Gotowa bibliografia na temat „Facklig kamp”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Spis treści
Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „Facklig kamp”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Artykuły w czasopismach na temat "Facklig kamp"
Nordstrom, Byron J., i Yngve Tidman. "Sprang Amalthea! Arbete, facklig kamp och strejkbryteri i nordvasteuropeiska hamnar 1870-1914 [Sink the Amalthea! Work, Labor Conflict and Strike-Breaking in Northwest European Harbors, 1870-1914]". American Historical Review 105, nr 3 (czerwiec 2000): 1038. http://dx.doi.org/10.2307/2651994.
Pełny tekst źródłaBolling, Hans. "En gymnastförening för facklig kamp. Föreningen GCI 1902–1950". Idrott, historia och samhälle, 1.12.2022, 36–53. http://dx.doi.org/10.61684/ihs.vi.17806.
Pełny tekst źródła"Yngve Tidman. Spräng Amalthea! Arbete, facklig kamp och strejkbryteri i nordvästeuropeiska hamnar 1870–1914 [Sink the Amalthea! Work, Labor Conflict and Strike-Breaking in Northwest European Harbors, 1870–1914]. (Bibliotheca Historica Lundensis, number 90.) Lund: Lund University Press. 1998. Pp. 274". American Historical Review, czerwiec 2000. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/105.3.1038.
Pełny tekst źródłaRozprawy doktorskie na temat "Facklig kamp"
Karlsson, Ingemar. "Rättning i leden! : En undersökning om reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister i fackföreningsrörelsen 1922-31". Thesis, Örebro University, Department of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2037.
Pełny tekst źródłaUppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.
Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.
I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.
Lilja, Fredrik. "På klasskampens väg : Tidningen Gruvarbetarens inställning till strategier och mål för arbetarrörelsens fackliga och politiska kamp 1917-1925". Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1008.
Pełny tekst źródłaAbstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement’s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners’ Union’s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.
The theoretical starting point is Engels’ view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.
During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class. The solution to the workers’ problems was by the paper considered to be socialism. In accordance with Engels’ view the working class would have to attain power over the state in order to reach that goal due to the class oppressive nature of the capitalist state. This power should preferably be conquered by way of revolution where the capitalist state was remodelled into a socialist one rather than through reforms. In this process the trade unions should take an active, political, part according to the paper and thus it can be placed in the pro-state branch of the labour movement. Especially during the years around 1920 it was clear that Gruvarbetaren wanted unions to develop into revolutionary organisations.
Blomstrand, Jaqueline. "Upp till kamp? : En uppsats om varvsarbetarnas fackliga arbete i Försvarvsverkens Civila Personals Förbund, avdelning 36 i Karlskrona 1939-1949". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60843.
Pełny tekst źródłaKsiążki na temat "Facklig kamp"
Häggstr̈om, Britt Marie, Irma Ridbäck i Anders Schmidt. Bibliotekarie: 70 år av facklig kamp. Lund: BTJ förlag, 2008.
Znajdź pełny tekst źródłaPoniatowska, Elena, i Robert F. Alegre. Railroad Radicals in Cold War Mexico: Gender, Class, and Memory. University of Nebraska Press, 2020.
Znajdź pełny tekst źródłaRailroad Radicals in Cold War Mexico: Gender, Class, and Memory. University of Nebraska Press, 2014.
Znajdź pełny tekst źródła