RESEARCH 22 (1994): 158–64. http://dx.doi.org/10.2208/proer1988.22.158.
Pełny tekst źródłaSandberg, Marcus, Jani Mukkavaara, Farshid Shadram i Thomas Olofsson. "Multidisciplinary Optimization of Life-Cycle Energy and Cost Using a BIM-Based Master Model". Sustainability 11, nr 1 (8.01.2019): 286. http://dx.doi.org/10.3390/su11010286.
Pełny tekst źródłaAKINAGA, Kunji, i Mamoru KASHIWAYA. "Study on Energy Saved Alternative Sewer Systems by Life Cycle Energy(LCE) Analysis." Doboku Gakkai Ronbunshu, nr 622 (1999): 35–49. http://dx.doi.org/10.2208/jscej.1999.622_35.
Pełny tekst źródłaGrenz, Julian, Moritz Ostermann, Karoline Käsewieter, Felipe Cerdas, Thorsten Marten, Christoph Herrmann i Thomas Tröster. "Integrating Prospective LCA in the Development of Automotive Components". Sustainability 15, nr 13 (25.06.2023): 10041. http://dx.doi.org/10.3390/su151310041.
Pełny tekst źródłaRozprawy doktorskie na temat "Life Cycle Energy (LCE)"
Davidsson, Simon. "Life Cycle Exergy Analysis of Wind Energy Systems : Assessing and improving life cycle analysis methodology". Thesis, Uppsala universitet, Globala energisystem, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-157185.
Pełny tekst źródłaBAHLAWAN, Hilal. "Optimization of hybrid energy plants by accounting for life cycle energy demand". Doctoral thesis, Università degli studi di Ferrara, 2019. http://hdl.handle.net/11392/2478783.
Pełny tekst źródłaHybrid energy plants may be a solution to overcome the limitations of a single source of energy, both based on renewable and non-renewable energy sources. A hybrid energy plant consists in a combination of two or more energy conversion systems which use different energy sources, that, when integrated, overcome the respective limitations. Several energy systems could be integrated in a hybrid energy plant depending on the availability of their primary energy resources. Hybrid energy plants have the potential to provide higher quality and better reliability of energy supply compared to a system based on a single source of energy. The promising energy and environmental benefits of hybrid energy plants for building applications are greatly dependent upon their design and operation strategy. In other words, the key factors for the achievement of an as high as possible primary energy saving and greenhouse gas emission reduction are the correct sizing and operation of the hybrid energy plant. Moreover, the optimization process of a hybrid energy plant must be based on the efficient match between building energy demand and supply. The optimal design of hybrid energy plants is commonly achieved by accounting for their environmental impacts during their useful life. However, this common approach, which only accounts for on-site environmental impacts, costs or primary energy consumption, may lead to burden shifting by ignoring the upstream life cycle of the hybrid energy plant. Given the complexity to deal with the number of variables involved, the multiple sources of energy that can be used, the choice of energy converters, the integration of life cycle assessment in system’s design and operation, procedures ad guidelines are needed for the solution of such complex problem, i.e. the optimization of hybrid energy plants in order to achieve an optimal result in term of primary energy saving and consequently environmental impacts reduction over the life cycle of the plant. For these reasons, the work of this thesis focuses on the development of original methods and procedures for the optimization of hybrid energy plants by accounting for the on-site and off-site energy consumption or environmental impacts calculated throughout the various stages of the life cycle of the energy plant. This work provides a new dynamic programming based optimization method to solve the optimization problem of hybrid energy plants by minimizing the on-site primary consumption. The proposed methodology extends the use of the dynamic programming method and attempts to apply it to solve both the sizing and operating optimization problems. Moreover, the presented method is fast, easy to implement and also addresses the nonlinearity associated with the characteristics of a hybrid energy plant. In addition, this work, investigates the life cycle assessment of renewable and non-renewable energy systems which can be employed for residential applications. For each system a cradle-to-gate life cycle assessment is carried out. The considered impact parameter is the cumulative energy demand. Furthermore, the problem of life cycle inventory scaling is addressed and appropriate scaling factors and their relevance for calculating environmental impacts are presented. The scaling procedure used in this work allows to obtain impact curves which can be used for optimization purposes. Finally, a general procedure for the integration of life cycle assessment into system’s design and optimization is developed. A case study consisting of a hybrid energy plant, which is composed of renewable and non-renewable energy systems, is considered to demonstrate the proposed approach. The optimization is carried out by taking into account the non-linear life cycle inventory scaling of energy systems and is conducted with the aim of minimizing the primary energy consumed during the manufacturing, transportation and operation phases.
Yossef, Delav, i Dino Hot. "Comparative life cycle assessment of organic building materials". Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för information och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37774.
Pełny tekst źródłaHashemi, Farzad Tabassom. "Life Cycle Assessment (LCA) for a DC-microgrid energy system in Fjärås". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263173.
Pełny tekst źródłaAnvändningen av solpaneler har de senaste åren kommit att öka markant i Sverige. Ökningen beror på det statliga bidraget för installation av solceller som lanserades 2009. Kungsbacka kommun installerade solcellssystem i två olika typer av byggnader, ny och äldre befintlig byggnad. Den nya byggnaden anslöts till direkt mikronät (DC-mikcrogrid) och den äldre byggnaden utrustades med solcellssystem. Detta projekt utför en ’från vaggan till porten’ livscykelanalys (LCA) för energisystemet direkt mikronät. Syftet är i huvudsak att fastställa vilka delar och processer av det direkta mikronätet som bidrar till störst miljöpåverkan genom dess livslängd, det vill säga från vaggan till porten. Vidare undersöker studien återbetalningstiden (Energy PayBack Time, EPBT) och den ackumulerade energianvändningen (Cumulative Energy Demand, CED) för det direkta mikronätet. Studien utför två komparativa LCA varpå det direkta mikronätet först jämförs med solcellssystemet i syfte att fastställa vilket av systemen har större miljöpåverkan. Studien ämnar också jämföra det direkta mikronätet med den genomsnittliga energimixen i Sverige, också avseende miljöpåverkan. LCA metoden följer ISO 14040-ramverket. Studien är baserad på två funktionella enheter vilka består av installerad kilowatt peak (kWp) kapacitet vilken används för att jämföra solcellssystemet och det direkta mikromåttet. Den andra funktionella enheten är 1 kWh levererad elektricitet till bostäder som producerats genom det direkta mikronätet. Denna funktionella enhet används för en ’stand-alone’ analys av det direkta mikronätet i syfte att göra det jämförbart med andra mikrosystem eller system med olika energikällor så som vatten-, vind- och kärnkraft. Resultaten från ‘stand-alone’ livscykelanalysen av det direkta mikronätet visar på att batteriet har en större effekt på mänsklig toxicitet terrestrisk ekotoxicitet, varpå systemet för energihubb bidrar främst till övergödning, abiotisk utarmning, vattenlevande ekotoxicitet och havslevande ekotoxicitet. Monokristallin solpanel har större påverkan på global uppvärmning och övergödning (fossilabränslen). I övrigt är EPBT för det direkta mikronätet cirka 3,7 år vilket innebär att energin beräknas kostnadsfri i cirka 26,5 år, givet att det kan antas att systemets livslängd är 30 år. CED-resultat visar på att microkristallin solpanel är en intensiv energiprocess som kräver mer icke-förnybar energi jämfört med resterande delar av det direkta mikronätet. Jämförelsen mellan det direkta mikronätet och solcellssystemet visar på att det direkta mikronätet har större miljöpåverkan i de flesta kategorier. Detta beror i huvudsak på batterier och växelriktare som har tydlig effekt på resultatet. Av resultatet från CED-analysen framgår att produktion av multikristallin solpanel av solcellssystemet är det mest energikrävande processen i båda kategorierna för förnybar och icke-förnybar energikälla. Vidare framgår av analysen att det direkta mikronätet har en större miljöpåverkan i alla kategorier, jämfört med påverkan från genomsnittet av energimixen i Sverige. Detta beror på att elproduktionen i Sverige mestadels består av vatten- och kärnkraft som tillsammans 2017 utgjorde 83 procent av den totala energiproduktionen. Denna produktion orsakaren mindre miljöbelastning. Trots att det direkta mikronätet påvisar en högre miljöpåverkan än solcellssystemet, är det fortfarande ett alternativ till att generera elektricitet eftersom det direkta mikronätet bidrar till indirekta fördelar såsom energibesparing. Energibesparingen i det direkta mikronnätet sker således genom ökad användning av den egenproducerade energin samt självförsörjning. Det ska vidare tilläggas att ’end-of-life’ procedurerna blir viktiga i synnerhet när de återvunna materialet återanvänds. Vidare bör solpaneler återanvändas vid ’end-of-life’ vilket bör finnas i åtanke för vidarestudier och i samband med att data tillgängliggörs.
Du, Guangli. "Life cycle assessment of bridges, model development and case studies". Doctoral thesis, KTH, Bro- och stålbyggnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-161196.
Pełny tekst źródłaQC 20150311
Wan, Omar Wan Mohd Sabki. "Analysis of Embodied Energy and Carbon in Malaysian Building Construction Using Hybrid Life Cycle Assessment". Thesis, Griffith University, 2015. http://hdl.handle.net/10072/365359.
Pełny tekst źródłaThesis (PhD Doctorate)
Doctor of Philosophy (PhD)
Griffith School of Engineering
Science, Environment, Engineering and Technology
Full Text
Östling, Ida. "Life cycle analysis as a tool for CO2 mitigation in the building sector". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155572.
Pełny tekst źródłaXimenes, Naves Alex. "Whole Life Sustainability Assessment at the Building Industry and Constructed Assets, through the Whole Life Costing Assessment and Life Cycle Costing Assessment evaluating the economic and financial aspects". Doctoral thesis, Universitat Rovira i Virgili, 2019. http://hdl.handle.net/10803/670202.
Pełny tekst źródłaLos edificios de energía de red cero pueden entenderse como edificios, que durante un tiempo dado generan tanta energía como consumen. O bien, desde el punto de vista del suministro o el consumo, la disponibilidad de energía está relacionada con algunos problemas básicos, como las fuentes, la conversión, la distribución, la utilización, el desperdicio, la optimización, la eficiencia y la autonomía. Estos problemas revelan la complejidad del tema de la energía y justifican la atención especial que le presta la comunidad académica. Para obtener resultados tangibles en el análisis de estos sistemas, en nuestro estudio nos centramos en el modelado y la optimización de soluciones energéticas aplicadas a edificios o sistemas similares. Por otro lado, el período de tiempo de los objetos analizados se extendió a su período de ciclo de vida esperado. Los objetivos principales se establecieron como: - Verificar y analizar el estado de la técnica de las soluciones de energía renovable para edificios y activos construidos y la aplicabilidad del análisis de costos de ciclo de vida a estas cuestiones; - Configure modelos reproducibles de edificios y sus principales cargas eléctricas, a través de herramientas de Ingeniería de Procesos Asistidos por Computadora, para proceder a simulaciones y optimización, considerando como fuente de energía primaria la energía solar;
Net-zero energy buildings can be understood as buildings, that for a given time, generate as much energy as they consume. Either, from the point of view of supply or consumption, energy availability is related to some basic issues such as source (s), conversion, distribution, utilization, waste, optimization, efficiency and autonomy. These issues reveal the complexity of the subject of energy and justify the special attention given to it by the academic community. To obtain tangible results in the analysis of these systems, in our study we focus on the modelling and optimization of energy solutions applied to buildings or similar systems. On the other hand, the time frame of the analysed objects was extended to their expected life cycle period. The main objectives were stablished as: - Verify and analyse the state-of-the-art of renewable energy solutions for buildings and constructed assets and the applicability of life cycle costing analysis to these issues; - Configure reproducible models of buildings and their main electrical loads, via Computer Aided Process Engineering tools, to proceed simulations and optimization, considering as primary energy source solar energy; - Quantify, using real-life and hypothetical case studies, the benefits of the proposed solutions, aiming the whole life sustainability assessment through the reduction of the whole life cycle costing; and - Guarantee the reproducibility of the models and main general results of this study and make them public, to contribute with their applicability and further researches.
Pektas, Deniz. "A comparative Life Cycle Assessment (LCA) study of centralized and decentralized wastewater heat recovery in Stockholm, Sweden". Thesis, KTH, Energiteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299856.
Pełny tekst źródłaStäderna bär ett stort ansvar i klimatkrisen. Detta innebär också att städernas omställning är en nyckelfaktor för att uppnå hållbara samhällen och en hållbar värld. Upp till 90 % av energianvändningen inom den urbana vattencykeln går till varmvattenuppvärmning för slutanvändare. En stor andel av värmen som förses till hushållen i form av varmvatten går förlorad genom avloppen. Enligt Schmid (2008), går ungefär 15 % av värmeenergin som tillförs konventionella nya byggnader förlorad genom avloppen, medan för nya lågenergibyggnader är motsvarande andel 30 %. När byggnadernas transmission-, infiltration-, och exfiltrationsförluster minskar på grund av förbättrad byggdesign, kan man förvänta att andelen av avloppsvärmeförlusterna kommer att öka. För att bättre ta tillvara denna värme i vattnet som spolas ner i avloppen, har värmeåtervinning från avloppsvatten tillämpats och testats i flera städer runt om i världen. Avloppsvatten är en pålitlig och förnybar form av värmeenergi med en relativt stabil temperatur under hela året. Flera teknisk-ekonomiska bedömningar, och ett fåtal livscykelanalyser har utförts hittills. Däremot har ingen jämförande livscykelanalys av centraliserad och decentraliserad värmeåtervinning från avloppsvatten påträffats. Dålig eller otillräcklig planering av värmeåtervinning från avloppsvatten kan leda till konkurrerande teknik. Dessutom kan okoordinerad decentraliserad vårmeåtervinning från avloppsvatten resultera i att avloppsreningsverkens minimikrav på inkommande avloppsvattentemperatur till reningsverken äventyras. Därför har påverkan på miljön på grund av centraliserad, och ett framtida scenario med en ökande andel av decentraliserad värmeåtervinning från avloppsvatten i Stockholm uppskattats och jämförts. Detta utfördes genom att systematiskt analysera energianvändning, utsläpp, och utvinning av naturresurser från tillverkning, transport, drift, interna avloppsreningsverkprocesser, biogasförbrukning, och bortskaffande/återvinning genom att utveckla en livscykelanaysmodell i både Excel och SimaPro. Centraliserad värmeåtervinning från avloppsvatten i Stockholm jämfördes med decentraliserad värmeåtervinning där 10, 20, …, 90, och 100 % av hushållen installerar avloppsvattenvärmeväxlare för duschar. Den minskade avloppsvattentemperaturen och följaktligen den minskade centrala värmeåtervinningen på grund av vårmeåtervinning från duschar uppskattades genom att beräkna den resulterande blandtemperaturen på avloppsvattnet vid inloppet till avloppsrören, och därefter anta en enkel modell för temperaturminskningen på avloppsvattnet längs avloppsrören. Resultaten av livscykelinventeringen, som utvecklades i Excel, tilldelades till respektive miljöpåverkanskategori med miljöpåverkansbedömning. Miljöpåverkansbedömningen med ReCiPe2016 metoden vid mitt- och slutpunkterna visade att det centraliserade alternativet har lägst miljöpåverkan per kWh återvunnen värme från avloppsvatten. Mer specifikt, var miljöpåverkan av det centraliserade alternativet 0,131 kg CO2ekv/kWh, 1,27×10-7 Invaliditetsjusterade livsår/kWh, 3,73×10-10 markbundna artår/kWh, 80,6 kiloton CO2ekv, 1 780 Invaliditetsjusterade livsår, och 5,23 markbundna artår. Detta kan jämföras med resultaten av 50 % decentraliserad värmeåtervinning som var 0,164 kg CO2ekv/kWh, 1,59×10-7 Invaliditetsjusterade livsår/kWh, 4,68×10-10 markbundna artår/kWh, 82,8 kiloton CO2ekv, 1 600 Invaliditetsjusterade livsår, och 4,72 markbundna artår. Alternativet med 100 % decentralisering visade sig ha störst påverkan på alla kategorier. Känsligheten hos modellen undersöktes genom att variera viktiga parametrar.
Miliutenko, Sofiia. "Life Cycle Impacts of Road Infrastructure : Assessment of energy use and greenhouse gas emissions". Licentiate thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-89885.
Pełny tekst źródłaQC 20120229
Książki na temat "Life Cycle Energy (LCE)"
Demirbas, Ayhan. Waste Energy for Life Cycle Assessment. Cham: Springer International Publishing, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-40551-3.
Pełny tekst źródłaSakellariou, Nicholas. Life Cycle Assessment of Energy Systems. Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Inc., 2018. http://dx.doi.org/10.1002/9781119418580.
Pełny tekst źródłaKuemmel, Bernd. Life-cycle analysis of energy systems. Frederiksberg: Roskilde University Press, 1997.
Znajdź pełny tekst źródłaBasosi, Riccardo, Maurizio Cellura, Sonia Longo i Maria Laura Parisi, red. Life Cycle Assessment of Energy Systems and Sustainable Energy Technologies. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-93740-3.
Pełny tekst źródłaSingh, Anoop, Deepak Pant i Stig Irving Olsen, red. Life Cycle Assessment of Renewable Energy Sources. London: Springer London, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4471-5364-1.
Pełny tekst źródłaCorp, Forintek Canada, Canada Natural Resources Canada i University of British Columbia. School of Architecture. Environmental Research Group., red. Life-cycle energy use in office buildings. [Canada]: Forintek Canada Corp., 1994.
Znajdź pełny tekst źródłaRyan, Davis, i National Renewable Energy Laboratory (U.S.), red. Techno-economics & life cycle assessment. Golden, Colo.]: National Renewable Energy Laboratory, 2011.
Znajdź pełny tekst źródłaAyres, Robert U. Life cycle analysis and materials/energy forecasting models. Fontainebleau: INSEAD, 1993.
Znajdź pełny tekst źródłaEngineers, Society of Automotive, i SAE World Congress (2007 : Detroit, Mich.), red. Life cycle analysis and energy or emissions modeling. Warrendale, PA: Society of Automotive Engineers, 2007.
Znajdź pełny tekst źródłaAyres, Robert U. Life cycle analysis and materials/energy forecasting models. Fontainebleau: INSEAD, 1993.
Znajdź pełny tekst źródłaCzęści książek na temat "Life Cycle Energy (LCE)"
Laurent, Alexis, Nieves Espinosa i Michael Z. Hauschild. "LCA of Energy Systems". W Life Cycle Assessment, 633–68. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-56475-3_26.
Pełny tekst źródłaLaleman, Ruben, Johan Albrecht i Jo Dewulf. "Comparing Various Indicators for the LCA of Residential Photovoltaic Systems". W Life Cycle Assessment of Renewable Energy Sources, 211–39. London: Springer London, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4471-5364-1_10.
Pełny tekst źródłaRuggeri, B., S. Sanfilippo i T. Tommasi. "Sustainability of (H2 + CH4) by Anaerobic Digestion via EROI Approach and LCA Evaluations". W Life Cycle Assessment of Renewable Energy Sources, 169–94. London: Springer London, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4471-5364-1_8.
Pełny tekst źródłaGirardi, Pierpaolo, i Alessia Gargiulo. "LCA of Photovoltaic Solutions in the Italian Context". W Life Cycle Assessment of Energy Systems and Sustainable Energy Technologies, 17–30. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-93740-3_2.
Pełny tekst źródłaBrondi, Carlo, Simone Cornago, Dario Piloni, Alessandro Brusaferri i Andrea Ballarino. "Application of LCA for the Short-Term Management of Electricity Consumption". W Life Cycle Assessment of Energy Systems and Sustainable Energy Technologies, 45–59. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-93740-3_4.
Pełny tekst źródłaParisi, Maria Laura, i Riccardo Basosi. "Geothermal Energy Production in Italy: An LCA Approach for Environmental Performance Optimization". W Life Cycle Assessment of Energy Systems and Sustainable Energy Technologies, 31–43. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-93740-3_3.
Pełny tekst źródłaL’Abbate, Pasqua, Michele Dassisti i Abdul G. Olabi. "Small-Size Vanadium Redox Flow Batteries: An Environmental Sustainability Analysis via LCA". W Life Cycle Assessment of Energy Systems and Sustainable Energy Technologies, 61–78. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-93740-3_5.
Pełny tekst źródłaMuradin, Magdalena. "The Environmental Assessment of Biomass Waste Conversion to Sustainable Energy in the Agricultural Biogas Plant". W Towards a Sustainable Future - Life Cycle Management, 133–41. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-77127-0_12.
Pełny tekst źródłaKeller, Heiko, Horst Fehrenbach, Nils Rettenmaier i Marie Hemmen. "Extending LCA Methodology for Assessing Liquid Biofuels by Phosphate Resource Depletion and Attributional Land Use/Land Use Change". W Towards a Sustainable Future - Life Cycle Management, 121–31. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-77127-0_11.
Pełny tekst źródłaIngemarsdotter, Emilia, Sahil Singhania i Georgios Pallas. "Dynamic LCA and LCC with ECOFACT". W Lecture Notes in Mechanical Engineering, 703–11. Cham: Springer International Publishing, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-28839-5_79.
Pełny tekst źródłaStreszczenia konferencji na temat "Life Cycle Energy (LCE)"
Lokesh, Kadambari, Atma Prakash, Vishal Sethi, Eric Goodger i Pericles Pilidis. "Assessment of Life Cycle Emissions of Bio-SPKs for Jet Engines". W ASME Turbo Expo 2013: Turbine Technical Conference and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2013. http://dx.doi.org/10.1115/gt2013-94238.
Pełny tekst źródłaBashirzadeh Tabrizi, Toktam, i Francesco Fiorito. "Optimization of windows’ design in residential buildings Use of overall Life Cycle Energy (LCE) indicator". W Annual International Conference on Architecture and Civil Engineering (ACE 2016). Global Science & Technology Forum ( GSTF ), 2016. http://dx.doi.org/10.5176/2301-394x_ace16.17.
Pełny tekst źródłaRaynolds, Marlo A., M. David Checkel i Roydon A. Fraser. "A Case Study for Life Cycle Assessment (LCA) as an Energy Decision Making Tool: The Production of Fuel Ethanol from Various Feedstocks". W Total Life Cycle Conference & Exposition. 400 Commonwealth Drive, Warrendale, PA, United States: SAE International, 1998. http://dx.doi.org/10.4271/982205.
Pełny tekst źródłaLarsen, Chris, Jennifer Szaro i William Wilson. "An Alternative Approach to PV System Life Cycle Cost Analysis". W ASME 2004 International Solar Energy Conference. ASMEDC, 2004. http://dx.doi.org/10.1115/isec2004-65082.
Pełny tekst źródłaMarius, Nicolae Florin. "APPLICATIONS OF LIFE CYCLE ASSESSMENT (LCA) IN SHIPPING INDUSTRY". W 14th SGEM GeoConference on ENERGY AND CLEAN TECHNOLOGIES. Stef92 Technology, 2014. http://dx.doi.org/10.5593/sgem2014/b42/s19.038.
Pełny tekst źródłaFitch, Peder E., i Joyce Smith Cooper. "Life Cycle Energy Analysis as a Method for Material Selection". W ASME 2003 International Design Engineering Technical Conferences and Computers and Information in Engineering Conference. ASMEDC, 2003. http://dx.doi.org/10.1115/detc2003/dfm-48142.
Pełny tekst źródłaHeath, Garvin, Craig Turchi, Terese Decker, John Burkhardt i Chuck Kutscher. "Life Cycle Assessment of Thermal Energy Storage: Two-Tank Indirect and Thermocline". W ASME 2009 3rd International Conference on Energy Sustainability collocated with the Heat Transfer and InterPACK09 Conferences. ASMEDC, 2009. http://dx.doi.org/10.1115/es2009-90402.
Pełny tekst źródłaHu, Ming. "A New Building Life-Cycle Embodied Performance Index". W 111th ACSA Annual Meeting Proceedings. ACSA Press, 2023. http://dx.doi.org/10.35483/acsa.am.111.1.
Pełny tekst źródłaCurtiss, Peter S., i Jan F. Kreider. "Developments in Light Vehicle Life Cycle Analysis With Application to Electric Vehicles". W ASME 2011 5th International Conference on Energy Sustainability. ASMEDC, 2011. http://dx.doi.org/10.1115/es2011-54957.
Pełny tekst źródłaMaruyama, Naoki, Seizo Kato i Anugerah Widiyanto. "Life Cycle Management for Power Plant Optimization by LCA Consolidated Evaluation Scheme". W 1st International Energy Conversion Engineering Conference (IECEC). Reston, Virigina: American Institute of Aeronautics and Astronautics, 2003. http://dx.doi.org/10.2514/6.2003-5995.
Pełny tekst źródłaRaporty organizacyjne na temat "Life Cycle Energy (LCE)"
Al-Qadi, Imad, Hasan Ozer, Mouna Krami Senhaji, Qingwen Zhou, Rebekah Yang, Seunggu Kang, Marshall Thompson i in. A Life-Cycle Methodology for Energy Use by In-Place Pavement Recycling Techniques. Illinois Center for Transportation, październik 2020. http://dx.doi.org/10.36501/0197-9191/20-018.
Pełny tekst źródłaRuegg, Rosalie T. Life-cycle costing for energy conservation in buildings:. Gaithersburg, MD: National Institute of Standards and Technology, 1989. http://dx.doi.org/10.6028/nist.ir.89-4129.
Pełny tekst źródłaRuegg, Rosalie T., i Stephen R. Petersen. Life-cycle costing for energy conservation in buildings:. Gaithersburg, MD: National Institute of Standards and Technology, 1989. http://dx.doi.org/10.6028/nist.ir.89-4130.
Pełny tekst źródłaLittlefield, James, Joe Marriott i Timothy J. Skone. Using Life Cycle Analysis to Inform Energy Policy. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), grudzień 2013. http://dx.doi.org/10.2172/1526310.
Pełny tekst źródłaRuegg, Rosalie T., i Stephen R. Petersen. Life-cycle costing for energy conservation in buildings:. Gaithersburg, MD: National Institute of Standards and Technology, 1992. http://dx.doi.org/10.6028/nist.ir.4778.
Pełny tekst źródłaSwaminathan, S., N. F. Miller i R. K. Sen. Battery energy storage systems life cycle costs case studies. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), sierpień 1998. http://dx.doi.org/10.2172/291017.
Pełny tekst źródłaFuller, Sieglinde K., i Stephen R. Petersen. Life-cycle costing workshop for energy conservation in buildings:. Gaithersburg, MD: National Institute of Standards and Technology, 1994. http://dx.doi.org/10.6028/nist.ir.5165-1.
Pełny tekst źródłaTwomey, Janet M. Sustainable Energy Solutions Task 3.0:Life-Cycle Database for Wind Energy Systems. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), marzec 2010. http://dx.doi.org/10.2172/991642.
Pełny tekst źródłaLippiatt, Barbara C., Stephen F. Weber i Rosalie T. Ruegg. Energy prices and discount factors for life-cycle cost analysis :. Gaithersburg, MD: National Bureau of Standards, 1985. http://dx.doi.org/10.6028/nbs.ir.85-3273-1.
Pełny tekst źródłaLippiatt, Barbara C., i Rosalie T. Ruegg. Energy prices and discount factors for life-cycle cost analysis :. Gaithersburg, MD: National Bureau of Standards, 1987. http://dx.doi.org/10.6028/nbs.ir.85-3273-2.
Pełny tekst źródła