Rozprawy doktorskie na temat „Det ¤gode”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Det ¤gode”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
Egeland, Helene. "Det ekte, det gode og det coole : Södra teatern og den dialogiske formasjonen av mangfoldsdiskursen /". Linköping : Tema kultur och samhälle, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10033.
Pełny tekst źródłaEgeland, Helene. "Det ekte, det gode og det coole : Södra teatern og den dialogiske formasjonen av mangfoldsdiskursen". Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10033.
Pełny tekst źródłaAvhandlingen analyserer hvordan mangfoldsdiskursen formes på det kulturpolitiske området ved å studere hvordan denne formes i så vel Södra teaterns virksomhet som i den statlige kulturpolitikken. Mens den statlige mangfoldsorienterte kulturpolitikken preges av en spenning mellom på den ene siden å forsvare kulturens autonome stilling og på en andre siden å forsvare det man kan kalle for integrasjonspolitiske hensyn, så uttrykker Södra teaterns arbeid med kulturelt mangfold en lignende kompleksitet. Denne kompleksiteten uttrykks gjennom de tre ulike aspekter av den mangfoldsdiskursen avhandlingen analyserer – det ekte, det gode og det coole mangfoldet. De tre aspektene uttrykker hver for seg både en søken etter autentisitet og en motstand mot autentisitet; en opplysningstro så vel som en selvrefleksivitet i forhold til hva det opplyses om; og til slutt at etnisitetsforskjeller i visse situasjoner forsterkes gjennom ytringer som vektlegger tradisjon, mens andre ytringer snarere hyller det som oppfattes som hybride uttrykk. Disse tre delanalysene visere hvordan kulturelt mangfold fungerer som et hyperkomplekst begrep innenfor kulturpolitikken da tilsynelatende ulike og motsigelsesfulle tolkninger kan eksistere side ved side. Således argumenterer avhandlingen for at mangfoldsdiskursen uttrykker et hyperkomplekst problem.
Sue-Chu, Natalie Stout. "Det gode liv - kan en student bo bedre?" Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Fakultet for arkitektur og billedkunst, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-17627.
Pełny tekst źródłaBergström, Ida, i Laura Uggla. "Hur är det att vara god man till ensamkommande barn? : En kvalitativ studie om hur gode män upplever uppdraget som god man till ensamkommande barn i Sverige". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376448.
Pełny tekst źródłaLarsson, Emma, i Jennifer Hellström. "Den onde, den gode och ett presidentval : En undersökning om hur Donald Trump och Hillary Clinton gestaltades i två svenska dagstidningar under det amerikanska presidentvalet 2016". Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31770.
Pełny tekst źródłaSuncevska, Sandra. "”Det måste ju vara hjärtat i botten” : En kvalitativ studie om hur gode män för ensamkommande barn presenterar sig själva och sin roll". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78088.
Pełny tekst źródłaHedendahl, Carolin, i Sandra Löfbom. "Den onde, den gode och den fule : Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14279.
Pełny tekst źródłaHelmersson, Katarina, i Helena Linder. "Den goda sömnen : Anestesisjuksköterskors upplevelser av att ge god sömn". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20197.
Pełny tekst źródłaProgram: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
Svensson, Anders. "Den gode läraren". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24209.
Pełny tekst źródłaWestman, Moa. "Den goda arbetsplatsen : En studie om betydelsefullafaktorer för att skapa en god arbetsplats". Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82907.
Pełny tekst źródłaValberg, Simpson Tilda. "Den gode språkinläraren : En intervjuundersökning". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167254.
Pełny tekst źródłaOlofsson, Ann-Charlotte, i Linda Holst. "”Den goda barnboken” - En studie om pedagogers föreställningar om vad en god barnbok är". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33199.
Pełny tekst źródłaAbbas, Alizadeh Diana. "Den gode läraren : en kvalitativ studie av fyra lågstadielärares syn på den gode läraren och den egna lärarrollen". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5385.
Pełny tekst źródłaDenker, Christopher. "Är den "goda döden" god? : En argumentationsanalys av eutanasidebatten i Läkartidningen mellan åren 2006-2016". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325469.
Pełny tekst źródłaOrtiz, Ordenes Sandra Paola. "Det goda samtalet : Om den upplevda kvaliteten i utvecklingsamtal". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24198.
Pełny tekst źródłaEngström, Henrik, i Markus Hyltbring. "Den gode, den onde, den andre : Spelfilm som riskrapportering". Thesis, Linköping University, Department of Culture Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11802.
Pełny tekst źródłaDetta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne,
representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell.
Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.
Wilzén, Sofia. "Vägen till det goda klassrumsklimatet". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-629.
Pełny tekst źródłaJag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen.
För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien.
Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen.
Åsberg, Benjamin. "Det goda värdskapet : -Destination Östersund-". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36471.
Pełny tekst źródłaYake, Chanelle, i Linn Jäderholm. "Det goda åldrandet : En kvalitativ studie av seniorer i den tredje åldern". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12397.
Pełny tekst źródłaHolm, Bob. "Relationellt ledarskap –elevers upplevelser av den gode läraren". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-90172.
Pełny tekst źródłaTegnér, Elias, i Elly Westerberg. "Strävan efter den goda kommunikationen i det interprofessionella operationsteamet - en intervjustudie". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78479.
Pełny tekst źródłaAndersson, Magda. "Den onde, den gode och den smittade : Den ”Svenska sedlighetsdebatten” 1904-1913". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161289.
Pełny tekst źródłaPersson, Carina. "Den goda pedagogen". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30071.
Pełny tekst źródłaEriksson, Fredrik. "Den goda kunskapen". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27632.
Pełny tekst źródłaLantz, Annelie, i Annika Karlsson. "Det goda samtalets betydelse för lärande". Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-235.
Pełny tekst źródłaUppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning. Dessa fyra frågställningar ligger sedan till grund för en enkät ställd till lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten vi redogör för visar, utifrån respondenternas svar, att det goda samtalet används i undervisning men vi kan för den skull inte påstå att resultatet överensstämmer med verkligheten.
Nidefelt, Mark, i Carl Adam Andersén. "Världen som lekplats : bortom myten om den gode entreprenören". Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5067.
Pełny tekst źródłaI denna studie kommer vi att forska om entreprenörskap. Vi går igenom vad som kännetecknar en entreprenör och vad som skiljer en entreprenör från en vanlig företagare. Olika entreprenörer skapar olika produkter i olika branscher.
Vi har avgränsat oss till de mest framgångsrika entreprenörerna för att se vad som krävs för att bli en framgångsrik entreprenör. Det är personligheten bakom företaget som har idéerna och driver företaget framåt. Vi kommer att studera denne framgångsrike entreprenörens drivkrafter, egenskaper och psykologi.
Vidare kommer vi att använda teori om entreprenören och jämföra det med vår empiri. Empirin är framtagen för att få en verklighetsuppfattning av ämnet. Vi kommer att intervjua en framgångsrik entreprenör och göra direkta jämförelser till teorin. Vår entreprenör är Bert Karlsson. Vi har valt honom för att han passar in som entreprenör i vår studie. Bert är en framgångsrik entreprenör som har en speciell personlighet som ger honom mervärde i hans utövande som affärsman. Hans personlighet är även väldigt tvärtemot den jantelagsmentalitet som finns i Sverige och det innebär att det finns väldigt många olika uppfattningar om honom som person. Han är ett bra exempel på en person som lyckats utan att vara som jantelagen beskriver, därför blir han intressant.
Vi kommer även att använda färdiga intervjuer för att sammanställa en grund för vår empiri och även ett föra ett samtal med honom för att höra hans åsikter.
Mot slutet kommer vi att diskutera lösningar till vår problemformulering. Vi kommenterar hur vi tänker och våra antaganden bygger på våra jämförelser mellan vår teori och empiri.
Lindblom, Carlsson David. "Den gode demokraten : Gymnasieelevers demokratiska orientationer och samhällskunskapsämnets påverkan". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49253.
Pełny tekst źródłaDjos, Johan. "När sporten tystnar : Upplevelser av att försörja sig på sin idrott". Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38111.
Pełny tekst źródłaOlsson, Lena, i Elisabeth Danielsson. "Det goda mötet : En studie av pedagogers syn på goda möten i förskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15106.
Pełny tekst źródłaKavuk, Mehmet. "Godel Spacetime". Master's thesis, METU, 2005. http://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12606414/index.pdf.
Pełny tekst źródładel spacetime are analyzed and it is explicitly shown that there exist closed timelike curves in this spacetime. Geodesic motions for massive particles and light rays are investigated. One observes the focusing effect as a result of the solution of the geodesic equations. The time it takes for a free particle released from a point to come back to its starting point is calculated. A geometrical interpretation of the Gö
del spacetime is given and the question of what the Gö
del spacetime looks like is answered.
Olausson, Gisela, i Jenny Steen. "Det goda ledarskapet ur ett sjuksköterskeperspektiv : litteraturstudie". Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1064.
Pełny tekst źródłaBlideskog, Elin, i Luna Ahmed. "Det goda ledarskapet : En studie om klassrumsklimat". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387981.
Pełny tekst źródłaOzgoren, Kivanc. "Godel'". Master's thesis, METU, 2005. http://etd.lib.metu.edu.tr/upload/12606497/index.pdf.
Pełny tekst źródładel'
s metric is examined in detail. Then a more general class of Gö
del-type metrics is introduced. It is shown that they are the solutions of Einstein field equations with a physically acceptable matter distribution provided that some conditions are satisfied. Lastly, some examples of the Gö
del-type metrics are given.
Håkansson, Villalobos Gustav. "Kunskapen bakom det goda hemmet : Spänningsfältet mellan det offentliga och det privata". Thesis, Södertörns högskola, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44272.
Pełny tekst źródłaSvensson, Gustav, i August Jerner. "Den gode, den onde, den fulle : En narrativ analys av journalister på vita duken". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40577.
Pełny tekst źródłaOlsson, Vanja Kristina. "Att skola mångfalden – ett nationalistiskt försök : En analys av sverigedemokraternas diskurs om det goda samhället och den goda skolan kopplat till skolansvärdegrund". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17194.
Pełny tekst źródłaOlsson, Charlotte, i Fiona Serwanga. ""Det var som att vi gett dem knark"- en diskursanalytisk studie om föreställningen om barndomen i debatten om skärmtiden". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30193.
Pełny tekst źródłaOlsson, Anne. "Visionen om den goda skolan : Den goda skolan beskriven av gymnasieelever i årskurs två". Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-251.
Pełny tekst źródłaDet huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i årskurs två. För att uppnå detta syfte har skolan studerats utifrån vissa givna aspekter, vilka sammantagna fått utgöra den goda skolans förutsättningar. Dessa aspekter är; miljö – fysisk och psykosocial, lärare, undervisning och arbetssätt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning. Undersökningsgruppen utgjordes av årskurs två-elever vid gymnasieskolor inom Kalmarsunds gymnasieförbund, samt en lokal fristående gymnasieskola, och eleverna tillhörde tre skilda studieinriktningar; Naturvetenskapliga programmet, Hotell- och restaurangprogrammet och Individuella programmet. Resultatet, som bygger på en enkät, utgörs av en variation av uppfattningar som kategoriserats under var och en av de aspekter till vilka de härrör. Hårt sammanfattad, är bilden av den goda skolan en skola med fräscha lokaler där alla elever har många goda vänner. Lärarna är framför allt roliga, har humor och en förmåga att göra undervisningen lustfylld. Det huvudsakliga arbetssättet innebär föreläsningar och genomgångar som läraren ansvarar för. Bedömningen av eleverna sker genom prov. Viktiga kunskaper utgörs i första hand av kärnämnen, där största prioritet ges åt matematik. Eleverna finner sin studiemotivation i den goda skolmiljön och anser att kunskaper är det de i första hand vill ha med sig, den dag de lämnar gymnasieskolan för att gå vidare i livet.
Gustavsson, Helena. "Det goda värdskapet : en fall studie på Västerås". Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-256.
Pełny tekst źródłaVästerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås & Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.
Olsson, Emelie. "Det goda ledarskapet : Medarbetares värderingar av positiva ledaregenskaper". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15425.
Pełny tekst źródłaKronlund, Isabelle, i Tanja Lysén. "God man en god upplevelse? : En kvalitativ studie om upplevelsen av att vara god man i det svenska samhället utifrån Giddens teori om det moderna samhället". Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4547.
Pełny tekst źródłaYost, Elizabeth Allyne. "Where have all the women gone? exploring gender differences in STEM postdoctoral education /". Birmingham, Ala. : University of Alabama at Birmingham, 2008. https://www.mhsl.uab.edu/dt/2009r/yost.pdf.
Pełny tekst źródłaHydén, Tove. "Det Goda Ledarskapet : En studie om det personliga ledarskapets påverkan på det professionella ledarskapet". Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2743.
Pełny tekst źródłaLeadership theory provides much of the manager's role in the organization's success. However, there is less written about the connection between the leader as a person and his success in profession. Many people get into a leadership role due to great skills in what they do but they are unsuitable as a leader, while many people do a fantastic job as leader. Leadership is not a profession that you are able to leave at desk; leadership is a lifestyle or a personality. Leadership ability can be developed in many ways if the leader has the driving force, courage and willingness to develop, in essence it is all grounded in the individual's self-image and self esteem. The study aims to highlight the personal leadership’s impact on the professional leadership and based on eight interviews with people who have extensive experience of leadership at the professional level, and also in one way or another work with or have lectures on personal development and leadership. The result is dealing with questions about; good leadership, personal leadership, the link between these and development of leadership. The subject is linked to the theories about Transformational Leadership and Authentic Leadership; conclusions are then drawn from it. In the current situation the understanding about the importance of personal leadership for the professional leadership is increasing, but research on the subject is inadequate. Words like; courage, human interest and insight are a constant factor in the empire, but not in the theory, this indicates that those factors need more research.
Gohde, Christian [Verfasser]. "Der Entschädigungsanspruch wegen unangemessener Verfahrensdauer nach den §§ 198 ff. GVG : Die Vereinbarkeit mit den rechtsstaatlichen Prinzipien des fairen Verfahrens, der Rechtssicherheit und der Gerechtigkeit / Christian Gohde". Baden-Baden : Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2020. http://d-nb.info/1204710260/34.
Pełny tekst źródłaCeglia, Francesca. "Novyj God, Ded Moroz e Snegurochka. Osservazione del fenomeno culturale". Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2015. http://amslaurea.unibo.it/8890/.
Pełny tekst źródłaCinadler, Emma, Sara Götesson i Cecilia Nilsson. "Att förmedla det goda : En fallstudie på Cloetta Fazer". Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-14901.
Pełny tekst źródłaBakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.
Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.
Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.
Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt. 36 intervjuer har genomförts med personer från fyragrupper; ledningsgruppen, nuvarande, före detta samt potentiella arbetstagare.
Teori: Vi har använt olika teorier inom internt perspektiv och externt perspektiv på arbetsgivarvarumärket. Vidare har vi använt teorier för hur dessa två perspektiv sammanlänkas med varandra och ledningens perspektiv.
Empiri: I empirikapitlet redovisas informationen från intervjuerna med de fyra grupperna.
Resultat och slutsats: Studien har visat att det externa perspektivet på Cloetta Fazers.
Tenser, Manuel, i Malin Bergsland. "Jakten på det goda lärandet : Montessoripedagogers reflektioner kring pedagogik". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11371.
Pełny tekst źródłaSvensson, Gunnar. "Det goda klassrumsklimatet inom matematiken : Enligt lärare och elever". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63086.
Pełny tekst źródłaDrejby, Tobias. "Det goda ledarskapet : Anställdas upplevelse av ledarskap vid omorganisation". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-138455.
Pełny tekst źródłaThis study aims at define Good Leadership (GL) and investigate what effect increased spatial distance between leadership and employees can have on employee satisfaction with leadership. The ambition is to increase understanding on how employees experience leadership-related issues at times of reorganization. In this study, a Good Leadership (GL) is defined as the overall result of estimates of supportive relationships, leadership and self-determination. The study examined how GL was experienced by employees in a municipal organization as the distance to the managers increased. In the study, 106 employees participated in the municipality of Örnsköldsvik that was moved to new offices. The participants were employed in the ages of 18 - 60+, divided into five agegroups. A questionnaire, Work Experience Measurement Scale (WEMS), was used for data collection. In addition, background factors such as age and form of employment was investigated to see if they affected any changes. T-test showed no significant difference between pre- and postmeasurement. Regression analysis, however, showed that the background variable Part-time employee influenced the view of GL. Employee estimations on leadership quality decreased in this group. Further research is recommended to use the control group as well as to examine the effect leader presence has on employees.
Porswald, Susanne, i Stoor Mattias Rosén. "Det goda samtalet : En studie om vägledningssamtalet i praktiken". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-90660.
Pełny tekst źródła