Gotowa bibliografia na temat „EV INFRASTRUCTURE”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Zobacz listy aktualnych artykułów, książek, rozpraw, streszczeń i innych źródeł naukowych na temat „EV INFRASTRUCTURE”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Artykuły w czasopismach na temat "EV INFRASTRUCTURE"
Khan, Hafiz Anwar Ullah, Sara Price, Charalampos Avraam i Yury Dvorkin. "Inequitable access to EV charging infrastructure". Electricity Journal 35, nr 3 (kwiecień 2022): 107096. http://dx.doi.org/10.1016/j.tej.2022.107096.
Pełny tekst źródłaIKEYA, Tomohiko. "Activities and Issues of EV Charge Infrastructure Preparation Towards EV Popularization". Journal of The Institute of Electrical Engineers of Japan 133, nr 1 (2013): 10–12. http://dx.doi.org/10.1541/ieejjournal.133.10.
Pełny tekst źródłaLi, Qiushuo, Yong Xiao, Shuaishuai Zhao, Xianwen Zhu, Zongyi Wang, Zisheng Liu, Ling Wang, Xiangwu Yan i Yan Wang. "Performance Status Evaluation of an Electric Vehicle Charging Infrastructure Based on the Fuzzy Comprehensive Evaluation Method". World Electric Vehicle Journal 10, nr 2 (30.05.2019): 35. http://dx.doi.org/10.3390/wevj10020035.
Pełny tekst źródłaKore, Hemant Harishchandra, i Saroj Koul. "Electric vehicle charging infrastructure: positioning in India". Management of Environmental Quality: An International Journal 33, nr 3 (9.02.2022): 776–99. http://dx.doi.org/10.1108/meq-10-2021-0234.
Pełny tekst źródłaAlmutairi, Abdulaziz. "Impact Assessment of Diverse EV Charging Infrastructures on Overall Service Reliability". Sustainability 14, nr 20 (16.10.2022): 13295. http://dx.doi.org/10.3390/su142013295.
Pełny tekst źródłaClampitt, Colleen, i Syed Adeel Ahmed. "ELECTRIC VEHICLE SALES AND INFRASTRUCTURE ANALYSIS". Performance Improvement Journal 61, nr 1 (1.01.2022): 10–18. http://dx.doi.org/10.56811/pfi-21-0045.
Pełny tekst źródłaCALATAYUD MARTÍ, PILAR, JULIAN ROMERO CHAVARRO, MARIO MONTAGUD AGUAR, LUCIA ARCOS USERO, MARTA GARCÍA PELLICER i ALFREDO QUIJANO LÓPEZ. "THREE-LEVEL METHODOLOGY FOR SECURE AND EFFICIENT GRID INTEGRATION OF ELECTRIC VEHICLE". DYNA 96, nr 3 (1.05.2021): 264–69. http://dx.doi.org/10.6036/10013.
Pełny tekst źródłaKong, Qing, Michael Fowler, Evgueniy Entchev, Hajo Ribberink i Robert McCallum. "The Role of Charging Infrastructure in Electric Vehicle Implementation within Smart Grids". Energies 11, nr 12 (1.12.2018): 3362. http://dx.doi.org/10.3390/en11123362.
Pełny tekst źródłaDharmakeerthi, C. H., i Mithulananthan Nadarajah. "Stability Cogitated Electric Vehicle Charging Infrastructure Planning". International Journal of Smart Grid and Sustainable Energy Technologies 1, nr 1 (17.12.2019): 10–14. http://dx.doi.org/10.36040/ijsgset.v1i1.180.
Pełny tekst źródłaHelmus, Jurjen, Mike Lees i Robert van den Hoed. "Understanding Complexity in Charging Infrastructure through the Lens of Social Supply–Demand Systems". World Electric Vehicle Journal 13, nr 3 (24.02.2022): 44. http://dx.doi.org/10.3390/wevj13030044.
Pełny tekst źródłaRozprawy doktorskie na temat "EV INFRASTRUCTURE"
Huang, Yingfen. "EV Charging Station Infrastructure". Digital Commons at Loyola Marymount University and Loyola Law School, 2017. https://digitalcommons.lmu.edu/etd/397.
Pełny tekst źródłaSvensson, Dahlin Marcus. "Battery supported charging infrastructure for electric vehicles : And its impact on the overall electricity infrastructure". Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-264104.
Pełny tekst źródłaParisavtalet utformades år 2015 för att reducera vår klimatpåverkan och begränsa temperaturökningen till 2°C jämfört med nivåerna som rådde innan den industriella revolutionen. Förhoppningen är att en elektrifiering av transportsektorn kan reducera dess negativa klimatpåverkan. För att nå målen i Parisavtalet behövs en snabb omställning mot en elektrifiering av fordonsflottan. Trots situationens brådskande karaktär har elbilar fastnat i en klyfta mellan den begränsade tidiga marknaden och den sena marknaden, vilken utgör majoriteten av kunderna. Det finns tre primära anledningar till detta; elbilar är dyra jämfört med bensin- och dieseldrivna bilar, räckvidden för elbilar är otillräcklig, och det råder begränsad tillgång till en funktionell laddinfrastruktur. Den här studien fokuserar på den tredje anledningen kring otillräcklig laddinfrastruktur. Laddinfrastrukturen är beroende av det existerande elnätet och dess distributionskapacitet. En förstärkning av elnätet är i många fall nödvändig för att möjliggöra en utrullning av en laddinfrastruktur som möter dagens och morgondagens behov. Istället för att förstärka elnätet genom att gräva ner tjockare kablar så fokuserar denna studie på en alternativ lösning kring laddinfrastruktur sammankopplat med stationära batterilager. Batterilagret agerar som en buffert mellan anslutningspunkten till elnätet och laddningspunkten för elbilar. Genom att reducera effektuttaget och jämna ut lastkurvan för elbilsladdning kan en batterilösning begränsa den negativa påverkan det förväntas ha på elnätet. Studien undersöker vilka vägar denna batterilösning kan ta för att öka antalet elbilar i fordonsflottan. Efter att ha förstått vilka dessa lösningsvägar är så analyserar studien hur dessa lösningar kan vara uppbyggda för att erbjuda de efterfrågade och nödvändiga värdena för elbilsladdning och elnätets fortsatta funktionalitet. Studien bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa data. Analysen utförs genom att applicera koncept hämtade från teorier kring teknologiska övergångar, miljöinnovationer och spridning av innovationer. De två lösningsområden som förväntas vara mest effektiva i att driva en ökning av antalet elbilar i Sverige är arbetsplatsladdning samt offentlig laddning i stadsmiljöer. En lösning med ett centraliserat batterisystem där en batterilösning är kopplat till flera laddstationer antas vara mest genomförbar på kort sikt, vilket anses vara centralt på grund av utmaningarnas brådskande karaktär. För arbetsplatsladdning tillhandahålls 3,6 kW AC-laddning och för offentlig laddning tillhandahålls 150 kW DC-laddning. Lösningarna förväntas vara kostnadseffektiva for specifika platser och användarprofiler, speciellt för offentlig laddning i stadsområden med ansträngda elnät. En initial uppskattning visar att en laddinfrastruktur kopplat till stationära batterilager inom de två lösningsområdena kan minska Stockholms effektuttag för elbilsladdning med 63,5–112,2 MW år 2030. Detta betyder att dagens elnät kan tillgodose ett ökat antal elbilar, vilka genererar färre utsläpp av växthusgaser och ger oss en bättre chans att nå Parisavtalets mål.
Brew, Anton, i Olivia Zetterberg. "Exploring the Potential of Crowdfunding for EV-Charging Infrastructure Development : A Strategy for Collaborative Financing of EV Charging Points in Sweden". Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279504.
Pełny tekst źródłaOro över energieffektiviseringar och miljökonsekvenser från utsläpp av växthusgaser världen över har främjat utvecklingen av ett hållbart energisystem. En framgångsrik marknadspenetration av elbilar (EVs) har en viktig roll i denna aspekt, men står fortfarande inför hinder där publik laddningsinfrastruktur är en del av problemet. Digitaliseringen leder till transformation och nya industrier vilket bidrar med ytterligare konstruktioner som används i övergången till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt driver teknikutvecklingen till ökad konkurrens och har en kraftfull påverkan på vad kunderna förväntar sig från företagen. För att uppnå mer långsiktigt hållbara konkurrensfördelar måste företag sträva efter att behålla, upprätthålla och ta hand sin kundbas. Företag börjar förstå det ökade värde som finns i att utöva mer kundcentrerade incitament och strategier, vilket potentiellt bidrar till mer indirekta affärsvärden. Denna uppsats är i samarbete med ett Svenskt energiföretag, följaktligen refererat till som 'Org X' eller 'CPO'. Baserat på resonemanget ovan, har möjligheten att skapa indirekta affärsvärden genom verkställandet av en mer efterfrågedriven utveckling av den nationella elbilsladdning infrastruktur med hjälp av crowdfunding undersökts. Detta uppnåddes genom att använda ett utforskat tillvägagångssätt, där en blandad induktiv-deduktiv design användes. En kvalitativ datainsamling gjordes på flera sätt; huvudsakligen bestående av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med experter inom området. Således uppnåddes ett djupgående perspektiv på av elbilsladdning marknaden vilket möjliggjorde sakliga resonemang kring den presenterade och rekommenderade strategin. Ytterligare användes kvantitativ sekundärdata för att utveckla ett verktyg för en initial plats bedömning, vilket är en del av den rekommenderade strategin. Detta verktyg användes dessutom för att öka förståelsen för den nationella elbilsladdning marknaden, kundsegmenten, liksom den potentiella marknaden för en samskapande plattform. Resultaten tyder på att den upplevda beredskapsnivån att crowdfunda laddningsinfrastruktur varierar beroende på plats och kundgrupp. En plattform som ansluter intressenter uppmuntras av aktörer på marknaden, men crowdfunding genom enbart slutanvändare ifrågasätts då närhet till slutanvändarens läge är en nyckelfaktor när det gäller motivationen att medverka i finansieringen. Därav har ett tier based framework utvecklats och presenterats, som bör underlätta transformationen mot en mer kunddriven affärsmöjlighet. Dessutom beaktades ramverket i fallstudien för marknadsanalysen, som ytterligare inkluderade en rekommenderad strategi för implementering och kommunikation. Om den används i enlighet bör ramverket ge både indirekta och direkta affärsvärden till det aktuella energi företaget, liksom till berörda intressenter.
Greene, Briun. "How to Develop the Electric Vehicle Charging Station Infrastructure in China". The Ohio State University, 2015. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1437409084.
Pełny tekst źródłaJensen, Olga. "Disruption of the current utility business by utilizing EV charging infrastructure to unlock grid flexibility : Possibilities for Blockchain technology". Thesis, KTH, Energiteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-246118.
Pełny tekst źródłaCurrently the European energy sector is undergoing a significant transition from a conventional centralized power supply to distributed renewable generation sources (DRES). Moreover, the target of decarbonisation is leading to an increase in numbers of electric vehicles (EVs). High penetration levels of both EVs and renewable generation on the distribution grid level without proper management cause an additional stress on the grid, that could lead to interruptions in the power supply and deterioration of power quality. In this thesis possibilities for tackling this problem were investigated in the German context. The proposed solution is a management system to couple EV charging and local renewable generation in real time. Three use cases were developed to assess this idea. The first use case, tenant electricity, is based on the new German regulation introduced in 2017 which encourages using PV electricity behind the meter in multi-apartment rental accommodation. In this case, adding an EV charging service would help the landlord achieve higher consumption levels during the sunshine hours when the regular tenants are at work, and get better remuneration. It was calculated that the payback period of an 11-kW charging station used together with a PV of 26 kWp would be approximately 5 years if the charging station is occupied 30-40% of the possible daylight time. In case installation of a charging station also serves other purposes, the tenant electricity model could become an additional revenue stream. The other two cases are dependent on the possibility of introducing a “reduced grid fee”. Here it needs to be mentioned that bringing EVs to charge at the time and place of renewable generation should be incentivised. Currently in Germany electricity tariffs are flat, giving the driver no reason to switch his/her behaviour. A reduced grid fee could be one measure to encourage EV-DRES coupling; it could be granted by the DSO (distribution system operator) in case such a charging could help reducing congestion or avoiding curtailment. The second use case presents such a reduced grid fee for EV charging with local PV (photovoltaics) or wind, introducing dynamic pricing. This case would need local producers to sell electricity to local charging stations in a peer-to-peer (P2P) manner. Under current regulations, pure P2P trading is not possible; it would involve the need for local energy markets and additional balancing. What could be done, is direct marketing, performed by an aggregator. The usage of blockchain as a tool would be beneficial for both cases because it would enable real-time PV-DRES coupling with dynamic pricing. If P2P trading is made possible, blockchain would be also useful for payments, whereas introducing blockchain-based payments was not found feasible for the direct marketing model that exists today. The third use-case involves “self-consumption” in front of the meter, where the PV owner and the EV driver is the same person, so when charging at the same time of PV production, he/she would not need to pay for the kilowatt-hours and, depending on the distance between the two connection points, might get a discount on the grid fee. For this case it was found that under the current direct marketing model, where the aggregator and the charging station supplier would belong to the same company, such case could be easily implemented due to common accounting. Such a case could become an attractive offer especially for PV owners that do not receive the feed-in tariff. P2P trading implications are similar to the previous use-case. It was found out for the second and third use cases that in the situation when P2P trading is made possible, only EV charging would not satisfy the “selling need” for producers as it is not fully predictable. Therefore, the range of buyers need to be broadened to stationary consumers, which would mean expanding the proposed system’s functionality from EV charging to all the P2P trading. Since such charging would need to be made in real time, flexible for changing conditions, satisfying the needs of multiple parties and tamper proof, the distributed ledger technology (DLT) is proposed as the implementation tool. Out of different DLTs, Ethereum and IOTA, it was concluded that the choice of the technology to implement such a system depends on the implementation timing. As of today, Ethereum is at a higher maturity stage, giving it the priority for immediate implementation. At the same time, IOTA is a very promising technology at a lower maturity state; at the time they solve a number of controversial issues they have, the technology would be a valuable tool.
Singh, Viraj. "How can California Best Promote Electric Vehicle Adoption? The Effect of Public Charging Station Availability on EV Adoption". Scholarship @ Claremont, 2019. https://scholarship.claremont.edu/pomona_theses/204.
Pełny tekst źródłaLi, Zhen. "INVESTIGATION OF CHARGING INFRASTRUCTURE FOR ELECTRIC VEHICLES : - A case study of Beijing". Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263917.
Pełny tekst źródłaAtt främja användningen av elbilar har blivit en viktig åtgärd för att lösa miljöproblemet i Kina. I Peking har antalet elbilar ökat snabbt de senaste åren. Parallellt har en utbyggnad av laddningsinfrastruktur skett. De flesta laddningsinfrastrukturoperatörer har dock svårt att göra vinst genom att endast tillhandahålla laddningstjänster på grund av bristen på en sund affärsmodell. Denna avhandling syftar till att undersöka den nuvarande situationen för laddningsinfrastrukturen för elbilar i Peking samt affärsmodellerna hos Pekings främsta laddningsinfrastrukturoperatörer. Enligt de empiriska resultaten identifieras svagheterna i affärsmodellerna. Peking valdes som fallstudie där de tre huvudoperatörerna studerades för att identifiera deras affärsmodeller i fråga om värderbjudande, värdeskapande och värdefångst. Frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetoder användes för att samla in kvalitativa data. Studien har visat att, på grund av efterfrågan på marknaden och statens främjande behåller laddningsinfrastrukturbranschen sin snabba utveckling i Peking. Dessutom visar studien att elbilanvändarnas viktigaste krav på laddningstjänsterna är: säkerhet, bekvämlighet, hastighet och stabilitet under laddning. Tjänsterna måste levereras till ett rimligt pris, och detta är utvecklingsorienteringen för laddningsoperatörerna. Affärsmodellerna för de tre huvudoperatörerna är nästan identiska, eftersom alla tillverkar och distribuerar laddstolpar samt levererar laddningstjänster. De skapar värde genom att tillhandahålla laddningspolar och service samt olika tjänster baserade på mobilapp. Vidare, har fem svagheter identifierats genom undersökningen och analysen av affärsmodellerna: den långsamma teknikspridningen, höga initiala investeringskrav, få inkomstströmmar och höga kostnader för både intern personal och externa entreprenörer samt otillräcklig information från app / mobil plattform.
Lönnqvist, Malin. "Optimization of a charging system for electric vehicles : A case study in Magangué, Colombia". Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281778.
Pełny tekst źródłaFör att minska utsläppen från transportsektorn är elfordon (EV) ett lovande alternativ till förbränningsmotorfordon (ICEV). En viktig aspekt vid implementering av nya transportsystem för EV:s är val av laddningsstrategi, eftersom många energikällor med olika begränsningar kan användas. Även om flertalet studier har undersökt laddningsstrategier för elbilar, saknas optimerade laddningsstrategier för elbåtar och som beaktar de specifika förhållandena för dessa fall. I Colombia spelar flodtransportsektorn en viktig roll i områden med brist på tillgång till andra transportalternativ. Denna studie presenterar en optimering av laddningsstrategin för en elbåt som är planerad att trafikera floden Magdalena i regionen Magangué, Colombia. Syftet med optimeringsmodellen är att minimera elräkningen samtidigt som en önskad transporttjänst bibehålls. Studien omfattar solceller (PV), elnätet och batterilagring för laddning, och jämför olika batteristorlekar i en scenarioanalys. Vidare inkluderas effekterna av elnätets instabilitet genom en känslighetsanalys av strömavbrott, tillsammans med varierande kostnader för batteriinvesteringar. Resultaten visar att PV är en rekommenderad investering eftersom den sänker laddningskostnaden och ger positiva resultat när det gäller ekonomisk lönsamhet. För att ytterligare öka den ekonomiska lönsamheten, sänka laddningskostnaderna och förbättra systemets tillförlitlighet föreslås det att investera i energilagring. Den teknisk-ekonomiska genomförbarheten för lagring påverkas starkt av kostnader för batteriinvesteringar och antalet strömavbrott som påverkar båtladdningen. Om investeringskostnaden är låg och antalet strömavbrott är högt är energilagring med stor kapacitet en föreslagen lösning.
Algvere, Caroline. "Designing Electric Vehicle Charging Station Information". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415168.
Pełny tekst źródłaHönninger, Jan. "Smart City concepts and their approach on sustainability, transportation and tourism – Waterborne transportation, an opportunity for sustainability?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182461.
Pełny tekst źródłaCzęści książek na temat "EV INFRASTRUCTURE"
van den Broek, Fabian, Erik Poll i Bárbara Vieira. "Securing the Information Infrastructure for EV Charging". W Wireless and Satellite Systems, 61–74. Cham: Springer International Publishing, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-25479-1_5.
Pełny tekst źródłaGupta, Rudraksh S., Arjun Tyagi i Sanjeev Anand. "Optimal Planning of EV Charging Infrastructure in Distribution System". W Lecture Notes in Electrical Engineering, 657–67. Singapore: Springer Nature Singapore, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-99-0969-8_69.
Pełny tekst źródłaBolduc, April. "Trends in Electric Vehicles, Distribution Systems, EV Charging Infrastructure, and Microgrids". W Electric Vehicle Integration in a Smart Microgrid Environment, 1–6. Boca Raton: CRC Press, 2021. http://dx.doi.org/10.1201/9780367423926-1.
Pełny tekst źródłaJanbein, Taleb, Erik Hoevenaars, Thomas Weil i Bernd Bohnet. "SkELInG – Scalable EV charging system with central infrastructure and DC distribution grid". W Proceedings, 533–42. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-29943-9_40.
Pełny tekst źródłaSendek-Matysiak, Ewelina. "The Condition of EV Infrastructure in the World - Analysis for Years 2005–2016". W Lecture Notes in Networks and Systems, 55–65. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-98615-9_5.
Pełny tekst źródłaRather, Zeeshan Hayaat, Sheikh Safiullah, Asadur Rahman i Shameem Ahmad Lone. "Technical Feasibility of EV Infrastructure with Renewable Power Integration: A Case Study at NIT Srinagar". W Intelligent Manufacturing and Energy Sustainability, 441–49. Singapore: Springer Nature Singapore, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-19-8497-6_41.
Pełny tekst źródłaBarauskas, Andrius, Agnė Brilingaitė, Linas Bukauskas, Vaida Čeikutė, Alminas Čivilis i Simonas Šaltenis. "Semi-synthetic Data and Testbed for Long-Distance E-Vehicle Routing". W New Trends in Database and Information Systems, 61–71. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-85082-1_6.
Pełny tekst źródłaKuhn, Marc, Caroline Stern, Vanessa Reit i Benjamin Österle. "Special Session: Killing Two Birds with One Stone: “All that Glitters is not Gold”: Performance of EV-Charging Infrastructure from a European User Perspective: An Abstract". W Developments in Marketing Science: Proceedings of the Academy of Marketing Science, 117–18. Cham: Springer International Publishing, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-89883-0_31.
Pełny tekst źródłaJarvis, Padraigh, Laura Climent i Alejandro Arbelaez. "Smart and Sustainable Scheduling of Charging Events for Electric Buses". W Springer Proceedings in Political Science and International Relations, 121–29. Cham: Springer Nature Switzerland, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-18161-0_8.
Pełny tekst źródłaNakarmi, Upama, i Mahshid Rahnamay-Naeini. "An Influence-Based Model for Smart City’s Interdependent Infrastructures: Application in Pricing Design for EV Charging Infrastructures". W Communications in Computer and Information Science, 111–30. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-02907-4_6.
Pełny tekst źródłaStreszczenia konferencji na temat "EV INFRASTRUCTURE"
Nicolae, Badea, i Badea George Vlad. "Low Emission Infrastructure for Powered EVs". W 2019 Electric Vehicles International Conference (EV). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/ev.2019.8893135.
Pełny tekst źródłaO'Connell, Lawrence G. "Developing the EV Charging Infrastructure". W Alternative Fuels Conference & Exposition. 400 Commonwealth Drive, Warrendale, PA, United States: SAE International, 1995. http://dx.doi.org/10.4271/952769.
Pełny tekst źródłaDhianeshwar, Anitha, Prabhjot Kaur i Sreehari Nagarajan. "EV: Communication Infrastructure Management System". W 2016 First International Conference on Sustainable Green Buildings and Communities (SGBC). IEEE, 2016. http://dx.doi.org/10.1109/sgbc.2016.7936090.
Pełny tekst źródłaHashmi, Md U., M. Meraj Alam, O. L. V. Ramarozatovo i M. Shadab Alam. "WEcharge: democratizing EV charging infrastructure". W CIRED Porto Workshop 2022: E-mobility and power distribution systems. Institution of Engineering and Technology, 2022. http://dx.doi.org/10.1049/icp.2022.0871.
Pełny tekst źródłaPaganini, Fernando, Emiliano Espindola, Diego Marvid i Andres Ferragut. "Optimization of spatial infrastructure for EV charging". W 2022 IEEE 61st Conference on Decision and Control (CDC). IEEE, 2022. http://dx.doi.org/10.1109/cdc51059.2022.9993162.
Pełny tekst źródłaSchwarz, T. M., J. Maasmann, J. Hiry i C. Rehtanz. "LOAD PREDICTION TOOL FOR EV CHARGING INFRASTRUCTURE". W CIRED 2021 - The 26th International Conference and Exhibition on Electricity Distribution. Institution of Engineering and Technology, 2021. http://dx.doi.org/10.1049/icp.2021.2168.
Pełny tekst źródłaKarkaria, Vispi Nevile, Ankur Karnadikar, Sarang Joshi, S. B. Abrish Aaditya i P. B. Karandikar. "EV Charging Infrastructure Development Using Machine Learning". W 2023 4th International Conference for Emerging Technology (INCET). IEEE, 2023. http://dx.doi.org/10.1109/incet57972.2023.10170627.
Pełny tekst źródłaPalaniappan, Arul, Purnima Bhukya, Sai Kiran Chitti i Jerry Gao. "Data-Driven Analysis of EV Energy Prediction and Planning of EV Charging Infrastructure". W 2023 IEEE Ninth International Conference on Big Data Computing Service and Applications (BigDataService). IEEE, 2023. http://dx.doi.org/10.1109/bigdataservice58306.2023.00009.
Pełny tekst źródłaZhang, T., E. E. F. Ballantyne i D. A. Stone. "Fully integrated EV energy storage using transport infrastructure". W 2019 International Conference on Clean Electrical Power (ICCEP). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/iccep.2019.8890133.
Pełny tekst źródłaYang, Hyung-Joon, Jae-won Jung, Ankhzaya Baatarbileg, Tae-hyung Kim, Kyu-ho Park i Gae-myung Lee. "Study on EV charging infrastructure in Jeju Island". W 2018 5th International Conference on Renewable Energy: Generation and Applications (ICREGA). IEEE, 2018. http://dx.doi.org/10.1109/icrega.2018.8337572.
Pełny tekst źródłaRaporty organizacyjne na temat "EV INFRASTRUCTURE"
Karner, Donald, Thomas Garetson i Jim Francfort. EV Charging Infrastructure Roadmap. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), sierpień 2016. http://dx.doi.org/10.2172/1369380.
Pełny tekst źródłaElgqvist, Emma M., i Josiah Pohl. Evaluating Utility Costs Savings for EV Charging Infrastructure. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), listopad 2019. http://dx.doi.org/10.2172/1573965.
Pełny tekst źródłaO'Neil, Lori Ross, Thomas Carroll, Entesar Abdelhadi, Mark Watson, Carol Hammer i Maria Psarakis. Sample Cybersecurity Clauses for EV Charging Infrastructure Procurements. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), lipiec 2023. http://dx.doi.org/10.2172/1994508.
Pełny tekst źródłaO'Neil, Lori Ross, Thomas Carroll, Entesar Abdelhadi, Mark Watson, Carol Hammer i Maria Psarakis. Sample Cybersecurity Clauses for EV Charging Infrastructure Procurements. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), lipiec 2023. http://dx.doi.org/10.2172/1994508.
Pełny tekst źródłaYusgiantoro, Luky A., Akhmad Hanan, Budi P. Sunariyanto i Mayora B. Swastika. Mapping Indonesia’s EV Potential in Global EV Supply Chain. Purnomo Yusgiantoro Center, czerwiec 2021. http://dx.doi.org/10.33116/br.004.
Pełny tekst źródłaYang, Yu, i Hen-Geul Yeh. Electrical Vehicle Charging Infrastructure Design and Operations. Mineta Transportation Institute, lipiec 2023. http://dx.doi.org/10.31979/mti.2023.2240.
Pełny tekst źródłaAi, Ning. Integrated Approaches to EV Charging Infrastructure and Transit System Planning. Tampa, FL: University of South Florida, lipiec 2016. http://dx.doi.org/10.5038/cutr-nctr-rr-2016-06.
Pełny tekst źródłaKonstantinou, Theodora, Donghui Chen, Konstantinos Flaris, Kyubyung Kang, Dan Daehyun Koo, Jonathon Sinton, Konstantina Gkritza i Samuel Labi. A Strategic Assessment of Needs and Opportunities for the Wider Adoption of Electric Vehicles in Indiana. Purdue University, 2022. http://dx.doi.org/10.5703/1288284317376.
Pełny tekst źródłaBorlaug, Brennan, Eric Wood, Matt Moniot, D. Y. Lee, Yanbo Ge, Fan Yang i Zhaocai Liu. Modeling U.S. Light-Duty Demand for EV Charging Infrastructure in 2030. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), lipiec 2023. http://dx.doi.org/10.2172/1992645.
Pełny tekst źródłaJu, Ha Kyun, Tae Rim Kim, Kyubyung Kang, Dan Daehyun Koo, Konstantina Gkritza i Samuel Labi. A Strategic Assessment of Needs and Opportunities for the Wider Adoption of Electric Vehicles in Indiana. Purdue University, 2023. http://dx.doi.org/10.5703/1288284317590.
Pełny tekst źródła