Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: Dent artificielle.
Rozprawy doktorskie na temat „Dent artificielle”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 30 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Dent artificielle”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
1
Mathieu, Martine, i Gérard Thomas. "Fiabilité dimensionnelle des dents prothétiques postérieures : étude métrologique et analyse statistique". Université de Nancy I. UFR de chirurgie dentaire, 1989. http://www.theses.fr/1989NAN10548.
Pełny tekst źródła
2
Adolfsson, Märta, i Ebba Johansson. "HR i den artificiella intelligensens tid. : En intervjustudie om användningsområden, möjligheter och utmatningar med artificiell intelligens inom HR". Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-153960.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den nuvarande utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden, likaså HR-arbetet. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka HR-medarbetares uppfattningar om utvecklingen. Hur kommer artificiell intelligens att kunna användas inom HR och vilka möjligheter och utmaningar för det med sig? Sju semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare inom olika branscher, med olika roller och med viss förförståelse för begreppet artificiell intelligens, har legat till grund för resultatet i studien. Artificiell intelligens kommer enligt informanterna att kunna nyttjas inom de flesta områden inom HR. I dagsläget är det mest aktuellt inom rekrytering, HR-administration och för att besvara HRfrågor av enklare karaktär. Detta öppnar upp möjligheter för mer tids- och kostnadseffektivt HR-arbete, starkare arbetsgivarvarumärke och högre kvalitet på arbetet. Samtidigt möts utvecklingen av utmaningar gällande etik, kompetens och kunskapsbrist samt det mänskliga värdet. Gällande HR-funktionens värde i organisationen finns både chans till ett ökat värde och risk för ett minskat värde. HRmedarbetare kommer i framtiden att tillåtas arbeta mer strategiskt och med mer komplexa frågor till följd av minskat manuellt arbete, något som kommer att gynna organisationen på olika sätt i längden. Om robotar ersätter den mänskliga arbetskraften riskerar HR-funktionen dock att tappa sitt värde, däremot kommer nya arbetsuppgifter som efterfrågar HR-kompetens växa fram. Trots utmaningarna ses utvecklingen som spännande och är något som HR-medarbetarna är nyfikna på och ser fram emot.
3
Billgren, David. "Den artificiella konstnären : En undersökning av den artificiella intelligensens inträde i Konstvärlden". Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403582.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This thesis focuses on the sale of a painting titled Portrait of Edmond de Belamy, a portrait produced by an artificial intelligence, at Christie’s auction house in New York in October 2018. The piece was created by the collective Obvious Art using the AI system Generative Adversarial Network (GAN). An art piece of this genre has never before been presented at a prestigious institution such as Christie’s. The purpose of the study is to estimate the importance of this auctioning for the Art world, based on textual analysis. Firstly, the essay will consider written articles processing the event of the auctioning by using a discourse analytic method. Secondly, the thesis will place the event into a context of art concepts, where Arthur Danto’s theories of the institutional art theory and George Dickie’s reasoning about the conferred status of art are particularly important. In addition, Stephen Davies’ theory of the concept of authority is equally essential in this part of the study. This part of the thesis also considers the historical event when Marcel Duchamp presented the urinal Fountain as art in the early 1900s. Finally, Portrait of Edmond de Belamy is analyzed using Heinrich Wölfflin’s formal analytical method. In the final discussion all parts of the study are merged, and it is argued that the sale of Portrait of Edmond de Belamy may represent a milestone for the art world, the art history and, in particular, for the AI art genre. Since Christie’s has the authority to confer art status upon objects and, based on the act of doing so regarding Portrait of Edmond de Belamy, one can see a clear change in the art history when an AI art is presented as an important piece in the art scene. On the other hand, it is also argued that it is far too early to predict what impact the auctioning will have for the future of the art history as the event is still imminent.
4
Wahlgren, Josephine. "Artificiell Intelligens som den nya kreatören av reklamfilm". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20293.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur.The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.
5
Johnsson, Pucic Antonio, i Patrik Mott. "Artificiell intelligens påverkan : En omstrukturering av den digitala aspekten av byggbranschen". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413014.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Digitalization is taking place at a high rate and is being implemented to a large extent in society, however, the construction industry is showing a digital degree of development that cannot be compared with other technically dependent industries. The construction industry generates large amounts of money and produces a long construction process that also produces high costs and has an impact on the environment. Therefore, there is a need to analyze and investigate how the digital aids that come with an increased degree of digitalization can make the construction industry more efficient. The efficiency improvements are specified in, among other things, the advent of AI and its potential in the construction industry, as well as the opportunities and challenges that the construction industry faces when implementing a digital development. The study is based on a comparison between a literature study and an interview study that covers issues that deal with the digital implementation carried out by the various organizations and companies as well as the future potential that comes with their initiatives. It has emerged that there is a general benefit in conducting digitalization at an organizational level. Whether the newly developed digital funds can be implemented is questioned, considering that there is a complex relationship between the subcontractors and the clients. The services and the way of execution offered by the subcontractors require investments to implement digital means and thus increase the degree of digitalization. The larger parties have the power and economic potential to increase the degree of digitization within the organization or company where the smaller parties must relate to this development. The uneven digitalization degree is made visible today as the power for pricing the procurement lies with the subcontractors in the regionally priced services that have not undergone further digital development. To turn more money into the construction industry, the industry needs to achieve a global competitive procurement as well as the manufacturing industry. For the smaller parties to be able to distinguish their way of working, a unique implementation of digital means is needed and thus be able to relate to the larger parties. What is needed to be able to offer digital services that will be desired in the future.Digitaliseringen pågår i hög takt och implementeras i samhället i stor grad, dock påvisar byggbranschen en digital utvecklingsgrad som inte kan jämställas med andra tekniskt beroende branscher. Byggbranschen omsätter stora mängder pengar och producerar en lång byggprocess som likaså producerar stora kostnader och har en inverkan på miljön. Det finns därför ett behov av att analysera och utreda hur de digitala hjälpmedlen som tillkommer vid en ökad digitaliseringsgrad kan effektivisera byggbranschen. Effektiviseringen preciseras i bland annat AI:s tillkomst och dess potential inom byggbranschen samt vilka möjligheter och utmaningar som byggbranschen ställs inför vid utförandet av en digital utveckling. Studien grundas i en jämförelse mellan en litteraturstudie och en intervjustudie som omfattar frågor som behandlar den digitala implementering som de olika organisationerna och företagen har bedrivit samt den framtida potential som tillkommer med deras initiativ. Det har framkommit att det finns en allmän nytta i att bedriva en digitalisering på en organisationsnivå. Huruvida de nyligen framtagna digitala medlen kan implementeras ifrågasätts, menat att det finns en komplex relation mellan de upphandlande underentreprenörerna och beställarna. De erbjudna tjänsterna och utförandesättet som underentreprenörerna erbjuder kräver investeringar för att implementera digitala medel och därmed öka digitaliseringsgraden. De större aktörerna har makten och den ekonomiska potentialen för att öka digitaliseringsgraden inom organisationen eller företaget där de mindre aktörerna måste förhålla sig till denna utveckling. Den ojämna digitaliseringsgraden synliggörs idag då makten för prissättningen av upphandlingen ligger hos underentreprenörerna i de regionalt prissatta tjänsterna som inte undergått en vidare digital utveckling. För att omsätta mer pengar i byggbranschen behöver branschen uppnå en globalt konkurrensmässig upphandling liksom tillverkningsindustrin, vilket anses tillkomma med en mer produktbaserad upphandling. För att de mindre aktörerna ska kunna särskilja sitt arbetssätt krävs en unik implementering av digitala medel och på sätt kunna förhålla sig till de större aktörerna, vilket behövs för att kunna erbjuda digitala tjänster som kommer vara eftertraktade i framtiden.
6
Cardinal, Jamal, i Seher Karakoc. "Den Optimala Förvaltaren : En komparativ studie om Artificiell Intelligens och portföljförvaltning". Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41259.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Artificiell Intelligens (AI) är ett av världens mest spännande områden idag. Även om AI har funnits sedan 50-talet är det på senare år som det verkliga genombrottet infallit då hårdvaran förbättrats avsevärt och kostnaderna minskat. Tekniken har applicerats i flertalet branscher därbland även finansbranschen. 2017 lanserades världens första fond som till fullo förvaltas av Artificiell Intelligens, Artificial Intelligence Powered Equity ETF (AIEQ), fonden förvaltas med hjälp av superdatorn IBM Watson. Syftet med denna undersökning är att jämföra avkastningen för fonder som förvaltas av Artificiell Intelligence med fonder som förvaltas av institutionella fondförvaltare. Slutsatsen är att AI-förvaltade fonder behöver undersökas under en längre tidsperiod för att resultaten ska säkerställas. Men att vissa AI-förvaltade fonder genererar högre avkastning än institutionellt förvaltade fonder samt index. AI-förvaltare har som helhet inte bevisat varför de ska ersätta mänskliga portföljförvaltare.
7
Ekman, Olof, i Ziyad Noya. "Artificiell intelligens i den svenska banksektorn : En studie om digitalisering och artificiell intelligens betydelse för den svenska banksektorn samt dess påverkan på risker och kundnöjdhet utifrån ett lönsamhetsperspektiv". Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38507.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
The purpose of this study was to look closely at digitalization and the phenomenon of artificial intelligence and how it was implemented into the Swedish banking sector. The focus was on what constitutes digitalization and artificial intelligence and what impact it has had on risks and customer satisfaction among Sweden's four largest banks. The authors chose a triangular research method in order to answer the three main issues that the study intended to investigate. In order to conduct interviews, contact with potential interview objects was taken as a first step in order to then prioritize the interviewees who had a higher level of expertise and knowledge of the study's research subject. This instead of the quantity in the number of interview objects. This is to collect a more credible and relevant data for the empirical part of the thesis. The study showed that the consensus of the respondents at an early stage agreed that the implementation of AI was based on a curiosity to explore this new technology. Furthermore, it also showed that this process went from being quite standardized to a more non-linear process where each individual bank formed it’s own system best suited to their needs and customers. In order to prove the qualitative study, the authors have, through a quantitative part, tried to examine the variables of profitability, customer satisfaction and risk since the implementation of the AI/digitization took place to see if there was any form of connection. The results of the study show strong links wit how the profitability, customer satisfaction, risks and artificial intelligence/digitalisation belong in the banking sector. Furthermore, the research found that the implementation of AI has been a necessity for the banks' continued development and survival.
8
Backlund, Isabelle, i Agnesa Kasapolli. "Framtidens förvaltning : vikten av implementering av artificiell intelligens i den offentliga förvaltningen". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15973.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap.This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.
9
Kulanovic, Aneta. "Det offentliga ledarskapet av artificiell intelligens : Hur kan utmaningar med AI hanteras?" Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-161741.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This thesis examines how the public leadership is challenged by artificial intelligence and how public organisations in Sweden should lead their work according to this. The purpose focuses on how research defines artificial intelligence and which challenges that can be found, also what Sweden’s policy documents and leaders in public organisations highlights as important topics with AI and leadership. The thesis starts with the methodological and theoretical approaches. The theoretical framework is based on collaborative leadership which is mostly built on ‘t Hart, Torfing and Haugs views on collaborative leadership. The analysis consists of three parts. The first part focuses on what AI is and what its challenges are, according to international research. The second part focuses on what Sweden’s policy documents highlights about AI and what that means to public leadership. Lastly, the third part focuses on how leaders within public organisations reason with challenges that exist with AI and leadership. The thesis result is that to be able to overcome the challenges that exist with AI in public organisations leadership is essential. The analysis of the research articles, policy documents and leaders statements comes to the conclusion that collaborative leadership is the most efficient and productive way to overcome the challenges that are identified.
10
Augustsson, Malin. "Inte så dum som den ser ut : Artificiell intelligens och användarvänlighet i interaktiva system". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-331127.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Artificiell intelligens och maskininlärning i interaktiva system används allt mer och av allt fler. Det innebär nya utmaningar för god interaktionsdesign och användarvänlighet. I denna studie har en flerfallsstudie gjorts av fyra olika typer av sådana system. Flerfallsstudien har gjorts medelst intervjuer och en observationsstudie utefter en frågeställning utformad för att ta reda på vad som påverkar användarvänligheten i intelligenta interaktiva system. Empirin har analyserats kvalitativt med hjälp av ramverken PACT (People, Activities, Contexts, Technologies) med stöd av Normans 7 Designprinciper. Resultaten av studien ger nya perspektiv på hur människor interagerar med intelligenta system och visar att AI kan ha många positiva effekter för användarvänligheten i interaktiva system men också att det i en del situationer kan innebära stora utmaningar för teknologi och samhälle att göra intelligenta system användarvänliga.
11
Sintorn, Vera, i Viktor Eriksson. "Beslutsfattande i den digitala tidsåldern : En studie om hur ett företag använder artificiell intelligens vid beslutsfattande". Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447691.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Denna studie handlar om hur artificiell intelligens (AI) används vid beslutsfattandet i ettföretag. Det görs en fallstudie som analyserar ett industriellt företag i Sverige och hur deanvänder AI vid beslutsfattande för att besvara frågeställningen: “Hur kan ett företag dranytta av AI vid beslutsfattande och vilken inverkan får användandet av AI påbeslutsprocessen?". Teorier om beslutsfattande används tillsammans med teorier om AI vidbeslutsfattande för att analysera fallet. Studien finner att de utmaningar som företag kan stötapå vid implementering av AI beror delvis på bristande tillit till AI samt bristande kunskap omAI. Det kan även bero på en företagskultur som inte värdesätter data och beslutsprocessersom präglas av att mänskliga insikter, antagande och sociala relationer formarbeslutsfattandet. För att ett företag ska dra nytta av AI vid beslutsfattande är det viktigt attdet finns en kunskap i organisationen om vad AI innebär.
12
Pettersson, Mickaela, i Elin Svensson. "Artificiell nutrition och hydrering till patienter i det terminala skedet : En litteraturstudie om sjuksköterskors medverkan i beslutsprocessen". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43423.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund: Beslutet om artificiell nutrition och hydrering (ANH) i det terminala skedet har länge varit ett högaktuellt ämne världen över. Sjuksköterskan är den i vårdteamet som står närmast patienten, identifierar dess behov och initierar en behandling med ANH. Därför var det av intresse att undersöka sjuksköterskans medverkan vid beslutsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans medverkan vid bedömning av behovet av artificiell nutrition och hydrering i det terminala skedet. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Elva vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Resultatet av litteraturstudien delades upp i tre teman: Faktorer som påverkar sjuksköterskan, Relationer som påverkar beslutet och Beslutsprocessen. Resultatet visade att de sjuksköterskor som arbetade på en vårdavdelning som hanterade ANH-beslut och de sjuksköterskor som hade lång erfarenhet medverkade i beslutsprocessen i större utsträckning. Det framkom också att relationen mellan sjuksköterskan och ansvarig läkare hade betydelse för sjuksköterskans delaktighet i beslutet. Konklusion: För att sjuksköterskan ska känna sig trygg i att medverka i beslutsprocessen krävs utbildning inom ämnet, tydliga riktlinjer och ett arbetsklimat präglat av goda relationer kollegorna emellan.Introduction: The decision making process regarding artificial nutrition and hydration (ANH) at the terminal stage of life has been a highly topical subject worldwide. The nurse is the member of the team who’s closest to the patient, the one who identifies the patients’ needs and initiates the ANH treatment. Because of this, examining the nurses’ participation in the decision-making process was of interest. Aim: The aim of the study was to describe the nurses participation regarding the decision-making process surrounding ANH at the terminal stage of life. Method: A general literature review with an inductive approach. Eleven articles were used in the result. Results: The results of the study were divided into three themes. Factors influencing the nurse, Relations that influence the decision, The decision-making process. The result shows that the nurses working in wards often managing ANH treatment decisions and the nurses with more experience participated in the decision making process to a greater extent. The results also showed that the character of the relationship the nurse had with the doctor was important and made a difference regarding the nurses participation in the decision. Conclusion: In order for the nurses to feel comfortable and safe to participate in the decision making process they need education, guidelines and good relations with colleagues.
13
Romedahl, Eriksson Amanda. "Den fjärde väggen". Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-222133.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Ett försök att berätta en historia med hjälp av arkitektens verktyg. Projektet är en undersökning av vilken roll historieberättande kan ha inom arkitektur. Arbetet kan ses som en övning i att arbeta med arkitektur utifrån en historia. Ämnesvalet är relevant då arkitektur som ritas idag inte nödvändigtvis behöver byggas för att existera. Med skapandet av artificiella världar, i dataspel till exempel, kan arkitekten konstituera helt nya verkligheter. Även inom teatern blir det allt vanligare med så kallade interaktiva föreställningar, där publiken får röra sig fritt i en byggnad och på så sätt styr över sin egen teaterupplevelse. Jag har valt att tolka Karin Boyes dystopiska roman Kallocain. Dystopin känns idag mer aktuell än någonsin då samhället idag allt mer kommit att bli ett övervakningssamhälle präglat av rädsla för det okända och falska alarm. Projektets titel "Den fjärde väggen" är en term som används inom teater. Den syftar på den osynliga vägg tillika den tysta överenskommelse som finns mellan scen och publik vilken låter oss förstå representationer av verkligheten som tillfälliga verkligheter medan pjäsen spelas. Då den osynliga fjärde väggen byts mot en vanlig vägg försvinner den tysta överenskommelsen. Men när scenen blir till rum ändras också vår förståelse av vad som är verklighet och vad som är fiktion.An attempt of storytelling using the tools of the architect The project is an investigation of what role storytelling could have within the field of architecture. With interactive theatre, where the audience’s choice of movement conducts the theatre experience, architecture within computer games and artificial worlds this kind of specific architecture has relevance. I have chosen to interpret the dystopian novel Kallocain by the Swedish author Karin Boye. Living today in a society permeated by fear for the unknown, false alarms and constant surveillance of citizens for their own security, the dystopia feels more relevant today than ever. The title of the project "The fourth wall" is an expression that is used in the field of theatre. It refers to the invisible wall and the silent agreement between the stage and the audience witch allows us to read representations of reality as temporary realities while watching a play. By altering the invisible wall and make it a real one the silent agreement disappears. But when stage becomes space it also affects our understanding of what I is real and what is fiction.
14
Colin, Louis, i PIERRE MAUNET. "Conception de materiaux composites a matrice polyesters non satures et applications pour la realisation de dents artificielles a usage pedagogique". Toulouse 3, 1991. http://www.theses.fr/1991TOU30151.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
L'auteur etudie la synthese de materiaux a base de polyesters insatures et analyse l'evolution des proprietes mecaniques des composites obtenus par inclusion en quantite croissante d'un certain nombre de charges minerales (oxyde de zinc, carbonate de calcium, silice, phosphate tricalcique et hydroxyapatite). Un test de durete vickers est associe a un test de resistance a l'abrasion par fraisage afin de cerner au plus pres les qualites de materiaux destines a simuler le comportement des dents naturelles. Un appareil original concu a cette occasion permet de mesurer l'abrasion dans des conditions de vitesse de rotation de la fraise et de pression appliquee bien definies et parfaitement reproductibles. Un classement est etabli: il montre que le composite a base d'hydroxyapatite est le meilleur: ses qualites mecaniques sont tres proches de celles de la dentine humaine. La deuxieme partie concerne la realisation de dents artificielles a usage pedagogique a partir du composite le plus performant. Un ensemble de 32 dents, representant une bouche complete, est realise
15
Törnqvist, Berg Dennis, i Mikaela André. "Emojis - det artificiella språket mellan varumärken och människor : En studie om hur varumärken kommunicerar med emojis på sociala medier". Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78389.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Emojis har blivit så vanligt och förankrat i vardagskommunikationen att under år 2015 utsåg Oxford Dictionary emojin “Face with Tears of Joy” till årets ord. Emojis är ett relativt nytt kommunikationsmedel som växt i takt med ett mer digitalt och uppkopplat samhälle där en stor del av kommunikationen sker via sociala medier. Dessa digitala kommunikationskanaler tillgängliggör inte enbart möjligheten för människor att kommunicera med varandra utan skapar också ett nytt sätt för företag att nå ut till sina målgrupper. Tidigare forskning (Giannoulis & Wilde, 2019) har undersökt hur emojis kan fullständiggöra den privata kommunikationen mellan människor. Mot bakgrund av detta kommer denna studie undersöka och skapa en förståelse för hur emojis används i kommunikationen mellan varumärken och människor på Instagram, som är den näst största plattformen i skrivande stund. Fokus för studien är att undersöka hur emojis används i kommunikationen hos tre separata dryckesvarumärken som Lohilo, Loka samt Löfberg - men också om det kan kopplas till deras varumärkesidentitet och innehållet som kommuniceras på deras konton på Instagram. För att få en grundläggande förståelse för emojis som kommunikativt verktyg och dess inverkan på digital kommunikation kopplas teorier in om semiotiken av emojis. Vidare för att knyta an till varumärkesidentitet appliceras varumärkesteorier. Slutligen används teorier för att förstå innebörden av den digitala kommunikationens roll i interaktionen mellan människor och varumärken. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer data samlas in från totalt 330 analysenheter för att undersökas, redovisas och slutligen analyseras. Analysenheterna för studien är Instagraminlägg från varumärkenas egna konton mellan år 2018 och 2019. Det slutgiltiga resultatet visade att emojis är en stor del av företagens kommunikation och att vardera företag använde sig främst av olika kategorier av emojis. Resultatet talar även för att den enskilda varumärkesidentiteten kan ha en inverkan på vilka emojis som används samt att emojis förekommer till stor grad i de inläggen som vill skapa engagemang från mottagarna. Emojis kan slutligen ses som ett verktyg för företag att kunna skapa en mänsklig ton i en digital kommunikation.The use of emoji has become a common part in our everyday communication. Oxford Dictionary selected the emoji "Face with Tears of Joy" to represent the word of the year 2015. Emoji is a relatively new tool of communication that has grown in a more digital society, where a massive part of our communication takes place through social media. Digital communication channels make people able to communicate with each other online, but also make it possible for companies to reach out and to communicate with their target groups. Previous research (Giannoulis & Wilde, 2019) has investigated how emojis can complete the private communication between people. The aim of this study is to investigate and create a wider understanding of how emojis are used in brand-to-person communication on Instagram, which is the second largest social media platform at the time of writing. The focus of the study is to investigate how emojis are used in the digital communication within three separate beverage brands such as Lohilo, Loka and Löfbergs - but also determine whether the emojis can be linked to their brand identity and what is communicated on their channels. Bibliographies, previous research and theories as Semiotics of Emojis will be used in order to gain a basic understanding of emojis as a communicative tool and its impact on digital communication. Secondly, with a clarification of the term brand and to be able to explore brand identity, we will apply brand theories. Finally, theories are used to understand the role of digital communication in the interaction and communication between people and brands. Data from a total of 330 analytical units are collected to be investigated, reported and finally analyzed through a quantitative content analysis. The analysis units for the study are Instagram posts from the brands own accounts between the years of 2018 and 2019. The final result from the study showed that emojis are a major part of corporate communication and that each company used mainly different categories of emojis. The results also indicated that the individual brand identity may have a certain impact of which emojis are used and that emojis are used to a large extent by the brands when the aim is to create engagement from the receivers of their message. Finally, emojis can be seen as a tool for companies to be able to create a human tone or presence in digital communication.
16
Ahlström, Sara, i Patricia Jansson. "Chatbot den digitalakundtjänstmedarbetaren : En kvalitativ studie kring hur lojalitetsfaktorernapåverkas av konsumentmötet med en chatbot". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42440.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Titel: Chattbot den digitala kundtjänstmedarbetaren: En kvalitativ studie kring hur lojalitetsfaktorerna påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomiinriktning marknadsföring, 15hp Författare: Sara Ahlström & Patricia Jansson Nyckelord: Varumärkeslojalitet, artificiell intelligens, chattbot Syfte: Syftet med studien är att ur ett business-to-consumer perspektiv genomföra en djupgående undersökning av hur faktorerna bakom varumärkeslojalitet påverkas av konsumentmötet med en chattbot. Genom den ökade förståelsen eftersträvas att utveckla ett teoretiskt ramverk. Metod: Studien är av det kvalitativa slaget och har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Studiens slutliga resultat grundar sig i genomförda datorbaserade chattintervjuer med konsumenter. Slutsats: Utfallet av studien har utökat förståelsen för hur faktorerna vilka ligger till grund för byggandet av varumärkeslojalitet förändras med den digitala teknologin chattbots. Genom studien har en förståelse för vilka komponenter bakom lojalitetsfaktorerna som är av stor vikt. Viktiga komponenter vilka uppmärksammats är utfallet av chattbotens service-kvalité bestående av kundnöjdhet och förtroende, och kvalité av interaktionen bestående av kommunikation och personlighet Kunskapsbidrag: Praktiska och teoretiska kunskaper kring chattbots påverkan på kundnöjdhet, relationer, kommunikation och avsaknaden av den mänskliga kontakten har lyfts fram. Genom det teoretiska ramverket belyses viktiga delar att ta hänsyn till kring skapandet och utvecklandet av chattbots, vilket är av betydelse för företag som vill skapa en positiv upplevelse i mötet med den digitala medarbetaren
17
Centerman, Anna, Jasna Jagunic i Patrik Johansen. "Redovisningskonsulten och den rådgivande rollen : En kvalitativ studie om förändrade kompetenskraven som följer med den rådgivande rollen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101176.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Inledning: Automatiseringen och AI:s påverkan på redovisningsbranschen blir alltstörre och tar i många fall över redovisningskonsulternas arbetsuppgifter. Den tidsom frigörs kan redovisningskonsulterna använda till rådgivning åt sina kunder.Detta ställer dock krav på nya kompetenser hos redovisningskonsulten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för redovisningskonsultensupplevelse av förändrade arbetsuppgifter, rådgivande roll och medföljandekompetenskrav, till följd av automatisering och AI. Vidare vill vi skapa en ökadförståelse för hur redovisningskonsulterna upplever sin kompetens i den rådgivanderollen och möjlighet till kompetensutveckling.Metod: För att öka förståelsen för vårt valda ämne har vi använt en abduktivforskningsansats. Vi har valt att bygga uppsatsen på en kvalitativ metod för attbesvara studiens syfte, där redovisningskonsulter från olika redovisningsbyråer harintervjuats om sina upplevelser och erfarenheter.Slutsats: Automatiseringen och AI har medfört att redovisningskonsulternasarbetsuppgifter förändrats från att sköta löpande bokföring och bokslut till en allt merrådgivande roll. Förändringen ställer nya krav på redovisningskonsulternas kunskapoch färdigheter, där de mest framträdande kompetenserna som följer med denrådgivande rollen är ökad ekonomisk sakkunskap, teknisk kunskap,kommunikationsförmåga samt social kompetens. Kompetensutvecklingen har ochsker bäst genom en kombination av praktisk erfarenhet, utbyte med kollegor ochteoretisk utbildning.Nyckelord: Redovisning, automatisering, artificiell intelligens, rådgivande roll,kompetenskrav
18
Franzén, Johnny. "Folkhälsovetenskap i en tid av klimatförändringar, digitalisering och orättvisa : En kartläggande studie om den artificiella intelligensens betydelse i hanteringen av klimatrelaterade folkhälsohot". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19855.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Introduktion: Varje år dör 300 000 människor i världen på grund av klimatförändringarna och 325 miljoner påverkas allvarligt. De som i huvudsak drabbas är människor som redan är utsatta och de finns både i rika och fattiga länder. Dessa konsekvenser leder till stora sociala orättvisor mellan utvecklade länder och outvecklade men även inom nationer, därför kommer en global hälsa i en vidare mening beträffande naturkapital, humankapital och socialt kapital att krävas. Där bördorna delas och skador undviks genom mitigation, anpassning och hälsoprevention. Den pågående digitaliseringen i samhället genom bland annat AI innebär stora möjligheter ur ett folkhälsoperspektiv att arbeta preventivt. Syfte: Syftet är att generera kunskap om hur artificiell intelligens används i ett hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar. Metod: En kvalitativ kartläggande litteraturgranskning med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Uteslutande så används maskininlärning som AI i artiklarna för att arbeta preventivt och försöka förutse olika hot mot folkhälsan som ett förändrat klimat bidrar till. Klimatkonsekvenserna som förekommer är vektorburna sjukdomar, zoonoser, värmeböljor och luftföroreningar. Artiklarna sträcker sig från år 2016 till 2020 och genomförs i huvudsak i och av utvecklade länder. Slutsats: AI kan användas i hälsopreventivt arbete för att begränsa konsekvenserna av klimatförändringar baserat på teknikens förmåga att förutse hälsohot. Detta är ett viktigt inslag i hälsopreventivt arbete. Forskningsområdet är i sin linda och behöver ta mer hänsyn till etik, rättvisa och hälsans bestämningsfaktorer.Introduction: Every year, 300,000 people in the world die due to climate change and 325 million are severely affected. Those who are mainly affected are people who are already vulnerable and they are found in both rich and poor countries. This leads to great social injustices between developed countries and undeveloped but also within nations, therefore global health in a broader sense regarding natural capital, human capital and social capital will be required. Where burdens are shared and injuries are avoided through mitigation, adaptation and health prevention. Gradually, digitalization through, among other things, AI permeates the global society more and more and research believes that for public health work, this means great opportunities to work preventively and that health systems become more efficient, safer and cheaper. Aim: The aim is to generate knowledge about how artificial intelligence is used in health prevention work to limit the consequences of climate change. Method: A qualitative scoping review with an inductive content analysis. Results: Machine learning is used in the articles to work preventively and try to predict various threats to public health that climate change contributes to. The climate consequences that occur are vector-borne diseases, zoonoses, heat waves and air pollution. The articles extend from 2016 to 2020 and are mainly implemented in and by developed countries. Conclusion: AI can be used in health prevention work to limit the consequences of climate change based on the technology's ability to predict health threats. This is an important element in health prevention work. The research area is in its infancy and needs to take more account of ethics, justice and health determinants.
19
Jarness, Samuel, i Elin Erlandsson. "Artificiell Intelligens och Ledarens Individuella Meningsskapande : En studie som belyser AI-diskursen, dess antaganden och dess eventuella inflytande på det individuella meningsskapandet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104463.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Teknologisk utveckling har under åren lett till många innovativa lösningar som fått mer och mer plats i samhället. Inom den teknologiska utvecklingen ligger det stort fokus på artificiell intelligens (AI) och de möjligheter tekniken kan bidra med i framtiden. AI-tekniken har idag många intressenter där både privatpersoner och företag ingår. Då tekniken har många olika användningsområden blev det intressant för oss som forskare att undersöka hur denna teknik uppfattas samt implementeras i relation till organisationer. Eftersom uppfattningen om AI och dess konsekvenser både etableras inom diskurser samt mellan individer blev det relevant för oss att belysa båda delarna. Den uppfattning som etableras inom AI-diskursen är att AI skapar disruptiva förändrar som i sin tur förändrar ledarskap. Det vi märker är att de aktörer som uttalar sig om dessa förändringar inte för ett djupare resonemang kring hur dessa faktorer bör hanteras. Konsekvenserna blir att alternativen uppfattas som något förenklade vilket i sin tur skapar problem för de ledare som försöker skapa mening kring tekniken. För att studera förhållandet mellan AI-diskursen och ledares individuella meningsskapande genomför vi en tvåfaldig studie. Studien omfattar därav två delstudier där vi genomför en diskursanalys samt en intervjustudie. Diskursanalysens visar att AI-diskursen gör antaganden om företagsekonomiska frågor som kan nyanseras genom att jämföra den med den företagsekonomiska diskursen. Intervjustudiens visar att ledares individuella meningsskapande förhåller sig till flera olika faktorer där deras erfarenheter och sociala omgivning utgör en avgörande faktor. Delstudiernas insikter bidrar till den helhetsbild vi vill belysa och gör det möjligt att sätta diskurser i relation till individuella människor. Vi ser att ledare förhåller sig till flera olika faktorer när de skapar mening kring AI samt att de främst förhåller sig till de faktorer som haft störst betydelse för dem. Eftersom ledarna har större erfarenhet av att ingå i en organisation än att implementera AI ser vi att de förhåller sig till både AI- och den företagsekonomiska diskursen när de skapar mening kring AI. Ledare förhåller sig därav till flera diskurser som de använder som relaterbara ramar när de skapar mening kring AI.
20
Forslund, Lia, i Mentzer Sofia von. "Sjukvårdskris och svalt mottagande av AI, hur går det ihop? : En fallstudie i vilka faktorer som har störst påverkan på införandet av artificiell intelligens". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414559.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Det svenska sjukvårdssystemet är konstant under hög press och situationen benämns ofta i media som en sjukvårdskris. Radiologin är en av de medicinska discipliner som drabbats av en kontinuerligt ökande arbetsbelastning och personalbrist. Detta sätter sjukvården i en situation att konstant tvingas väga effektivitet mot kvalitet. Trots höga förväntningar på att innovationer som Artificiell Intelligens (AI) ska kunna bistå behoven, används AI idag i en mycket begränsad utsträckning. Denna studie syftar till att utreda påverkande faktorer för införandet av AI inom radiologin. För att besvara arbetets forskningsfråga har HA Adoption-Decision Model, en modifierad version av det väletablerade Technology-Organization-Environment Framework (TOE), tillämpats. Ramverket innefattar tre kontexter; teknologisk, organisatorisk och extern kontext. Varje kontexts delaspekter, så kallade faktorer, följer under respektive kontext. Dessa tio faktorer utvärderades för att besvara studiens forskningsfråga om vilka faktorer som har störst påverkan på införande av AI inom radiologi. Genom att förena tidigare forskning med resultatet från sex intervjuer visade sig affärsvärde , strategisk lämplighet , ledningsstöd och reglering av datahantering ha störst påverkan. Avslutningsvis presenteras ett förslag om att introducera en elfte faktor, IT-mognad, till ramverket.
21
Gustafsson, Hannes, i Fredrik Kaiser. "Adaptiv AI i spel och dess påverkan på det upplevda underhållningsvärdet". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16978.
Pełny tekst źródła
22
Gojani, Ndriqim, i Anitha Nyirasagamba. "Industri 4.0 och digitaliseringens påverkan på den svenska tillverkningsindustrin". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25497.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Inledning: Begreppet industri 4.0 tillkom 2011 i Tyskland under Hannovermässan och kan betraktas som den fjärde upplagan av den industriella revolutionen. Det är ett begrepp för flera teknologier och en rad koncept inom automation, process och IT världen. Industri 4.0 berör ämnesområden som bland annat Digitaliseringen, Maskininlärning, Artificiell Intelligens, Big Data-analys och Internet Of Things. Denna studie har undersökt hur den svenska tillverkningsindustrin påverkats av industri 4.0, och främst digitaliseringen, samt vilka effekter det har haft på industrier både i nutid men även framtiden. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kompetens inom ett ämne som är aktuellt i dagsläge inom industrier. Studien medför en ökad kännedom och bildar en förväntad bild på hur arbetslivet kan se ut efter utbildningen. Problemformulering: Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen? Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementeringen av industri 4.0 inom tillverkningsindustri? Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitaliseringen? Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, fält- och litteraturstudier. Detta för att kunna öka kompetensen inom ämnet samt för att sedan kunna jämföra, analysera och ta välgrundade slutsatser. Att använda sig av triangulering forskningsmetod bidrog till studiens validitet. Resultat: Resultatet visade att det förekommer diverse fördelar om organisationer inom tillverkningsindustrin implementerar industri 4.0, vilket även tidigare forskning visat. Dessa fördelar är högre effektivitet och produktivitet i samband med kortare ledtider, bättre informationsdelning och mer spårbarhet i produktionskedjan. Dessutom främjar industri 4.0 och digitaliseringen företagens arbete mot en hållbar utveckling, då både miljön och ekonomin gynnas. Studien kunde även konstatera att företagen med hjälp av robotar och återanvändningav material hade förbättrad resursanvändning.Introduction The concept of industry 4.0 was introduced 2011 in Germany during the HanoverFair and can be considered as the fourth edition of the industrial revolution. It is a concept for several technologies and a number of concepts in the automation, process and IT world. Industry 4.0 touches on subject areas such as Digitization, Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data Analysis and the Internet of Things. This study has examined how the Swedish manufacturing industry has been affected by industry 4.0, mainly by digitalisation, and what effects it has had on industries both in the present but also in the future. Purpose The purpose of the study is to develop knowledge regarding a subject that is relevant in the current situation of industries. The study entails an increased awareness and forms an expected picture of what working life can look like after the education. Research questions How do Swedish manufacturing industries work with the implementation of industry 4.0 and what effects has it had on the companies? What are the success factors and obstacles in the implementation of industry 4.0 in the manufacturing industry? What is the relation between sustainable development and digitalisation? Method The study has used a qualitative research method with interviews, field- and literature studies. This helped to increase competence in the subject and to then be able to compare, analyze and make substantial conclusions. Using the triangulation research method contributed to the validity of the study. Results The results showed that there are various advantages for organizations in the manufacturing industry to implement industry 4.0, as previous research also has shown. These benefits are higher efficiency and productivity in conjunction with shorter lead times, better informationi sharing and more traceability in the production chain. In addition, Industry 4.0 and digitalisation promote companies' work towards sustainable development, as both the environment and the economy benefit from this. The study also found that companies who works with robots and reuse of materials had improved their resource use.
23
Öhlund, Linnea. "Sociala agenter på arbetsplatsen - Vem gör jobbet ? : En kvalitativ studie om AI-roboten som den nya arbetaren". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159325.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
The future workplace may not be a place just for human workers but will likely be filled with artificial intelligence, robots and agents being colleagues instead of tools. In some industries where a shortage of personal is a central issue, digitalization in various fields can be explored as a mean to help. This study aims to discover different aspects regarding a social agent that has been implemented at a dental clinic with a purpose to preform different tasks that is normally regarded as human tasks. By conducting interviews and observations it was possible to shine light at a variation of underlying factors to take in to consideration when implementing such an agent at a workplace. The study showed that even if an agent is capable to help people with their questions and tasks many users chose other alternatives that did not include getting help from the agent but instead meant that they used other alternatives.
24
Algoz, Sara, i Amin Mussa. "Hur hjälper AI den svenska vården? : Sjuksköterskors uppfattning av AI inom vården". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354654.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Artificiell intelligens sprider sig allt mer och mer inom olika arbetsområden. I denna studie har en kvalitativ fallstudie gjorts som behandlar hur sjuksköterskors uppfattning av framtida användandet av AI inom vården kan se ut. Genom att intervjua tre sjuksköterskor, en e-hälsostrateg och en projektledare inom området analyseras även detta empiriska material med hjälp av TAM för att slutligen ta reda på hur sjuksköterskors attityder kring att använda AI i framtiden ser ut. Resultatet av studien visar att sjuksköterskors uppfattning och acceptans av AI inom vården är delad i två områden där ena är icke-beslutsfattande AI och andra, beslutsfattande AI. Resultatet visar alltså hur sjuksköterskors attityd är positiv när det kommer till icke-beslutsfattande AI och mer negativ vid beslutsfattande AI. Detta då sjuksköterskorna anser att den mänskliga kontakten försvinner vid beslutsfattande AI. Det vill säga vid användning av AI-baserade system som behåller patientkontakt och kan besluta om vilken slags vård patienten behöver. Istället menar respondenterna att maskin och människa går bäst hand i hand.
25
Nygren, Amanda, i Tobias Wikström. "Den Nya Generationens Revisorer : En studie om automatiseringens påverkan på revisionsuppgifter samt revisorns yrkesroll". Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84785.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
In a world that moves more towards the digital every day, we will in this study investigate how the auditing process is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role can be affected if the auditing tasks get automated. The area of application is primarily on the whole auditing process and the auditing tasks and not on the specific tasks the auditor has, even though many of the tasks are mentioned as examples. Also, if artificial intelligence eventually will replace the auditor in the future. Two interviews were held in order to see how program developers believe the future for the auditor will look like from a technical perspective and what is technically possible to develop. Also, three interviews were held in order to see the authorized auditors’ point of view and if they already have started to notice change and how much change they can expect in the near future. The purpose of this study is to investigate how automation is affected by automation of the auditing tasks and how the auditor’s professional role is affected if the auditing tasks get automated. To achieve our purpose, we investigated the parts that the auditor and the program developer think or know can be automated and the consequences that affect the auditor. The conclusion of the study differs from other studies that only have interviewed auditors, in which they have reached the conclusion that the profession will not change much in the next few years. Our conclusion is that the auditor profession will reshape as the years go by if the laws are adjusted, which can be a slow process but is likely to happen. We also think we will see an increased demand for IT-auditors as the programs get more complicated and that technological knowledge is required to understand how these programs and systems work.I en värld som rör sig alltmer mot det digitala undersöks, i denna studie, hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. Tillämpningsområdet är framförallt på revisionsprocessen och revisionsuppgifter i helhet och inte på revisorns specifika arbetsuppgifter även om flertalet arbetsuppgifter nämns som exempel. Samt om den artificiella intelligensen eventuellt kan ta över revisorns roll i framtiden. I denna studie har två intervjuer genomförts i syfte att se hur programutvecklarna ser revisorns framtid ur ett mer tekniskt perspektiv och vad som är tekniskt möjligt att utveckla. Tre intervjuer hölls också med syftet att fånga de auktoriserade revisorernas perspektiv för att se om de redan börjat märka av förändring och hur stor förändring de kan förvänta sig inom den närmsta tiden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisionsprocessen påverkas av automatisering av revisionsuppgifter samt hur revisorers yrkesroll påverkas om revisionsuppgifter automatiseras. För att uppnå vårt syfte undersökte vi vilka delar av revisorns yrke som revisorer och programutvecklare tror eller vet kan automatiseras samt vilka konsekvenser som påverkar revisorn. Slutsatsen i vår studie skiljer sig aningens mot tidigare studier där de främst intervjuat revisorer, samt att de flesta kommer fram till att revisorns roll i det stora hela förblir relativt oförändrad. Vi kom fram till att revisorns yrkesroll kan komma att omformas med åren allt eftersom lagar och regler justeras, vilket kan vara en trögrörlig process men att det med sannolikhet kommer att ske. Vi ser även att IT-revisorer kommer bli mer efterfrågade allt eftersom programmen blir mer komplicerade samt att mer teknologisk kunskap krävs för att förstå hur dessa program och system fungerar
26
Galibourg, Antoine. "Estimation de l'âge dentaire chez le sujet vivant : application des méthodes d'apprentissage machine chez les enfants et les jeunes adultes". Electronic Thesis or Diss., Toulouse 3, 2022. http://thesesups.ups-tlse.fr/5355/.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Exposé du problème : Chez l'individu vivant, l'estimation de l'âge dentaire est un paramètre utilisé en orthopédie ou en orthodontie dentofaciale, ou en pédiatrie pour situer l'individu sur sa courbe de croissance. En médecine légale l'estimation de l'âge dentaire permet d'inférer l'âge chronologique sous forme d'une régression ou d'une classification par rapport à un âge clé. Il existe des méthodes physiques et radiologiques. Si ces dernières sont plus précises, il n'existe pas de méthode universelle. Demirjian a créé il y a presque 50 ans la méthode radiologique la plus utilisée, mais elle est critiquée pour sa précision et pour l'utilisation de tables de références basées sur un échantillon de population franco-canadien. Objectif : L'intelligence artificielle et plus particulièrement l'apprentissage machine a permis le développement de différents outils ayant une capacité d'apprentissage sur une base de données annotées. L'objectif de cette thèse a été de comparer la performance de différents algorithmes d'apprentissage machine ; dans un premier temps par rapport à deux méthodes classiques d'estimation de l'âge dentaire, puis entre elles en ajoutant des prédicteurs supplémentaires. Matériel et méthode : Dans une première partie, les différentes méthodes d'estimation de l'âge dentaire sur des individus vivants enfants et jeunes adultes sont présentées. Les limites de ces méthodes sont exposées et les possibilités d'y répondre avec l'utilisation de l'apprentissage machine sont proposées. A partir d'une base de données de 3605 radiographies panoramiques d'individus âgés de 2 à 24 ans (1734 filles et 1871 garçons), différentes méthodes d'apprentissage machine ont été testées pour estimer l'âge dentaire. Les précisions de ces méthodes ont été comparées entre elles et par rapport à deux méthodes classiques de Demirjian et Willems. Ce travail a abouti à la parution d'un article dans l'International Journal of Legal Medicine. Dans une deuxième partie, les différentes méthodes d'apprentissage machine sont décrites et discutées. Puis les résultats obtenus dans l'article sont remis en perspective avec les publications sur le sujet en 2021. Enfin une mise en perspective des résultats des méthodes d'apprentissage machine par rapport à leur utilisation dans l'estimation de l'âge dentaire est réalisée. Résultats : Les résultats montrent que toutes les méthodes d'apprentissage machine présentent une meilleure précision que les méthodes classiques testées pour l'estimation de l'âge dentaire dans les conditions d'utilisation de ces dernières. Elles montrent également que l'utilisation du stade de maturation des troisièmes molaires sur une plage d'utilisation étendue à 24 ans ne permet pas l'estimation de l'âge dentaire pour une question légale. Conclusion : Les méthodes d'apprentissage machine s'intègrent dans le processus global d'automatisation de la détermination de l'âge dentaire. La partie spécifique d'apprentissage profond semble intéressante à investiguer pour des tâches de classification de l'âge dentaireStatement of the problem: In the living individual, the estimation of dental age is a parameter used in orthopedics or dentofacial orthodontics or in pediatrics to locate the individual on its growth curve. In forensic medicine, the estimation of dental age allows to infer the chronological age for a regression or a classification task. There are physical and radiological methods. While the latter are more accurate, there is no universal method. Demirjian created the most widely used radiological method almost 50 years ago, but it is criticized for its accuracy and for using reference tables based on a French-Canadian population sample. Objective: Artificial intelligence, and more particularly machine learning, has allowed the development of various tools with a learning capacity on an annotated database. The objective of this thesis was to compare the performance of different machine learning algorithms first against two classical methods of dental age estimation, and then between them by adding additional predictors. Material and method: In a first part, the different methods of dental age estimation on living children and young adults are presented. The limitations of these methods are exposed and the possibilities to address them with the use of machine learning are proposed. Using a database of 3605 panoramic radiographs of individuals aged 2 to 24 years (1734 girls and 1871 boys), different machine learning methods were tested to estimate dental age. The accuracies of these methods were compared with each other and with two classical methods by Demirjian and Willems. This work resulted in an article published in the International Journal of Legal Medicine. In a second part, the different machine learning methods are described and discussed. Then, the results obtained in the article are put in perspective with the publications on the subject in 2021. Finally, a perspective of the results of the machine learning methods in relation to their use in dental age estimation is made. Results: The results show that all machine learning methods have better accuracy than the conventional methods tested for dental age estimation under the conditions of their use. They also show that the use of the maturation stage of third molars over an extended range of use to 24 years does not allow the estimation of dental age for a legal issue. Conclusion: Machine learning methods fit into the overall process of automating dental age determination. The specific part of deep learning seems interesting to investigate for dental age classification tasks
27
Beji, Nadia. "Possession in the Modern Age : a Jungian analysis of possession within the Anglican faith". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12011.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This essay uses interviews to gather information regarding the experience and belief which exists in regards to possession within the Anglican faith. It also uses Jungian psychology to analyse these experiences and beliefs; this is interesting because even in the modern day of science, possession continues to be a phenomenon. It still occurs closer to home than we may think; a modern western country such as England, where Anglicanism is the state religion, have special ministries assigned to deal with this in every diocese. The information was gathered through interviews and literature, to give both a qualitative and a quantitative perspective. This essay presents a possible psychological explanation for the cases of possession as experienced within the Anglican faith, which provides an alternative to the distress these individuals are experiencing rather than assuming it necessarily is of a spiritual nature. It does not, however, seek to prove or disprove the possibility of a spiritual cause behind this phenomenon.
28
Lenoir, Benjamin. "Accéléromètre électrostatique à biais corrigé pour le test de la loi de gravitation à l'échelle du Système Solaire". Phd thesis, Université Pierre et Marie Curie - Paris VI, 2012. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-00736620.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
La trajectoire des sondes spatiales, calculée à partir des informations obtenues avec le lien radio, est un outil important pour la conduite des missions spatiales ainsi que pour le test de la loi de gravitation dans le Système Solaire. L'ajout d'un accéléromètre à bord d'une sonde fournit aux scientifiques une information supplémentaire d'un grand intérêt puisqu'il mesure la valeur de l'accélération non-gravitationnelle de la sonde, c'est-à-dire sa déviation par rapport à un mouvement géodésique. Des accéléromètres électrostatiques sont actuellement utilisés sur plusieurs missions de géodésie. Cette thèse est centrée sur le Gravity Advanced Package, un instrument composé d'un accéléromètre électrostatique et d'une platine rotative. Cette évolution technologique permet de faire des mesures d'accélération non-gravitationnelle sans biais. Cela est essentiel pour le succès scientifique d'une mission interplanétaire du point de vue du test de la gravitation. En effet, en mesurant sans biais l'accélération non-gravitationnelle d'une sonde interplanétaire et en utilisant ces mesures dans le processus de restitution d'orbite, il est possible de tester la gravitation de manière non ambiguë. Avec les technologies présentées dans cette thèse, l'accélération non-gravitationnelle d'une sonde spatiale peut être mesurée avec une précision de 1 pm.s^{-2} pour un temps d'intégration de 3 heures. Ces mesures, utilisées conjointement avec les données issues du lien radio, permettent d'obtenir une précision de 10^{-11} m.s^{-2} sur la loi de gravitation avec un arc de 21 jours.
29
Alexandersson, Robin, Ludvig Andersson i Tom Lien. "Den moderna banken : Tillämpning av artificiell intelligens i bankverksamhet". Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25557.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Artificial Intelligence (AI) as a growing digitization technique appears in many contexts as something new and foreign. AI is considered by many as the driving force in the future of digitalization. The finance industry is one of the industries that may be affected since they already have several digitization tools today. Banks have an important function in our society and therefore it’s important for companies and also consumers, to understand what the application of AI can offer. The purpose of this study is to generate a greater understanding of how Artificial Intelligence (AI) is being used in Swedish banks today, which ethics- and regulatory aspects that can affect the implementation of AI and how banks take the future use of AI in consideration. The study is based on a qualitative method where five explorative and semi structured interviews with different banks have been conducted. Respondents consists of two niche banks and three more established banks where 35-60 minutes interviews have been done while the respondents explained how they use AI in daily activities, how they consider ethical aspects regarding the use of AI and how they see the future use of AI in daily activities. This study has come to the conclusion that the banks use AI in different ways and that they value AI differently. Well established banks work more with IT-support for the organization where support is of great importance while the niche banks works with AI from a more holistic perspective with credit- and loan processes in focus. It appears that banks also want to use AI in consideration of money laundering and compliance. This study also presents how banks take the law, ethical aspects and work environment in consideration and how these factors is affected or not affected with the application of AI.
30
Andersson, Ludvig, Robin Alexandersson i Tom Lien. "Den moderna banken : Tillämpning av Artificiell Intelligens i bankverksamhet". Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22223.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Artificial Intelligence (AI) as a growing digitization technique appears in many contexts as something new and foreign. AI is considered by many as the driving force in the future of digitalization. The finance industry is one of the industries that may be affected since they already have several digitization tools today. Banks have an important function in our society and therefore it’s important for companies and also consumers, to understand what the application of AI can offer. The purpose of this study is to generate a greater understanding of how Artificial Intelligence (AI) is being used in Swedish banks today, which ethics- and regulatory aspects that can affect the implementation of AI and how banks take the future use of AI in consideration. The study is based on a qualitative method where five explorative and semi structured interviews with different banks have been conducted. Respondents consists of two niche banks and three more established banks where 35-60 minutes interviews have been done while the respondents explained how they use AI in daily activities, how they consider ethical aspects regarding the use of AI and how they see the future use of AI in daily activities. This study has come to the conclusion that the banks use AI in different ways and that they value AI differently. Well established banks work more with IT-support for the organization where support is of great importance while the niche banks works with AI from a more holistic perspective with credit- and loan processes in focus. It appears that banks also want to use AI in consideration of money laundering and compliance. This study also presents how banks take the law, ethical aspects and work environment in consideration and how these factors is affected or not affected with the application of AI.