Gotowa bibliografia na temat „Licentiatavhandlingar”

I denna forskningsöversikt kartläggs svenskproducerad och kvalitetsgranskad forskning om svensk forskarutbildning i syfte att illustrera forskningsfältets fysiska och vetenskapliga formering 2000–2020. Databasen Swepub användes för att identifiera licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar och refereegranskade artiklar som sedan analyserades med deskriptiv statistik och tematisk analys. Fältets fysiska formering består av totalt 122 publikationer, varav 14 avhandlingar och 108 artiklar som publicerats i 71 tidskrifter. Generellt är den geografiska och institutionella/disciplinära spridningen mycket stor, och majoriteten av förstaförfattarna är kvinnor (64 %). I fältets vetenskapliga formering dominerar kvalitativ metodik (70 %) och innehållsmässigt har forskarutbildningen studerats som (1) Pedagogisk verksamhet, (2) System och tillvaro, (3) Icke-traditionell kunskapsmiljö, (4) Könad och kulturell miljö, (5) Karriärmöjlighet eller (6) Vetenskaplig produktion. Resultatet visar även att doktoranders (forskar)karriärer respektive forskarutbildningens icke-traditionella kunskapsmiljöer betonas alltmera efter 2015. I diskussionen lyfts hur forskningen följer utbildningspolitikens och forskningspolitikens olika agendor över tid. Från att forskningen tidigare primärt har närmat sig forskarutbildningen som ”utbildning” i samklang med utbildningspolitikens växande krav på kvalitet har det nu blivit allt vanligare att närma sig forskarutbildningen som gränsyta för ”forskning” och ”samverkan” – i linje med forskningspolitikens ökade krav på excellent forskning, tvärvetenskap och samhällsnytta under 2000-talets andra decennium.

Senaste nytt i institutionens skriftserier: Gunilla Byrman (red.), En värld för sig själv - Nya studier i medeltida ballader. Ord och Musik och Bild. Intermediala studier 1, Växjö University Press 2008. Åsa Nilsson Skåve, Den befriade sången. Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Nr 108/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Olof Eriksson (red.), Översättning och Kultur. Föredrag från ett symposium vid Växjö universitet 17-18 november 2006. Acta Wexionensia. Nr 113/2007. Sofia Ask, Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Acta Wexionensia. Nr 115/2007. Doktorsavhandling i nordiska språk. Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration. Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s. Acta Wexionensia. Nr 122/2007. Doktorsavhandling i historia. Thérèse Eng, Traduire l’oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains. Acta Wexionensia. Nr 125/2007. Doktorsavhandling i franska. Annette Årheim, När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier. Acta Wexionensia. Nr 128/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Brigitte Kühne, Varför informationskompetens? (Rapport) Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou (red.), Föraningar. Kreativt skri­vande i Växjö. Lagerkvist-serien 3. Växjö University Press 2007. Lo Snöfall och Vasilis Papageorgiou, Ingen hand orörd. Städer. Växjö Univer­sity Press 2007. Maria Fohlin, La modification adverbiale de iádjectif en français et en suédois. Licentiatavhandling. Mary Ingemansson, Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Licentiatavhandling. Jesper Johansson, ”Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981. Licentiatavhandling. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1941. Licentiatavhandling. Johan Svanberg, Flyktingar och arbetskraftsmigranter från Estland vid Svenska Stålpressing AB i Olofström 1945-1952. Licentiatavhandling.

Marie Eriksson. Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810-1880 (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 365 sidor). Doktorsavhandling i historia.Carl Klintborg. Sri Lankas historia i Michael Ondaatjes roman Anil’s Ghost (Växjö och Kalmar: Institutionen för Språk och litteratur 2010, 87 sidor). Licentiatavhandling i litteraturvetenskap.Roy Liddle. Speed and time in the event modifier lexemes slow, fast and quick; A cognitive perspective (Växjö och Kalmar: Institutionen för Språk och litteratur 2010, 118 sidor). Licentiatavhandling i engelska.Angela Marx Åberg. Lesefreude und Lernerorientierung. Eine Untersuchung von Lehrentscheidungen beim Lesen eines Romans in einer Schülergruppe im schwedischen Unterricht Deutsch als Fremdsprache (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 198 sidor + bilagor). Doktorsavhandling i tyska.Ulf Pettersson. Där berättelsen äger rum. Narration, perception och kognition i ett kombinerat text- och läsarperspektiv med exempel ur Eyvind Johnsons författarskap (Växjö och Kalmar: Institutionen för Språk och litteratur 2010, 107 sidor). Licentiatavhandling i litteraturvetenskap.Tobias Stark. Folkhemmet på is. Ishockey, modernisering och nationell identitet i Sverige 1920-1972 (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 331 sidor). Doktorsavhandling i historia.Johan Svanberg. Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström 1945-1952 (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 394 sidor). Doktorsavhandling i historia.Sofia Wastesson. L’atténuation en traduction. Étude traductologique des marqueurs de probabilité en francais et en suédois (Växjö och Kalmar: Linnaeus University Press 2010, 190 sidor). Doktorsavhandling i franska.

Senaste nytt i institutionens skriftserier:Peter Hultsberg, Därför berör oss fåglarnas liv. Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse. Acta Wexionensia. Nr 142/2008. Växjö University Press. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Mats Johansson, Mörekonflikten: Klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929-1931. Licentiatavhandling i historia.

Min kommande licentiatavhandling i etnologi handlar om representationer av medeltiden i Åbo, och då främst de nya, upplevelsebaserade och virtuella representationerna. Ett av mina forskningsobjekt är den medeltida marknaden på Gamla Stortorget, ett årligt evenemang som uppnått stor popularitet. Det karaktäriseras av försäljare klädda i medeltida stil, arbetsuppvisningar samt skådespelare som rör sig bland publiken och spelar upp olika episoder. För att sätta mig in i evenemangets karaktär och betydelse för olika grupper har jag intervjuat producenter, besökare samt personer som medverkar i marknadsskådespelet. I denna artikel kommer jag att diskutera begreppet förståelse utgående från mitt forskningsämne och -material.

This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods.

The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.

I suggest that education for sustainable development is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas.

Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer.

De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning.

Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.

Jag föreslår hållbar utveckling som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.