Rozprawy doktorskie na temat „GRI”

With sustainability means taking responsibility for the reality that you live and operate in. The concept sustainable development is defined as “development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (Elkington, 1999, p, 55).

Sustainable reporting means to extend the ordinary financial reporting to include both the environmental and social/ethical impacts that the organisation have, so called triple bottom line. We are in our essay discussing the element of sustainability reporting and how to perform one. Today there are an increased pressure from stakeholders on companies to express their values and ethical responsibility. This forces the organisations to extend their ordinary financial reporting to include environmental and social impacts that their operations have.

We have in our essay looked at the global ethical guidelines for sustainability reporting, the Global Compact and the Global Reporting Initiative and from these tried to examine how companies can establish a sustainability report. Global Compact and the Global Reporting Initiative are two voluntary codes that companies can draw inspire from when creating a sustainability report.

Our purpose with this essay is to examine the concept of sustainability reporting on the basis of observing three financial institutions and their sustainability reports. We have chosen to look at the three different banks, Rabobank Group, the Co-operative Financial Services and Swedbank, to compare how they have constructed their sustainability reports, and to see how they have drawn inspiration from the Global Compact and the Global Reporting Initiative.

The investigation is of a qualitative approach where the examined source is the companies’ sustainability reports. The reports have been analyzed and from the analysis have conclusions been drawn to try and interpret how the companies have acted towards the guidelines. Mainly we have been looking at the organisations and the existing balance between the economical, social and environmental aspects. Further we have also been looking at the organisational structure and the management’s attitude towards Corporate Social Responsibility, CSR, and the progress to implement it within the organisations. Finally we have tried to observe the relationship between the organisations and stakeholders and the transparency in communicating about the measures being taken.

We have come to the conclusion that both Rabobank and Co-operative Financial Services, CFS, have a more developed sustainability report compared to Swedbank.

We believe the reason why can be found in many different aspects, since there is not just one component that makes a sustainability report. Both Rabobank and CFS are co-operative organisations that are being owned and controlled by its members, compared to Swedbank who is a public company that have obligations towards its shareholders. The managements’ attitude towards sustainability also has an effect of the outcome of the reports as well as attitudes from the society in which the company is operating.

Kring millennieskiftet och framåt offentliggjordes en rad företagsskandaler världen över. Skandalerna grundandes i ett ansvarslöst företagande, där strävan efter ekonomisk tillväxt fick bli på bekostnad av både samhället och miljön. Etiken och moralen hos aktörerna bakom skandalerna ifrågasattes och intressenternas krav på företagens sociala ansvarstagande fick ökad fokus. Det handlade inte längre om att enbart redogöra för den ekonomiska redovisningen utan även för sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande.

Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation som framkommit i syfte att främja detta och utveckla hållbarhetsrapporter för företag världen över. Deras ramverk innefattar både ekonomiska aspekter såsom sociala och miljömässiga. Organisationen är sammansatt av ett nätverk av tusentals experter från många olika intressentgrupper. Kommunikation och dialog dessa emellan hålls kontinuerligt vilket bidrar till att ramverket ständigt förbättras och att trovärdigheten för GRI är mycket stor.

I vår undersökning har vi riktat in oss på tre energibolag; DONG energy, E.ON och Vattenfall för att sedan granska deras hållbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen är att studera hur och i vilken utsträckning de tre företagen inom energibranschen följer GRI:s riktlinjer. För att avgränsa undersökningen har vi endast utgått från de ekonomiska, miljömässiga och sociala resultatindikatorerna.

Efter undersökningen har vi kommit fram till att energibolagen redovisat resultatindikatorerna i relativt olika utsträckning. De mest väsentliga skillnaderna som uppstått, tror vi har och göra med storleken på företagen, den geografiska utbredning samt olika ägarstrukturer.

Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar.

ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse.

Edwin Janssen +31626078987 Rutger Verkouw +31624155241 Selene Kfoury +551138138481

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att belysa de faktorer som har påverkat och styrt utvecklingen av svenska företags hållbarhetsredovisningar. Detta gör vi genom att studera litteratur samt tidigare vetenskapliga artiklar inom ämnet. Utifrån detta konstruerar vi enkäter som vi skickar ut till respondenter på svenska företag. Vi hoppas att med resultatet av denna enkätundersökning kunna bidra med kunskap och förståelse kring vad som påverkat utvecklingen av företags hållbarhetsredovisningar sett ur företagens perspektiv.

Metod: Med hermeneutiken som utgångspunkt har vi antagit en kvalitativ metod. Inom den kvalitativa metoden har vi antagit ett aktörsynsätt. Vårt aktörsynsätt gör att vår ambition med studien är att tolka och förstå de aktörer vi studerar snarare än att förklara deras handlingsmönster. Genom att tolka andra aktörer har vi skapat vår egen uppfattning och verklighetsbild av det vi studerar.

Studiens bidrag: Studien bidrar med att belysa vikten av investerare som påverkande intressent när det gäller hållbarhetsredovisningar. Vidare finner vi i studien att GRI och dess utveckling av riktlinjer för utformning av hållbarhetsredovisningar också är en stark påverkansfaktor till förändringar av företagens hållbarhetsredovisningar. Även om de två ovanstående faktorerna tycks vara de starkaste orsakerna till förändring så visar studien att förändring skett på grund av långt fler faktorer.

Purpose: The main purpose of this study is to highlight the factors that have influenced and guided the development of the Swedish corporate sustainability reports. We do this by studying literature and previous scientific papers in the subject. From this we construct questionnaires which we send out to the respondents in Swedish companies. We hope that with the results of this survey could provide knowledge and understanding of what has influenced the development of corporate sustainability reports from companies' perspective.

Method: With the hermeneutic as basis, we have adopted a qualitative approach. In the qualitative method, we have adopted an actor-approach. Our actor-approach allows our ambition of this study is to interpret and understand the actors we are looking at rather than to explain their behaviour. By interpreting the other actors we have created our own perception and reality of what we are studying.

The study's contribution: The study contributes to highlight the importance of investor-sensitive stakeholder in terms of sustainability reports. Furthermore, we find in the study that GRI and its development of guidelines for the design of sustainability reports is also a strong influence factor to the change of corporate sustainability reports. Although the above two factors seem to be the strongest reasons to change, the study shows that the change occurred because of many more factors.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.

Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.

Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.

Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet. Att upprätta redovisningen på ett konsekvent sätt och arbeta enhetligt med hållbarhetsfrågor inom företaget ger också en bra grund för att skapa trovärdighet. Företagets integritet kan stärkas genom en extern verifiering av informationen, dock behöver granskaren få en tydligare roll. För att göra hållbarhetsredovisningen användbar samt relevant och därmed mer trovärdig är det viktigt för företaget att identifiera sina intressentgrupper.

Background: Sustainability reporting is a relative new discipline and it is voluntary for the companies to produce this kind of report. The report is not regulated by any laws and an external verification is not required, as it is for the financial annual report. The effect of this is that the companies can write whatever they want. The credibility in this context is questioned and it is not clear what it means, which makes it an interesting subject to look closer into.

Purpose: The purpose of this report is to examine the credibility characteristics in a sustainability report and contribute with knowledge which can help companies to strength the credibility in their sustainability reports.

Demarcation: This survey is limited to only examine the voluntary sustainability reports and their credibility, not the one which is required by the law. The reason is that this sustainability information is included in the regulations of the financial annual report.

Methods: The report use a qualitative method and the primary source of this survey are eight interviews. These interviews are made with companies, stakeholders and auditors to get different views of what credibility means in a sustainability report.

Results: The results of the survey show that important credibility characteristics are openness and honesty. This means to produce right amount of information and present both positive and negative information of the company’s activities. To be consequent and have a uniform way to work with sustainability questions is important and creates a good ground for credibility. The integrity of the company can be strength by an external verification, but the one who checks the report needs to have a clearer role. To make the sustainability report useful and relevant and thereby more credible is it important that the company identify their stakeholders.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning.

I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar. I uppsatsens empiriavsnitt har intervjuer gjorts med tre privata aktiebolag och tre statligt ägda bolag. Dessa är verksamma i vitt skilda branscher och ger därför en bild av hållbarhetsredovisningen ur olika perspektiv.

Undersökningen visar att hållbarhetsredovisningen fungerar som en kommunikationskanal till intressenterna. Det är en redovisning av ett antal miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som företagen själva kan välja ut. Hur den ser ut och vilka aspekter som tas upp varierar beroende på företagens verksamhet samt deras syn på syftet med hållbarhetsredovisningen. Företagen i denna undersökning redovisar hållbarheten dels för att tillfredställa intressenternas informationsbehov, och dels för att öka sin legitimitet hos intressenter och allmänhet. Hållbarhetsredovisningen är också ett sätt att marknadsföra sig, företagen är måna om att visa upp sitt miljötänkande och sitt sociala ansvarstagande. Fler och fler företag redovisar hållbarheten i enlighet med GRI:s riktlinjer. På det hela taget är företagen i undersökningen nöjda med denna utveckling då de finner riktlinjerna användbara, samt att detta ökar jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsredovisningar.