Gotowe bibliografie tematyczne / Genom

Gotowa bibliografia na temat „Genom”

Autor: Grafiati
Data publikacji: 4 czerwca 2021
Data aktualizacji: 29 lipca 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Spis treści

Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Genom”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Artykuły w czasopismach na temat "Genom"

1

Petr, Jaroslav. "Kde začínáme a kde končíme". Anthropologia integra 2, nr 1 (1.01.2011): 7–11. http://dx.doi.org/10.5817/ai2011-1-7.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Horizontální přenos genů a genové inženýrství vyústily v celou řadu případů, kdy došlo k překročení hranic oddělujících lidský genom od genomů jiných organismů. Horizontální přenos genů je ryze přírodní proces, který nedokážeme potlačit. Genové inženýrství je vysoce prospěšná lidská aktivita, jíž se nemůžeme vzdát. Navíc se ukazuje, že naši předci „pošpinili“ náš genom sekvencemi několika vymřelých druhů člověka. Je proto nezbytné přijmout jako fakt, že hranice lidského genomu nejsou jasně vytyčené a že v budoucnu budou jeho obrysy ještě nejasnější.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Isaacson, Lanae H., i Anna Rydstedt. "Genom nålsögat". World Literature Today 64, nr 3 (1990): 482. http://dx.doi.org/10.2307/40146735.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Groß, Michael. "Das Genom". Chemie in unserer Zeit 50, nr 1 (luty 2016): 72–73. http://dx.doi.org/10.1002/ciuz.201690009.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Bana, Ágnes Nóra. "A genom összerakás elmélete és alkalmazása a gímszarvas genom projektben". Acta Agraria Kaposváriensis 24, nr 1 (30.07.2020): 14–34. http://dx.doi.org/10.31914/aak.2370.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Az élőlények teljes örökítő anyagát a genomi DNS adja, amelynek leolvasása különböző szekvenálási módszerekkel történik. A kutatók régen erre a célra klón alapú módszereket használtak, azonban napjainkban az első, a második (új-generációs szekvenálás, next-generation sequencing, NGS) és a harmadik generációs szekvenálásokat részesítik előnyben. A legelterjedtebb, új generációs szekvenálással egy emlős teljes DNS-e néhány óra alatt leolvasható, ám a leolvasott szekvenciák, a readek, csupán néhány száz bázispárt tesznek ki. A readeket bioinformatikai programok segítségével illesztik össze, a teljes, eredeti DNS-nek megfelelően. Az összeilleszkedő readekből először contigok, vagyis összefüggő, kontinuus szekvenciák, a contigokból pedig hézagokat (gap) tartalmazó, hosszabb szekvenciavázak, scaffoldok hozhatók létre. A legjelentősebb haszonállatok rendelkeznek legalább scaffold szintű, online elérhető genom összerakásokkal (assembly). A legteljesebb genom assemblyk pszeudokromoszómákból állnak. Ideális esetben a pszeudokromoszómák a valós kromoszómák teljes dns szekveciáját jelentik. A pszeudokromoszómák létrehozásánál a scaffoldokat az élőlény genetikai markerekkel meghatározott fizikai géntérképéhez igazítják. A kettős referencia vezérelt illesztésnél a scaffoldokat egy közel rokon faj genomjával és az élőlény saját géntérképével is összevetik. Ez azt jelenti, hogy a genetikai térkép és a valós kromoszóma kolinearitási törvényét követve, valamint a rokon fajok génsorrendjei/géntérképei között tapasztalt szinténiák/egyezések segítségével a scaffoldokat sorba rendezik. Ezt az eljárást a teljesen újonnan készülő genomok esetén érdemes használni. Az elkészült referencia genomon a gének és más genomi struktúrák helyét, szerkezetét, funkcióját az annotációs folyamat jelöli ki. Az annotált referencia genomok sokrétűen használhatók az állattenyésztésben, a vadgazdálkodásban, a populáció genetikai felmérésekben, vagy a forenzikus vizsgálatokban vad és a természetvédelemben.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Minggu, Renaldo B., Janette M. Rumbajan i Grace L. A. Turalaki. "Struktur Genom Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus-2 (SARS-CoV-2)". JURNAL BIOMEDIK (JBM) 13, nr 2 (29.03.2021): 233. http://dx.doi.org/10.35790/jbm.13.2.2021.31996.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Abstract: The genome sequencing as well as the protein structure and function of severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) is known and helps in structurally characterizing viral proteins, determining evolutionary trajectories, identifying interactions with host proteins and providing biological insights. Knowledge of the structure of the SARS-CoV-2 genome is useful as a means of understanding the disease coronavirus disease 19 (COVID-19). This study aims to determine the genome structure of SARS-CoV-2. This study is a literature review, which was conducted on 23 literatures. This study showed that 23 literatures obtained, as many as in journals suggesting the structure of the genome, there are ORF (open reading frame) / NSP (non-structural protein) and structural protein, namely: S (spike, glycoprotein), E (Envelope), M (Membrane) and N (nucleocapsid) while the remaining 5 literatures do not discuss this structure. The result of this study showed that the genome structure of SARS-CoV-2 consisted of structural proteins, namely; glycoprotein (S), envelope protein (E), membrane protein (M), and nucleocapsid protein (N) and non-structural protein (NSP) encoded by ORF1a and ORF1b via two polyproteins pp1a and pp1b.Keywords: Genome, SARS-CoV-2 Abstrak: Urutan genom serta struktur dan fungsi protein dari severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) telah diketahui dan membantu dalam mengkarakterisasi protein virus secara struktural, menentukan lintasan evolusi, mengidentifikasi interaksi dengan protein inang dan memberikan wawasan biologi. Pengetahuan tentang struktur genom SARS-CoV-2 ini bermanfaat sebagai pengetahuan memahami penyakit coronavirus disease 19 (COVID-19). Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui struktur genom SARS-CoV-2. Penelitian ini merupakan penelitian yang bersifat literature review, yang dilakukan terhadap 23 literatur yang memenuhi kriteria inklusi dan eksklusi dari penelitian ini. Penelitian ini menunjukkan bahwa 23 literatur yang didapat, sebanyak pada 18 jurnal mengemukakan tentang struktur genom terdapat ORF (open reading frame)/NSP (Non-Struktural Protein) dan protein struktural yaitu : S (lonjakan, glikoprotein), E (Envelope), M (Membran) dan N (Nukleocapsid) sedangkan sisanya terdapat 5 jurnal tidak membahas struktur tersebut. Hasil penelitian ini menunjukan bahwa struktur genom SARS-CoV-2 terdiri atas protein struktural yaitu; glikoprotein (S), protein amplop (E), protein membran (M), dan protein nuckleokapsid dan protein non-struktural (NSP) yang di kodekan oleh ORF1a dan ORF1b melalui dua poliprotein pp1a dan pp1b.Kata Kunci: Genome, SARS-CoV-2
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Schaal, René. "Hafer-Genom entschlüsselt". agrarzeitung 77, nr 21 (2022): 6. http://dx.doi.org/10.51202/1869-9707-2022-21-006.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Lunde, Charlotte. "En genetikers genom". Tidsskrift for Den norske legeforening 135, nr 19 (2015): 1728–30. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.15.0968.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Maelicke, Alfred. "Erstes Genom sequenziert". Nachrichten aus Chemie, Technik und Laboratorium 43, nr 9 (wrzesień 1995): 973. http://dx.doi.org/10.1002/nadc.19950430915.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Groß, Michael. "Unser zweites Genom". Nachrichten aus der Chemie 61, nr 7-8 (lipiec 2013): 776–78. http://dx.doi.org/10.1002/nadc.201390241.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Ramdhan, Doni Hikmat. "Penelitian Genom dan Implikasinya dalam Kesehatan Masyarakat di Indonesia". Kesmas: National Public Health Journal 9, nr 1 (1.08.2014): 1. http://dx.doi.org/10.21109/kesmas.v9i1.448.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Penelitian genom yang mengkaji kaitan antara setiap gen dengan suatu penyakit sekaligus mekanismenya untuk mendapatkan pengetahuan yang menyeluruh dalam pengobatan, telah membawa perubahan besar dunia kedokteran dalam mengobati berbagai penyakit. Namun demikian, penelitian genom seharusnya tidak hanya dimanfaatkan untuk pengobatan tetapi juga untuk pencegahan penyakit. Artikel ini membahas masalah kesehatan masyarakat dan peluang pemanfaatan penelitian genom dalam pencegahan penyakit. Penelitian genom yang dapat dimanfaatkan pada bidang kesehatan masyarakat adalah toksikogenomik dan nutrigenomik. Penelitian toksikogenomik mengkaji respons gen akibat pajanan toksikan yang berdampak pada kesehatan manusia. Penelitian nutrigenomik mengkaji respons gen terhadap makanan yang berdampak pada kesehatan manusia. Penelitian toksikogenomik dan nutrigenomik dapat mengungkap mekanisme molekuler suatu penyakit. Selanjutnya, pada gen yang mengalami perubahan ekspresi dapat dijadikan target molekuler untuk pencegahan. Dengan demikian, perkembangan penelitian genom memberikan tantangan bagi pengembangan ilmu kesehatan masyarakat untuk dalam pencegahan penyakit.Genome research which examines association of each gene with a disease and its mechanism to explore comprehensive knowledge in disease treatment, has brought about great changes in medicine in the treatment of diseases. However, genomic research should not only be applied in treatment but also in disease prevention. This article discusses public health problems and opportunities of genomic research application in disease prevention. Genome research that can be utilized in the field of public health is toxicogenomics and nutrigenomics. Research toxicogenomics investigate gene responses due to exposure to the toxicant that impact on human health. Nutrigenomics research examines gene response to food that affect to human health. Toxicogenomics and nutrigenomics research can uncover the molecular mechanisms of disease. Furthermore, the gene expression changes that may be used as molecular targets for prevention. Thus, the development of genome research provides a challenge for the development of public health sciences to be used in the prevention of disease.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Rozprawy doktorskie na temat "Genom"

1

Odlander, Carl. "Skolmatematiken sedd genom dess styrdokument genom tiden". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41308.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att undersöka hur matematikens styrdokument och skolmatematiken förhåller sig till varandra, samt hur styrdokumenten påverkar lärarnas egen yrkesutövning. Detta för att vidga förståelsen för hur styrdokumenten interagerar med skolmatematiken, och hur lärare genom tiden har förhållit sig till detta. Översikten tar avstamp i forskning med historisk karaktär, där det undersöks hur styrdokumenten har påverkat skolmatematiken under flera olika läroplaner och tider i Sverige.  Styrdokumenten är de förordningar som ska bestämma över hur skolverksamheten ska gå till. Resultatet i denna översikt tyder dock på att skolmatematiken inte har blivit speciellt påverkad av styrdokumenten. Flera gånger under 1900-talet så visar det sig att det som i huvudsak styr skolmatematiken är läromedelsproducenterna med sina läromedel. Det framkommer också att matematiklärarna själva inte verkar ha full förståelse för styrdokumentens innehåll, och därefter inte undervisar med dem i åtanke
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Knodel, Oliver. "Implementierung des Genom-Alignments auf modernen hochparallelen Plattformen". Master's thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-136773.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Durch die wachsende Bedeutung der DNS-Sequenzierung wurden die Geräte zur Sequenzierung weiterentwickelt und ihr Durchsatz so erhöht, dass sie Millionen kurzer Nukleotidsequenzen innerhalb weniger Tage liefern. Moderne Algorithmen und Programme, welche die dadurch entstehenden großen Datenmengen in akzeptabler Zeit verarbeiten können, ermitteln jedoch nur einen Bruchteil der Positionen der Sequenzen in bekannten Datenbanken. Eine derartige Suche ist eine der wichtigsten Aufgaben in der modernen Molekularbiologie. Diese Arbeit untersucht mögliche Übertragungen moderner Genom-Alignment Programme auf hochparallele Plattformen wie FPGA und GPU. Die derzeitig an das Problem angepassten Programme und Algorithmen werden untersucht und hinsichtlich ihrer Parallelisierbarkeit auf den beiden Plattformen FPGA und GPU analysiert. Nach einer Bewertung der Alternativen erfolgt die Auswahl eines Algorithmus. Anschließend wird dessen Übertragung auf die beiden Plattformen entworfen und implementiert. Dabei stehen die Geschwindigkeit der Suche, die Anzahl der ermittelten Positionen sowie die Nutzbarkeit im Vordergrund. Der auf der GPU implementierte reduzierte Smith & Waterman-Algorithmus ist effizient an die Problemstellung angepasst und erreicht für kurze Sequenzen höhere Geschwindigkeiten als bisherige Realisierungen auf Grafikkarten. Eine vergleichbare Umsetzung auf dem FPGA benötigt eine deutlich geringere Laufzeit, findet ebenfalls jede Position in der Datenbank und erreicht dabei ähnliche Geschwindigkeiten wie moderne leistungsfähige Programme, die aber heuristisch arbeiten. Die Anzahl der gefundenen Positionen ist bei FPGA und GPU damit mehr als doppelt so hoch wie bei sämtlichen vergleichbaren Programmen
Further developments of DNA sequencing devices produce millions of short nucleotide sequences. Finding the positions of these sequences in databases of known sequences is an important problem in modern molecular biology. Current heuristic algorithms and programs only find a small fraction of these positions. In this thesis genome alignment algorithms are implemented on massively parallel platforms as FPGA and GPU. The next generation sequencing technologies that are currently in use are reviewed regarding their possible parallelization on FPGA and GPU. After evaluation one algorithm is chosen for parallelization. Its implementation on both platforms is designed and realized. Runtime, accuracy as well as usability are important features of the implementation. The reduced Smith & Waterman algorithm which is realized on the GPU outperforms similar GPU programs in speed and efficiency for short sequences. The runtime of the FPGA approach is similar to those of widely used heuristic software mappers and much lower than on the GPU. Furthermore the FPGA guarantees to find all alignment positions of a sequence in the database, which is more than twice the number that is found by comparable software algorithms
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Stjernberg, Madelene. "Språkutveckling genom musik". Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-475.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.

Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Fagern, Danielly, i Carola Andersson. "Återanställning genom bemanningsföretag". Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3840.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. 

Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. 

Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. 

Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. 

Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Paulsson, Sara, i Jennie Westberg. "Språkutveckling genom musik". Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7922.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse.

This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Maras, Vedran, i Erik Wetterborg. "Värdegrundsarbete genom skönlitteratur". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11760.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund. I vår diskussion presenterar och problematiserar vi sedan olika arbetsmetoder för värdegrundsarbete med skönlitteratur som bas. Vi lyfter bland annat fram demokratiska samtal om konflikter, rollspel och brevskrivning som konkreta undervisningsmetoder för att behandla ämnen och episoder i skönlitteraturen som är särskilt intressanta ur ett värdegrundsperspektiv. Studien visar att skönlitteraturen med sin förmåga att väcka empati och synliggöra konflikter är en givande utgångspunkt för värdegrundsarbetet då skönlitteraturen lämpar sig för diskussioner av mobbning, främlingsfientlighet och ojämlika situationer. Dessa fenomen är väsentliga att diskutera då de är företeelser som eleverna i egenskap av samhällsmedborgare oundvikligen kommer att ställas inför.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Bylund, Jonas, Andreas Enqvist i Björn Ögren. "Design genom storytelling". Thesis, Konstfack, Industridesign, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-863.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används. Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt. En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser.
Årets examensarbete 2005, Idesignpriset.se. Frimurarordens stipendie 2005.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Vuorenpää, Sari. "Litteracitet genom interaktion". Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48343.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The dissertation Litteracitet genom interaktion [‘Literacy through Interaction’] spotlights how literacy interaction can work in the primary school’s multilinguistic environments. It investigates conversations that occur in and around teaching about writing. The study material was collected from three different schools from year zero to year three, and special focus is given to what I call literacy chains. These chains are connected by the fact that they all concern a writing assignment that every pupil must complete, which in my material involves the text types narrative, factual text and poem. During the teaching sequences that unfold, there is an interplay of literary events in connection with speech, writing and various artefacts. My main object of inquiry is the interaction that occurs in these literacy chains. The dissertation demonstrates that the teachers’ lessons with the class as a whole lead to fixed conversational patterns, with pupils asked questions that require specific responses. The conversations tend to form either a so-called IRE pattern, where the reader’s initiative for a question demands a given answer in response which is then evaluated by the teacher, or a list pattern, with the pupils filling in answers. In situations involving the whole class, persistent, determined pupils are needed to break into the teacher’s monologue. When persistence wins out, from the pupil’s perspective, pupils can contribute new aspects to these conversations. In small groups and in one-on-one conversations, there are more pupil initiatives, since conversational patterns are not as fixed or predetermined. One key finding is that multilinguistic resources are sometimes made use of even though the schoolwork is usually based on a single-language conversational norm. Yet it is clear that multilingualism is a useful resource regardless of the teacher’s language background. On several occasions, we encounter participants who together construct a multilinguistic environment where languages are interwoven. All three literacy chains provide pupils with clear templates for writing, which determine what the pupils are supposed to do. The writing template in the poem chain serves as support for their writing but is not a straitjacket. This can be compared to the template for the factual text, which includes a copy of the model text. The written language norm of writing properly is communicated in great detail by the teachers to the pupils. Writing properly is not just having good, legible handwriting, but in school the writing norms to be applied in writing assignments are made relevant. On a more general level, the study illustrates that material resources vary in the schools, from green chalkboards to classroom resources that include laptops. However, schoolwork is predicated on paper-based writing. There is built-in stress, since schoolwork is governed by time, with a schedule that determines learning activities down to the minute, with them ending at a precise time. There is a race against time.
Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar. I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda. Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop. Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten. Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter. På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Blomberg, Priyanka, i Carina Lindgren. "Trycksårsprevention genom utbildning". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25678.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor genom utbildning kan förebygga uppkomsten av trycksår samt att beskriva de utvalda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Studien har en deskriptiv design. Artiklar publicerade mellan årtalen 2007–2017 söktes i databasen Cinahl. Resultatet baseras på 10 artiklar, varav nio hade kvantitativ ansats och en hade kvalitativ ansats. Resultat: De inkluderade studierna visade att utbildning inom omvårdnadsåtgärder, riskbedömningsskalor, tryckavlastande hjälpmedel och dokumentation för sjuksköterskor, reducerar uppkomsten av trycksår. Denna litteraturstudie baseras på tio artiklar där urvalet har granskats. Tre av de tio inkluderade artiklarna hade ett ändamålsenligt urval och tre hade ett randomiserat urval. De andra urvalsmetoderna som användes var systematiskt urval, kluster urval och bekvämlighetsurval. I en av de inkluderade artiklarna framgick inte vilken urvalsmetod som använts. Slutsats: För att minska uppkomsten av trycksår krävs att sjuksköterskan får mer kunskap gällande sambandet mellan trycksår och preventionsarbete.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Rytt, Disa. "Gesten - genom sidorna". Thesis, Kungl. Konsthögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kkh:diva-268.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Gesten - genom sidorna beskriver, med nedslag i anteckningar i min personliga arbetsdagbok, mitt förhållningssätt till det abstrakta respektive figurativa måleriet och diskuterar i relation till måleriets historia samt till samtida genusteori vad de olika uttrycken kan innebära i skapandet av ett subjekt genom gestaltandet av kvinnan och hennes erfarenheter.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Książki na temat "Genom"

1

Lukʹi︠a︡nenko, Sergeĭ. Genom. Moskva: AST, 2000.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Gari͡aev, P. P. Volnovoĭ genom. Moskva: Obshchestvennai͡a Polʹza, 1994.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

A, Baev A., red. Genom cheloveka. Moskva: VINITI, 1990.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

A, Dudareva N., i Salganik, R. I. (Rudolʹf Iosifovich), red. Mitokhondrialʹnyĭ genom. Novosibirsk: "Nauka," Sibirskoe otd-nie, 1990.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Łanenko, Sergei Luk £i. Genom: Tant Łsy na snegu ; Genom ; Kaleki. Moskva: Izd-vo "AST", 2006.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Brown, T. A. Genomes. Wyd. 2. Oxford: BIOS, 2002.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Heschl, Adolf, i Herbert Loserl. Das intelligente Genom. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-58883-9.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Stamadiadis-Smidt, Hilke, i Harald Zur Hausen, red. Das Genom-Puzzle. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-58905-8.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

zur Hausen, Harald. Genom und Glaube. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-04676-0.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Björklund, Stefan. Forskningsanknytning genom disputation. Uppsala: Acta universitatis upsaliensis, 1991.

Znajdź pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Więcej źródeł

Części książek na temat "Genom"

1

Buttlar, Jann, Carlo Klein, Alexander Bruch, Alexandra Fachinger, Johanna Funk, Harmen Hawer i Aaron Kuijpers. "Das Genom". W Tutorium Genetik, 19–54. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-56067-9_3.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

zur Hausen, Harald. "Genom und Glaube". W Genom und Glaube, 145–58. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-04676-0_12.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Prawitt, D. "Das menschliche Genom". W Pädiatrie, 254–62. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2007. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-540-76460-1_28.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Winterpacht, A. "Das menschliche Genom". W Pädiatrie, 253–62. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-09176-0_28.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Reichmann, H., B. Janetzky i P. Seibel. "Das mitochondriale Genom". W Therapie im Grenzgebiet von Psychiatrie und Neurologie, 47–56. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-61017-2_4.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Wieczorek, Dagmar, i Hermann-Josef Lüdecke. "Das menschliche Genom". W Pädiatrie, 409–14. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-60300-0_37.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Hennig, Wolfgang. "Das menschliche Genom". W Genetik, 709–31. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-07430-5_19.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Wieczorek, D. "Das menschliche Genom". W Pädiatrie, 1–8. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-54671-6_37-1.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Wieczorek, Dagmar, i Hermann-Josef Lüdecke. "Das menschliche Genom". W Pädiatrie, 1–6. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-54671-6_37-2.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Krauß, Veiko. "Eindringlinge im Genom". W Gene, Zufall, Selektion, 97–126. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-41755-9_8.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Streszczenia konferencji na temat "Genom"

1

Lourenço, Nuno, i Nuno Horta. "GENOM-POF". W the fourteenth international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2012. http://dx.doi.org/10.1145/2330163.2330318.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Boqvist, Jesper. "Civila insatspersoner kan bidra till säkerhet och trygghet i freds- och krigstid". W Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.592.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Ett robust samhälle måste kunna hantera alla hot från krigshandlingar till när det brinner eller vid en olycka eller sjukdomsfall. Det säkra samhället är också det hållbara samhället. Därför är ett utvecklat system med CIP ett utmärkt exempel på hur vi skulle kunna skapa säkerhet för människor genom att ha beredskap och förmåga lokalt så att vi i såväl krig som fred tillsammans kan förebygga och hantera konsekvenser av olyckor och följder av krigshandlingar. Brandskyddsföreningen som har en rikstäckande organisation med restvärdeledare samt är kopplad till tjugo lokala Brandskyddsföreningar har nu ambitionen att ta ett nationellt initiativ för att skapa ett fungerande och rikstäckande nätverk med CIP. Säkerhetsläget i vår omvärld påkallar behovet av att stärka det civila försvarets förmåga och CIP skulle kunna utgöra en del av det. Samhället visar också ett stort engagemang i frivillighet. CIP har med god framgång etablerats på flera orter i landet genom initiativ från främst räddningstjänster och lokala brandskyddsföreningar. Kommunal räddningstjänst har idag utmaningar att rekrytera räddningstjänstpersonal i beredskap. CIP skulle kunna utgöra en kompetensförsörjnings- och rekryteringsgrund för detta. Pandemin har också visat på sårbarheter i samhällets förmåga att stötta utsatta med nödvändigt stöd i krissituationer. CIP skulle kunna stärka även denna förmåga. Brandskyddsföreningen planerar att driva utvecklingen av CIP i föreningsform och svara för såväl nationell som lokal samordning. Genom att organisera eldsjälarna och locka till sig de som vill göra nytta är ambitionen att CIP växer i hela landet. En central del för att etablera CIP är att utbilda och fortbilda de frivilliga som vill engagera sig. Brandskyddsföreningen har stor erfarenhet av kvalitetssäkrad utbildning och kommer ta fram ett utbildningskoncept för CIP. Genom centralt IT-stöd finns tillgång till kompetensdatabas i krig och fred samt uppföljning och lärande av insatser. Att vara en CIP bygger på frivillighet men Brandskyddsföreningen arbetar i nära samarbete med försäkringsbolagen och kan genom partnerskap ta fram utrustning och lämpliga försäkringslösningar. Brandskyddsföreningen arbetar nu med att etablera en organisation och att i partnerskap med flera aktörer bygga upp CIP i större skala.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

"Estimasi Ukuran Populasi Efektif Sapi Bali Berdasarkan Data Genom". W Teknologi Peternakan dan Veteriner Mendukung Kemandirian Pangan di Era Industri 4.0. Pusat Penelitian dan Pengembangan Peternakan, 2019. http://dx.doi.org/10.14334/pros.semnas.tpv-2019-p.43-47.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Popova, O. "GENOM EDITING AND HUMAN COGNITIVE IMPROVEMENT: THE MORAL MACHINE PHENOMENON". W XVI International interdisciplinary congress "Neuroscience for Medicine and Psychology". LLC MAKS Press, 2020. http://dx.doi.org/10.29003/m1361.sudak.ns2020-16/549-550.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Jansson, Oscar. "Ökad studentaktivitet och studentsamverkan genom asynkrona klassrum – exempel från litteraturvetenskap". W Humanistiska och teologiska fakulteternas pedagogiska inspirationskonferens 2018. Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.67.131.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Pennlert, Julia. "Litteratur genom örat – ett pilotprojekt om ljudbokens potential och begräsningar." W Mötesplats Profession Forskning 2018. Linnaeus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.15626/mpf.2018.jp.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Davidsson, Birk, Felix Dahllöf, Pella-Maria Petersson i David Brignoli. "Källarhålet: Utrymme för kreativitet". W SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc34/kallarhalet.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
En blogg skapad av fyra SLM-studenter för projektarbetet i kursen 'Att publicera i det medierande offentligheten.' Bloggen är ämnad att ses som ett magasin dit studenter kan skicka in egenskrivna texter som sedan blir publicerade av redaktionen. Genom att ge en plattform för skribenter som inte har någon annanstans att publicera eller utan någon att läsa deras texter hoppas vi att kunna froda en kreativ gemenskap.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Malmros, Erik. "Mera svamp!" W SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/svamp.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Mera Svamp! är ett icke-vinstdrivande projekt vars huvudsyfte är att öka medvetenheten kring svensk svamp genom informativa och underhållande texter. Tanken bakom varje text är att de ska fungera som diskussionsunderlag i den bredare diskussionen om hållbarhet; samtidigt som fler ska lockas till att lära sig mer om svensk svamp! Initiativtagare bakom projektet Mera Svamp! heter Erik, som för närvarande är student i Linköping och som brinner för hållbarhetsfrågor.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Pelikant, Adam. "Big data object-oriented representation based on genom data searching system". W 2017 18th International Symposium on Electromagnetic Fields in Mechatronics, Electrical and Electronic Engineering (ISEF). IEEE, 2017. http://dx.doi.org/10.1109/isef.2017.8090691.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Robertsson, Carin, Lovisa Spångberg, Anna Pettersson i Sandra Ask. "Hur mår hon?" W SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/wcc30/hurmarhon.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Vi är fyra studenter från Linköpings universitet som upplever att det finns en problematik inom sjukvården när det gäller kvinnors hälsa. Baserat på egna upplevelser och upprörande konversationer förstod vi ganska snart att det finns ett behov för förändring. Idén och syftet bakom Hur Mår Hon? är att skapa ett utrymme för att diskutera, reflektera och dela upplevelser om kvinnohälsa och genom att göra detta hoppas vi på att synliggöra och ge kunskap för en mer jämställd hälso- och sjukvård.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Raporty organizacyjne na temat "Genom"

1

Wogensen, Lotta. Möjligheternas bibliotek : lärande i det livslånga biblioteket. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/maulib/2021/11.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Bibliotek från olika sektorer – om det så är skol-, folk-, sjukhus- eller högskolebibliotek – vilar på en gemensam värdegrund där demokratisk kunskapsdelning och fri åsiktsbildning är centrala värden. Trots det sker det sällan kompetensöverföring och utbyte mellan personal i de olika sektorerna. Genom medel för kompetensutveckling från Region Skåne har åtta bibliotekarier från olika bibliotekssektorer haft möjlighet att lära känna varandras verksamheter och målgrupper. Projektet Möjligheternas bibliotek undersöker hur bibliotekarier genom ett ökat samarbete och en fördjupad kunskap om andra typer av bibliotek, kan underlätta medborgarnas tillgång till bibliotek genom det livslånga lärandet.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Nilsson, Hans, Magnus Appelberg i Thomas Axenros. Provtagningsmetoder av akvatiska resurser med 3R i fokus. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5o01b216ml.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Flertalet av de övervakningsmetoder av fisk- och skaldjur som idag används globalt är dödande eller invasiva. Under 2020 hanterade SLU Aqua över 9 miljoner individer av fisk under fiskerioberoende provtagning. I Sverige, till skillnad från övriga Europa, räknas även de fiskar som fångas i provfiske till försöksdjur och regeringen har anmodat att myndigheter som använder försöksdjur bör upprätta strategier för sitt arbete med frågor som rör 3R, dvs. Replace (ersätta), Reduce (minska) och Refine (förfina). I syfte att undersöka möjligheterna att implementera 3R i SLU Aquas övervakning av fiskbestånd, redovisas i denna rapport möjliga metoder för att: Ersätta – Genom fiskeriberoende provtagning i syfte att ta fram förvaltningsunderlag för bedömning av beståndsstatus för Vänerns gösbestånd och kartlägga effekter av fiske på gös i Vänern (Kapitel 5) Minska – Genom studier av hydroakustisk frekvensrespons hos fisk och/eller användandet av trålmonterad stereovideo se på möjligen att reducera behovet av trålning under hydroakustiska trålundersökningar (Kapitel 2 och 3). Genom att komplettera nätprovfiske med hydroakustik, elfiske och eDNA reducera mängden dödad fisk i denna undersökningstyp (Kapitel 4). Förfina – Genom att kombinera olika metoder öka mängden kunskap varje provtagen individ ger samt hela ekosystem (Kapitel 3 och 4).
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Jokinen, Johanna Carolina, Nora Sánchez Gassen, Sylvia Olsson, Åsa Holmner, Shinan Wang i Linnea Löfving. Bryts isoleringen? Erfarenheter av digitala verktyg inom äldreomsorgen i tre svenska kommuner. Nordregio, grudzień 2022. http://dx.doi.org/10.6027/r2022:5.1403-2503.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Ensamhet och social isolering utgör betydande utmaningar för äldre som bor själva och på äldreboende, genom att påverka deras fysiska och psykiska hälsa. På grund av krav på självisolering under Covid-19-pandemin har dessa utmaningar förvärrats ytterligare. Användningen av digital teknik inom äldreomsorgen har potential att motverka social isolering, till exempel genom att öka tillgången till hemtjänst och ge möjligheter att delta i sociala aktiviteter samtidigt är kunskaper om effektiviteten av digitala insatser för att motverka äldre människors ensamhet begränsad.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Hoshi Larsson, Kaori. En sammanfattning av hur man hittar forskningsdata och var LiU-forskares forskningsdata finns. Linköping University Electronic Press, grudzień 2023. http://dx.doi.org/10.3384/report-199505.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Denna rapport fokuserar på två huvudfrågor: Hur man hittar dataset och var forskare från Linköpings universitet (LiU) deponerar sina forskningsdata. Forskningsdata utgör grunden för vetenskapliga analyser och resultatvalidering. Dessutom förbättrar återanvändningen av forskningsdata forskningens effektivitet och påskyndar utvecklingen av vetenskaplig kunskap. Publicering av forskningsdata har blivit allt viktigare för forskare idag och att genom att publicera sina forskningsdata visa på sina vetenskapliga framsteg. Rapporten inleds med en översikt över forskningsdatalandskapet som betonar vikten av tillgänglighet och sökbarhet genom att följa FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) och konkreta rekommendationer för att hitta dataset ges. Sedan undersöks både generella och ämnesspecifika repositorier, och sökmotorer för dataset. Genom en metodologisk analys identifierades över 350 dataset från LiU-forskare, främst deponerade i Figshare, Zenodo och Dryad. Fördelningen av forskarnas institutionella affiliering har identifierats och anlyserats. Rapporten lyfter fram behovet av tydliga riktlinjer för LiU-forskare om datasetdeponering och betonar fortsatt arbete för att övervinna utmaningar i det fragmenterade forskningsdatalandskapet.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Morgan, Linnea, i Mikael Ovegård. Sekretariat för selektivt fiske : rapportering av 2022 års verksamhet. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.3h2q925a24.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Under 2022 genomförde sekretariatet för selektivt fiske, vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) tillsammans med svenskt yrkesfiske, 3 projekt inom ramen för regeringsuppdraget selektivt fiske. SLU Aqua har sedan 2014, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), inrättat ett sekretariat som administrerat och drivit en lång rad projekt grundade i fiskenäringens anpassningsbehov till ett förändrat regelverk. Den övergripande målsättningen för alla projekt inom selektivt fiske är att underlätta införandet av den landningsskyldighet som sedan 2015 införts i och med den senaste reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik, samt att utveckla mer skonsamma fiskemetoder. Projekten syftade därför till att minska oönskad fångst i svenskt fiske antingen genom att utveckla befintliga fiskemetoder (framförallt inom trålfiske) eller genom att utveckla alternativa fiskemetoder (främst passiva redskap såsom fällor och burar), och att minska bottenpåverkan och energiförbrukning vid trålfiske. De tre projekt som utfördes under 2022 var: 1. ”Reduktion av oönskad fångst med Excluder i tobisfisket, fas 2” 2. ”Förenklad design av storleksselekterande kräftristtrål” 3. Utveckling av ett skonsamt demersalt trålfiske LIT (Low Impact Trawling), fas 3” Projekten genomfördes genom att förslag togs fram gemensamt av näringen och SLU Aqua utifrån fiskets uttryckliga behov och idéer. Projektförslagen prioriterades och beslutades av en särskild styrgrupp bestående av representanter för HaV och Jordbruksverket, varefter SLU Aqua upphandlade utförare och agerade projektledare för respektive projekt. Vinnande part ansvarade sedan för att anskaffa och utveckla respektive projektidé enligt projektplanen med stöd från Aqua:s sekretariat. De olika projekten avslutades genom en vetenskaplig utvärdering, där personal från SLU Aqua deltog i ett experimentellt fiske. I detta avslutande fiske utvärderades de relevanta delarna av det nyutvecklade redskapets egenskaper (fångsteffektivitet, selektivitet, bränsleförbrukning, etc.) dokumenterades och analyserades vetenskapligt under kommersiella fiskeförhållanden.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Englund, Mathilda, Karin André, Karina Barquet i Lisa Segnestam. Väder, välstånd och välbefinnande: Vattenrelaterade risker, samhällsviktig verksamhet, och social sårbarhet i Halmstad, Sverige. Stockholm Environment Institute, październik 2022. http://dx.doi.org/10.51414/sei2022.039.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Extraordinära händelser och deras kaskadeffekter kan förstärka underliggande sårbarheter men också skapa nya tillfälliga eller långsiktiga sårbarheter. Forskarna rekommenderar att kommuner börjar analysera vilka grupper i samhället som kan bli sårbara vid en extraordinär händelse och dess potentiella kaskadeffekter. Kommuner kan utforma sin krisberedskap genom att identifiera vilka grupper som är i behov av statligt stöd vid en extraordinär händelse.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Montefusco, Maria. Ett nordiskt samarbete för alla – Funktionshindersintegrering i Nordiska ministerrådets verksamhet 2021. Nordens välfärdscenter, 2021. http://dx.doi.org/10.52746/zdjo7646.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Det nordiska samarbetet ska vara tillgängligt och inkluderande, och den politik som genereras ska vara relevant för alla nordbor oavsett funktionsförmåga. I den här rapporten presenteras hur arbetet går, och vad som händer område för område. Att integrera ett funktionshindersperspektiv handlar för Nordiska ministerrådet om att synlig- och tydliggöra situation och behov hos personer med funktionsnedsättning samt att främja inkludering genom universell utformning och tillgänglighet. Det kan gälla praktiska saker, så som att politiska möten ska vara tillgängliga och det ska gå att ta del av ministerrådets rapporter och hemsida även med digitala hjälpmedel. Det handlar också om att främja inkludering av personer med olika typer av funktionsnedsättning i den politik som utvecklas genom samarbetet. Målet är att alla relevanta politikområden, administration och institutioner inom det nordiska samarbetet ska ha ett integrerat funktionshindersperspektiv. I den här statusrapporten går vi igenom allt arbete som skett under 2021, område för område. De olika områdena blickar också framåt och ser vad nästa steg är för att blir ännu mer inkluderande och tillgängliga.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Friberg, Hanna, Håkan Rosenqvist, Fabian A. Bötzl i Ola Lundin. Hållbart växtskydd : möjliga indikatorer och ekonomiska aspekter av diversifiering. Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.16lr9mr84t.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Hållbar utveckling handlar om att värna och nyttja de resurser vi har på ett sätt som gör att dagens behov uppfylls utan negativ påverkan på framtida generationers möjlighet att uppfylla sina behov. Samtliga tre dimensioner av hållbarhet - ekologisk, ekonomisk och social - behöver inkluderas. I ett hållbart växtskyddsarbete eftersträvas en minimerad förlust av skörden på grund av skadegörare och ogräs med en så liten negativ påverkan av insatserna som möjligt på människor, djur och miljö, samtidigt som produktionen bedrivs konkurrenskraftigt, lönsamt och säkert ur ett arbetsmiljöperspektiv. År 2022 publicerades en kunskapssammanställning om hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd (Lundin och Friberg, 2022). Där konstaterades att det vore av stort värde om fler indikatorer för hållbart växtskydd kunde utvecklas, för att vi i framtiden ska kunna skatta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs idag. Den belyste också behovet av en utökad ekonomisk analys av hållbarhet kopplat till skördebortfall och till diversifiering genom val av olika grödor i växtodlingen. Den här rapporten bygger vidare på kunskapssammanställningens slutsatser genom en fördjupad diskussion om hur nya indikatorer som speglar utveckling av skadegörare, de skador de orsakar samt resistensutveckling kan användas för att skatta hållbarheten i svensk växtproduktion. Rapporten presenterar också ekonomiska analyser utifrån bekämpningskostnader och skördebortfall, samt ekonomiska aspekter på ökad diversifiering genom ökad odlad mångfald. Baserat på vårt arbete föreslår vi att skadegörardata som sedan 1989 samlats in via Jordbruksverkets växtskyddscentraler används för indikatorer för skadegörare i jordbruksgrödor, och presenterar i rapporten ett förslag på urval av 16 viktiga skadegörare samt en modell för att följa deras förekomst över tid. Eftersom bakomliggande data finns sammanställda och tillgängliggjorda kan en sådan indikator tillämpas redan i dagsläget. En indikator för skördebortfall orsakat av skadegörare kan utvecklas genom att bearbeta data från de bekämpningsförsök som årligen genomförs, och rapporten presenterar en modell för hur en sådan indikator kan beräknas utifrån dessa försöksdata. Till skillnad från indikatorerna för skadegörarförekomst finns inte data från bekämpningsförsök sammanställda och tillgängliggjorda i dagsläget, utan kräver avsevärd bearbetning innan en sådan indikator kan beräknas. Vi anser det därför angeläget att en sådan sammanställning görs, så att även en indikator för skördeförluster kan användas. Bekämpningsförsöken är också begränsade avseende vilka grödor och skadegörare som finns tillräckligt representerade. Vi ser de försök som avser sjukdomar i höstvete och vårkorn som mest lämpliga för utvecklingen av framtida indikatorer, medan liknande försök för skadeinsekter i dagsläget är alltför få för att utgöra en säker grund till motsvarande beräkningar. Vi föreslår också att de resistenstester som genomförs för herbicider, fungicider och insekticider i Sverige sammanfattas till en indikator för resistensutvecklingen som speglar växtskyddets evolutionära hållbarhet. Ekonomiska beräkningar som gjordes utifrån bekämpningsförsök i höstvete och vårkorn visade på stor skillnad i lönsamhet vid kemisk bekämpning av sjukdomar orsakade av svampar för år med högt sjukdomstryck jämfört med år med lågt sjukdomstryck. Resultaten belyser vikten av god precision och säkerhet i prognoser och beslutsstöd kring kemisk bekämpning för en god behovsanpassning av bekämpningen. Diversifiering genom en ökad mångfald av odlade grödor kan både minska lantbruksföretagets risk och öka lantbruksföretagets lönsamhet när diversifiering sker med tillräckligt lönsamma grödor. För att gynna en diversifiering kan det vara effektivt att ha ekonomiskt stöd direkt kopplat till grödan, i de fall där det finns befintliga avsättningsmöjligheter i stor skala. När avsättningsmöjligheterna behöver förbättras kan stöd ges för att vidareförädla grödan. Dessutom kan det behövas hjälp med organisation och kunskap kring nya grödor. Därmed kan det vara lämpligt med olika stödutformning för olika situationer där olika stöd kan komplettera varandra.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Allansson, Jakob. Allmännyttans framväxt i Malmö och Göteborg: Historiska förutsättningar för de kommunala bostadsbolagens nutida ställning i städerna. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771264.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Rapporten ger en historisk genomlysning och kartläggning av allmännyttans utveckling i Malmö och Göteborg, och syftar vidare till att förklara de likheter och skillnader som idag finns mellan företagen och deras bostadsbestånd i de båda städerna. Bland annat belyses varför de allmännyttiga bostäderna i Malmö är samlade under ett och samma kommunala företag, medan det i Göteborg finns ett flertal företag. Genom en analys av historiska skeenden i städerna dras slutsatser kring såväl de allmännyttiga bostädernas nuvarande marknadsandelar och geografiska placeringar som den organisatoriska utformningen av de kommunala bostadsföretagen.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Ahammad, Ronju, i Francisco X. Aguilar. Socioekonomiska indikatorer för hållbart skogsbruk - och användning i svenska miljömålssystemet. SLU Future forests, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.4s34ii4mn9.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Sveriges miljömålssystem innehåller miljökvalitetsmål som beskriver det önskvärda tillståndet för miljön. Det innehåller också ett löfte till kommande generationer om ren luft, en hälsosam livsmiljö och rika möjligheter att njuta av naturen. I studien analyserade vi utvalda socioekonomiska indikatorer anpassade från Montrealprocessen (Montréal Process for the Conservation and Sustainable Management of Temperate and Boreal Forests) och undersökte hur indikatorer för skogssektorn kan användas i miljömålssystemet. Syftet var att öka medvetenheten om viktiga socioekonomiska dimensioner inom miljömålen, och att undersöka kopplingarna mellan miljömålen och den skogliga bioekonomin. Fokus ligger på skogssektorn på grund av dess betydelse för uppföljningen av miljömålen samt dess viktiga sociala och ekonomiska roll i det svenska samhället. Montrealprocessen valdes som ett vägledande ramverk för studien eftersom det är utvecklat för bedömning av hållbart bevarande och hållbar förvaltning av skog på nationell nivå, samt för att det införlivar viktiga ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner. Analysen bygger på en blandning av litteraturstudier, genomgång av nationella och internationella databaser samt samråd med experter som har hjälpt till att identifiera och tolka de utvalda indikatorerna. Vi identifierade skogliga socioekonomiska indikatorer relevanta för miljökvalitetsmål kopplade till skogsfastigheter och ägande, ekonomiskt värde och konsumtion av trä och träprodukter, sysselsättning, bioenergi, tillgång till grönstruktur, tillgång till skog per invånare samt kulturella värden. De nationella indikatorer som analyserades för perioden 2000–2020 pekar på framsteg för såväl skyddad skog som virkesproduktion, samt att skogssektorn har bidragit med betydande ekonomiska värden genom förädling av trä och träprodukter. Skog är en viktig råvara för förnybar energi och tillhandahåller också mark för andra förnybara energikällor såsom vindkraft. Indikatorer som pekar på motgångar är att antalet skogsägare minskar, arbetsstyrkan krymper och skogsarealen per invånare minskar. Förklaringar är generationsskiften, högre effektivitet i industrin och fortsatt befolkningstillväxt. Indikatorer knutna till produktiv skogsmark, skogsenergi, skyddad skog per invånare och kulturell betydelse kan direkt stödja miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan samt Ett rikt växt- och djurliv. Genom export och utnyttjande av utländsk arbetskraft bidrar den svenska skogssektorn till konsumtion av trävaror utomlands och ekonomiskt välbefinnande i mindre utvecklade länder genom löner till anställda inom de gröna sektorerna. Informationen är begränsad för indikatorer knutna till renskötsel och kulturella värden. Tillgängliga data tyder på att skadorna på kulturlämningar i skogen minskar. Vi rekommenderar en löpande uppföljning av kultur- och bevarandevärden i de svenska skogarna för att ytterligare förbättra möjligheterna att följa upp de sociala och ekologiska hållbarhetskriterierna i miljömålssystemet.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Możesz być także zainteresowany rozszerzonymi bibliografiami na temat „Genom” dla poszczególnych typów źródeł:
Artykuły w czasopismach Rozprawy doktorskie Książki
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii