Gotowa bibliografia na temat „Heat recovery”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Spis treści
Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Heat recovery”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Artykuły w czasopismach na temat "Heat recovery"
Ion, Ion V., Antoaneta Ene i Gabriel Mocanu. "Boiler blowdown recovery". Annals of the ”Dunarea de Jos” University of Galati Fascicle II Mathematics Physics Theoretical Mechanics 44, nr 2 (29.12.2021): 98–102. http://dx.doi.org/10.35219/ann-ugal-math-phys-mec.2021.2.03.
Pełny tekst źródłaSAARI, JUSSI, JUHA KAIKKO, EKATERINA SERMYAGINA, MARCELO HAMAGUCHI, MARCELO CARDOSO, ESA VAKKILAINEN i MARKUS HAIDER. "Recovery boiler back-end heat recovery". March 2023 22, nr 3 (1.04.2023): 174–83. http://dx.doi.org/10.32964/tj22.3.174.
Pełny tekst źródłaVannoni, Alberto, Alessandro Sorce, Sven Bosser i Torsten Buddenberg. "Heat recovery from Combined Cycle Power Plants for Heat Pumps". E3S Web of Conferences 113 (2019): 01011. http://dx.doi.org/10.1051/e3sconf/201911301011.
Pełny tekst źródłaVivek, P., i P. Vijaya kumar. "Heat Recovery Steam Generator by Using Cogeneration". International Journal of Engineering Research 3, nr 8 (1.08.2014): 512–16. http://dx.doi.org/10.17950/ijer/v3s8/808.
Pełny tekst źródłaKim, Yurim, Jonghun Lim, Jae Yun Shim, Seokil Hong, Heedong Lee i Hyungtae Cho. "Optimization of Heat Exchanger Network via Pinch Analysis in Heat Pump-Assisted Textile Industry Wastewater Heat Recovery System". Energies 15, nr 9 (23.04.2022): 3090. http://dx.doi.org/10.3390/en15093090.
Pełny tekst źródłaLosnegard, Thomas, Martin Andersen, Matt Spencer i Jostein Hallén. "Effects of Active Versus Passive Recovery in Sprint Cross-Country Skiing". International Journal of Sports Physiology and Performance 10, nr 5 (lipiec 2015): 630–35. http://dx.doi.org/10.1123/ijspp.2014-0218.
Pełny tekst źródłaŁokietek, Tomasz, Wojciech Tuchowski, Dorota Leciej-Pirczewska i Anna Głowacka. "Heat Recovery from a Wastewater Treatment Process—Case Study". Energies 16, nr 1 (21.12.2022): 44. http://dx.doi.org/10.3390/en16010044.
Pełny tekst źródłaSoundararajan, Srinath, i Mahalingam Selvaraj. "Investigations of protracted finned double pipe heat exchanger system for waste heat recovery from diesel engine exhaust". Thermal Science, nr 00 (2023): 143. http://dx.doi.org/10.2298/tsci230212143s.
Pełny tekst źródłaMcFARLAND, IAN. "Heat Recovery Apparatus". Heat Transfer Engineering 8, nr 4 (styczeń 1987): 33–35. http://dx.doi.org/10.1080/01457638708962814.
Pełny tekst źródłaZolkowski, Jerry T. "Waste Heat Recovery". Energy Engineering 106, nr 5 (wrzesień 2009): 63–74. http://dx.doi.org/10.1080/01998590909594544.
Pełny tekst źródłaRozprawy doktorskie na temat "Heat recovery"
Currie, John S. "Absorption heat recovery". Thesis, University of Edinburgh, 1994. http://hdl.handle.net/1842/13527.
Pełny tekst źródłaRazavinia, Nasimalsadat. "Waste heat recovery with heat pipe technology". Thesis, McGill University, 2010. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=94983.
Pełny tekst źródłaL'énergie d'haut grade de nos jours est produite principalement à base de combustion d'hydrocarbure et les réserves de cette énergie deviennent de plus en plus rare, mais certaines énergies alternatives connues gagnent des forces parmi les marchés incluant les sources d'énergie renouvelables et recyclées. Les usines pyrométallurgiques sont des consommateurs significatifs d'énergie d'haut grade. Ces procédés industriels relâches un montant important de chaleurs (perte) à l'environnement sans aucune récupération. Le but du projet est de concentrer, capturer et convertir cette chaleur résiduelle de basse qualité en énergie valable. Par contre, l'objectif principal du projet comme tel est de développer et de perfectionner un caloduc capable d'extraire cette chaleur parvenant des gaz effluents. Le point d'ébullition d'une substance (vapeur) est utilisé comme moyen de concentrer l'énergie contenu dans les effluents avec la technologie des caloducs. Pour maximiser les gains énergétiques, la conception de ce caloduc en particulier utilise des canaux de retour indépendant ainsi qu'un modificateur de débit dans l'évaporateur, lui permettant d'extraire un niveau supérieur de chaleur. Pendant les essais lors du projet, les éléments limitants des systèmes de caloducs ont été identifiés. Les configurations du système ont été ajustées et modifiés dans la phase expérimentale d'essai pour surmonter ces limitations et maximiser l'extraction de chaleur.
Rojas, Tena Fernando, i Reber Kadir. "Waste Heat Recovery Modellering". Thesis, KTH, Förbränningsmotorteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-39923.
Pełny tekst źródłaAbstractIn a previous project, made in the spring of 2010, a steam generator was modelled and simulated in GT-SUITE, in order to analyze and compare with engine measurements. This was made at the Royal Institute of Technology in Stockholm, on behalf of the company that introduced this idea, Ranotor. The concept was to replace the EGR-cooler in a heavy duty engine and with help of the Rankine cycle, try to improve its efficiency. The steam generator consists of 48 micro tubes, all containing high pressured water, which in turn is heated by the warm exhausts that are led into the steam generator. This causes the water in the tubes to evaporate which propels an expander that will unload the engine.The main focus of this thesis is to model, study and analyze the performance of the steam generator built in the simulation program GT-SUITE. The steam generator, called Heat Recovery Steam Generator (HRSG), is modelled from scratch with the specifications of the manufacturer. An elementary model was initially made to highlight the behaviour of the flow inside the micro tubes and what parameters affect the outcome of the simulations. Finally a complete identical model was made of the actual steam generator. The model was used in an ESC-cycle and also for a transient cycle, where all the input data is gathered on engine measurements of the actual HRSG, mounted on a DS1301, 6-cylinder 12 litre Scania diesel engine. In order to improve the simulation of the complete model a downsized model, only containing two tubes, was made. This model has the same dimensions and properties as the complete model but the advantage of this double-tube model is the shortened simulation time.The inlet parameters to the model such as water mass flow, steam pressure, exhaust mass flow and exhaust temperature were taken from actual engine measurements. All the parameters vary due to time; this makes a comparison possible between the real steam generator and the modelled one. Steam temperature, exhaust temperature and pressure drop along the HRSG are the main parameters from the simulations that are compared to the actual measurements. The engine measurements are made based on the ESC-cycle, European Stationary Cycle, which contains twelve load points and one idle point. During comparison between the complete model and the engine measurements following is observed, in the best case the steam temperature differs ~ 5 %, equalling 10°C. In the worst case the temperature difference is ~20 %, which is approximately 40°C, the rest of the load points shows a margin of error between 5-10 % equalling 10-35 °C. Pressure drop along the HRSG is less accurate;this is due to an error during the measurement where some filters where clogged. Disparity in pressure drop is ~1% in best case, which is almost identical and ~70% in worst case, corresponding to approximately 10 bar, where rest of the load points shows a margin of error between 10-15% equalling 1-4 bar.The double-tube model behaves like the complete model; the difference between the models is 1-5 % in most cases ~5-15°C, where the difference is mostly closer to the measurements. Heat transfer, Reynolds number and steam power are taken and studied from the double tube model. Analyses of the models reviles that ~40-55 % of the heat transfer is in the transition phase, which is surprisingly much and Reynolds number increases by ~450% in the same region, from 1500 to ~6500 which indicates a flow transition phase. Steam power varies between 5-23 kW depending on load point.The final model shows satisfying result and therefore assumed to be good enough for further analyse.
Veijola, T. (Tommi). "Domestic wastewater heat recovery". Bachelor's thesis, University of Oulu, 2017. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201704271600.
Pełny tekst źródłaHua, Lihong. "Heat exchanger development for waste water heat recovery". Thesis, University of Canterbury. Mechanical Engineering, 2005. http://hdl.handle.net/10092/6459.
Pełny tekst źródłaNyholm, Joakim. "Horizontal wastewater heat recovery heat exchanger, a model". Thesis, KTH, Energiteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263618.
Pełny tekst źródłaByggnads och servicesektorn står för cirka 40 procent av Sveriges energibehov. Av de 40 procenten består 90% av energibehov ifrån hushåll och kontorsbyggnader. Totalt sett 80 TWh används för uppvärmning av byggnader samt varmvatten. Då uppvärmning alltid varit en stor del av energibehovet i Sverige är det naturligt att det skett en rad förbättringar på vägen. Det finns en ny anläggning på Pennfäktaren 11 i Stockholm, en horisontell värmeväxlare för avloppsvatten. Den här uppsatsen fokuserar på att skapa en modell i TRNSYS av en värmeväxlare där parametrar som vattenflöde, temperatur, och mer kan användas för att bedöma den tekniska aspekten av en installation av värmeväxlare i en byggnad. Modellen kan simulera prestandan av en ensam värmeväxlare, med endast ett fåtal parametrar som behövs. Modellen baseras på mätdata ifrån anläggningen på Pennfäktaren, denna mätdata har sedan använts för att beräkna först massflödet av avloppsvatten men också för att bestämma hur mycket värme som är möjligt att återvinna utan att överskrida det byggnaden faktiskt kan använda. Då det bara finns data ifrån en källa fick den anses som korrekt, dock gjordes en del ändringar där data helt enkelt var omöjligt, t.ex. negativa avloppsflöden och flödesmängder så höga att de inte ska kunna vara möjliga. Den färdiga modellen använder mätdata tillsammans med de beräknade värdena. Detta används för att genom modellen beräkna temperaturvärden för utgående vatten och avlopp samt den totala mängden återvunnen värme. I referensscenariot kunde totalt 25,3 MWh värme återvinnas men det bästa scenariot med ökad avloppstemperatur och avloppsflöde kunde närmare 47,2 MWh återvinnas, nästan det dubbla från referensvärdet. För att sammanfatta ger modellens simulationer rimliga värden för värmeväxlaren. Det bör därför vara fullt möjligt att använda modellen för att bedöma ett hus rimlighet till en värmeväxlarinstallation.
Gillott, Mark C. "A novel mechanical ventilation heat recovery/heat pump system". Thesis, University of Nottingham, 2000. http://eprints.nottingham.ac.uk/12148/.
Pełny tekst źródłaGrundén, Emma, i Max Grischek. "Testing the Heat Transfer of a Drain Water Heat Recovery Heat Exchanger". Thesis, KTH, Energiteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190188.
Pełny tekst źródłaDenna studie undersöker den ökade termiska resistansen i avloppsrör på grund av beläggningar. Idag lägg stor vikt vid bra isolering och energieffektiv utrustning i nybyggda hus, vilket även sätter press på värmeåtervinning av avloppsvatten. Värmeåtervinningen av avloppsvatten är mindre viktig i äldre hus, då den relativa värmeförlusten av avloppsvatten är lägre än i nybyggda hus, men bör likväl tas i akt vid utvärderingen av värmeanvändning. I ett svenskt flerfamiljshus byggt före 1940 stod värmeförlusten på grund av varmt avloppsvatten för 17 % av den totala värmeförlusten (Ekelin et al., 2006). Den genomsnittliga temperaturen för svartvatten ligger på 23 °C till 26 °C (Seybold & Brunk, 2013), varav delar av värmen kan återvinnas i värmeväxlare. Detta bidrar till att det kalla ingående vattnet till värmepumpen förvärms av värmen från avloppsvattnet. Beroende på system och material kan 30 % till 75 % av värmen från avloppsvatten återvinnas (Zaloum et al., 2007b). Ett hot mot prestandan av värmeväxlare är att beläggning formas på de värmeöverförande ytorna i värmeväxlaren. Detta bidrar till en ökad termisk resistans och kan vara mycket kostsam på grund av minskning av värmeöverföring och nödvändig rengöring av anordningen. För att undersöka omfattningen av den ökade termiska resistansen utfördes en rad experiment i en klimatkammare på Brinellvägen 66. En jämförande metod användes där ett aluminiumrör, som tidigare installerats i avloppssystemet från herrarnas toalett i korridoren på Brinellvägen 64B, jämfördes med ett identiskt rör av samma tillverkare. Rören var tätade och fyllda med 20-gradigt kranvatten. Termoelement användes för att, över tid, mäta minskningen av vattentemperaturen i rören. Temperaturskillnaden användes för att beskriva skillnaden i termisk resistans genom att utföra kurvanpassning och tillämpa Lumped Capacitance Method. Skillnaden i termisk resistans mellan de båda rören antogs vara lika med beläggningens motstånd för värmeöverföring. Två huvudsakliga resultat kom av studien. Det första var att beläggning bidrar till ökad termisk resistans av aluminiumrör. Den andra var att korrosion tillsammans med andra externa faktorer orsakar en märkbar minskning av rörens termiska resistans. Totalt sett orsakade beläggningen tillsammans med korrosion en minskning av 14 % av den termiska resistansen i provröret, jämfört med den termiska resistansen vid installationstillfället. Vidare låg minskningen i termisk resistans på grund av korrosion i teströret på 44 % jämfört med den termiska resistansen vid installationstillfället och den genomsnittliga termiska resistansen av det rengjorda teströret låg på 51 % lägre än den genomsnittliga resistansen av teströret innan rengöring. Den beräknade resistansen för ett 0.81 mm tjockt lager av beläggning var 0.03068 m2K/W.
Aguilar, Alex. "Harnessing thermoacoustics for waste heat recovery". Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2020. https://hdl.handle.net/1721.1/130213.
Pełny tekst źródłaCataloged from student-submitted PDF of thesis.
Includes bibliographical references (pages 25-26).
Environmental concerns and economic incentives have created a push for a reduction in emissions and an increase in efficiency. The U.S. Department of Energy estimates that 20 to 50% of the energy consumed in manufacturing processes is lost in some form to waste heat. The purpose of this study is to review the waste heat recovery technologies currently available in both commercial and research applications to determine how thermoacoustics may serve a role in furthering the use of waste heat recovery units. A literary review of the most common waste heat recovery units was compiled to determine the advantages and disadvantages of the different technologies by comparing components and their governing processes. An existing model of a thermoacoustic converter (TAC) was reviewed and a conceptual analysis written to suggest improvements for future experimental designs.
by Alex Aguilar.
S.B.
S.B. Massachusetts Institute of Technology, Department of Mechanical Engineering
Finger, Erik J. "Two-stage heat engine for converting waste heat to useful work". online access from Digital Dissertation Consortium, 2005. http://libweb.cityu.edu.hk/cgi-bin/er/db/ddcdiss.pl?3186905.
Pełny tekst źródłaKsiążki na temat "Heat recovery"
Council, Electricity, red. Heat recovery with heat exchangers. [London]: [Electricity Council], 1986.
Znajdź pełny tekst źródłaCanada, Canada Natural Resources, i Canada. Office of Energy Efficiency., red. Heat recovery ventilator. Wyd. 2. Ottawa: Natural Resources Canada, 2006.
Znajdź pełny tekst źródłaZhang, Li-Zhi. Total heat recovery: Heat & moisture recovery from ventilation air. New York: Nova Science Publishers, 2009.
Znajdź pełny tekst źródłaCouncil, Electricity, red. Heat recovery with electric heat pumps. [London]: [Electricity Council], 1986.
Znajdź pełny tekst źródłaLewis, Roger. Domestic heat recovery ventilation. Portsmouth: University of Portsmouth, 2004.
Znajdź pełny tekst źródłaGoldstick, Robert. Principles of waste heat recovery. Atlanta, Ga: Fairmont Press, 1986.
Znajdź pełny tekst źródłaMeeting, American Society of Mechanical Engineers Winter. Heat transfer in waste heat recovery and heat rejection systems. New York (345 E. 47th St., New York 10017): ASME, 1986.
Znajdź pełny tekst źródłaDorgan, Chad B. Chiller heat recovery application guide. Atlanta, Ga: American Society of Heating, Refrigerating, and Air-Conditioning Engineers, 1999.
Znajdź pełny tekst źródłaChartered Institution of Building Services Engineers., red. Air-to-air heat recovery. London: CIBSE, 1995.
Znajdź pełny tekst źródłaAlbert, Thumann, red. Principles of waste heat recovery. Hemel Hempstead: Prentice-Hall, 1986.
Znajdź pełny tekst źródłaCzęści książek na temat "Heat recovery"
Vaillencourt, Richard. "Heat Recovery". W Simple Solutions to Energy Calculations, 139–48. Wyd. 6. New York: River Publishers, 2021. http://dx.doi.org/10.1201/9781003207320-9.
Pełny tekst źródłaHirschbichler, Franz. "Exhaust Heat Recovery". W Handbook of Diesel Engines, 401–13. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-540-89083-6_14.
Pełny tekst źródłaGolwalkar, Kiran. "Heat Recovery Equipments". W Process Equipment Procurement in the Chemical and Related Industries, 135–47. Cham: Springer International Publishing, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-12078-2_11.
Pełny tekst źródłaMehta, D. Paul. "Waste Heat Recovery". W Energy Management Handbook, 209–32. Ninth edition. | Louisville, Kentucky : Fairmont Press, Inc., [2018]: River Publishers, 2020. http://dx.doi.org/10.1201/9781003151364-8.
Pełny tekst źródłaKaya, Durmuş, Fatma Çanka Kılıç i Hasan Hüseyin Öztürk. "Waste Heat Recovery". W Energy Management and Energy Efficiency in Industry, 463–78. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-25995-2_17.
Pełny tekst źródłaGülen, S. Can. "Waste Heat Recovery". W Applied Second Law Analysis of Heat Engine Cycles, 127–47. Boca Raton: CRC Press, 2023. http://dx.doi.org/10.1201/9781003247418-8.
Pełny tekst źródłaThulukkanam, Kuppan. "Regenerators and Waste Heat Recovery Devices". W Heat Exchangers, 495–567. Boca Raton: CRC Press, 2024. http://dx.doi.org/10.1201/9781003352044-6.
Pełny tekst źródłaSengupta, Piyali, S. K. Dutta i B. K. Choudhury. "Waste Heat Recovery Policy". W Energy, Environment, and Sustainability, 185–205. Singapore: Springer Singapore, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-10-7509-4_11.
Pełny tekst źródłaZeyi, Jiang, i Xu Kuangdi. "Flue Gas Heat Recovery". W The ECPH Encyclopedia of Mining and Metallurgy, 1–2. Singapore: Springer Nature Singapore, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-19-0740-1_281-1.
Pełny tekst źródłaNover, L. "Recovery of Gene Expression Patterns". W Heat Shock Response, 335–44. Boca Raton: CRC Press, 2022. http://dx.doi.org/10.1201/9780367811730-16.
Pełny tekst źródłaStreszczenia konferencji na temat "Heat recovery"
Malcho, Milan, Richard Lenhard, Katarína Kaduchová, Dávid Hečko i Stanislav Gavlas. "Heat recovery systems". W 38TH MEETING OF DEPARTMENTS OF FLUID MECHANICS AND THERMODYNAMICS. AIP Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1063/1.5114757.
Pełny tekst źródłaMcCullough, Charles R., Scott M. Thompson i Heejin Cho. "Heat Recovery With Oscillating Heat Pipes". W ASME 2013 International Mechanical Engineering Congress and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2013. http://dx.doi.org/10.1115/imece2013-66241.
Pełny tekst źródłaPierobon, Leonardo, Rambabu Kandepu i Fredrik Haglind. "Waste Heat Recovery for Offshore Applications". W ASME 2012 International Mechanical Engineering Congress and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2012. http://dx.doi.org/10.1115/imece2012-86254.
Pełny tekst źródłaThada, Shantanu, Yash T. Rajan, A. M. Pradeep i Arunkumar Sridharan. "Thermodynamic Analysis of Waste Heat Recovery Systems in Large Waste Heat Generating Industries". W ASME Turbo Expo 2021: Turbomachinery Technical Conference and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2021. http://dx.doi.org/10.1115/gt2021-59194.
Pełny tekst źródłaYazawa, Kazuaki, i Ali Shakouri. "Heat transfer modeling for bio-heat recovery". W 2016 15th IEEE Intersociety Conference on Thermal and Thermomechanical Phenomena in Electronic Systems (ITherm). IEEE, 2016. http://dx.doi.org/10.1109/itherm.2016.7517723.
Pełny tekst źródłaGlavachka, V., V. G. Kiselev, Yu N. Matveev, M. I. Rabetsky i P. Schtulz. "UNIFIED HEAT PIPE HEAT EXCHANGERS USED FOR HEAT RECOVERY". W Heat Pipe Technology: Volume 2. Materials and Applications. Connecticut: Begellhouse, 2023. http://dx.doi.org/10.1615/ihpc1990v2.570.
Pełny tekst źródłaZhou, Xian, Hua Liu, Lin Fu i Shigang Zhang. "Experimental Study of Natural Gas Combustion Flue Gas Waste Heat Recovery System Based on Direct Contact Heat Transfer and Absorption Heat Pump". W ASME 2013 7th International Conference on Energy Sustainability collocated with the ASME 2013 Heat Transfer Summer Conference and the ASME 2013 11th International Conference on Fuel Cell Science, Engineering and Technology. American Society of Mechanical Engineers, 2013. http://dx.doi.org/10.1115/es2013-18316.
Pełny tekst źródłaHunter, Bill, i Allen Ray. "Cement plant waste heat recovery heat-to-horsepower". W 2016 IEEE-IAS/PCA Cement Industry Technical Conference. IEEE, 2016. http://dx.doi.org/10.1109/citcon.2016.7742661.
Pełny tekst źródłaVesely, Ladislav, Jayanta Kapat, Cleverson Bringhenti, Guilherme B. Ribeiro i Jesuíno T. Tomita. "Innovative Design of Waste Heat Recovery Heat Exchangers". W AIAA SCITECH 2024 Forum. Reston, Virginia: American Institute of Aeronautics and Astronautics, 2024. http://dx.doi.org/10.2514/6.2024-2757.
Pełny tekst źródłaBoziuk, T. R., Bojan Vukasinovic i Ari Glezer. "Acoustically-enhanced condensation heat recovery in heat exchangers". W 10th International Symposium on Turbulence, Heat and Mass Transfer, THMT-23, Rome, Italy, 11-15 September 2023. Connecticut: Begellhouse, 2023. http://dx.doi.org/10.1615/ichmt.thmt-23.280.
Pełny tekst źródłaRaporty organizacyjne na temat "Heat recovery"
Taylor, Zachary T. Residential Heat Recovery Ventilation. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), grudzień 2018. http://dx.doi.org/10.2172/1488935.
Pełny tekst źródłaFowler, Jim. Togiak Heat Recovery Project. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), grudzień 2023. http://dx.doi.org/10.2172/2281022.
Pełny tekst źródłaGrieco, A. (Waste water heat recovery system). Office of Scientific and Technical Information (OSTI), maj 1990. http://dx.doi.org/10.2172/6839699.
Pełny tekst źródłaKeiser, James R., Joseph R. Kish, Preet M. Singh, Gorti B. Sarma, Jerry Yuan, J. Peter Gorog, Laurie A. Frederick, Francois R. Jette, Roberta A. Meisner i Douglas L. Singbeil. Final Report, Materials for Industrial Heat Recovery Systems, Tasks 3 and 4 Materials for Heat Recovery in Recovery Boilers. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), grudzień 2007. http://dx.doi.org/10.2172/921898.
Pełny tekst źródłaKeiser, James R., W. B. A. (Sandy) Sharp, Douglas Singbeil, Preet M. Singh, Laurie A. Frederick i Joseph Meyer. Improving Heat Recovery In Biomass-Fired Boilers. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), lipiec 2013. http://dx.doi.org/10.2172/1093743.
Pełny tekst źródłaHerschel, B. Modular apparatus for laundry dryer heat recovery. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), marzec 1990. http://dx.doi.org/10.2172/7009625.
Pełny tekst źródłaBuchanan, C. R., i M. H. Sherman. A mathematical model for infiltration heat recovery. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), maj 2000. http://dx.doi.org/10.2172/767547.
Pełny tekst źródłaMcGrail, Bernard, Mark White, Signe White, Jian Liu, Satish Nune i Jeromy WJ Jenks. Thermocatalytic Heat Pipes for Geothermal Resource Recovery. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), październik 2020. http://dx.doi.org/10.2172/1771340.
Pełny tekst źródłaWilcox i Poerner. L52316 Small Scale Waste Heat Recovery Study. Chantilly, Virginia: Pipeline Research Council International, Inc. (PRCI), marzec 2011. http://dx.doi.org/10.55274/r0000003.
Pełny tekst źródłaWilcox, Poerner, Ridens i Coogan. PR-015-11206-R01 Waste Heat Recovery Phase II. Chantilly, Virginia: Pipeline Research Council International, Inc. (PRCI), sierpień 2012. http://dx.doi.org/10.55274/r0010782.
Pełny tekst źródła