Gotowe bibliografie tematyczne / Kartanot

Gotowa bibliografia na temat „Kartanot”

Autor: Grafiati
Data publikacji: 26 lipca 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Spis treści

Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Kartanot”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Artykuły w czasopismach na temat "Kartanot"

1

Ilmakunnas, Johanna. "Riitta Koskinen, Kartanot ja virkatalot Turun kaupunginarkkitehti Christian Friedrich Schröderin tuotannossa (Turku: Turun yliopisto, 2012). 445 s." Sjuttonhundratal 10 (31.08.2013): 192. http://dx.doi.org/10.7557/4.2635.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Rahikainen, Marjatta. "Johanna Ilmakunnas, Kartanot, kapiot, rykmentit: erään aatelissuvun elämäntapa 1700-luvun Ruotsissa (Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2011). 524 s." Sjuttonhundratal 8 (1.10.2011): 262. http://dx.doi.org/10.7557/4.2484.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Fernandy, Handy, Muhammad Fikru Rizal Aunilah i Ircham Ali. "Perancangan Website Sebagai Media Informasi Dan Promosi Kartu Tanda Anggota Nahdlatul Ulama (KARTANU)". Jurnal Publikasi Ilmu Komputer dan Multimedia 1, nr 3 (16.09.2022): 195–204. http://dx.doi.org/10.55606/jupikom.v1i3.554.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Kartu tanda anggota Nahdlatul Ulama (Kartanu) adalah kartu tanda identitas yang dimiliki setiap warga Nahdlatul Ulama (NU). Pada era revolusi inudstri 4.0 yang menekankan kepada integrasi antar alat menggunakan internet dan pemanfaatan big data yang salah satu penerapannya pada Internet of Things (Iot), yakni suatu konsep dimana objek tertentu punya kemampuan untuk mentransfer data lewat jaringan tanpa memerlukan adanya interaksi dari manusia ke manusia ataupun dari manusia ke perangkat komputer maka Pengurus Besar Nahdlatul Ulama Indonesia (PBNU) mengembangkan kartu tersebut menjadi Elektronik Kartanu (E-Kartanu) yang kini dapat diunduh melalui Google Play. Adanya Adanya E-Kartanu dapat memudahkan warga NU membuat kartu anggota dan menginvetarisir data warga NU. Namun, manfaat-manfaat dari Kartanu hanya dapat dinikmati oleh pengguna sistem operasi Android. Oleh karena itu, perlu adanya aplikasi berbasis website sehingga bisa digunakan antar platform dan sistem operasi yang berbeda. Kartanu sendiri telah memiliki website beralamat www.kartanu.id yang masih berstatus web statis sehingga penggunaanya belum bisa maksimal. Hal ini perlu terus dievaluasi dengan adanya usulan baru sebuah sistem berbasis web secara dinamis untuk bisa mengakomodasikan pengguna platfrom dan sistem operasi lainnya. Penelitin ini menggunakan metode waterfall dan pembuatan website menggunakan bahasa pemrograman CodeIgniter. Hasil penelitian pada perancangan website Kartanu memudahkan pengguna non-Android untuk mendaftar diri dan memiliki Kartanu.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Mazėtis, Edmundas. "Apie pseudosimetrines ir Ricci-pseudosimetrines Kartano erdves". Lietuvos matematikos rinkinys 45 (18.12.2005): 93–96. http://dx.doi.org/10.15388/lmr.2005.24561.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
In dieser Arbeit sind die Kartanische Räumen mit komplexe Strukturen untersucht. In diesen Räumen exissieren die innere pseudo-Kählere und pseudo-Hermitan Strukture. Man findet Bedingungen, mit welchen die Kartanische Räumen mit diesen Strukture pseudosymmetrisch und Ricci-pseudosymmetrisch sind.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Skurnik, Johanna. "Kartat liikkeessä". Ennen ja nyt: Historian tietosanomat 22, nr 1 (4.04.2022): 62–69. http://dx.doi.org/10.37449/ennenjanyt.115335.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Katsauksessa tarkastelen jälkirepresentationaalisen ja prosessuaalisen lähestymistavan merkitystä karttojen historialliselle tutkimukselle. Kriittisen karttatutkimuksen teoriasta innoittuneet tutkijat tarkastelevat karttoja yhä useammin jäljittämällä niiden elämänkaaria ja ”sosiaalisia elämiä” valmistuksesta erilaisiin liikkuvuuksiin ja käyttökonteksteihin. Näin syntyy mahdollisuus ymmärtää millaisia merkityksiä kartat saavat samanaikaisesti eri konteksteissa. Lähestymistapa tuottaa uudenlaisen ymmärryksen kartoista osallisina tilan tuottamisen ja kuvittelun jatkuvasti käynnissä olevissa prosesseissa. Jälkirepresentationaalinen viitekehys havainnollistaa uudenlaista ajattelutapaa vanhojen karttojen tutkimuksessa ja luo uusia mahdollisuuksia historiantutkimukselle.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Svanberg, Jan. "Religionsvetenskapens marker och kartor". Budkavlen 90 (22.05.2023): 109–10. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130040.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Ferzaliev, A. S. "O svjaznostjah, inducirovannyh ob'ektami Kartana--Lapteva". Publicationes Mathematicae Debrecen 37, nr 1-2 (1.07.2022): 115–20. http://dx.doi.org/10.5486/pmd.1990.37.1-2.15.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Carlsen, Jesper. "Familie og følelser i det romerske Kartago". Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, nr 80 (20.02.2020): 53–68. http://dx.doi.org/10.7146/slagmark.vi80.136320.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
This article discusses the epitaphs with epithets from two burial grounds at Carthage excavated by Alfred-Louis Delattre in the last decades of the 19th century. He found more than 900 Latin inscriptions that can be dated between the late first century and the early third century CE. Most of those buried at the so-called ‘cimetières des officiales’ were imperial slaves and freedmen together with their relatives and include almost 1300 individuals. Epithets occur just in about sixty epitaphs or about 6 % of the inscriptions from the imperial burial grounds at Carthage. The inscriptions are mostly short with certain conventions. The employment of epithets characterized the moral qualities of the commemorated seen from the commemorator’s point of view and is an expression of feelings, emotions and grief. The epitaphs from Carthage come from a well-defined context within a well-defined group, which may share the same feelings and be called an emotional community. The analysis of the most common epithets demonstrates remarkable differences between their use at Carthage and in the funerary inscriptions found in Rome.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Karantzola, Eleni, i Konstantinos Sampanis. "On the “Pleonastic” Usage of Complement Markers in Early Modern Greek". Journal of Greek Linguistics 16, nr 2 (2016): 202–31. http://dx.doi.org/10.1163/15699846-01602005.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
A syntactic feature that characterizes Early Modern Greek is the “pleonastic” usage of the complement conjunction óti or pos with the mood (“subjunctive”) particle na, as well as the co-presence of the complementisers óti and pos. These co-occurrences are ungrammatical in Modern Greek, while in vernacular Late Medieval and Early Modern Greek texts they are sufficiently attested. In this paper we record a large number of instantiations of the {óti / pos} + na / óti + pos structures in order to trace the conditions of their occurrence; the examples come from extended prose texts of the 16th century as Kartanos’ “Palaia te kai nea Diathiki” (Kakoulidi-Panou 2000) or Morezinos’ “Klini Solomontos” (Kakoulidi-Panou et al. 2007), as well as an anthology of demotic prose texts of 16th century edited by Kakoulidi-Panou, Karantzola & Tiktopoulou (in press).
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Sulkava, Mika, Anne-Mari Sepponen, Maria Yli-Heikkilä i Arto Latukka. "Itseorganisoivan kartan ryvästys paljastaa maatilojen kannattavuusprofiilit". Suomen Maataloustieteellisen Seuran Tiedote, nr 30 (31.01.2014): 1–7. http://dx.doi.org/10.33354/smst.75304.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Suomen maa- ja puutarhatilojen kannattavuutta ja muita taloudellisia tekijöitä on tässä työssä analysoitu itseorganisoivan kartan ryvästykseen perustuen. Itseorganisoiva kartta on akateemikko Teuvo Kohosen 1980-luvulla kehittämä neuroverkkomenetelmä, jonka avulla suuri, moniulotteinen havaintoaineisto voidaan esittää havainnollisena kaksiulotteisena karttana. Menetelmän avulla aineistoja voidaan visualisoida tehokkaasti, ja visualisointien avulla aineistosta voidaan löytää useiden muuttujien välisiä epälineaarisia yhteyksiä. Tämän lisäksi itseorganisoivan kartan pohjalta aineistoja voidaan ryvästää eli klusteroida, ja tällä tavoin jakaa aineisto toisistaan poikkeaviin ryhmiin, jotka ovat kuitenkin sisäisesti suhteellisen homogeenisia. Tutkimuksessamme analysoimme kannattavuuskirjanpitoaineistoa vuodelta 2010, ja löysimme useita kiinnostavia yhteyksiä tarkkailtavien taloudellisten muuttujien välillä. Ryvästyksen avulla muodostimme erilaisten maatilojen taloudellisia profiileja. Löydösten merkityksellisyys varmistettiin tilastollisten testien avulla. Jaoimme kannattavuuskirjanpitotilat itseorganisoivan kartan ryvästyksen avulla kymmeneen seuraavanlaiseen ryhmään. 1. Suuret tilat, joilla on suuri viljelyala, matala pääoman tuotto ja kannattavuuskerroin sekä korkea velkarasite. 2. Keskikokoiset tilat, joilla on erittäin suuri velkarasite sekä matala omavaraisuusaste ja kannattavuuskerroin. 3. Tilat, joilla on hyvin pieni viljelyala, pieni tase, kokoluokkaan suhteutettuna paljon työtunteja, hyvin matala kokonaispääoman tuotto ja kannattavuuskerroin. Kasvihuonetilojen osuus tässä ryhmässä on suhteellisen suuri. 4. Suuret tilat, joilla on suuri viljelyala, korkea pääoman tuotto ja kannattavuuskerroin sekä keskitason velkarasite. 5. Keskikokoiset, korkeariskiset tilat, joilla on suuri viljelyala ja erityisen suuri vuokrattu viljelyala. Muut nautakarjatilat ovat tässä ryhmässä keskimääräistä paremmin edustettuina. 6. Keskikokoiset, pieniriskiset tilat, joilla on pieni velkarasite, erittäin korkea omavaraisuusaste, ja jotka ovat lähes pelkästään lypsykarjatiloja. 7. Pienet, matalariskiset tilat, jotka ovat useimmiten viljanviljelytiloja, ja joilla on hyvin pieni viljelyala ja velkarasite, pieni tase, hyvin vähän työtunteja ja eläimiä sekä hyvin matala kannattavuuskerroin. 8. Keskikokoiset, erittäin kannattavat tilat, joiden viljelyala on suurempi ja työtuntien määrä pienempi kuin muilla vastaavankokoisten tilojen ryhmillä. 9. Pienet tilat, joiden kannattavuuskerroin on korkea, ja jotka ovat suhteellisen harvoin lypsykarjatiloja, mutta melko usein viljanviljelytiloja. 10. Pienet korkeariskiset tilat, joiden kannattavuus on keskimääräinen ja vieraan pääoman takaisinmaksuaika melko lyhyt.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Rozprawy doktorskie na temat "Kartanot"

1

Ryrberg, David. "Kartans roll i skolan och vardagslivet : En beskrivande studie av lärares och elevers uppfattning av kartan som undervisningsmedel på utvalda högstadieskolor". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36457.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Denna studie undersöker hur lärare arbetar med kartor i skolan och hur elever uppfattar användandet av kartor, både i skolan och i vardagslivet. Hur lärare uppfattar förändringen i mötet med kartan genom bytet från Lpo 94 och Lgr 11 kommer också att belysas. För att få svar på dessa frågor har åtta stycken intervjuer av lärare på högstadiet samt fyra fokusgrupper innehållande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lärarna att det idag finns en bristfällig helhetssyn gällande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta på ett litet område. Lärarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning påverkas av dagens teknik, som till exempel GPS där fokus ligger på start- och slutpunkten. Både papperskartor och digitala kartor är nödvändiga för att skapa en strukturerad världsbild där fokus ligger både på det lilla och på det stora menar lärarna. Fem av de intervjuade lärarna anser att de behöver mer kompetens gällande IT för att kunna använda sig mer av digitala kartor. I fokusgrupperna ansåg först de flesta eleverna att de inte mötte kartan överhuvudtaget i vardagslivet, men efter diskussion framgick det att de möter någon form av karta varje dag, som till exempel i dator/Tv-spel, checkar in på ett ställe med Facebook eller söker reda på en adress med hjälp av Google Maps. Bland de 16 elever som var med i fokusgrupperna ansåg 12 stycken att både papperskartan och den digitala kartan behövdes i undervisningen. De ansåg att den digitala kartan, då framförallt Google Earth, var ett roligare verktyg och gjorde lektionstillfällena mer intressanta, men de menade på att en papperskarta ger en bättre helhetsbild av området man skulle undersöka.
This study examines how teachers use the map as an educational aid in school and how students perceive the use of maps, both in school and their every-day life. How do the teachers perceive that the use of maps have changed with the update of the curriculum, from Lpo 94 to Lgr 11 is also going to be elucidated. To answer these questions, eight interviews with junior high school teachers and four focus groups consisting of four students each were done. During the interviews, the teachers stated that students today have a flawed/inadequate/deficient comprehensive view of the map, where focus often lies on a small area. The teachers regard this development of students’ perception of the map as a product of today’s technology, for example GPS where focus lies on finding the starting and ending points. Both paper and digital maps are essential when creating a structured view of the world where focus is both on the small and the big, according to the teachers. Five of the interviewed teachers stated that they need more knowledge about the technology to be able to use digital maps more. In the focus groups, most of the students primarily stated that they did not meet the map at all in their every-day life, but after discussion it was made clear that they meet some kind of map every day, for example in computer/video games, checking in somewhere on Facebook or finding an address with the help of Google Maps. Among the 16 students that participated in the focus groups, 12 stated that both the paper map and the digital map were needed in the education. They think that the digital map, especially Google Earth, is a funnier tool and make the lessons more interesting, but they stated that a paper map provides a better comprehensive picture of the designated area.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Borglin, Josefin. "Kartan, ett pedagogiskt och geografiskt verktyg i undervisningen : En didaktiskt studie om kartans roll i geografiundervisningen och om elevers attityd till kartundervisning i skolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6984.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med denna uppsats är dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad läroplanen och kursplanerna säger om kartarbetet. Då läroplaner och kursplaner ändras med tiden var det också intressant att se om det har skett någon förändring över tid gällande kartografin. För att nå mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkätundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilärare intervjuades därefter, detta för att få en djupare förståelse för hur eleverna hade svarat på undersökningen. Det visade sig att de flesta eleverna hade en god attityd till geografiämnet och kartarbetet och att deras kartkunskaper var relativt bra. Hur mycket kartan användes i undervisningen och vilken typ av kartor som tillämpades var dock något som varierade väldigt mycket. Eleverna som använde kartor mycket i undervisningen visade att de hade mer förtrogenhet med kartan under uppgiften som genomfördes.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Jönsson, Daniel, i Anna Kempe. "Elever arbetar med kartan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31103.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med vår undersökning är att bilda oss en uppfattning om hur elever i årskurs nio arbetar med och tolkar kartan när de är sammansatta i grupp. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt läst in oss på relevant litteratur kring ämnet. Våra resultat från undersökningen visade att eleverna klarar av att använda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov på verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare såg vi att endast ett fåtal elever lyckades använda sig av någon form av termspråk i sina diskussioner. När vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller är väl utstakade och lätta att följa. De brister eleverna visade sig ha med kartan som redskap bekräftar tidigare forskningsresultat, dock anser vi att de elever vi observerat inte har några större svårigheter att använda sig av kartan som redskap i skolan.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Arbin, Lisa. "Den mentala kartan : Ungdomars kunskaper om storleksrelationer". Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256894.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Detta arbete har som syfte att åskådliggöra högstadieelevers mentala kartor och dess kunskaper om storleksrelationer på världskartan. Som uppföljning av detta är ett ytterligare syfte att presentera tillvägagångssätt för att kunna arbeta med den mentala kartan för att få denna att i en högre grad överensstämma med verkligheten.                              Som bakgrund till elevernas mentala kartor presenteras hur olika länder representeras i media och vilket utrymme dessa får, samt att läroböcker i geografi från fyra olika förlag analyseras rörande deras presentation av världskartan.                              För att kartlägga elevernas kunskaper om storleksrelationer på världskartan har en enkätundersökning gjorts med 137 högstadieelever i en svensk grundskola. Resultatet av enkätundersökningen presenteras, analyseras och sätts i relation till tidigare forskning. Utifrån resultatet av enkätundersökningen och analysen av tidigare undersökningar görs ett försök att presentera arbetsmoment och strategier för att motarbeta de avvikelser som uppmärksammats mellan elevernas mentala kartor och den faktiska jordgloben.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Nidsjö, Anton. "Halmstadsutställningen 1929 : När Halland skulle sättas på kartan". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25792.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med denna studie är att utreda hur och varför Halmstadsutställningen anordnades 1929. Studien avser dels att svara på vilka aktörer som var verksamma bakom och under utställningen, dels vad de hade för syfte med densamma. Halmstadsutställningens syfte såväl som dess innehåll blottläggs av studien och sätts in historiskt i ett nationellt och internationellt utställningsperspektiv. Teoretiskt används ett platsmarknadsföringsperspektiv för att analysera hur utställningen användes för att framställa Halmstad och Halland. Materialet för undersökningen utgörs huvudsakligen av artiklar i dagstidningar och då främst Hallandsposten samt broschyrmaterial och drätselkammarprotokoll. Resultatet visar att Hallands Hantverksdistrikt tillsammans med Halmstads stad gav upphov till utställningen och att dess innehåll präglades av enskilda aktörer. Deras respektive syften handlar om att marknadsföra staden eller privata intressen på olika sätt. Undersökningen visar även att det finns tydliga kopplingar mellan Halmstadsutställningen och tidigare utställningar i historien.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Kartalou, Georgia-Ioanna [Verfasser]. "Stabilization of dendritic spines in an Alzheimer mouse model / Georgia-Ioanna Kartalou". Düsseldorf : Universitäts- und Landesbibliothek der Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf, 2020. http://d-nb.info/1213094828/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Widmalm, Sven. "Mellan kartan och verkligheten : geodesi och kartläggning 1695-1860 /". Uppsala : Uppsala Univ, 1990. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb357040754.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Levin, Jens, i Jonny Mårtensson. "Kartan - en kort träff under skoltiden eller ett livslångt förhållande". Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4131.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever tar till sig kartkunskapen i skolan, och hur de bibehåller den. Elevernas syn på kartor och dess betydelse undersöks också. Undersökningen har gjorts i en 8:e klass som dels har följts under en period, där eleverna har fått göra ett och samma karttest vid tre olika tillfällen, dels en undersökning om elevernas möjlighet till att identifiera delar av en helhet (kartan). Resultatet visar att elevernas kartkunskaper är låga, men med undervisning tar de till sig kartkunskap och bibehåller den. Elevernas inställning till kartor visar att eleverna överlag tycker att det är intressant och viktigt att kunna orientera sig med kartor.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Kipper, Sandra. "Gör dina egna kartor : undersökning om kartan som metod och kunskapsbyggare". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34976.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt. Undersökningarna präglas också av nyfikenhet och formexperimenten genomförs i material som textil, sand och papper. Genom dessa experiment försöker jag vidga vår bild av hur en karta ska se ut. Kartornas språk och teorier undersöks för att kunna befästa kartan som en relevant metod. Under processen ligger själva byggandet av kunskap i fokus, så väl som att visa på att vi alla kan göra våra egna kartor. Undersökningen avslutas med en gestaltning där jag ger mottagaren en chans att ta del i och medverka i arbetet i form av en kartografisk verkstad. Genom kartor kan vi skaffa oss en ökad kunskap och förståelse om vår omvärld och oss själva, som kan leda till ett mer hållbart samhälle.
In this project my interest in maps has merged with a craftsmanlike approach. I try to broaden our view of what a map should look like and to confirm the methodological relevance of maps. The study includes form experiments in materials like textiles, sand and paper. Knowledge building is in focus during the process, as well as demonstrating that we can all make our own maps. The project concludes with a visualization where the recipient is given the chance of contributing to the work in the form of a cartography workshop. It is my belief that maps can increase our knowledge and understanding of the surrounding world as well as of ourselves, which may lead towards a more sustainable society.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Nilsson, Birgitta. "Jag ändrar kartan : Platsens och kulturpolitikens inverkan på företagare i kultursektorn". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95712.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Background: The aim of this study is to investigate if the rural areas in the middle of Sweden offer the same possibilities for young artists/cultural workers to develop their art work in the same way as the bigger cities can do. Objective: I wanted to find answers to three questions: What is the meaning of a place for an artist/cultural worker? How is the artwork connected to attitudes, norms and values of a place? Is there a relation between existing cultural policy, the artwork and the importance of a place? Methods: The study is based on deep interviews with three cultural workers who have returned to their native place of birth after living in bigger cities for several years. The theoretical framework in the investigation is based on Richard Florida, Högni Kalsö Hansen, Lars Aronsson, Gun Jonsson among other researchers. Results: The study show the possibilities a place can offer are important for cultural workers. It doesn’t matter if the place is a small town or a big city. The result show that a smaller place even have better possibilities as it gives easier access to public authorities and to coworkers. The positive attitude towards entrepreneurs also give good condition for making your own business. The negative attitude that the rural areas are only for losers, and that the city is the place for those who want success, and also the way culture entrepreneurs have to deal with an attitude that culture is nothing to pay for, makes it difficult for those who want to make a living as a culture entrepreneur. These attitudes along with the lack of higher education locally within the field of culture, can contribute to the lack of human capital and cultural capital in the region. Conclusions: The analysis makes it clear that politicians have the responsibilities and the possibilities to make changes and to give support to these cultural workers who want to make a change in the society. Key words: creative class, rural areas, young artists, cultural workers, cultural policy.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Książki na temat "Kartanot"

1

Stjernvall-Järvi, Birgitta. Virtaan kartanot Sysmän kartanoyhteisössä 1800-luvulla. [Lahti]: Lahden kaupunginmuseo, 1995.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Ilmakunnas, Johanna. Kartanot, kapiot, rykmentit: Erään aatelissuvun elämäntapa 1700-luvun alun Ruotsissa. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2011.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Nurminen, Hanna. Saaren kartano Mynämäellä. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2008.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Gardberg, Carl Jacob. Suomen kartanoita. Helsingissä: Otava, 1989.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Haikonen, Iris. Kartanon mailla: Sätereitä ja rälssimiehiä. Helsinki: Genimap, 2006.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Simpanen, Marjo-Riitta. Serlachiusten kartano: Joenniemen mallitilasta taidemuseoksi. Helsinki: Parvs Publishing, 2019.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Kari, Uotila, red. Vesilahden Laukko: Linna, kartano, koti. Turku: Suomen keskiajan arkeologian seura, 2000.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Wiik, Kalevi. Suomen murteiden kartasto. Turku: K. Wiik, 2006.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Mrkoci, Slavko Krešo. Mala povijest kartanja. Zagreb: S. Mrkoci, 1998.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Wiik, Kalevi. Suomen murteiden kartasto. Turku: K. Wiik, 2006.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Części książek na temat "Kartanot"

1

"Kartan Culture". W Encyclopedic Dictionary of Archaeology, 685. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-58292-0_110099.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Możesz być także zainteresowany rozszerzonymi bibliografiami na temat „Kartanot” dla poszczególnych typów źródeł:
Artykuły w czasopismach Rozprawy doktorskie Książki
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii