Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: Kvinnliga fotbollsspelare.
Rozprawy doktorskie na temat „Kvinnliga fotbollsspelare”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 24 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Kvinnliga fotbollsspelare”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
1
andersson, Kajsa, i B.-D. Sabrina Henriksson. "Attityder och Kunskap om kost hos kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-152703.
Pełny tekst źródła
2
Öhling, Elin, i Orellana Emelie Reyes. "Kvinnliga fotbollsspelare med siktet inställt på en tränarroll : En jämförande kvantitativ studie om vad som motiverat kvinnliga fotbollsspelare att bli tränare". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5619.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad som påverkat kvinnliga fotbollsspelare till att engagera sig som tränare samt om förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats över tid genom att jämföra två förutbestämda generationer. 1. Vilka faktorer har bidragit till att kvinnliga fotbollsspelare valt att bli tränare? 2. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som påverkat deras beslut att bli tränare? 3. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som försvårat deras tränarkarriär? Metod Föreliggande studie utmynnade i en kvantitativ ansats med inslag av intervjuer då både bredd och djup eftersträvades. Enkätformuläret baserades på svar från respondenterna i för-intervjuerna för att få en djupare förståelse kring kvinnliga fotbollstränares syn på sin tränarroll. Enkäten innehöll sex bakgrundsfrågor samt två huvudfrågor med påståenden deltagarna fick ta ställning till. Studien genomfördes på 106 kvinnliga fotbollstränare i Sverige, varav fyra deltog i för-intervjuer och 102 (bortfall n=4) i enkätstudien. I för-intervjuerna deltog två från varje generation och i enkätundersökningen deltog 47 från den yngre generationen (generation 1) och 51 från den äldre (generation 2). Urvalskriterierna för studien var att ha spelat fotboll i minst tio år samt minst ha utbildningsnivå två av fyra möjliga (UEFA B ungdom eller motsvarande). Svaren analyserades i IMB SPSS Statistics 24 där det icke parametriska-testet Mann-Whitney användes för att jämföra generationernas skattningar. Resultat Av faktorerna som bidragit till att kvinnorna valt att bli tränare skattades påståendet “Jag brinner för damfotboll” högst av båda generationerna. Den största signifikanta skillnaden mellan generationerna fanns i påståendet “Jag vill utveckla individer till att bli bra fotbollsspelare” där den äldre generationen skattade detta påstående högre. Faktorn att det är sämre förutsättningar på damsidan än på herrsidan gällande resurser och organisation har varit det som försvårat mest för båda generationerna. Den största tendensen till signifikant skillnaden mellan generationerna av faktorerna som försvårat fanns i påståendet “Att vara ensam kvinna bland många män inom tränarkåren” där den yngre generationen skattade detta lägre jämfört med den äldre generationen. Slutsats Våra resultat visar tendenser på att i vissa påståenden har förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats med tiden, men det finns fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Det högsta skattningsvärdet för den faktorn som bidragit eller försvårat mest till valet att fortsätta som tränare efter sin spelarkarriär hittas i samma påståenden för båda generationerna.Ämneslärarprogram, Specialidrott
3
Ekblom, Pontus. "Samband mellan interna och externabelastningsvariabler för kvinnliga professionella fotbollsspelare". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42560.
Pełny tekst źródła
4
Malmborg, Julia, i Henrik Årneby. "Korrelationer mellan agility och unilateral och bilateral effektutveckling hos kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Högskolan i Halmstad, Biomekanik och biomedicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17796.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund: Unilateral benträning är ett relativt outforskat område inom träningsvetenskapen. Traditionellt genomförs fysträning för intermittenta idrotter bilateralt, trots att idrottens rörelser sker unilateralt. Det finns många studier som behandlar samband mellan agility och effektutveckling, men få som har undersökt skillnaden mellan unilateral och bilateral effektutveckling sett till agility. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om unilateral effektutveckling har en starkare korrelation med agility än vad bilateral effektutveckling och agility har hos kvinnliga fotbollsspelare i division 2. Metod: Kvinnliga fotbollsspelare (n=13, ålder 23 ± 4 år) utförde vertikalhopp med tilläggsbelastning på båda benen, vänster ben och höger ben på 20 kg, 30 kg, 40 kg samt för båda benen på 50 kg och T-test och Pro agility test. Effektutveckling i förhållande till kroppsvikten på båda benen (PBbw), vänster ben (PVbw) och höger ben (PHbw) analyserades och korrelerades sedan mot T-test (Ttest) och Pro agility test (Proagility). Resultat: Signifikanta korrelationer hittades mellan agility och både vänster unilateral (PVbw-Ttest, r = -0,578) och bilateral (PBbw-Ttest, r = -0,741; PBbw-Proagility, r = -0,555) effektutveckling, där korrelationen bilateralt var starkast. Ingen signifikant korrelation hittades mellan höger ben och agility. Konklusion: Bilateral effektutveckling hade en starkare korrelation med agility än vad unilateral effektutveckling och agility hade hos kvinnliga fotbollsspelare i division 2.Background: Unilateral training is considered to be a new field of interest within the science of sports. Traditionally most of the strength and conditioning training is performed bilaterally even though the majority of motions in sports are carried out unilaterally. Previous studies have examined the correlations between agility and power output but few of them investigated the difference between unilateral and bilateral power output and agility. Objective: The aim of this study was to examine whether the correlation between unilateral power output and agility is stronger than the correlation between bilateral power output and agility in female division 2 soccer players. Method: Female soccer players (n=13, age 23 ± 4 years) performed loaded counter movement jumps with 20 kg, 30 kg and 40 kg for both legs, left leg and right leg and with 50 kg for both legs and T-test and Pro agility test. Power output, in relation to body weight for both legs (PBbw), left leg (PVbw) and right leg (PHbw) was analyzed and correlated against T-test (Ttest) and Pro agility test (Proagility). Results: Significant correlations were found between agility and both left unilateral (PVbw-Ttest, r = -0,578) and bilateral (PBbw-Ttest, r = -0,741; PBbw-Proagility, r = -0,555) power output, where the bilateral correlation was the strongest. No significant correlation was found between the right leg and agility. Conclusion: Bilateral power output had a stronger correlation with agility than unilateral power output and agility in female division 2 soccer players.
5
Ahlinder, Lovisa, i Emma Widén. "Följsamhet till knäkontrollsträning hos kvinnliga fotbollsspelare i Västmanland : En kvantitativ enkätstudie". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54030.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund: Främre korsbandsskador är en av de vanligaste och svåraste skadorna inom damfotboll. Det finns stark evidens för att skadeförebyggande knäkontrollsträning förebygger främre korsbandsskador om följsamheten till träningen är hög. Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvinnliga fotbollsspelares följsamhet till knäkontrollsträning och om det finns ett samband mellan följsamhet och self-efficacy, upplevda fördelar, upplevda hinder, yttre påminnelser, upplevd sårbarhet samt upplevd allvarlighetsgrad. Metod: En kvantitativ ansats med en icke-experimentell tvärsnittsdesign har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett ändamålsenligt urval har tillämpats och data samlades in genom en webbenkät där 73 besvarade enkäter inkom. En deskriptiv frekvensanalys och Spearman’s rangkorrelation användes för att analysera resultatet. Resultat: 58,9% av deltagarna utförde knäkontrollsträning >2 ggr/veckan och följer rekommendationerna för knäkontrollsträning. Det fanns ett lågt samband mellan knäkontrollsträning och upplevda hinder, self-efficacy och yttre påminnelser. Mellan resterande variabler, divisioner och knäkontrollsträning förelåg inget signifikant samband. Slutsatser: Resultatet tyder på en högre följsamhet till knäkontrollsträning än vad tidigare studier påvisat, dock anses följsamheten fortfarande vara för låg. Resultatet visar även på inget eller lågt samband mellan knäkontrollsträning och de centrala begreppen i HBM. Vidare forskning bör göras på ett större antal deltagare, män och ur andra beteendemedicinska perspektiv.
6
Karlsson, Sofia, i Linda Ytfeldt. "Funktionella tester och utvärdering av skadepreventiv träning hos kvinnliga fotbollsspelare - en interventionsstudie". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21636.
Pełny tekst źródła
7
Blombäck, Erik. "Samband mellan testosteron, DHEAS, kroppskomposition och fysiska kapaciteter hos unga kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Umeå universitet, Idrottsmedicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-76830.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Testosterone is a steroid and anabolic hormone found in all mammals. Previous research indicates that testosterone levels correlates with physical capacities related to physical performance. However, these studies refers only to men and boys. The aim of present study was therefore to investigate the potential relationship between body composition, strength, power and endurance capabilities in relation to blood levels of testosterone and DHEAS in young female football players. Seventeen female elite football (age: 15,4 ± 0,6, body mass: 57,2 ± 7,4kg, height 1,65 ±0,04m) players volunteered for the study. Morning levels of testosterone were plotted against results of Dual-energy X-ray absorptiometry, Biodex isokinetic dynamometer, maximal counter movement jump, drop jump, 10 and 20 meters sprints and aerobic fitness (Yo-Yo intermittent endurance test). Testosterone levels were significant correlated with DHEAS as well as bone density (BMD) in L1-L4 (p <0,01) and whole body (WB) BMD (p <0,05). DHEAS also correlated with BMD in L1-L4 and WB (p <0,05). No correlations were found between testosterone, DHEAS and performance capacities. These results suggest that DHEAS predict the level of testosterone and BMD in young women. However, more research is needed to clarify the relationship between testosterone, DHEAS and physical capacities in a larger group of women.
8
Björk, Madelen, i Jennifer Wiker. "Den fysiska belastningen och skador hos kvinnliga fotbollsspelare : Finns det ett samband?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27075.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.
9
Edström, Amanda. "Faktorer för fortsatt deltagande inom damfotboll : En kvalitativ studie på kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83273.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Inledning: Ett problem i samhället är att flickor i stor utsträckning avslutar sin idrottskarriär i tidiga tonåren. Hälften av alla ungdomar som börjar föreningsidrotta slutar innan 20 års ålder. Det är viktigt att minska avhoppen från föreningsidrotten då den visar sig resultera i en god folkhälsa, minskade sjukvårdskostnader och mindre kriminalitet. Eftersom majoriteten av avhoppen är flickor skapas det en ojämställdhet mellan könen, en ojämn hälsa och det minskar flickornas möjligheter att nå professionell framgång. Forskning visar på att avhoppen främst beror på minskat intresse, ökade krav från skolan samt brist på tid och kompetens. För ett fortsatt deltagande visar forskning på att det handlar om att se idrotten som en livsstil och att få känna sig kompetent, även relationer spelar stor roll för ett fortsatt deltagande.Syfte: Undersöka hur kvinnliga fotbollsspelare över 20 år har upplevt sitt fotbollsdeltagande och vad det är som gjort att de fortsatt sitt deltagande.Metod: En kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka spelarnas upplevelser av deras fotbollskarriärer. Urvalet är tre kvinnliga fotbollsspelare 23-24 år som spelar i div 1, elitettan och allsvenskan. Analysen gjordes med hjälp av kodning där olika resurser utifrån transitionsterorin användes som teman i kodningen.Resultat: Varje spelare har under karriären upplevt olika händelser som påverkat spelarens deltagande på olika sätt. Dessa händelser berör både framgångar och motgångar i karriären. För att hantera dessa händelser har spelarna använt sig av olika resurser. Dessa resurser handlar om sociala stöd (tränare, familj, lagkamrater), motivation (målmedvetenhet, positiv inställning, framgång), personlighet (fotbollsspelare som identitet, driven) samt kunskaper och färdigheter. Resultatet visar även att spelarna upplevt brister av resurser i vissa sammanhang.Slutsats: De händelser som påverkat spelarnas deltagande är både positiva och negativa händelser. De positiva händelserna handlar om att upplevelsen av att spela är rolig, de har blivit uttagna till distrikt-och landslag och har haft en bra gemenskap i laget. De negativa händelserna som påverkat spelarnas deltagande har varit skador, dåliga tränare, misslyckade övergångar och flytt till nya städer. För att hantera dessa händelser har spelarna haft resurser som lett dem till lyckade övergångar och ett fortsatt deltagande.
10
Hopstadius, Linda. "Sex veckors hög-intensiv träning förbättrar uthållighet & total sprinttid hos kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22216.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Inledning Det är bevisat att hög-intensiv intervallträning två gånger i veckan i sex till åtta veckor kan förbättra aerob kapacitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sex veckors hög-intensiv intervallträning en gång i veckan i kombination med snabbhetsträning kan ge ökad prestationsförbättring hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod Tjugoåtta damlagsspelare från samma fotbollslag deltog i studien varav elva fullföljde hela studien. Studien genomfördes en gång i veckan i sex veckor och innehöll hög-intensiv intervallträning i hinderbana inomhus med snabbhetsträning. Före- och eftertester utfördes i form av ett Yo-Yo intermittent återhämtningstest nivå 1 (YYIRTL1) samt ett 6 x 30 meter upprepat sprinttest. Resultat YYIRTL1 visade en signifikant förbättring från 633 ± 232 till 738 ± 247 (p = 0,01) i ökad distanslängd. 6 x 30 meter upprepat sprinttest visade ingen signifikant skillnad av den snabbaste sprinten (p > 0,05) men i total upprepad sprinttid visade resultatet på en signifikant förbättring från 31.83 ± 1.50 till 31.06 ± 0.99 (p = 0,02). Konklusion Sex veckors hög-intensiv träning kan ge ökad prestationsförbättring i uthållighet samt minskad total upprepad sprinttid.
11
Hreinsson, Pálmar. "Kvinnliga fotbollsspelare, preventiv träning och främre korsbandsskador : Kan främre korsbandsskador förebyggas med träning?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4441.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Sammanfattning Fotboll är världens mest utövad idrott och korsbandsskador är vanliga inom fotboll där kvinnor har en markant ökad risk jämfört med män att skada sig. Dessa skador medför ofta lång tids frånvaro från idrottande och är kostsamma för både individ och samhälle. Det är därför viktigt att undersöka hur dessa skador kan förhindras. Syfte och frågeställningar: Denna studie har utförts med syftet att kritiskt granska och jämföra träningsprogram för prevention av främre korsbandsskada för kvinnliga fotbollsspelare. Studien har två frågeställningar: Ger ett preventivt träningsprogram för kvinnliga fotbollsspelare en minskad incidens av främre korsbandsskador? Finns det evidens för vilket av träningsprogrammen är bäst? Studiens hypotes är att preventionsträning minskar incidensen av främre korsbandsskador hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod: Det är en litteraturstudie. Litteratursökning genomfördes på PubMed februari-maj 2016. Nio original studier som kvalificerades utifrån inklusions- och exklusionskriterierna hittades. Information blev hämtad från varje enskild studie för att jämföra studierna, räkna fram den totala effekten av preventionsprogrammen samt riskreduction ration (RRR) och number needed to treat (NNT). Resultat: Resultatet stämmer överens med studiens hypotes. Den sammanlagda riskreduceringen av preventionsträningen mättes 69,3%. Tre av nio studier visade signifikant minskad incidens av främre korsbandsskador. Skillnaden i studiernas design, kvalitet och styrka gör det svårt att avgöra vilket av programmen är bäst. Slutsats: Det finns evidens för att preventiva träningsprogram kan ge minskad incidens av främre korsbandsskador. Fler studier av bra kvalitet behövs för att studera riskfaktorer samt vilka övningar som kan påverka dessa för att kunna skapa optimala träningsprogram.Kurs Idrott III vt 2016
12
Fix, Hanna. "Varför heter det herrfotboll? : En jämförande studie om medieskildringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26022.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse. Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar. Den fjärde och sista, könsstereotyper, diskuterar hur vissa beteenden, aktiviteter och attribut kan anknytas till ett specifikt kön. Metod: Undersökningen är baserad på en kombination av en kvantitativ samt kvalitativ metod. Den kvantitativa innehållsanalysen avser koda en större mängd material som i det här fallet består av tidningsartiklar. Den kvalitativa textanalysen fokuserar istället på en djupare analys av ett fåtal av dessa artiklar. Resultat: Den kvantitativa analysen visar på att herrfotbollen verkar anses som det normativa medan damfotbollen figurerar som det avvikande. Den kvalitativa analysen pekar i sin tur på ett mer nyanserat resultat där skillnaden i medieskildringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare är betydligt svårare att urskönja.
13
Aldenhed, Linnea, i Li Nester. "Är sportjournalistiken offside? : En studie om framställningen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare inom den svenska sportjournalistiken". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34304.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den här kandidatuppsatsen granskar fördelningen av utrymmet på sportsidorna utifrån könstillhörighet. Vi undersöker hur mycket utrymme som tilldelas herrarnas respektive damernas slutspelsperioder under Europamästerskapen i fotboll år 2012, 2013, 2016 samt 2017 i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Vidare undersöker vi om det förekommer skillnader i rapporteringen om manliga respektive kvinnliga fotbollsspelare i Dagens Nyheter och Expressen år 2016 och 2017. Slutligen diskuterar vi frågan gällande på vilket sätt Dagens Nyheters och Expressens rapportering under slutspelen i fotbolls-EM år 2016 och 2017 bidrar till att upprätthålla de etablerade könsrollsuppfattningarna. Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv och redogör för en del av den tidigare forskning som finns inom området genus. För att besvara frågeställningarna används kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ diskursanalys. Resultatet av vår kvantitativa analys är att herrarnas mästerskap värderades högre ur ett nyhetsvärderingsperspektiv och tilldelades mer utrymme än damernas mästerskap. Den kvalitativa diskursanalysen visar att det under herrarnas mästerskapsår rapporteras om enbart män, medan det under damernas år rapporteras om båda könen. Den kvalitativa analysen visar därmed att männen tilldelas mer plats i medierna än kvinnorna. Detta överensstämmer med resultatet av vår kvantitativa analys, samt den tidigare forskning som lyfts fram i vår studie. Slutsatsen är att herrarna är överrepresenterade på sportsidorna samt att medierna upprätthåller de etablerade könsrollsuppfattningarna.
14
Fochsen, Eva. "Kunskap, erfarenhet och inställning hos unga kvinnliga fotbollsspelare gällande skador och förebyggande träning : En kvalitativ studie". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6748.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med studien var att beskriva kunskap om, erfarenheter av och inställning till skador och akuta knäskador samt förebyggande åtgärder som t.ex. Knäkontroll hos flickor i åldrarna 13 och 14 år som spelar fotboll på hög nivå. Frågeställningarna var: · Vilken kunskap har flickor i akademilag av skador och förebyggande åtgärder? · Vilken erfarenhet har flickor i akademilag av skador och förebyggande åtgärder? · Vilken inställning har flickor i akademilag till skador och förebyggande träning? Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes som tillvägagångssätt inför en manifest innehållsanalys av datamaterialet med deduktiv ansats. Tio flickor i 13 och 14 års åldern som spelade i akademilag i Stockholm valdes ut genom ändamålsenligt urval. De var sedan tidigare utan akuta knäskador och hade spelat fotboll i minst 4 år. Resultat: Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre övergripande kategorier: 1) kunskap om skador och förebyggande träning, 2) erfarenhet av skador och förebyggande träning samt 3) inställning till skador och förebyggande träning. Dessa hade i sin tur fem eller sex subkategorier vardera. Spelarna hade 1) viss kunskap om knäskador och dess konsekvenser men saknade en bredare förståelse för vad förebyggande träning som Knäkontroll egentligen innefattar. Spelarna hade 2) erfarenhet av skador och förebyggande träning men upplevde osäkerhet i utförandet av Knäkontroll-övningar och att initiering av knäövningar skiljde sig åt mellan tränare. Spelarnas 3) inställning till skador präglades av acceptans och att det var en del av spelet, men även oro för vilka konsekvenser en skada skulle få både avseende idrottsidentiteten och det idrottsliga sammanhanget spelarna ingick i. Inställningen till förebyggande träning som Knäkontroll präglades av rutinmässigt utförande av övningar som inte var roliga att göra. Konklusion: Resultaten i studien tyder på att unga kvinnliga fotbollsspelare på hög nivå har viss kunskap och erfarenhet vad gäller skador och förebyggande träning men saknar djupgående förståelse avseende innehållet och syftet med övningarna i konceptet Knäkontroll. Inställningen hos spelarna till skador präglas av acceptans och inställningen till förebyggande träning av ett plikttroget utförande utan större engagemang. En praktisk implikation vore att mer utförligt utbilda spelarna i hur övningarna utförs och dess speltekniska effekter.Aim The aim of this study was to explore the knowledge, experience and attitude regarding injuries and Injury prevention exercise program (IPEP), e.g. Knee Control in girls playingfootball at high-level for their age group. The research questions were: • What knowledge do girls in high-level football teams have regarding injuries and IPEPs? • What experience do girls in high-level football teams have regarding injuries and IPEPs? • What is the attitude among girls in high-level football teams to injuries and IPEPs? Method A qualitative research design using semi structured interviews was chosen as the basis for amanifest content analysis approach. Ten girls aged 13 and 14 years old were purposivelyselected among high-level football teams in Stockholm. They had no earlier personal experience of a severe injury and had been playing football for at least 4 years. Results The manifest content analysis resulted in three main categories: 1) knowledge regardinginjuries and IPEPs, 2) experience regarding injuries and IPEPs and 3) attitudes to injuries and IPEPs. These main categories had five or six sub categories each. The girls had 1) someknowledge about knee injuries and their consequences but lacked a wider understanding of the concept Knee Control. The girls had 2) experiences of minor injuries and IPEPs but expressed an uncertainty regarding the execution of the exercises and were dependent on their coaches on how the IPEPs were conducted. 3) The attitude among the girls was described as an acceptance of injuries being part of the game. However, there was a concern how a severe knee injury could affect their image as an athlete as well as the sport context they belonged to. IPEPs was considered a necessary but boring routine they conducted without any enthusiasm. Conclusion The results indicate that girls playing football in high-level teams have a reasonable level of knowledge and experience of injuries and IPEPs but lack a deeper understanding of the content and aspects of the IPEP Knee Control. There is an accepting attitude regarding injuries. The IPEP Knee Control is looked upon as a routine they do conscientiously without any enthusiasm. These findings suggest a more thorough presentation of IPEPs with the players.
15
Andersson, Kajsa, i Benhadj Djillali Sabrina Henriksson. "ATTITYDER & KUNSKAP OM KOST HOS KVINNLIGA FOTBOLLSSPELARE : Attitudes and Knowledge about diet in female soccerplayers". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154295.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund Damfotbollsspelare bör ha kunskap och intresse för kost. Damfotbollsspelare intar ofta mindre energi än vad rekommendationerna säger och riskerar då att hamna i den kvinnliga idrottstriaden, som påverkar hälsa och prestation negativt. Kostens sammansättning och tiden för intag är av betydelse för spelaren. Syfte Vårt syfte är att undersöka attityder och kunskap till kost hos kvinnliga fotbollsspelare. Studien undersöker skillnader mellan fotbollsspelare på elitnivå respektive lägre nivå. Metod Studien bygger på en kvantitativ metod, där en webbenkät skickades till fotbollslag ur de högsta divisionerna. För analys av data användes SPSS 25 med Chi-2 samt Mann-Whitney T-test. Signifikansnivån sattes till p < 0.05. Excel användes för figurer. Resultat Totalt deltog 207 damfotbollsspelare. Dessa delades in i två grupper; ”Elitnivå”, vilken bestod av Damallsvenskan, Elitettan och Svenska spel F19 (n=111) samt ”lägre nivå” med, division 1-2 (n= 96). Det fanns en signifikant skillnad (p <0,001) mellan grupperna gällande attityder till kost i samband med träning, där fler spelare på elitnivå såg till att äta en större måltid både före och efter träning mellan grupperna. Mindre än hälften (48%) av spelarna på elitnivå och 33% av spelarna på lägre nivån åt enligt idrottens tallriksmodell (p=0,155). Båda grupperna (elit 69% och lägre nivå 69%) ansåg att de hade tillräcklig kostkunskap (p = 0,924), trots att majoriteten (Elit=81% och lägre nivå=76%) saknade kostutbildning (p=0,337). Över 60% av elitspelarna samt spelarna på lägre nivå skattade sitt behov av kunskap >3 på en skala från 1-5. Slutsats Trots att spelarna påstår sig ha tillräckligt med kunskap, är det få som rapporterar att de äter enligt kostrekommendationerna. Studien visar att attityderna och kunskapen inte var tillfredsställande. Det behövs därför vidare kostutbildning för spelare på alla nivåer.
16
Jakobsson, Frida. "Tätare spelschema på grund av pandemin Corona säsong 2020 –ökar det risken för korsbandsskor hos kvinnliga fotbollsspelare på elitnivå? : En enkätstudie". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84932.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund: Kvinnliga fotbollsspelare löper större risk för att råka ut för främre korsbandsskador än män. Vad orsaken till detta är vet man inte bestämt men kan vara anledningar som exempelvis anatomiska, biomekaniska och hormonella orsaker. Fotbollssäsongen år 2020 drabbades av pandemin Corona som orsakade att fotbollssäsongen för damallsvenskan blev komprimerad och utövades under totala månaderna juni-november. Detta orsakade att belastningen på fotbollsspelare blivit högre då matcherna spelas mer frekvent och med kortare intervall. I juli år 2020 hade serien pågått i knappt en månads tid och redan då hade 12 stycken främre korsbandsskador dokumenteras enbart hos damallsvenska spelare. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet främre korsbandsskador säsong år 18/19 och 2020 samt spelschema år 2020 hos damfotbollsspelare i damallsvenskan. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats. En e-enkät skickades ut till samtliga fysioterapeuter via sportcheferna inom föreningarna. Deltagarna i studien var fysioterapeuter tillhörande i föreningar inom damallsvenskan år 2020. Resultat: Enkäten besvarades av fyra av 12 lag. Resultatet av enkäterna visar förekomsten av en främre korsbandsskada år 2018 samt 2019. År 2020 förekom fem främre korsbandsskador. Under försäsongen förekom det mellan sex och åtta träningstillfällen per vecka och minskades med en eller två träningstillfällen per vecka under säsongen. Konklusion: Det inte går att dra en slutsats huruvida det tätare spelschemat orsakat fler antal främre korsbandsskador eller inte. Däremot ser jag trots allt att det skett en ökning av främre korsbandsskador från år 2018 och 2019 till år 2020.
17
Vokbus, Kenny. "Sagittal knälaxitet hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare uppmätt med KT-1000 : en tvärsnittsstudie med perspektiv utifrån inverkan av bendominans". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3358.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ≥ 2 mm respektive ≥ 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa? Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ≥ 18 år, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 år. Mätinstrumentet KT-1000 användes för att registrera knälaxitet mellan dominant och icke-dominant ben. Alla mätningar utfördes av samma testledare och med samma mätinstrument och genomfördes i en standardiserad position inför träning. Statistiska beräkningar utfördes på belastningarna P-20/30 lb, A-20/30 lb, Total AP-20/30 lb samt ett manuellt maxtest. Data för knälaxitet registrerades och analyserades utifrån bendominans genom ett Mann Whitney U-test. Resultat: Resultatet visade på en liksidig knälaxitet av dominant och icke-dominant ben vid anteriora och posteriora mätningar. Medelvärden varierade mellan 1,91–2,91 mm i posterior riktning med en spridning på 1-4 mm. Motsvarande mätvärden i anterior riktning var 4,03–9,53 mm med en spridning på 4-19 mm. Inga signifikanta sidoskillnader framkom mellan dominant och icke-dominant ben men en ökad knälaxitet uppmättes i dominant ben vid samtliga belastningar i anterior riktning. En sidoskillnad på ≥ 2 mm visade sig hos 16,6-51,8 % av deltagarna beroende på vilken belastning som testades. Av dessa registrerades en ökad anterior knälaxitet i det dominanta benet hos 62,1-81,2 %. Slutsats: Genomförda mätningar av sagittal knälaxitet visade inga signifikanta skillnader gällande asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos kvinnliga fotbollsspelare. Vid belastningen A-MMT uppvisade drygt hälften av deltagarna en individuell sidoskillnad på ≥ 2 mm. Studien belyser vikten av ytterligare forskning för att kartlägga individuella sidoskillnader gällande sagittal knälaxitet.Aim: The aim of the cross-sectional study was to find out if there were asymmetries between the dominant and non-dominant leg in non-injured female soccer players regarding sagittal knee laxity. The aims were: What´s the anterior and posterior knee laxity in the dominant and non-dominant leg measured with KT-1000 at loads of 20 lb, 30 lb, and a manual maximum test in anterior direction? Is there side-to-side differences in knee laxity between the dominant and non- dominant leg measured with KT-1000 at the anterior and posterior loads of 20 lb, 30 lb and with a manual maximum test in anterior direction? How many of the participants show a side-to-side difference of sagittal knee laxity of ≥ 2 mm and ≥ 3 mm measured with the KT-1000 and how is the frequency between the dominant and non-dominant leg of these distributed? Method: In order to answer the aim of the cross-sectional study 56 female soccer players from division 1-2 participated. All participants were ≥ 18 years old, no previous knee injury and had played football for at least 5 years. The KT -1000 instrument was used to measure knee laxity between the dominant and non-dominant leg. All measurements were performed by the same test leader, with the same test-instrument and in a standardized position. Statistical calculations were performed on loads P-20/30 lb, A-20/30 lb, Total AP-20/30 lb and a manual maximum test. Data for knee laxity were measured and analyzed by leg dominance through the Mann Whitney U-test. Results: The results of all participants showed an equivalent of knee laxity of dominant and non-dominant leg at the anterior and posterior measurements. Mean values ranged from 1.91 to 2.91 mm in the posterior direction (range of 1-4 mm). The corresponding measured values in the anterior direction were 4.03 to 9.53 mm (range 4-19 mm). No significant side-to-side differences were revealed between the dominant and non-dominant leg but an increased knee laxity was documented in the dominant leg at all loads in the anterior direction. Depending on the load 16.6 to 51.8 % of the participated had a side-to-side difference ≥ 2 mm. 62.1 to 81.2 % of these registered increased anterior knee laxity in the dominant leg. Conclusions: The measurements of sagittal knee laxity revealed no significant differences in the asymmetries between the dominant and non-dominant leg in non-injured female soccer players. At the A-MMT load over half of the participants revealed a side-to-side difference ≥ 2 mm. The study highlights the need for further research to identify individual side-to-side differences regarding sagittal knee laxity.
18
Öhman, Lilja. "Muskelaktiveringsmönster i quadriceps i relation till dynamisk valgus vid ett drop-landingtest. : – En studie gjord på kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Umeå universitet, Idrottsmedicin, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149473.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Både biomekaniska och neuromuskulära faktorer hos kvinnliga fotbollsspelare har visat sig påverka risken att drabbas av främre korsbandsskador. Obalanserad muskelaktivering kring knäleden har visat sig påverka ledstabiliteten. Syftet med studien var därför att undersöka sambandet mellan muskelaktiveringen i vastus medialis och vastus lateralis i relation till valgusvinkel hos fotbollsspelande kvinnor vid ett drop-landingtest. Studien gjordes i samarbete med det finska företaget Fibrux OY, som har utvecklat en bärbar sEMG-apparatur. I studien deltog 15 kvinnliga fotbollsspelare som under en drop-landing bar sEMG-elektroder på vastus medialis och vastus lateralis samtidigt som rörelsen filmades framifrån för att möjliggöra 2D analys av valgusvinkel. Resultaten visar en tendens till samband mellan muskelaktiveringsgrad och valgusvinkel (r=0,51) (p>0,05) samt ett svagt samband mellan muskelaktiveringsordning och valgusvinkel (r=0,32) (p>0,05). Det svaga sambandet gör att det inte går att utesluta att det är andra muskler kring knäleden som har större inverkan på ledstabiliteten. Framtida forskning bör utföras på en större population och rikta sig på prospektiv epidemiologisk forskning eftersom det är den enda studiedesignen som avslöjar vilka variabler som kan associeras med risken att drabbas av en knäskada.Both biomechanical and neuromuscular factors affect the risk of suffering an ACL rupture among female soccer players. Unbalanced muscle activation around the knee has been found to affect the joint stability. The aim of this study was therefor to investigate the muscle activation in vastus medialis and vastus lateralis in relation to dynamic valgus among female soccer players. The study was conducted in cooperation with the Finnish company Fibrux OY, who has developed a portable sEMG testing equipment. The participants consisted of 15 female soccer players who were tested with sEMG electrodes on vastus medialis and vastus lateralis during a drop-landingtest that was filmed to enable 2D analysis of valgus angle. The results show a tendency to correlation between the activation ratio and valgus(r=0,51) (p>0,05), and between activation delay in vastus medialis and valgus (r=0,32) (p>0,05). But both correlations lack significance. The results could be explained by that there might be other muscles around the knee at that affects the joint stability even more than vastus lateralis and medialis do. Future studies should be conducted with larger sample size and focus on prospective epidemiological research because that is the only study design that reveals what variables can be associated with the risk of suffering a knee injury.
19
Rönnbäck, Julia. "vi som fotbollsspelare hamnar någonstans lite mittemellan kanske ibland det här manliga och det kvinnliga : - om fem damfotbollsspelares genusskapande". Thesis, Linköping University, The Department of Gender Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54243.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.
Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen.
I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.
20
Langryd, Felicia, i Ida Sivander. "Mätning av knäts rörelse vid unilateralt och bilateralt knäböj med kinectkamerasensor och Qinematics testprotokoll efter främre korsbandsrekonstruktions hos kvinnliga fotbollsspelare". Thesis, Luleå tekniska universitet, Hälsa och rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67223.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Introduktion: Knäleden är en gångjärnsled vars rörelser är komplex och gör den känslig för skador. Främre korsbandsskada är den skada som förkommer mest och fotbollsspelande kvinnor är överrepresenterade. Efter en rekonstruktion krävs rehabilitering med fokus på stabiliserande, styrkande och rörelseökande övningar men trots detta är det svårt att återfå den dynamiska posturala kontrollen och funktionaliteten. Nya tekniker från bland annat tv-spelsindustrin möjliggör objektiva mätmetoder av rörelsekontroll vilket är värdefullt inom fysioterapi vid undersökning, uppföljning och utvärdering, t.ex. efter en korsbandsskada. Syfte: Undersöka knäts rörelse vid knäböj hos kvinnliga fotbollsspelare med rekonstruerat ACL samt utan specifik knäskada med kinect kamerasensor och Qinematics testprotokoll. Material och metod: Åtta kvinnliga elitfotbollsspelare deltog. Deltagarna blev indelade i tre grupper, knä utan skada, knä med främre korsbandsskada (ACL-R) och knä med annan skada ej främre korsbandsskada. Mätningarna genomfördes på alla deltagare med testprotokollet Qinematic där testpersonerna ska genomföra olika funktionella tester. Resultat: Vid bilateralt knäböj försköts knäleden mer i frontalplanet hos individer med ACL-R jämfört med de resterande grupperna, både i upp- och nedfas. Vid unilateralt knäböj försköts knäleden mer hos individer med annan skada och ACL-R under nedfas, däremot försköts knäleden mer hos friska individer i uppfasen. Konklusion: Studien pekar på större knärörelse i frontplanet hos kvinnliga fotbollsspelare med rekonstruerad korsbandsskada vid bilateralt knäböj. Vid unilateralt knäböj var resultaten varierande med större rörelse i nedfas men ej uppfas. Detta är en initial pilotstudie. Större studier med fler deltagare behövs för att möjliggöra statistiska signifikansanalyser av eventuella gruppskillnader.
21
Haeger, Sandra, i Rebecca Simonson. "Ledares erfarenheter av preventiv neuromuskulär träning för en främre korsbandsskada hos flickfotbollsspelare mellan 14-16 år". Thesis, Uppsala universitet, Fysioterapi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-311589.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Purpose: ACL-injuries are comon in female soccer. Preventative intervention has a positive effect on its prevalence. The purpose of this study is to investigate active leader experience of prophylactic neuromuscular exercise and its effect on ACL-rupture in female soccer between 14-16 years. Design and method: A descriptive, qualitative design using semi-structured interviews with active soccer coaches. Qualitative content analysis was employed for data interpretation. Results: The results contain six categories and fourteen subcategories showing the leaders all had knowledge of neuromuscular exercise (NMT); but that a variety of factors lead to low implementation. Knowledge of NMT was insufficient to support full implementation coupled to a lack of guidelines describing how NMT should be implemented and why. Knowledge of NMT did not reach key people. Courses should include more detailed information with guidance on the design of training, with more information about prophylactic exercise and NMT. Conclusions: Leaders are aware of NMT but there is a lack of knowledge. It is important to supplement course material to include NMT. More guidelines, education and information needs to reach key people for sustainable implementation. Without necessary education, it will not be possible to achieve sufficient compliance to ensure a significant decrease in ACL-ruptures.
22
Gustafsson, Martin. "Kvinnliga fotbollsspelares erfarenheter av manligt respektive kvinnligt ledarskap : En kvalitativ studie om damfotbollsspelares erfarenheter av manliga respektive kvinnliga damfotbollstränare i Mellansverige". Thesis, Högskolan i Gävle, Idrottsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24340.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att undersöka hur några damfotbollsspelare i Mellansverige upplever hur deras manliga respektive kvinnliga tränare utövar sin kommunikation och sitt ledarskap. Urvalet i studien består av 4 damfotbollsspelare med erfarenheter av kvinnliga och manliga fotbollstränare på en nivå mellan Damallsvenskan – Division två. Tillvägagångsättet för datainsamlingen är en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerad karaktär. En induktiv analysmetod används för att analysera data. Resultatet från studien visar att uppfattningen från de spelare som har erfarenheter av kvinnliga respektive manliga fotbollstränare inte skiljer sig nämnvärt i uppfattningen om ledarskapsstil. De upplevda skillnaderna som spelarna beskriver är individuella skillnader mellan de olika tränarna. Således finns inte den skillnaden mellan kvinnliga och manliga tränare. Resultatet i studien visar att spelarna föredrar en tränare som är tydlig i sitt ledarskap. Öppenhet och dialog hos tränarna är högt prioriterat av spelarna. Vilket kan tyda på att spelarna i studien föredrar ett mer demokratiskt ledarskap, än ett auktoritärt ledarskap. Slutsatsen från studien är att de upplevda erfarenheter från damfotbollsspelarna av kvinnliga respektive manliga fotbollstränares ledarstil inte är genusrelaterat.The purpose of this study is to investigate how some women football players in Central Sweden experience how their male and female coaches exert their communication and leadership. The selection in the study consists of 4 women's football players with experiences of female and male football coaches at one level between Damallsvenskan-Division Two. The methodology for data collection is a qualitative interview with semi-structured nature. An inductive analysis method is used to analyze data. The result of the study shows that the perception of the players who have experiences of female and male football coaches does not differ significantly in the perception of leadership style. The perceived differences that the players describe are individual differences between the different coaches. Thus, there is no difference between female and male coaches. The result of the study shows that the players prefer a coach who is clear in the leadership. Openness and dialogue with the coaches are highly prioritized by the players.Which may indicate that the players in the study prefer a more democratic leadership then an authoritarian leadership. The conclusion from the study is that the experience of the women's football players of female and male football coach leadership styles is not gender-related.
23
Jonsson, Rebecka. "Fotboll eller damfotboll : En visuell retorikanalys av manliga och kvinnliga fotbollsspelares ethos i media". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45321.
Pełny tekst źródła
24
Ivarsson, Hanna, i Daniel Lundqvist. "Kvinnliga fotbollsspelares upplevelser av hur elitsatsningen påverkar deras aktivitetsbalans och välbefinnande : En kvalitativ studie". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40110.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Att kunna hantera stress, skador, förväntningar och krav är viktigt i en elitsatsande fotbollsspelares vardag. Kvinnliga fotbollsspelare har i större utsträckning en annan utmaning i att behöva kombinera sin elitsatsning med annan sysselsättning, jämfört med manliga fotbollsspelare. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur kvinnliga fotbollsspelare upplever att elitsatsningen påverkat deras aktivitetsbalans och välbefinnande. Det användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och en kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet visade att kvinnliga elitsatsande fotbollsspelare hade en fullspäckad vardag som krävde planering och struktur för att främja aktivitetsbalans. Vardagen bestod av tydliga rutiner och vanor med arbete/studier följt av träning. Det krävdes annan sysselsättning jämsides med sin elitsatsning för att få ihop det ekonomiskt. Informanterna gjorde en medveten satsning där vila, sömn och träning prioriterades. Uppoffringar var en del av det dagliga livet där familj och vänner ofta blev bortprioriterade. Elitsatsningen innebar höga krav och förväntningar vilket påverkade välbefinnandet både positivt och negativt. Slutsatser var att det fanns faktorer i en kvinnlig elitsatsande fotbollsspelares vardag som påverkade deras aktivitetsbalans och välbefinnande. Detta examensarbete var en första inblick i problemområdet men ytterligare forskning krävs.Being able to handle stress, injury, expectations and demands is important in the everyday life of an elite football player. Female football players have a greater challenge to combine their elite efforts with other employment, compared with male football players. The purpose of this study was to describe female football players’ experiences of how their elite efforts affect occupational balance and well-being. A qualitative study design with semi-structured interviews was used. Data selection was made by convenience sampling. Data was analysed with a qualitative content analysis. The results showed that elite female football players’ had a demanding everyday life that required planning and structure to promote occupational balance. Their everyday life consisted of clear routines and habits for work/ studies and football practice. It was necessary for the players to have another occupation in addition to their elite efforts, to manage financially. The informants made a conscious effort to prioritize rest, sleep and practice. Sacrifices were part of the daily life where family and friends often became less of a priority. The elite efforts meant high demands and expectations, which affected well-being both negatively and positively. The conclusion was that everyday life of a female elite football player consisted of factors that influenced their occupational balance and well-being. This study was an insight into this problem area but further research is required.