Gotowa bibliografia na temat „Dent artificielle”

Den nuvarande utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden, likaså HR-arbetet. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka HR-medarbetares uppfattningar om utvecklingen. Hur kommer artificiell intelligens att kunna användas inom HR och vilka möjligheter och utmaningar för det med sig? Sju semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare inom olika branscher, med olika roller och med viss förförståelse för begreppet artificiell intelligens, har legat till grund för resultatet i studien. Artificiell intelligens kommer enligt informanterna att kunna nyttjas inom de flesta områden inom HR. I dagsläget är det mest aktuellt inom rekrytering, HR-administration och för att besvara HRfrågor av enklare karaktär. Detta öppnar upp möjligheter för mer tids- och kostnadseffektivt HR-arbete, starkare arbetsgivarvarumärke och högre kvalitet på arbetet. Samtidigt möts utvecklingen av utmaningar gällande etik, kompetens och kunskapsbrist samt det mänskliga värdet. Gällande HR-funktionens värde i organisationen finns både chans till ett ökat värde och risk för ett minskat värde. HRmedarbetare kommer i framtiden att tillåtas arbeta mer strategiskt och med mer komplexa frågor till följd av minskat manuellt arbete, något som kommer att gynna organisationen på olika sätt i längden. Om robotar ersätter den mänskliga arbetskraften riskerar HR-funktionen dock att tappa sitt värde, däremot kommer nya arbetsuppgifter som efterfrågar HR-kompetens växa fram. Trots utmaningarna ses utvecklingen som spännande och är något som HR-medarbetarna är nyfikna på och ser fram emot.

This thesis focuses on the sale of a painting titled Portrait of Edmond de Belamy, a portrait produced by an artificial intelligence, at Christie’s auction house in New York in October 2018. The piece was created by the collective Obvious Art using the AI system Generative Adversarial Network (GAN). An art piece of this genre has never before been presented at a prestigious institution such as Christie’s. The purpose of the study is to estimate the importance of this auctioning for the Art world, based on textual analysis. Firstly, the essay will consider written articles processing the event of the auctioning by using a discourse analytic method. Secondly, the thesis will place the event into a context of art concepts, where Arthur Danto’s theories of the institutional art theory and George Dickie’s reasoning about the conferred status of art are particularly important. In addition, Stephen Davies’ theory of the concept of authority is equally essential in this part of the study. This part of the thesis also considers the historical event when Marcel Duchamp presented the urinal Fountain as art in the early 1900s. Finally, Portrait of Edmond de Belamy is analyzed using Heinrich Wölfflin’s formal analytical method. In the final discussion all parts of the study are merged, and it is argued that the sale of Portrait of Edmond de Belamy may represent a milestone for the art world, the art history and, in particular, for the AI art genre. Since Christie’s has the authority to confer art status upon objects and, based on the act of doing so regarding Portrait of Edmond de Belamy, one can see a clear change in the art history when an AI art is presented as an important piece in the art scene. On the other hand, it is also argued that it is far too early to predict what impact the auctioning will have for the future of the art history as the event is still imminent.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur.
The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.

Digitalization is taking place at a high rate and is being implemented to a large extent in society, however, the construction industry is showing a digital degree of development that cannot be compared with other technically dependent industries. The construction industry generates large amounts of money and produces a long construction process that also produces high costs and has an impact on the environment. Therefore, there is a need to analyze and investigate how the digital aids that come with an increased degree of digitalization can make the construction industry more efficient. The efficiency improvements are specified in, among other things, the advent of AI and its potential in the construction industry, as well as the opportunities and challenges that the construction industry faces when implementing a digital development. The study is based on a comparison between a literature study and an interview study that covers issues that deal with the digital implementation carried out by the various organizations and companies as well as the future potential that comes with their initiatives. It has emerged that there is a general benefit in conducting digitalization at an organizational level. Whether the newly developed digital funds can be implemented is questioned, considering that there is a complex relationship between the subcontractors and the clients. The services and the way of execution offered by the subcontractors require investments to implement digital means and thus increase the degree of digitalization. The larger parties have the power and economic potential to increase the degree of digitization within the organization or company where the smaller parties must relate to this development. The uneven digitalization degree is made visible today as the power for pricing the procurement lies with the subcontractors in the regionally priced services that have not undergone further digital development. To turn more money into the construction industry, the industry needs to achieve a global competitive procurement as well as the manufacturing industry. For the smaller parties to be able to distinguish their way of working, a unique implementation of digital means is needed and thus be able to relate to the larger parties. What is needed to be able to offer digital services that will be desired in the future.
Digitaliseringen pågår i hög takt och implementeras i samhället i stor grad, dock påvisar byggbranschen en digital utvecklingsgrad som inte kan jämställas med andra tekniskt beroende branscher. Byggbranschen omsätter stora mängder pengar och producerar en lång byggprocess som likaså producerar stora kostnader och har en inverkan på miljön. Det finns därför ett behov av att analysera och utreda hur de digitala hjälpmedlen som tillkommer vid en ökad digitaliseringsgrad kan effektivisera byggbranschen. Effektiviseringen preciseras i bland annat AI:s tillkomst och dess potential inom byggbranschen samt vilka möjligheter och utmaningar som byggbranschen ställs inför vid utförandet av en digital utveckling. Studien grundas i en jämförelse mellan en litteraturstudie och en intervjustudie som omfattar frågor som behandlar den digitala implementering som de olika organisationerna och företagen har bedrivit samt den framtida potential som tillkommer med deras initiativ. Det har framkommit att det finns en allmän nytta i att bedriva en digitalisering på en organisationsnivå. Huruvida de nyligen framtagna digitala medlen kan implementeras ifrågasätts, menat att det finns en komplex relation mellan de upphandlande underentreprenörerna och beställarna. De erbjudna tjänsterna och utförandesättet som underentreprenörerna erbjuder kräver investeringar för att implementera digitala medel och därmed öka digitaliseringsgraden. De större aktörerna har makten och den ekonomiska potentialen för att öka digitaliseringsgraden inom organisationen eller företaget där de mindre aktörerna måste förhålla sig till denna utveckling. Den ojämna digitaliseringsgraden synliggörs idag då makten för prissättningen av upphandlingen ligger hos underentreprenörerna i de regionalt prissatta tjänsterna som inte undergått en vidare digital utveckling. För att omsätta mer pengar i byggbranschen behöver branschen uppnå en globalt konkurrensmässig upphandling liksom tillverkningsindustrin, vilket anses tillkomma med en mer produktbaserad upphandling. För att de mindre aktörerna ska kunna särskilja sitt arbetssätt krävs en unik implementering av digitala medel och på sätt kunna förhålla sig till de större aktörerna, vilket behövs för att kunna erbjuda digitala tjänster som kommer vara eftertraktade i framtiden.

Artificiell Intelligens (AI) är ett av världens mest spännande områden idag. Även om AI har funnits sedan 50-talet är det på senare år som det verkliga genombrottet infallit då hårdvaran förbättrats avsevärt och kostnaderna minskat. Tekniken har applicerats i flertalet branscher därbland även finansbranschen. 2017 lanserades världens första fond som till fullo förvaltas av Artificiell Intelligens, Artificial Intelligence Powered Equity ETF (AIEQ), fonden förvaltas med hjälp av superdatorn IBM Watson.  Syftet med denna undersökning är att jämföra avkastningen för fonder som förvaltas av Artificiell Intelligence med fonder som förvaltas av institutionella fondförvaltare. Slutsatsen är att AI-förvaltade fonder behöver undersökas under en längre tidsperiod för att resultaten ska säkerställas. Men att vissa AI-förvaltade fonder genererar högre avkastning än institutionellt förvaltade fonder samt index. AI-förvaltare har som helhet inte bevisat varför de ska ersätta mänskliga portföljförvaltare.

The purpose of this study was to look closely at digitalization and the phenomenon of artificial intelligence and how it was implemented into the Swedish banking sector. The focus was on what constitutes digitalization and artificial intelligence and what impact it has had on risks and customer satisfaction among Sweden's four largest banks. The authors chose a triangular research method in order to answer the three main issues that the study intended to investigate. In order to conduct interviews, contact with potential interview objects was taken as a first step in order to then prioritize the interviewees who had a higher level of expertise and knowledge of the study's research subject. This instead of the quantity in the number of interview objects. This is to collect a more credible and relevant data for the empirical part of the thesis. The study showed that the consensus of the respondents at an early stage agreed that the implementation of AI was based on a curiosity to explore this new technology. Furthermore, it also showed that this process went from being quite standardized to a more non-linear process where each individual bank formed it’s own system best suited to their needs and customers. In order to prove the qualitative study, the authors have, through a quantitative part, tried to examine the variables of profitability, customer satisfaction and risk since the implementation of the AI/digitization took place to see if there was any form of connection. The results of the study show strong links wit how the profitability, customer satisfaction, risks and artificial intelligence/digitalisation belong in the banking sector. Furthermore, the research found that the implementation of AI has been a necessity for the banks' continued development and survival.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap.
This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

This thesis examines how the public leadership is challenged by artificial intelligence and how public organisations in Sweden should lead their work according to this. The purpose focuses on how research defines artificial intelligence and which challenges that can be found, also what Sweden’s policy documents and leaders in public organisations highlights as important topics with AI and leadership. The thesis starts with the methodological and theoretical approaches. The theoretical framework is based on collaborative leadership which is mostly built on ‘t Hart, Torfing and Haugs views on collaborative leadership. The analysis consists of three parts. The first part focuses on what AI is and what its challenges are, according to international research. The second part focuses on what Sweden’s policy documents highlights about AI and what that means to public leadership. Lastly, the third part focuses on how leaders within public organisations reason with challenges that exist with AI and leadership. The thesis result is that to be able to overcome the challenges that exist with AI in public organisations leadership is essential. The analysis of the research articles, policy documents and leaders statements comes to the conclusion that collaborative leadership is the most efficient and productive way to overcome the challenges that are identified.

Artificiell intelligens och maskininlärning i interaktiva system används allt mer och av allt fler. Det innebär nya utmaningar för god interaktionsdesign och användarvänlighet. I denna studie har en flerfallsstudie gjorts av fyra olika typer av sådana system. Flerfallsstudien har gjorts medelst intervjuer och en observationsstudie utefter en frågeställning utformad för att ta reda på vad som påverkar användarvänligheten i intelligenta interaktiva system. Empirin har analyserats kvalitativt med hjälp av ramverken PACT (People, Activities, Contexts, Technologies) med stöd av Normans 7 Designprinciper. Resultaten av studien ger nya perspektiv på hur människor interagerar med intelligenta system och visar att AI kan ha många positiva effekter för användarvänligheten i interaktiva system men också att det i en del situationer kan innebära stora utmaningar för teknologi och samhälle att göra intelligenta system användarvänliga.

I denna studie studeras hur flyt på grundläggande talkombinationer utvecklas när elever övar upp sitt flyt med stöd av artificiell intelligens. Det finns flera skäl till att studera detta område. Dels handlar det om att artificiell intelligens börjar användas alltmer inom matematikutbildning, dels att flyt på talkombinationer är en central aspekt av aritmetiken samt att tidigare studier har visat att elever i behov av särskilt stöd i matematik har problem med flyt på grundläggande talkombinationer I denna studie prövas tre olika interventioner för att utveckla flyt på talkombinationer i årskurs 2. Resultatet visar att den grupp som utvecklar sitt flyt mest under interventionsperioden är den som övar på grundläggande talkombinationer med AI-motor. Näst bäst utvecklas gruppen som endast övat med matematiska symboler därefter de som övat med bildstöd och minst utvecklas kontrollgruppen.

Havsbaserad vindkraft är en viktig komponent i omställningen till förnybar energi för att bemöta den globala klimatkrisen. För att bättre förstå förutsättningarna för utbyggnad av havsbaserad vindkraft behövs kunskap om möjligheter, hinder och åtgärder för samexistens mellan vindkraft och andra behov till havs. Den här rapporten presenterar resultat från en litteraturanalys för att belysa nuvarande kunskapsläge om samexistens mellan havsbaserad vindkraft och yrkesfiske, vattenbruk respektive naturvård. Angående samexistens med yrkesfiske är huvudsakliga möjligheter som diskuteras i litteraturen att utforma fiskeredskap och -metoder som är kompatibla med vindparker, och designa vindparker så att det kan finnas förutsättningar för att även utöva fiske. Huvudsakliga potentiella hinder som diskuteras i litteraturen är låg acceptans för havsbaserad vindkraft inom fiskesektorn som kan försvåra möjligheter till utvecklingsprojekt, och säkerhetsaspekter, som risk för olyckor, skada på vindparkens installationer, samt skada eller förlust av fiskeredskap, och även tillhörande osäkerheter kring försäkringsaspekter. Åtgärder som undersöks enligt litteraturen inkluderar dels förebyggande åtgärder, som noggrant samarbete med aktörer och intressegrupper vid platsval, lokala eller regionala samrådforum, och styrning på högre politisk nivå, dels strategiska åtgärder, som satsningar på utveckling av teknik som medför minskad risk för skada, utveckling av fiskeredskap som kan användas i vindparker och småskaliga pilotprojekt kring god praxis för fiskevänliga vindparker. Bland planeringsmässiga åtgärder betonas framförallt proaktiv havsplanering. Angående samexistens med vattenbruk diskuteras i litteraturen framförallt fördelar med att kombinera vattenbruk med vindparker, som kan leda till mer effektiv platsanvändning och ökade möjligheter för att etablera vattenbruk längre bort från kusten. Som hinder diskuteras främst att utvecklingen av sådan fleranvändning fortfarande är i ett tidigt skede och inte kommersiellt gångbar, så att det fortfarande behövs kunskapsutveckling i form av pilotstudier, teknikutveckling, risk- och konfliktanalyser, men även att lagstiftningen idag kan vara försvårande för samexistens. Centrala åtgärder som diskuteras i litteraturen är till exempel att stimulera forskning, innovation och utveckling, inkludera fleranvändning i havsplaneringen och utveckla ett gemensamt ramverk för aktörer inom fleranvändning inklusive ett tydligt regelverk för förvaltning, tillståndsprocesser och övervakning av verksamheterna. Angående samexistens med naturvård fokuserar rapporten på olika aspekter kring om, och i så fall hur, havsbaserad vindkraft kan vara förenlig med naturvårdens syften. Möjligheter för samexistens mellan vindparker och lagstadgade skyddade områden är svåra att fastställa på en generell nivå, då det beror på om vindparken medför en risk för det skyddade områdets målsättning eller inte. Förutsättningarna påverkas även hurdana förflyttningseffekter som skulle kunna uppstå inom fiske och andra marina användningar, och vilka miljöeffekter dessa kan leda till. Bland sätt på vilka havsbaserade vindparker skulle kunna gynna naturvården, på en mer generell nivå, belyser litteraturen till exempel att 1) artificiella reveffekter kan främja vissa arter, vilket skulle vara gynnsamt om det stärker hotade eller sårbara arter, eller arter som fyller en önskad funktion i ekosystemet, som filtrering eller bioreglering, och 2) indirekta skyddseffekter kan uppstå om fiske utesluts helt eller delvis i parken, och ge möjlighet till återhämtning för arter som dör i fisket, samt havsbottnar (om området tidigare har påverkats av bottentrålning). Litteraturen, och olika pågående pilotprojekt, belyser även möjligheter att integrera naturinkluderande designer i vindparkernas utformning, till exempel hur vindkraftverkens fundament och erosionsskydd skulle kunna utformas för att främja vissa, önskade arter. Bland potentiella hinder identifieras till exempel risken att en samlokalisering med skyddade områden skulle innebära ömsesidiga kompromisslösningar, så att nätverket av skyddade områden blir suboptimalt. Litteraturen diskuterar även en risk att reveffekter vid vindkraftverken kan motverka syftet med det skyddade området, till exempel att oönskade arter gynnas eller att den nya artificiella livsmiljön skadar naturligt förekommande livsmiljöer, samt osäkerheter kring hur fiskemönster kommer att utvecklas i området och dess närhet, inklusive förflyttningseffekter. Möjligheten att integrera naturbaserade lösningar, till exempel att utforma vindkraftverkens fundament så att de kan främja vissa arter, diskuteras allt mer. En farhåga som lyfts i detta sammanhang är att den forskningsbaserade utvecklingen går långsamt framåt, då det fortfarande finns osäkerheter kring ekologisk effektivitet, effektstorlek eller möjliga risker med sådana lösningar. Möjliga åtgärder som diskuteras i litteraturen för att stärka naturvården är till exempel att strategiskt använda havsplaneringen för att lokalisera områden för vindkraft på ett sätt som kan gynna sådana arter och livsmiljöer som behöver stärkas eller rehabiliteras från fysisk påverkan, samt att testa och vidareutveckla naturbaserade lösningar. En övergripande aspekt som lyfts i litteraturen är vikten av tillräcklig och kontinuerlig kommunikation, och av riktade insatser för att öka förutsättningarna för samexistens och acceptans. Exempel är att stärka möjligheter till engagemang från olika aktörer, konsultera en bredd av sektorer och intressegrupper, säkerställa information till allmänheten, samt att påbörja samråd tidigt i processen och på ett sätt så att det blir tydligt vilken typ av inflytande som är möjlig i vilket skede. Stimulering av forskning och innovation, transparenta och strukturerade processer för havsplanering, kunskapsutbyte mellan länder samt offentlig tillgång till data är andra centrala insatser som betonas.

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2022 med fokus på samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel. Under 2022 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var samma som föregående års produktionsrekord av elektricitet. Den rekordstora produktionen kan härledas till de senaste åren moderniseringar och livstidsförlängande åtgärder i anläggningarna, vilket resultaterat i effekthöjningar i kraftverket. Den höga produktionen under 2022 medförde därmed en hög omsättning på kylvatten. Utsläppsområdet för kylvatten, Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25ºC i 29 dagar under sommarperioden. På grund av revisionsarbeten på F2 under juli månad förekom inga extrema temperaturer över 29ºC i Biotestsjön, något som vanligtvis brukar förekomma under högsommaren. I utsläppsområdet för F3 noterades vattentemperaturer över 30°C under endast ett dygn och med högsta notering 30,1°C i mitten av augusti. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes som tidigare år av främst småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 37,5 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2022, närmare 20 miljoner färre jämfört med 57 miljoner individer som fastnade 2021. Det lägre antalet beror på att det fastnade färre årsyngel under hösten, som kan vara ett tecken på att det har varit sämre fiskreproduktion i närområdet under 2022, vilket också återspeglades i yngelundersökningarna i Forsmarksskärgård. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i provtagningarna och omfattade cirka 85 % av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ålar som fastnade i silstationen var relativt litet. Till skillnad från tidigare år var förlusterna av ål högre under våren än på hösten, med fler småväxta individer. Genom framtagen metodik kunde totalt fem ålar tas hand om och återutsättas till havet levande. Under de senaste åren har varmvattenarterna mört, björkna och sutare blivit allt vanligare i silstationerna, sannolikt en effekt av de gynnsamma förhållandena i Biotestsjön för lek hos dessa arter. Undersökningarna i Biotestsjön under våren visade att tätheterna av fisk var de absolut största som någonsin observerats. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år mört, björkna, abborre och sarv. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten för lek. Förutom stora mängder lekmogen mört och abborre förekom höga tätheter av björkna under våren. Under senare år förefaller även tätheterna av gädda och sutare ha ökat i området. För ålen däremot är utvecklingen den motsatta och förekomsten av arten är låg i jämförelse med tidigare år. Till skillnad från nätprovfiskena i Forsmarks skärgård påträffas inga så kallade kallvattenarter i Biotestsjön, såsom strömming, nors, sik och tånglake. För varmvattenarter som mört och abborre visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2022, då både tillväxt och kondition låg på goda nivåer. Under hösten 2022 noterades flera äldre individer av abborre vid provfiskena i Biotestsjön; 7 % av undersökta abborrar var fyra år eller äldre. Tidigare år har nästintill samtliga abborrar varit tre år eller yngre. I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var höga om än något lägre jämfört med rekordfångsterna 2021. Fångsterna för de flesta arterna var något lägre än föregående år, men de mindre totala fångsterna var till stor del ett resultat av de förhållandevis låga antalet fångade mörtar i Forsmark. Förekomsten av mört i undersökningsområdet har under nästintill hela provfiskeperioden uppvisat en negativ utveckling, men har med de stora fångsterna under de senaste tre åren visat på en möjlig återhämtning. Det Sammanfattning låga antalet mörtar i årets provfisken i kombination med den förhållandevis låga förekomsten i silstationen skulle kunna tyda på en generell minskning av mört i Forsmarks skärgård. Ett fåtal individer registrerades av sutare och vimma, två karpfiskar (Cyprinidae) som vanligtvis inte förekommer i provfisket, men som de senaste åren blivit alltmer vanliga i fisket. Under 2022 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades totalt tio arter i Forsmark och femton arter i referensområdet Finbofjärden. Likt tidigare år var arttätheten högre i referensområdet än i Forsmark på både djupa och medeldjupa bottnar. Förekomsten av nyckelarten vitmärla var lägre än föregående år på samtliga stationer både i Finbofjärden och Forsmarks skärgård. Alla hårdbottenstationer frånsett Borgarna hade ett högre artantal än föregående år, men på alla stationer utom Plymen var individtätheten lägre. I Biotestsjön hade individtätheten mer än halverats jämfört med senaste året. Förändringen beror främst på den ovanligt låga förekomsten av tångmärla. Den låga förekomsten kan troligtvis kopplas till de stora mängderna röd pungräka som tillkommit på lokalen. Den röda pungräkan hittades för första gången under 2021 då en enda individ registrerades, medan under 2022 hittades nästan 280 individer per artificiellt substrat. Antalet sjöfåglar i inventeringsområdet var fortsatt hög under 2022. De höga förekomsterna kan förklaras med att antalet mellanskarv i undersökningsområdet dubblerades jämfört med 2021. Den största mängden mellanskarv observerades i Biotestsjön och likt tidigare år noterades misslyckade häckningsförsök. Biotestsjön är det enskilt viktigaste området för sjöfågel i Forsmarks skärgård följt av Asphällafjärden utanför intagskanalen. Utsläppet av varmt kylvatten från kärnkraftverket in i Biotestsjön ger bra förutsättningar till hög produktion av vegetation, bottenlevande djur och fisk samt en isfri yta under vintern. Detta ger gynnsamma förhållanden för sjöfågel under hela året men särskilt under häckningstiden och vinter. Antalet viggar i Forsmarks skärgård var lägre under 2022 jämfört med föregående år, trots detta var viggen tillsammans med mellanskarven de mest vanliga förekommande arterna. Förekomsterna av knölsvan var fortsatt hög i Forsmarks skärgård, trots att antalet var något lägre än föregående år. Det finns skillnader för vilka funktionella grupper som nyttjar de olika områdena i inventeringsområdet. Fisk- och växtätande fåglar föredrar Biotestsjön året om medan bottendjursätande fåglar visar skillnader säsongsvis med en täthetstopp i Biotestsjön under hösten och i Asphällafjärden under vintern.