Gotowe bibliografie tematyczne / Hellweg

Spis treści

  1. Artykuły w czasopismach
  2. Rozprawy doktorskie
  3. Książki
  4. Części książek
  5. Streszczenia konferencji
  6. Raporty organizacyjne

Gotowa bibliografia na temat „Hellweg”

Autor: Grafiati
Data publikacji: 29 lipca 2024
Data aktualizacji: 30 lipca 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Hellweg”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Artykuły w czasopismach na temat "Hellweg"

1

Tewes, Werner, i Janine Hofmann. "Rewe kommt bei Hellweg nicht voran". Lebensmittel Zeitung 75, nr 44 (2023): 4. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2023-44-004.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Die Übernahme von Hellweg durch die Rewe Group sollte eigentlich schon längst in trockenen Tüchern sein. Doch der Prozess zieht sich hin. Offenbar kann sich Rewe mit der Hellweg-Inhaberfamilie nicht über den Verkaufspreis einigen. In Köln ist man genervt.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Suchantke, Kurt. "Nachruf Dr. Fritz Hellweg". Allgemeine Homöopathische Zeitung 210, nr 03 (13.04.2007): 129–30. http://dx.doi.org/10.1055/s-2006-935272.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Biehl, Bernd, Werner Tewes i Janine Hofmann. "Hellweg schlägt Sanierungskurs ein". Lebensmittel Zeitung 76, nr 15 (2024): 10. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2024-15-010.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Tewes, Werner, i Janine Hofmann. "Deal zwischen Rewe und Hellweg scheitert". Lebensmittel Zeitung 76, nr 4 (2024): 1. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2024-4-001.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Hellweg wird nicht Teil der Rewe Group. Die Übernahme und eine vertiefte Zusammenarbeit sind geplatzt. Das mittelständische Baumarktunternehmen will den Turnaround alleine schaffen und startet mit dem Vertriebsumbau.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Tewes, Werner, i Janine Hofmann. "Hellweg streicht Stellen in der Zentrale". Lebensmittel Zeitung 76, nr 7 (2024): 4. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2024-7-004.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Hofnagel, Dagmar. "Knaup geht an Genossen". agrarzeitung 76, nr 49 (2021): 1. http://dx.doi.org/10.51202/1869-9707-2021-49-001-3.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Hofnagel, Dagmar. "Raiffeisen übernimmt Landhandel". agrarzeitung 76, nr 49 (2021): 7. http://dx.doi.org/10.51202/1869-9707-2021-49-007.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Tewes, Werner, i Janine Hofmann. "Rewe Group und Hellweg planen Joint-Venture". Lebensmittel Zeitung 75, nr 10 (2023): 6. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2023-10-006-1.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Die Rewe Group rückt mit ihrer Baumarktsparte an Hellweg heran. Der Kölner Konzern prüft für seine Tochter Toom den Aufbau eines Gemeinschaftsunternehmens mit dem Mittelständler. Zudem wollen die beiden Händler ihre Einkaufskooperation vertiefen.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Storch, N. "Dr. med. Fritz Hellweg zum 50. Doktorjubiläum". Allgemeine Homöopathische Zeitung 204, nr 05 (13.04.2007): 249. http://dx.doi.org/10.1055/s-2006-934942.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Kutsaev, Sergey V. "Electron dynamics simulations with Hellweg 2D code". Nuclear Instruments and Methods in Physics Research Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors and Associated Equipment 618, nr 1-3 (czerwiec 2010): 298–305. http://dx.doi.org/10.1016/j.nima.2010.02.090.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Rozprawy doktorskie na temat "Hellweg"

1

Hellweg, Rainer [Verfasser]. "Subsidiarität der Lebendorganspende / Rainer Hellweg". Frankfurt a.M. : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2016. http://d-nb.info/1123420750/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Rüffer, Joachim. "Vererbungsstrategien im frühneuzeitlichen Westfalen bäuerliche Familien und Mentalitäten in den Anerbengebieten der Hellwegregion". Stuttgart Lucius & Lucius, 2005. http://d-nb.info/990585204/04.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Lüdel, Frank [Verfasser], Thomas [Akademischer Betreuer] Hellweg i Hartmut [Akademischer Betreuer] Niemann. "Self aggregation of IgG fragments from different perspectives / Frank Lüdel ; Thomas Hellweg, Hartmut Niemann". Bielefeld : Universitätsbibliothek Bielefeld, 2017. http://d-nb.info/1124590730/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Angermann, Christoph [Verfasser], Thomas [Akademischer Betreuer] Hellweg i Thomas [Akademischer Betreuer] Huser. "Entwicklung eines verbesserten Messprinzips für frequenzaufgelöste depolarisierte dynamische Lichtstreuung / Christoph Angermann ; Thomas Hellweg, Thomas Huser". Bielefeld : Universitätsbibliothek Bielefeld, 2017. http://d-nb.info/1128818647/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Hemken, Christian [Verfasser], Katharina [Akademischer Betreuer] Kohse-Höinghaus i Thomas [Akademischer Betreuer] Hellweg. "Untersuchung der Nieder- und Hochtemperaturkinetik von Biokraftstoffen mittels Molekularstrahlmassenspektrometrie / Christian Hemken ; Katharina Kohse-Höinghaus, Thomas Hellweg". Bielefeld : Universitätsbibliothek Bielefeld, 2017. http://d-nb.info/1135724555/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Schulte, Marie Friederike [Verfasser], Walter [Akademischer Betreuer] Richtering i Thomas [Akademischer Betreuer] Hellweg. "Microgels at solid/fluid interfaces investigated by atomic force microscopy / Marie Friederike Schulte ; Walter Richtering, Thomas Hellweg". Aachen : Universitätsbibliothek der RWTH Aachen, 2020. http://d-nb.info/1225401755/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Hellweg, Frank [Verfasser], Christian [Akademischer Betreuer] Sohler i Matthias [Gutachter] Westermann. "Property testing in gradbeschränkten gerichteten Graphen unter Nichtsichtbarkeit eingehender Kanten / Frank Hellweg. Betreuer: Christian Sohler. Gutachter: Matthias Westermann". Dortmund : Universitätsbibliothek Dortmund, 2013. http://d-nb.info/1104736047/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Pieper, Julia [Verfasser], Katharina [Akademischer Betreuer] Kohse-Höinghaus i Thomas [Akademischer Betreuer] Hellweg. "Detaillierte Untersuchungen der Oxidationschemie verschiedener konventioneller und alternativer Brennstoffe und Brennstoffgemische / Julia Pieper ; Katharina Kohse-Höinghaus, Thomas Hellweg". Bielefeld : Universitätsbibliothek Bielefeld, 2018. http://d-nb.info/1160033234/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Hellweg, Stefanie [Verfasser], i Christoph [Akademischer Betreuer] Schramm. "Prognose der Autoimmunen Hepatitis in Abhängigkeit der Geschwindigkeit des Therapieansprechens und bei Diagnose bestehender Einflussfaktoren / Stefanie Hellweg. Betreuer: Christoph Schramm". Hamburg : Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg, 2012. http://d-nb.info/1020929855/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Hellweg, Joanna [Verfasser]. "Kohärenzgefühl als Prädiktor für die Wahrnehmung von Lern- und Leistungsanforderungen sowie Mobilisierung sozialer Unterstützung bei deren Bewältigung im Studium - eine Längsschnittstudie / Joanna Hellweg". Paderborn : Universitätsbibliothek, 2019. http://d-nb.info/1198307811/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Książki na temat "Hellweg"

1

Karr, H. P., Sigrun Krauß i Herbert Knorr, red. Glaube.Liebe.Leichenschau: Mord am Hellweg VIII. Dortmund, Germany: Grafit, 2016.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Krauss, Sigrun, Herbert Knorr i Hanns-Peter Karr, red. Sexy.Hölle.Hellweg: Mord am Hellweg VII. Dortmund, Germany: Grafit, 2014.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Karr, H. P., Sigrun Krauß i Herbert Knorr, red. Henkers.Mahl.Zeit: Mord am Hellweg IX. Dortmund, Germany: Grafit, 2018.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Knippenberg, Günter. Brackel: Ein Dorf am westfälischen Hellweg. Lünen: Systemed, 1997.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Borrmann, Erich. Dorfleben am Hellweg in den 50er Jahren. Gudensberg-Gleichen: Wartberg, 1996.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Karr, Hanns-Peter. Mord am Hellweg: Mords. Metropole. Ruhr : Kriminalstorys. Dortmund: Grafit, 2010.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Krauss, Sigrun, i Dirk Raulf. Hellweg - ein Lichtweg: Light art in urban spaces. Berlin: Revolver Publishing, 2014.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Timm, Willy. Hellweg-Apotheke in Unna-Hemmerde: Von ihren Anfängen bis zur Gegenwart 1847-1997 : zugleich ein Beitrag zur Ortsgeschichte von Hemmerde. Unna: Hellweg-Bücherei, 1997.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Rudnick, Bernhard Paul Martin. Balhorn, Archäologie am Schnittpunkt: Ein mittelalterliches Handwerksquartier am Hellweg. Bielefeld: Verlag für Regionalgeschichte, 1997.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Reinhild, Stephan-Maaser, i Hellweg-Museum Unna, red. Zeitreise Hellweg: Spuren einer Strasse durch die Jahrtausende : eine Ausstellung der Stadt Unna, Hellweg-Museum Unna, 5. November 2000-1. April 2001. Essen: Klartext, 2000.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Części książek na temat "Hellweg"

1

Kappel, Jutta. "Vereinbarkeit von Beruf und Familie in den Einrichtungen des Katholischen Hospitalverbundes Hellweg". W Arbeitskultur 2020, 455–67. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-06092-3_31.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Joest, Ralf, Bastian Griesenbrock i Hubertus Illner. "Impacts of Wind Turbines on the Population and Nest Site Selection of the Montagu’s Harrier in the Hellweg Börde, North Rhine-Westphalia". W Birds of Prey and Wind Farms, 149–96. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-53402-2_5.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Ruffing, Reiner. "Einleitung". W Agnes Heller, 9–14. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-91410-1_1.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Ruffing, Reiner. "Die Philosophische Theorie". W Agnes Heller, 15–110. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-91410-1_2.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Ruffing, Reiner. "Die Politische Theorie". W Agnes Heller, 111–44. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-91410-1_3.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Ruffing, Reiner. "Schlußbemerkung". W Agnes Heller, 145–54. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-91410-1_4.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Scheuermann, Ulrich. "Hellwege. Zur Geschichte eines Eigennamens". W Flurnamen und Konsorten, 242–59. Göttingen: Göttingen University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.17875/gup2023-2465.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Zevin, Boris, i Kyle A. Perry. "Heller Myotomy". W The SAGES Atlas of Robotic Surgery, 397–406. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-91045-1_34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Semler, Christian. "Heller, Agnes". W Metzler Philosophen Lexikon, 373–76. Stuttgart: J.B. Metzler, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03642-1_124.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Guder, W. G. "Heller-Ringprobe". W Lexikon der Medizinischen Laboratoriumsdiagnostik, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-49054-9_1411-1.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Streszczenia konferencji na temat "Hellweg"

1

GARVEY, R. MICHAEL. "A TRIBUTE TO HELMUT HELLWIG". W Proceedings of the 6th Symposium. WORLD SCIENTIFIC, 2002. http://dx.doi.org/10.1142/9789812777713_0002.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Heller, Eric. "Eric Heller". W the ACM SIGGRAPH 05 electronic art and animation catalog. New York, New York, USA: ACM Press, 2005. http://dx.doi.org/10.1145/1086057.1086095.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Heller, Eric. "Eric Heller". W the 29th International Conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2002. http://dx.doi.org/10.1145/2931127.2931145.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Casalino, Damiano, Ignacio Gonzalez-Martino i Simone Mancini. "On the Rossiter-Heller Frequency of Resonant Cavities". W 28th AIAA/CEAS Aeroacoustics 2022 Conference. Reston, Virginia: American Institute of Aeronautics and Astronautics, 2022. http://dx.doi.org/10.2514/6.2022-3010.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Paola, Chris. "PAUL HELLER AND THE GROWTH OF ANALYTICAL STRATIGRAPHY". W GSA Annual Meeting in Seattle, Washington, USA - 2017. Geological Society of America, 2017. http://dx.doi.org/10.1130/abs/2017am-302059.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Niebisch, S., B. Jansen-Winkeln, M. Mehdorn, O. Lyros i I. Gockel. "Videopräsentation: Robotische Kardiomyotomie nach Heller und Hemifundoplikatio bei Achalasie". W Viszeralmedizin 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1695471.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Côrte-Real, F., N. Nunes, D. B. Moura, C. Chálim Rebelo, M. Flor De Lima, F. Taveira, M. P. Costa Santos i in. "POEM post-Heller myotomy: when endoscopy is the solution". W ESGE Days 2023. Georg Thieme Verlag KG, 2023. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-1765947.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

LORRANA SILVA FERREIRA, ALEXIA, i LARISSA DE OLIVEIRA NEVES CATALAO. "Jacinto Heller: Repertório de um empresário teatral (1875-1885)". W XXIV Congresso de Iniciação Científica da UNICAMP - 2016. Campinas - SP, Brazil: Galoa, 2016. http://dx.doi.org/10.19146/pibic-2016-51334.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Matos, Genoveva Pinheiro de, Arlen Barbosa Tavares i Tomaz Lima Gualberto. "Manejo Alimentar de Juvenis de Camarão Macrobrachium amazonicum (HELLER, 1862)." W XXXII Congresso de Iniciação Científica. Manaus, Amazonas: Even3, 2024. http://dx.doi.org/10.29327/xxxii-congresso-de-iniciacao-cientifica-380957.780346.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Wang, Xiaoyu. "Analysis on the Critical Theory of Everyday Life Proposed by Agnes Heller". W 2017 International Conference on Culture, Education and Financial Development of Modern Society (ICCESE 2017). Paris, France: Atlantis Press, 2017. http://dx.doi.org/10.2991/iccese-17.2017.88.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Raporty organizacyjne na temat "Hellweg"

1

Cook, Philip, Jens Ludwig i Adam Samaha. Gun Control after Heller: Litigating against Regulation. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, październik 2009. http://dx.doi.org/10.3386/w15431.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Hellwig, Runa T., Despoina Teli, Marcel Schweiker, Rodrigo Mora, Joon-Ho Choi, Rajan Rawal, M. C. Jeffrey Lee, Zhaojun Wang i Farah Al-Atrash. Guidelines for low energy building design based on the adaptive thermal comfort concept - Technical report: IEA EBC Annex 69: Strategy and Practice of Adaptive Thermal Comfort in Low Energy Buildings. Aalborg University, 2022. http://dx.doi.org/10.54337/aau510903564.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The adaptive thermal comfort concept has been developed over many years and proven in numerous field studies (e.g. Webb 1964, Nicol and Humphreys 1973, Auliciems 1981b, de Dear et al. 1997, McCartney and Nicol 2002, Manu et al. 2016), showing that people are satisfied with a wide range of thermal conditions. Prerequisite is that people are provided with means to make themselves comfortable, that they know which opportunities they have, that it is socially acceptable to use these opportunities and that they are willing to use them (Hellwig, 2015). However, the overall understanding of how to design for such opportunities enabling the occupant to make themselves comfortable in relation to climate and building type, thus how to convert the adaptive thermal comfort concept into building design and concepts for operating buildings, is still limited. There are still common misunderstandings in the interpretation of the adaptive comfort approach among building planners and operators e.g. regarding the amount of control, the seriousness of this topic or the level of information needed by occupants for which reason guidance (e.g. CIBSE 2010, Cook et al. 2020) and knowledge transfer (e.g. Hellwig and Boerstra 2017, 2018) is absolutely essential. Consequently, there is still a gap between scientific research and real-world-application, which this report aims to diminish.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Dale, Magnar. Thomas Kuhn: “But I didn't say that!”. University of Stavanger, 2015. http://dx.doi.org/10.31265/usps.222.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Artikkelen kritiserer framstillingen av T. Kuhns vitenskapsloso i boka Annerledestenkerne (Universitetsforlaget 2009) av Per Arne Bjørkum. Jeg viser også at de vitenskapshistoriske og biograske opplysningene oftest er mytiske eller feilaktige, og ikke bygger på de mange studier av paradigmeskifter som er publisert etter Kuhns historiske vending. Dermed gir boka heller ikke historisk grunnlag for sin påstand om at forskere som kommer med noe genuint nytt, som regel utsettes for sterkt sosialt press og utstøtelse.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Asztalos Morell, Ildikó, Isak Falk-Eliasson i Robin Eriksson. Urfolksperspektiv på livsmedelsstrategin. SLU Future food, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5m806l8ijt.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Trots internationella och nationella förpliktelser att ge urfolk och samer förutsättningar att utöva sin traditionella försörjning, misslyckas staten med att leva upp till dessa. Livsmedelsstrategier från Sveriges nordligaste regioner – där samiska näringsidkare gör sina största bidrag till ekonomin – brister i hur de inkluderar ett samiskt perspektiv på livsmedelsproduktion. Strategierna nämner rennäringen och dess ekonomiska betydelse, men lyfter inte dess strukturella problem. Strategierna diskuterar inte heller andra samiska näringar (fiske, jakt, matförädling) eller statens skyldigheter mot dessa. I arbetet mot ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara livsmedelssystem finns det möjligheter med att inkludera ett urfolksperspektiv som förbises.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Schoten, Eert. HELLE: Health Effects of Low Level Exposures/ Gezondheidseffecten van lage blootstellingniveaus [International workshop: Influence of low level exposures to chemicals and radiation on human and ecological health]. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), listopad 1998. http://dx.doi.org/10.2172/765246.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Sandman, Lars. Etisk analys av omdiagnostisering. Linköping University Electronic Press, kwiecień 2023. http://dx.doi.org/10.3384/report.diva-193218.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Behovet av omdiagnostisering av patienter med olika tillstånd väcker etiska frågeställningar. I denna korta etiska analys som genomförts på uppdrag av Nationellt programområde för psykisk hälsa lyfts ett antal etiska frågeställningar kopplade till omdiagnostisering. Analysen går inte i på detaljer kring vem som ska genomföra en sådan, inte heller var i hälso- och sjukvårdssystemet det bäst sker – eftersom detta beror på vilket specifikt diagnosområde det handlar om. Analysen landar i följande övergripande slutsatser: Generellt är diagnossättande förknippat med etiska principer om att göra gott(genom att ge underlag för att patienten får rätt insatser) och icke-skada(genom att förhindra uppkomst av risker och vårdskada). Vårdgivaren har ett etiskt ansvar för att patienten får rätt diagnos (ellerdiagnoser). I detta ansvar ingår att också överväga vilka konsekvenserdiagnostisering och omdiagnostisering får ur ett vidare perspektiv –exempelvis om det kan innebära risker för andra individer. Patientens önskemål om omdiagnostisering kan vara en utgångspunkt, meninte avgöra frågan om huruvida en omdiagnostisering bör ske – eller resultatetav en sådan omdiagnostisering. Det finns skäl att skilja mellan situationer där skälet för omdiagnostisering äratt patienten i nuläget har en diagnos som negativt påverkar tillgången tillbehovsbaserade insatser eller riskerar att leda till vårdskada – och de fall därskälet för omdiagnostisering snarare drivs av att diagnosen inte längre äraktuell och snarare har påverkan på patientens upplevelse eller innebär hinderi patientens övriga liv. I det första fallet finns det generellt skäl att prioritera omdiagnostisering högreän i det andra fallet – beroende på hur stora det potentiella konsekvensernaför patienten är. I det andra fallet beror det på hur livet i stort påverkas men vidmindre allvarlig påverkan finns det generellt skäl att prioritera diagnostiseringhögre än omdiagnostisering.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Müller, Anders Riel. Teknologiske testarenaer som drivkraft for regional innovasjon og utvikling. UiS Scholarly Publishing Services, marzec 2024. http://dx.doi.org/10.31265/usps.275.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Regional utvikling kan fremmes ved å utvikle test- og demonstrasjonsarenaer for nye teknologier som tiltrekker seg kunnskap, kompetanse, bedrifter og investeringer. Dette har vært forsøkt flere steder i Europa (Jeffrey, Jay, og Winskel 2013; OECD 2012; Teräs og Mikkola 2016; Villanen 2019; Arntzen mfl. 2019). Mens de fleste testarenaer konsentrerer seg om en bestemt sektor (energi, digitale løsninger osv.), ønsker andre, som Smart Rogaland, å skape synergier mellom flere testarenaer innen spesifikke sektorer. Dette reiser en rekke spørsmål ved hvordan man i) får til samarbeid på tvers av ulike testarenaer og ii) utnytter samarbeid til å skalere opp og bygge ut løsninger til andre deler av regionen og internasjonalt. I norsk kontekst betyr disse utfordringene at det må etableres og bygges opp et innovasjonsøkosystem der mange ulike næringsklynger, bedrifter og kommuner jobber sammen for å skape synergieffekter i regional (og nasjonal) skala. For å forstå hva som skal til for å lykkes med et regionalt innovasjonsøkosystem som tar utgangspunkt i mange ulike testarenaer, har forprosjektet som mål å studere internasjonale eksempler hvor slike økosystemer er blitt etablert eller forsøkt etablert. Forprosjektet skal spesielt etablere kunnskap om tre grunnelementer som er viktige for å lykkes med oppbygning av et slikt regionalt økosystem: a) regionale nærings- og innovasjonspolitikker, b) organisering og c) uformelle prosesser. Hverken for Rogaland, Norge eller Norden finnes det i dag en oversikt som samler og synliggjør hvilke testmuligheter som finnes. Menons undersøkelse viser også at en rekke bransjer kan være aktuelle brukere av testarenaer, men at de ikke er kjent med at slike muligheter eksisterer. Det er heller ingen som har tatt rollen som mulig veiviser innen dette området. Samtidig er det uklart hvordan testarenaer kan bidra til regional næringsutvikling. En testarena trenger ikke nødvendigvis være direkte koplet til regional næringsutvikling. I hvilken grad en testarena er det, handler om i hvilken grad den er knyttet til regionale næringsutviklingsprioriteringer og regionale innovasjonssystemer. Denne rapporten vil derfor ta for seg mekanismer som kan skape synergieffekter mellom testarenaer og regional næringsutvikling.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Nevøy, Anne, Lars Helle, Christina Finne, Stein Erik Solbø Ohna, Nina Helgevold, Kåre Andreas Folkvord, Jorunn Thortveit i Hans Erik Bugge. Innovasjoner i Jærskulen: lærerprofesjon i reformtid. University of Stavanger, 2016. http://dx.doi.org/10.31265/usps.211.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
I boken Professional Capital – Transforming Teaching in Every School sier Hargraves og Fullan: “Sustainable improvement can […] never be done to or even for teachers. It can only ever be achieved by and with them (2012:45). Dette sitatet fra Hargraves og Fullan angir forskningsinnretningen i dette utviklingsprosjektet. Formålet er å studere hvordan lærere involveres, engasjeres og lærer i innovasjoner i Jærskulen. Forskningsinteressen er sentrert om utviklingsaktiviteter som er satt i verk og hvordan disse relateres til lærernes profesjonsutvikling. Basert på innspill fra utviklingsleder i Jærskulen, Mats Bryne, er prosjektet konsentrert om fire innovasjoner i jærskolesamarbeidet: - Lokal skoleutvikling med utgangspunkt i skolenes valgte utviklingsområder - Gjennomføring i videregående opplæring - Profesjonsutvikling i samspill, medskaping i samarbeid med Utdanningsforbundet - Læringsteknologi i undervisningen Felles for de fire delprosjektene er at de rapporterer om engasjerte lærere som deltar i ulike innovasjonsprosesser, lokalt på de enkelte skolene og i nettverkssamarbeid mellom skoler. I så måte synes målsettingen om at «Jærskulen har eit godt læringsmiljø med god kultur for læring» – også å gjelde for lærerne. Samtidig peker delprosjektene på utfordringer og konstruktive veier for videreutvikling av innovasjonene. Studien av lokal skoleutvikling presenteres i kapittel 1. Denne er utført av Anne Nevøy og Lars Helle og har fått tittelen «Skolenes utviklingsplaner og lærerprofesjonen». Christina Finne og Stein Erik Ohna står bak studien av «Gjennomføring i videregående skole», og denne presenteres i kapittel 2. Utforskingen av «Profesjonsutvikling i samspill» - har fått undertittelen «Utdanningsforbundet og Jærskulen ‘At det er en prosess i det hele’. Nina Helgevold og Kåre Andreas Folkvord har gjennomført studien og denne presenteres i kapittel 3. Kapittel 4 handler om læringsteknologi i undervisningen. Denne studien er utført av Jorunn Thortveit og Hans Erik Bugge, og har fått tittelen «Ipad i Jærskulen».
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Brunet, Jörg. Naturvårdande skötsel i ädellövskog : en bildguide. Southern Swedish Forest Research Centre, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.7cmekl768j.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Många skogsägare i södra Sverige har ädellövskog eller ädellövträd på sina fastigheter. Ofta växer ädellövet nära gården. Att ha ett gammalt ädellövträd som vårdträd på gården är inte ovanligt. Det kanske finns gamla ekar på betesmarken eller en backe med ett bokbestånd. I vissa trakter är ädellövbestånd vanliga och kan utgöra en stor del av en markägares skogsinnehav, men sammanlagt utgör ädellövskogar idag inte mycket mer än en procent av Sveriges skogsareal. Kunskapen om deras skötsel är inte heller lika utbredd som för gran och tall. Detta gäller inte minst i bestånd där man vill kombinera virkesproduktion och naturvård, samt i naturvårdsskog som behöver aktiva skötsel- eller restaureringsåtgärder. Denna bildguide presenterar exempel på naturvårdande skötsel i ädellövskog. Jag hoppas att dessa exempel kan inspirera dig som arbetar i ädellövrika skogsbestånd med naturvårdsmål. Skriften presenterar åtgärder och deras effekter för viktiga skogstyper med ädellöv. Den presenterar också exempel som kan tjäna som långsiktiga målbilder. Bland de många ädellövskogar som jag har besökt under de senaste 35 åren, har jag valt ut exempel som visar på både möjligheter och utmaningar för naturvårdande skötsel. De flesta exemplen är från Skåne och Blekinge. Erfarenheterna bör även vara relevanta för övriga delar av södra Sverige, då Skåne och Blekinge innehåller en stor variation av ädellövmiljöer i både slätt-, mellan- och skogsbygd. Guiden är en fristående uppföljare till skriften Bruka och bevara ädellövskogen som utkom 2010. Medan den förra bildguiden omfattade alla målklasser, fokuserar denna guide främst på målklasserna Produktion med Förstärkt hänsyn (PF) och Naturvård Skötsel (NS). Målklassen Naturvård Orört (NO) ingår när jag diskuterar frågan om aktiva skötselåtgärder är nödvändiga för att utveckla naturvärdena. I första delen diskuterar jag kortfattat ädellövskogens historia och ekologi. Det är viktigt att förstå varför dagens ädellövskogar ser ut som de gör och varför de kan behöva en viss sorts skötsel för att naturvärdena ska gynnas. Den andra delen handlar om ekbestånd som ofta har ett behov av naturvårdande skötsel- eller restaureringsåtgärder. Jag presenterar här främst exempel från obetade ekbestånd på skogsmark. Jag diskuterar också vad man bör tänka på om man inför tamdjursbete i tidigare obetad ekskog. Skötsel av befintliga ekhagar, som inte klassas som skogsmark utan som jordbruksmark, behandlas endast kortfattat i denna skrift. I tredje delen diskuterar jag naturvårdande skötsel i bokskog där det finns både stora skillnader men även vissa likheter med ekskogar. Den fjärde delen handlar om ädellövskog där varken ek eller bok dominerar, och där tar jag även upp de utmaningar som har följt i spåren av almsjukan och askskottsjukan. I del fem presenterar jag exempel från en skogsfastighet, Tranemåla i Blekinge, där jag har varit delaktig i skogsskötseln sedan 2015. I Tranemåla finns ek- och bokskog samt olika typer av blandskog med ädellövinslag.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Njå, Ove, i Kirsti Russell Vastveit. Norske kommuners planlegging, gjennomføring og bruk av risiko- og sårbarhetsanalyse i forbindelse med samfunnssikkerhetsarbeidet. University of Stavanger, październik 2016. http://dx.doi.org/10.31265/usps.164.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
I prosjektet; «Helhetlig ROS-analyse i norske kommuner» analyserer vi hvordan kommuner utvikler, bruker og oppdaterer ROS-analyser og risikoforestillinger i sitt samfunnssikkerhetsarbeid. Det legges vekt på hvordan kommuner integrerer ROS-arbeidet og risikoforestillinger i eksisterende plan- og arbeidsprosesser. Hvilke utfordringer opplever kommunene i dette arbeidet? Etter å ha jobbet med risiko og sikkerhet i mer enn 20 år, og en vesentlig del av disse opp mot kommuner, er det etter vårt syn et gjennomgående trekk at kommunalt ansatte som jobber med sikkerhet og beredskap har stor skepsis til akademikere på dette feltet. Den teoretiske «verden» er ikke i stand til å kommunisere med den praktiske og vice versa. Denne utfordringen mener vi står sterkt også i dag, og dermed ble det i prosjektet viktig å finne ut hvordan begrepene ble brukt i kommunene. Hvor kritiske er begrepene for omfanget av bruken av analysene? Står vi ved et markant skille nå med innføring av ny veileder for helhetlig ROS-analyse i kommuner? Eller, er arbeidet omkring samfunnssikkerhet og beredskap fastnet i en praksis uten påvirkning fra ROS-analyse? Datamateriale fra 26 kommuner er inkludert i studien. Kommunene dekker alle landsdelene og de har varierte demografiske og geografiske profiler. Blant deltagerne er kommuner med storulykkesindustri, større bykommuner, mindre øykommuner og grensekommuner. Opptil fem personer med ulikt ansvar for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet er intervjuet i hver kommune. En viktig del av prosjektet er forholdet mellom ROS-analyser på ulike forvaltningsnivåer, hvordan ROS-analysene kommuniserer risikoforestillinger og hvordan kommunene kan bygge på og hente innspill fra hverandre i ROS-analysearbeidet. Siden 2010 har Lov om kommunal beredskapsplikt, sivile beskyttelsestiltak og Sivilforsvaret (sivilbeskyttelsesloven) og underliggende Forskrift om kommunal beredskapsplikt stilt krav til kommunenes ROS-analyse og samfunnssikkerhetsarbeid i stort. Likevel er det ikke opplagt hva det innebærer. Forskriften snakker om begreper og konsepter som; - Jobbe systematisk og helhetlig med samfunnssikkerhet; - Forankring i kommunestyret; - Eksisterende og fremtidige risiko- og sårbarhetsfaktorer; - Særlige utfordringer; - Langsiktige mål, strategier, prioriteringer og plan for oppfølging av samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet; - Vurdere forhold som bør integreres i planer og prosesser; og - Overordnet beredskapsplan. Det stiller store krav til kommunens ansattes kunnskap og kompetanse til å fortolke hva alle disse konseptene skal bety for kommunen og hvordan ansatte skal jobbe med kravene. Her ligger kjernen av vår studie. Studien vår viser at det legges betydelig med ressurser og arbeid ned i kommuners helhetlige ROS-analyser, samfunnssikkerhets og beredskapsarbeid. Risikoinformert styring og risikotenkning er en krevende filosofi, hvor det forutsettes at de ansatte med ansvar for kommunens systemer og samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet har høy kompetanse på området. I kommunene som deltok i studien synes det å være enklere for kommunene å konkretisere hvordan de arbeidet med beredskap enn med samfunnssikkerhet. Kommunene hadde i varierende grad oversikt over hvordan beredskapsarbeidet var satt i system på tvers av etater. Materialet ble analysert ut fra fire forhold: - Begrepsforståelser og bruk av begreper for å uttrykke samfunnssikkerhet - Planlegging og gjennomføring av ROS-analyseprosesser - Presentasjon av resultater fra ROS-analysearbeidet - Implementering av analyseresultatene i kommunens aktiviteter Datamaterialet viser at kommunene og de fleste respondentene våre er i liten grad bekymret over begrepene de bruker. I hovedsak er det risiko, ROS-analyse (eller andre koplinger av ROS), hendelser, akseptkriterier, beredskap, kriseplaner og tiltak som er konseptene i bruk. Usikkerhet var et begrep som fulgte med, men det var i liten grad reflektert over utover at det var en egenskap med hele ROS-analyseprosessene. Samfunnssikkerhet, ytelse av beredskapstiltak, sårbarhet, resiliens, barrierer, system er begreper som får lite eller ingen omtale i kommunenes befatning med samfunnssikkerhet og beredskap. Kommunene er veldige instrumentelle i arbeidet med å utvikle produktene (helhetlig) ROS-analyse og beredskap- og kriseplaner. Beslutningsprosessene som den helhetlige ROS-analysen er en del av, trekkes ikke frem som førende for hvordan ROS-analyser og samfunnssikkerhetsarbeidet gjøres. Fylkesmannen sin rolle som pådriver, rådgiver og tilsynsmyndighet var for de aller fleste kommunene beskrevet med positive fortegn. Alle analysene vi har hatt tilgang til er utført som grovanalyser (hazid-gjennomganger, scenariobeskrivelser, gruppediskusjoner), men med relativt små variasjoner innenfor hvordan risiko måles og uttrykkes. Enkelte kommuner inspireres av innholdet i FylkesROS-analyse eller Nasjonalt Risikobilde, mens andre har et større fokus på lokale forhold og hendelser. I forbindelse med bruk av tiltak fra helhetlig ROS-analyse var det en klar trend at kommunene synes det var vanskelig å sikre implementering av tiltak. Dette skyldes blant annet at det var utfordrende å sikre at den ansvarlige etat tok ansvar for tiltak, at beredskapskoordinatorer ikke anså tiltak som skulle implementeres i enkeltetater som sitt ansvar og at kommunene i mange tilfeller ikke hadde midler til gjennomføring av tiltak. Problemet kan trolig også spores til at helhetlig ROS-analyse ikke var et dokument som var i aktiv bruk i hverdagen til kommunenes ansatte, og som det i de fleste tilfeller ikke ble laget aksjonsplaner for å følge opp. På tiltakssiden var det også tydelig at flere kommuner gjorde det vanskelig for seg selv, ettersom de beskrev svært generelle tiltak i rapportene sine, tiltak som egentlig var på plass i den ansvarlige etat og som var dekket av andre internkontrollrutiner, eller som andre offentlige etater var ansvarlige for. Kommunene i prosjektet hadde i varierende grad koblet beredskapsplanene sine opp mot de helhetlige ROS-analysene. En annen utfordring i forbindelse med «bruk» til beredskapsplanlegging var at kommunene ikke var sikre på hvordan dette skulle tolkes. Skulle man lage øvelser basert på hendelsene som var brukt i helhetlig ROS-analyse, skulle det lages tiltakskort som passet til scenarioene i helhetlig ROS-analyse? Enkelte kommuner hadde inkludert hendelser fra helhetlig ROS-analyse i beredskapsplanverket sitt, mens andre hadde fokusert mer på felles kapasiteter i helhetlig ROS-analyse. Å se sammenhengen mellom helhetlig ROS-analyse og beredskapsplanlegging var et vanskelig tema for kommunene. Beredskapsanalyse og vurdering av «godheten» av beredskapstiltak er også en stor utfordring. Den største utfordringen og det viktigste funnet som har kommet fram gjennom studiet er at prinsippene i risikobasert styring er nærmest fraværende i kommunene. Funksjonelle krav til sikkerhet mangler, en levende diskusjon om samfunnssikkerhet og beredskap mangler, og analysene brukes i svært liten grad. ROS-analyse og intensjoner om risikobasert styring har vært i norske kommuner i mer enn 20 år, og basert på dette mener vi at det er kompetanse og reguleringsregimet det må gjøres noe med, heller enn å innføre nye veiledere og tilsynsaktiviteter. Ansvaret for kommunens samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeid må knyttes opp mot spesifikk kompetanse. Det krever at kommunene endrer praksis på i den administrative ledelsen og virksomhetene som eier systemene, tjenestene og aktivitetene, så vel som i kommunikasjonen mellom administrativ og politisk ledelse når det gjelder samfunnssikkerhet og beredskap. Vi mener at politikeren fra bykommune 1 langs kysten i Nord-Norge illustrerer behovet på en betegnende måte: «Veldig få i beredskapsrådet har lest dokumentene. I vårt fylke tror jeg vi er noen av de som har kommet lengst, og det sier etter mitt skjønn sitt». «Vi må involvere oss på et mye tidligere stadium. Skaffe oss oversikt over hva som er beredskapsplanene, og hvor flaskehalsene er. Det tror jeg at jeg deler med veldig mange. Vi strykes med hårene i alt for stor grad. Vi får for mye ros.»
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Możesz być także zainteresowany rozszerzonymi bibliografiami na temat „Hellweg” dla poszczególnych typów źródeł:
Artykuły w czasopismach Rozprawy doktorskie Książki
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii