Rozprawy doktorskie na temat „Genom”

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.

Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. 

Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. 

Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. 

Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. 

Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan.

Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse.

This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014

Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade. Studien är intressant ur ett integreringsperspektiv då individperspektivet, där man söker en förändring hos eleven blir relevant.

Introduction

An increased globalization and competition has forced companies to change their view on the supply chain, from supply chain management to demand chain management.

The company Martela is experiencing an increased competition and a declining market. They have started a program for change in order to reclaim market shares. The goal of one of the sub-projects is to increase the customers’ confidence on Martela in order to increase customer satisfaction.

Purpose

The purpose of this study is to illustrate the strong significance of physical distribution on customer satisfaction.

Method

We have used a qualitative method. We have gathered information for this paper by means of discussions, interviews and data processing of delivery and sales. It has been an iterative process in which we have moved from empiric data to theory and then back, in order to analyze the result. A significant part of this paper are interpretations, in which the theory as well as our background had an influence in the analysis and the dis-cussion.

Conclusions

Customer satisfaction plays an important role in order to compete in the office furniture market. One step towards making the customer satisfied is to have a satisfactory physi-cal distribution. The conditions for a good distribution and satisfied customers can be created by focusing on damage-free deliveries on time along with the relevant informa-tion.

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Mentorskapsprogram är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring.

Syfte: Syftet är att med hjälp av en retrospektiv studie redogöra för hur ett mentorskapsprogram påverkar individen och i förlängningen även organisationen.

Genomförande: För att få reda på vilken påverkansgrad ett mentorskapsprogram har på dess deltagare har vi intervjuat personer som deltog i Saab Aerospace första mentorskapsprogram 1992-1993.

Resultat: Våra resultat tyder på att de individer som genomgår ett mentorskapsprogram stegvis förändrar sin syn på den företeelse som mentorskapsprogrammet riktar sig mot, genom att individernas uppfattningar, värderingar och handlingar förändras. Förändringar som sker på individnivå kommer framöver också att påverka företagskulturen. Hur mycket de enskilda deltagarna har påverkats beror på hur motiverade de har varit att delta i mentorskapsprogrammet och viljan att ta till sig de kunskaper som erbjudits. Motivationen har således stor betydelse samtidigt som den rådande arbetsplatskulturen spelar en roll för hur väl en deltagare kan ta till sig nya idéer och tankesätt. Hos de kvinnliga deltagarna i Saabs mentorskapsprogram har förändringen gett sig till uttryck i hur de ser på sig själva i organisationen medan de manliga deltagarna förändrade sin syn på kvinnan.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.

Vi har urskiljt fyra tillvägagångssätt genom vilka Swedwood tillsammans med sina leverantörer säkerställer kvaliteten. kontraktering, involvera leverantörerna vid produktutveckling, kontroller samt informations- och kompetensdelning. Vidare har vi urskiljt sex faktorer som bidrar till skillnader vid olika samarbeten: den monetära omfattningen, stabiliteten, antal leverantörerper material, beredskap att investera, samarbetets längd samt produktens komplexitet.