Gotowa bibliografia na temat „Judiska Församlingen i Stockholm”

Hannah Arendt and the Jewish question (Richard J. Bernstein, 1996) is reviewed by Karl-Johan Illman.Det judiska Stockholm (eds. David Glück, Aron Neuman & Jacqueline Stare, 1998) is reviewed by Anna Svenson.Isaac Bashevis Singer: a life (Janet Hadda, 1997) is reviewed by Marianne Michelson.Fight against idols. Erich Fromm on religion, Judaism and the bible (Svante Lundgren, 1998) is reviewed by Antoon Geels.Så vælg da livet (Bent Melchior, 1997) is reviewed by Bent Blüdnikow.Dynamisk dialog. En analytisk och konstruktiv studie av den religiösa kommunikationens problem på grundval av Martin Bubers dialogfilosofi (Christina Runquist, 1998) is reviewed by Karl-Johan Illman.Jødendommen – en udfordring (Karin Weinholt, 1997) is reviewed by Gabriella Dahm.

In a Swedish context, Jewish women’s experiences and actions have gone unrecorded and unrecognised; most narratives of Swedish Jewish history offer only a partial account of their past. Marginalised or ignored, or absorbed into universalised categories of ‘Jews’, ‘women’ or ‘survivors’, the experiences and histories of Jewish women are in general not represented in previous Swedish research on the history of the Jewish minority, the Swedish Jewish response to the Nazi terror and the Holocaust or the history of the women’s movement in general. Previous research on the Swedish Jewish response and assistance for the Jewish refugees and survivors of Nazi persecution has mainly dealt with the Jewish community in Stockholm and its relief committee, where the women were absent from leadership positions. The purpose of this study is to explore if and how the Jewish women’s club in Stockholm initiated or was involved in relief activities for and with the persecuted Jews of Europe. Specifically, this is investigated in the context of how the club was established and manifested in public by examining what questions the club raised and what activities it organised in the 1930s and 1940s.

Detta nummers två första vetenskapliga artiklar uppmärksammar olika aspekter av det svenska civilsamhällets eliter. Den första är Joanna Mellquists och Adrienne Sörboms artikel ”Policy professionals in civil society organizations. Organizational hypocrisy and the myth of member centrality”, som bygger på intervjuer med och observationer av policyprofessionella i svenska medlemsbaserade civilsamhällesorganisationer. Författarna visar hur de policyprofessionella å ena sidan hävdar att medlemmarna står i centrum i organisationerna, å andra sidan i sitt praktiska policyarbete använder olika tekniker för att tona ned eller kringgå medlemmarnas önskemål. Den andra artikeln om civilsamhälleseliter är ”Leader interlocks in Swedish civil society organizations – a network analysis” av Jayeon Lee och Roberto Scaramuzzino. I artikeln undersöks hur nätverk mellan civilsamhällesorganisationer skapas genom att ledande organisationsföreträdare sitter med i fler än en organisations styrelse. Analysen visar dels att dessa slags organisationskopplingar är vanligare än förväntat i en svensk kontext, dels att de mindre handlar om gemensamma politikområden och mer om organisationernas tillhörighet till samma sociala rörelser. Därefter följer numrets tre andra vetenskapliga artiklar. I artikeln ”Ärvd eller erövrad sekularitet? Sekulär identitet bland postmuslimer och postkristna i Sverige” undersöker David Thurfjell och Erika Willander vad som formar en icke-religiös hållning hos personer med muslimsk familjebakgrund. Deras analys utgår från en enkätundersökning riktad till svenskar med anknytning till de fyra vanligaste ursprungsländerna för svenska muslimer: Irak, Iran, före detta Jugoslavien och Turkiet. Studien visar på stora skillnader mellan dem som har anknytning till dessa länder i fråga om sekulär identitet, som mer tycks påverkas av de länder man har anknytning till än av livet i Sverige. Veronica Ekström och Johan Hvenmark uppmärksammar i artikeln ”Ett pris man får betala? Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende” att hälften av landets skyddade boenden i dag bedrivs av privata företag, en verksamhet som tidigare i huvudsak sköttes av kvinnojourer. Studien, som utgår från intervjuer med lokala politiker och chefer inom socialtjänsten om hur de ser på kvalitet inom dessa verksamheter, belyser hur konflikter mellan marknadens och välfärdens logik uppstår inom sociala verksamheter som marknadsanpassas. Med utgångspunkt i sociologiska och andra samhällsvetenskapliga teorier diskuterar Arita Holmberg, Miranda Holmberg och Aida Alvinius i artikeln ”Människans sociala relationer med djur. En utmaning för totalförsvaret?” en rad områden där relationen mellan människor och djur skulle påverkas ifall Sverige drabbades av krig. I artikelns slutsatser argumenterar författarna för nödvändigheten av ett totalförsvar som inkluderar djur. Numret innehåller också tre recensioner. Ida Lidegran recenserar Per Kornhalls, Sten Svenssons, Majsa Allelins och Bo Karlssons antologi När skolan blev en marknad samt Petter Sandgrens Hur marknadsskolan splittrar Sverige. Lidegran menar i sin recensionsessä att de två böckerna främst ser till utbildningens samhällsbärarande och gemenskapsformande funktioner och tenderar att ge företräde åt de politiska perspektiven framför de vetenskapliga. Anna Lundberg recenserarHansalbin Sältenbergs genusvetenskapliga avhandling Anti-Jewish racism. Exploring the Swedish racial regime, som bygger på djupintervjuer om vardagsrasism med individer som identifierar sig som judiska i Stockholm, Göteborg och Malmö. Slutligen recenserar Zohreh Khoban Fri. En uppväxt vid historiens slut, en omtalad och hyllad uppväxtskildring skriven av professorn i politisk teori vid London School of Economics and Political Science Lea Ypi, och diskuterar olika idéer om frihet med utgångspunkt i Ypis egen uppväxt i det kommunistiska Albanien. Av tradition flyttar ansvaret för att ge ut Sociologisk Forskning mellan olika lärosäten i Sverige. Med det här numret av Sociologisk Forskning vill redaktionen vid Södertörns högskola tacka för de tre år som vi varit ansvariga för tidskriften. Det har varit en stor ära att förvalta den enda allmänsociologiska tidskriften i Sverige som i huvudsak publicerar svenskspråkigt material – och som gjort detta i snart 60 år. En anledning till att vi ville ha hand om tidskriften var att vi ville värna möjligheten att publicera sociologisk forskning på svenska. I en tid då det som kallas internationell vetenskaplig publicering – i praktiken publicering på engelska – blir allt vanligare har vi sett det som angeläget att akademiska sociologiska diskussioner fortfarande kan föras på svenska. Nya teorier, begrepp, metoder och forskningsresultat måste kunna ges en svensk språkdräkt om de ska kunna användas i undervisning och kommuniceras till en bredare offentlighet. Vi har därför velat se Sociologisk Forskning som ett levande forum i vilket utvecklingen av sociologisk teori och metod sker på det svenska språket under former som säkerställer hög vetenskaplig kvalitet. Samtidigt har vi sett inslaget av engelskspråkiga artiklar som viktigt, då dessa bidrar till en ökad internationell spridning av sociologisk forskning om svenska samhällsförhållanden. Vi har även haft som ambition att uppmärksamma samtida utmaningar knutna till sociologin som profession, vilket bland annat kommit till uttryck genom publiceringen av samtal mellan svenska sociologer om etikprövning och distansundervisning under covid-19-pandemin. Vi hoppas att vårt arbete med tidskriften har uppskattats. En glädjande nyhet som vi slutligen kan meddela är att Sociologisk Forskning nyligen blivit accepterad att indexeras av DOAJ (Directory of Open Access Journals) – den främsta globala infrastrukturen för vetenskapliga tidskrifter som publicerar med öppen tillgång. Vi hoppas att detta kommer att öka sökbarheten för och därmed läsandet av de artiklar som publiceras i tidskriften. Vi lämnar nu med varm hand över tidskriften till den nya redaktionen i Linköping. Lena Sohl och Magnus WennerhagAvgående redaktörer för Sociologisk Forskning

The purpose of this essay is to analyze, through a social-historical / quantitative approach, Jewish marriage patterns andits changes in the Stockholm Mosaic Assembly during the years 1895-1912. The hypothesis of this essay was that themixed marriages and the number of marriages entered have increased throughout the whole investigation period, whileit is also expected that the Eastern Jewish group has married endogenously to a much greater extent, which has meantthat the Jewish group has not been threatened by a total assimilation. The results of this essay has shown that there hasbeen a clear increase in the number of mixed marriages, especially during the years 1907 to 1912 and especially when itcomes to the Jews of western roots and mainly the Swedish inhabitants. This indicates a clear assimilation among theWestern jews. While the Eastern Jews (Russian born among others) in the higher part married within their ethnic andreligious group. New knowledge that this paper has come up with is that it was not at all unusual during the entireinvestigation period that Jewish women married Christian men, especially during the second period from 1902 to 1908,of thirty entered marriages it was the man who was the Christian part in all of the cases. This reflects the Jewishwoman's group's integration and assimilation into society. Except for this new foundings, the study is well in keepingwith the previous research on Jewish marriage patterns in the city of Sundsvall, and the jewish historical research as awhole.

Betygsdatum 2019-06-05

En inventering, analys och tolkning av de faktorer och omständigheter som är avgörande för migranter, varför de tillhör den församling de gör. Studien genomfördes med intervjuer av medlemmar i två mångkulturella församlingar inom Equmeniakyrkan i Region Stockholm.

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena?

Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.