Rozprawy doktorskie na temat „Backcasting”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Backcasting”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
Manero, Ruz Alejandro. "Our Future Destinations: Backcasting for Sustainable Tourism". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353535.
Pełny tekst źródłaAngelstam, Mikael. "A Future in Sustainable Development : Backcasting the SDGs". Thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-211256.
Pełny tekst źródłaUnder 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.
Åkerman, Jonas. "Transport systems meeting long-term climate targets : A backcasting approach". Doctoral thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-29712.
Pełny tekst źródłaDenna avhandling handlar om vilka förändringar av transportsystemet som krävs om långsiktiga klimatmål ska kunna nås. Flyget ägnas speciell uppmärksamhet eftersom dess snabba ökning är mycket svår att förena med klimatmålen. Ett syfte med avhandlingen är att ge underlag för nutida beslut, speciellt sådana som gäller strukturer i samhället med lång livslängd. Det gäller bebyggelsestruktur, vägar, järnvägar och system för bränsleproduktion, men även fordonsflottor. Ett ytterligare syfte är att vidga föreställningen om möjliga trans-portframtider, i syfte att ge underlag för en bredare diskussion i samhället om vilka fördel-arna och nackdelarna är med olika utvecklingar. Artiklarna I och III utgör backcastingstudier där hela transportsystemet behandlas. I artikel III presenteras en framtidsbild för det svenska transportsystemet år 2050 där energianvändningen per person har minskat med 60%. Detta är förenligt med en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser med 42%. I artikel IV visas att utsläppen från den svenska befolkningens totala flygresande (inrikes och utrikes) år 2006 uppgick till 8,7 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Detta motsvarar 12% av de totala svenska utsläppen av växthusgaser från alla sektorer. Artikel V visar att ett bygge av höghas-tighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö (Europabanan) skulle kunna minska de årliga utsläppen med 550 000 ton CO2-ekvivalenter per år, utifrån ett livscykelperspektiv. Denna utsläppsminskning är dock relaterad till ett referensscenario med en relativt kraftig ökning av transportvolymerna, en utveckling som synes svår att förena med framtidsbild-erna i artikel II och III. Höghastighets järnväg kan således betecknas som en ”näst bästa” lösning, som kan bli aktuell om ökningstakten för transportvolymerna inte bedöms kunna bromsas kraftigt. Den övergripande slutsatsen från denna avhandling är att förbättrad fordonsteknik och större andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter också behöver brytas. Om en kraftig överflyttning kan ske till mer klimatvänliga transportslag, som cykel, buss och spårtrafik, så skulle dock det totala resandet kunna vara ungefär lika stort som det var år 2005. Med en medveten satsning på transporteffektiv samhällsplanering samt ett smart utnyttjande av IT för att ersätta en del resor med virtuella möten, så kan dessutom tillgängligheten till olika funktioner öka mar-kant. För att åstadkomma de trendbrott som behövs om klimatmålen ska nås, krävs en kom-bination av olika styrmedel. Ekonomiska styrmedel är mycket viktiga, inte minst att flygets nuvarande undantag från klimatskatter och moms avslutas. Andra viktiga styrmedel är trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden, km-skatter för lastbilar samt i viss mån höjda koldioxidskatter. För att nå acceptans för dessa styrmedel samt bibehålla ett väl funge-rande samhälle krävs dock, i vissa fall, bättre alternativ med låg klimatpåverkan. Eftersom ny vägkapacitet oftast leder till nygenererad trafik, är det viktigt att tillgängliga resurser konsekvent prioriteras till kollektivtrafik, cykel och informations- och kommunikations-teknologi.
QC 20110211
Lee, P. N. "Sustainable urban transport in Kuala Lumpur : a backcasting scenario approach". Thesis, University College London (University of London), 2005. http://discovery.ucl.ac.uk/1444947/.
Pełny tekst źródłaWangel, Josefin. "Making Futures : On Targets, Measures and Governance in Backcasting and Planning". Doctoral thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-94151.
Pełny tekst źródłaQC 20120514
SitCit
ICT as a motor for transition
Suwa, Aki. "Soft energy paths in Japan : the backcasting approach to energy planning". Thesis, University College London (University of London), 2005. http://discovery.ucl.ac.uk/1446820/.
Pełny tekst źródłaFahlberg, Kristin. "Stockholms Energiframtid : En backcastingstudie för ett fossilbränslefritt Stockholms län 2050". Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-62469.
Pełny tekst źródłaCuginotti, Augusto, Karen Marie Miller i Freek van der Pluijm. "Design and Decision Making : Backcasting using principles to implement cradle-to-cradle". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3501.
Pełny tekst źródłaHöjer, Mattias. "What is the Point of IT? : Backcasting urban transport and land-use futures". Doctoral thesis, KTH, Infrastruktur och samhällsplanering, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-3016.
Pełny tekst źródłaQC 20100617
Isaksson, Sarah. "När målet inte är förhandlingsbart : Stadsplanering i centrala Nacka år 2030 med backcasting". Thesis, KTH, Miljöstrategisk analys, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-124531.
Pełny tekst źródłaSitCit - Situation of Opportunity in the Growth and Change of three Stockholm City Districts – everyday life, built environment and transport explored as Energy Usage Systems (EUS) and Governance Networks
George, Lisa. "Enabling environmental activists to identify and refine their objectives by using 'future reflective backcasting'". Thesis, Goldsmiths College (University of London), 2011. http://research.gold.ac.uk/6475/.
Pełny tekst źródłaMaas, Helge Alexander [Verfasser]. "Towards CO2eq-neutral Cities : A participatory approach using Backcasting and Transition Management / Helge Alexander Maas". Flensburg : Zentrale Hochschulbibliothek Flensburg, 2014. http://d-nb.info/1063042917/34.
Pełny tekst źródłaCarlberg, Jacob, i Adam Törnqvist. "Arbetspendlingens roll i begränsningen av klimatförändringen : En backcastingstudie i skuggan av covid-19". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297430.
Pełny tekst źródłaIn today's society, the climate and the impact on the environment is one of the most important questions that should be asked. The transport sector accounts for a large part of the emissions that affect the environment, and by reducing emissions from the transport sector, such questions about the climate can be addressed. Work commuting is part of the transport sector and has been used as a focus area for this study due to the potential for change that came to light during the Covid-19 pandemic. The purpose of this study is thus to investigate how the climate impact from commuting can be reduced. For this Järfälla in Stockholm has been chosen as the area of study. To answer the purpose, a scenario and literature study has been conducted to provide answers to what changes in travel habits have occurred due to the pandemic and in what ways a reduction in emissions related to commuting can happen. The scenario study was designed as a backcasting study which resulted in four scenarios where all describe ways to achieve the goal of reducing the climate impact from commuting. The results of the study are therefore presented in the form of scenarios that all provide an answer to the purpose, ‘how can the climate impact from commuting be reduced’ by showing the effects of measures such as working from home and limiting the possibility of parking at the workplace. By doing a scenario study, the purpose of the study has been answered. However, several assumptions have had to be made that affected the result. The conclusion that can be drawn from the study is that the climate impact from commuting can be reduced by applying measures such as working from home and a limitation of the number of parking spaces available, but further studies needs to be carried out regarding the shift in energy usage from the workplace to the home, the effect of digital meetings on the need for transport, the climate impact of commuting in addition to CO2 emissions and how employees' health is affected by working from home.
Becirovic, Dzanela, i Heléne Meisinger. "Backcasting som verktyg för att bedöma miljöpåverkan av en organisations upphandling : en fallstudie på Linköpings Universitet". Thesis, Linköping University, Department of Water and Environmental Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12298.
Pełny tekst źródłaFöretags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster.
Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden.
Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA). Denna metod inkluderar inte en varas eller tjänsts miljöpåverkan i användnings- och slutfasen. För att få en helhetsbild kommer backcastingmetoden att användas som ett ramverk. Backcasting som är en visionär scenariemetod kommer att kompletteras med MIOA, ett livscykelperspektiv och en värderingsmetod.
Slutsatserna av fallstudien är att datorer och tillbehör samt konsulttjänster är de mest kritiska upphandlingsområden ur ett miljöperspektiv. Dessa två upphandlingsområden har sin största miljöpåverkan i användningsfasen.
Wik, Reijonen Karin, i Sebastian Sandberg. "Backcasting som metod för att etablera en klimatstrategi för minskad klimatpåverkan : En fallstudie av Linköpings Universitet". Thesis, Linköping University, The Tema Institute, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12294.
Pełny tekst źródłaI allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.
Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.
De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi. Mer specifika slutsatser dragna för LiU´s kommande strategiarbete är energieffektivisering, alternativa transportsätt avseende tjänsteresor samt alternativa mötesformer.
Dreborg, Karl Henrik. "Scenarios and structural uncertainty". Doctoral thesis, KTH, Infrastructure, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-3697.
Pełny tekst źródłaLagercrantz, Viktoria, i Emma Westling. "En elektrifierad personbilsflotta : En hållbarhetsanalys". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297433.
Pełny tekst źródłaToday, the transport sector accounts for approximately 30 % of Sweden's total CO2-emissions. The battery electric vehicle is seen as a sustainable solution as it would reduce emissions from Sweden’s transport sector. However, sustainability is not just about CO2-emissions. The aim of the project is therefore to give a critical picture of a future electrified society with focus on the battery electric vehicle. The work also aims to investigate what is required to electrify the Swedish passenger car fleet and whether this would lead to a more sustainable society. The methods used in the report are literature study, workshop and a modified version of two existing Backcasting methods. The main results are that electrification of the passenger car fleet in Sweden, without further action, leads to a reduction in CO2-emissions. The battery electric vehicle is also exhaust-free, which means that particles and harmful substances from the exhaust gases are also reduced. However, there is a risk that problems such as toxic emissions and poor working conditions in the production of raw materials for electric vehicle batteries will worsen as demand for raw materials increases. For the problems and aspects that are not getting better, a number of measures have already begun to be taken to make the passenger car fleet more sustainable. However, it is difficult to say how much impact the measures have on the problems and more measures need to be taken to make the entire production chain sustainable. The conclusion drawn from the work is that the battery electric vehicle itself does not lead to a sustainable society, but if measures are taken, there is the potential that the battery electric vehicle can contribute to a more sustainable society.
Dahlquist, Josefin, i Holmström Matilda Ninasdotter. "Klimatneutrala inrikesgodstransporter år 2045 : En backcasting och multi-level perspectiveanalys om elvägens och järnvägens framtida roll i godstransportsystemet". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-253832.
Pełny tekst źródłaThe Swedish Parliament has decided that the national net emissions of greenhouse gases by 2045should be zero and reduced by 70 % by 2030. In 2017, road freight vehicles were responsible forabout 30 % of the transport sector’s total national emissions. The purpose of the study is tohighlight how a transition from fossil to fossil-free freight transport on land can happen in Swedenuntil 2045, whilst meeting the country’s need for freight transport. The approach is to formulate,through backcasting, two possible scenarios of the future where the targets are met - scenario Ainvolves a large investment in railways, scenario B involves a large investment in electric roadsystems (ERS) - to demonstrate what measures are required and when, and through Multi-LevelPerspective (MLP) analyse how the two modes of transport can be developed into the dominantregime in each scenario. The study showed that the reduction rate of emissions is faster in scenario B, which thenmeans lesser accumulated emissions and that the monetary cost for scenario A is twice as highas the cost for scenario B. Also, a number of obstacles, barriers and opportunities were identifiedand analysed for the two scenarios. The actors that were assessed to possess the greatest influencewere political and legislative actors, and transport buyers. Regarding ERS, niche actors mustsucceed in creating enough interest to increase momentum and take ERS to the regime level.Regarding railway, the actors must increase the momentum within the regime with internalinnovation to be able to compete with road freight transport. In conclusion, the study shows that an implementation of ERS can be favourable in the shortterm and rail freight better in the longer term. The climate target of net zero emissions by 2045can be reached whilst the country’s need for freight transport is met, but the construction ofinfrastructure must begin as soon as possible for the transfer of goods and transformation ofthe system to take place. Moreover, the study argues that in order to reach the 2030 target,an increased use of biofuels in road vehicles seems to be the most promising solution. However,biofuels must then be phased out in order to be replaced by railway and ERS.
Musse, Jorge de Oliveira. "Backcasting e dinâmica de sistemas como instrumentos para criar conhecimento em sistemas complexos, visando à tomada de decisão". reponame:Repositório Institucional da UFSC, 2012. http://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/93786.
Pełny tekst źródłaMade available in DSpace on 2012-10-25T03:24:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 288074.pdf: 8611285 bytes, checksum: 7774a5e26e3d781fccc4958867e66283 (MD5)
Esta tese apresenta um método que associa o Backcasting e a Dinâmica de Sistemas como instrumentos para criar conhecimento em sistemas complexos, visando à tomada de decisão. O Backcasting, instrumento de planejamento aplicado a questões de sustentabilidade e responsabilidade social com impactos significativos sobre o meio ambiente, buscando caminhos sustentáveis para atingir futuros desejados, imunes às tendências dominantes. O Backcasting, através da característica de trazer o futuro para o presente, alinha os diferentes detentores do conhecimento para um objetivo comum implícito ou explícito. A Dinâmica de Sistemas é uma ferramenta útil para trabalhar com teorias e a realidade, ganhar tempo sobre o longo e incerto sistema complexo. Sua contribuição consiste em modelar sistemas com base nas suas estruturas e nas interrelações de suas forças, vendo-as num contexto amplo e entendendo-as como partes de um processo comum. A Dinâmica de Sistemas possibilita, através de sua característica no exercício de simulação, a aceleração do processo de criação do conhecimento. O método proposto integra Backcasting e Dinâmica de Sistemas. A Dinâmica de Sistemas permite ao Backcasting um meio de monitoramento antecipado que, por sua vez, oferece à Dinâmica de Sistemas um ponto de referência no futuro. Uma aplicação deste método é realizada com o setor habitacional do município de Florianópolis, especificamente no segmento composto por famílias com renda mensal de até três salários mínimos. Desenvolve-se, passo a passo, o modelo desse setor, utilizando-se a Dinâmica de Sistemas e, como instrumento de programação, o software STELLA II®. O período em estudo varia entre 2010 e 2030 e a modelagem do setor habitacional é programada de duas formas diferentes, do presente para o futuro e do futuro para o presente. Simula-se o modelo considerando três cenários: otimista, intermediário e pessimista, propondo-se para cada um deles objetivos específicos com relação ao número de domicílios a serem construídos para essas famílias no período estabelecido.
Witi, Jongikhaya. "Assessing South Africa's potential to become a low carbon society : a backcasting approach to climate change mitigation assessment". Master's thesis, University of Cape Town, 2010. http://hdl.handle.net/11427/5449.
Pełny tekst źródłaBalbin, Vila Jordi. "Sustainable development in Änggärdet : A Backcasting Approach for what a Sustainable Community Farm Might Comprise in the Future". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-287373.
Pełny tekst źródłaDet kan argumenteras för att det växande hotet om klimatförändringar, och om en kultur av kapitalism och konsumtion som etablerats i dagens samhälle, driver nätverk av människor till att bilda sammanslutningar och till att inte följa modula produktions- och konsumtionssystem. I denna rapport är Änggärdet - en gårdsgemenskap, en representation av ett alternativ till en social rörelse. Denna masteruppsats syftar till att skapa önskvärda och hållbara framtidsscenarier för Änggärdet till år 2030. Änggärdets huvudsyfte är att gemensamt utveckla en hållbar livsstil och att bidra till övergången till | ett hållbart och motståndskraftigt samhälle. Änggärdet vill även skapa en livsstil som har ett mindre beroende av konsumtion och ett större beroende av ett mer kreativt och enhälligt samhälle. I linje med gårdens vision syftar denna studie till att bygga en vision och potentiella framtida lösningar och koncept för Änggärdets hållbara utveckling. För detta ändamål tillämpas två kombinerade backcasting-modeller; ett metodologisk ramverk för backcasting och en modulär deltagande backcasting. För att utföra detta har forskning genomförts i form av litteraturöversikt och empirisk datainsamling baserade på workshop- och undersökningsinstrument. En vision formulerades, utan krav på ambitiösa mål, vilket bidrog till en hög grad av rimlighet. Resultaten demonstrerar att, för att en framtida lösning ska utvecklas, finns ett större behov av att involvera intressenter, att vidare utvärdera interna begränsningar och att ta hänsyn till två accelererande drivkrafter. Vidare kan sex kortsiktiga mål användas som en del av den initierade utvecklingen. Slutligen råder en medvetenhet och en förståelse för nuvarande och långsiktiga utmaningar bland Änggärdets medlemmar. Föreliggande studie ger Änggärdet möjligheten att utbilda och utveckla färdigheter, gällande hållbar produktion och konsumtion, och uppmuntrar även till samarbete mellan Flen kommun och Änggärdet. Detta för att influera och öka medvetenheten hos de omgivande invånarna och företagen.
Ronge, Victoria. "Sustainable Forestry? : A Sustainability Analysis of the Swedish Forest Sector Applying 'Backcasting from Sustainability Principles' as the Methodology". Thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-200277.
Pełny tekst źródłaSkogen är en nyckelresurs i den landbaserade naturen som förser samhället med ekosystemtjänster såsom klimatreglering, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning, habitat för biologisk mångfald, likväl som olika former av träfiberbaserade material och mat. Samtidigt är skogen hotad av kraftigt tryck från olika aktiviteter i samhället. Den här rapporten undersöker skogens betydelse för (i) upprätthållande av biosfärens livsuppehållande funktioner, samt som (ii) flexibel resurs när det gäller att förse mänskliga behov på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Hur bör skogen skötas så att dessa två roller stödjer varandra? Rapporten relaterar också resultaten till tre relevanta och vanligt citerade protokoll: hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet. Forskningen har strukturerats med hjälp av Maxwells process-design för kvalitativ forskning. Data har samlats in genom litteraturstudier och från intervjuer med experter. Modellering av data har gjorts genom att använda ramverket för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som analysinstrument. Rapporten kommer fram till att: Hållbar utveckling för skogsbruket är beroende av ett paradigmskifte. En skogsskötsel där (i) planering utgår från att föreställa sig en framtid där skogens funktioner för högre liv på jorden är säkrade och satta före annan användning av skogsmark, och (ii) mångfald är främjad gällande trädens ålder och antalet arter så att mer resilienta skogar kan bidra med högkvalitativt timmer. När skogen förvaltas på det sättet så bör de mer diversa och resilienta skogarna ha möjlighet att förse marknader med olika resurser som kan visa sig vara viktiga på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Vidare borde denna utveckling av samhälles skogsanvändning öka chanserna för civilisationen att bli hållbar med relativt mindre ytor reserverade för att skyddas mot skogsbruk. Med en sådan förvaltning har skogsägare och samhället i stort prioriterat produkter och användningsområden med långa livslängder före sådana med korta livslängder. En framtida hållbar svensk skogssektor har insett allt ovanstående och dragit en väsentlig slutsats från det: beroendet mellan skogen och samhällets övergripande hållbarhetsarbete kräver samarbete utgående från grundläggande hållbarhetsprinciper som delas över sektors- och disciplingränser. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet saknas alla ett tillräckligt brett systemperspektiv när det gäller att föreslå åtgärder för framtiden, inklusive att ge rekommendationer för framtida forskning om hållbart svenskt skogsbruk. Studien pekar snarare ut en övergripande inriktning för analyser, planering och forskning om hållbart svenskt skogsbruk, än utvärderar de exakta stegen på vägen dit.
Francart, Nicolas. "Climate Implications of a Collaborative Economy Scenario for Transportation and the Built Environment". Thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188974.
Pełny tekst źródłaBortom BNP-tillväxt
Fauré, Eléonore. "Sustainability goals combining social and environmental aspects". Licentiate thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-191524.
Pełny tekst źródłaUtsläpp av växthusgaser (GHG) och andra miljöproblem, såsom förlust av biologisk mångfald, markanvändning och övergödning av sötvatten och marina kustekosystem, är stora utmaningar för mänskligheten. De planetära gränser för dessa områden har redan överskridits. Av de 16 svenska miljömålen för 2020, vars syfte är att lösa dessa ödesfrågor, bedöms bara ett – "Ett skyddande ozonskikt" – uppnås i tid. Vad gäller sociala mål på global nivå fram till 2015 – FN:s Milleniemål – har visserligen betydande framsteg gjorts på en del områden, t.ex. jämställdhet i utbildningen, men utfallet skiljer sig mellan länder och inom länder med avseende på socioekonomisk grupp och kön. Denna avhandling undersöker hur man kan ta hänsyn till både miljömässiga och sociala hållbarhetsmål som ska användas i framtidsscenarier eller som underlag till beslutsfattande. I artikel I väljs fyra hållbarhetsmål i en tvärvetenskaplig process. Målen ska uppfyllas 2050 i s.k. normativa framtidsscenarier (backcasting) för Sverige i en kontext av nedväxt eller låg tillväxt. De två första målen handlar om klimatförändringar och markanvändningsfrågor. De två andra är sociala mål och omfattar delaktighet och inflytande i samhället samt tillgång till resurser och fördelning av dessa. För att uppnå de valda miljömålen, kommer drastiska minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) och markanvändning att behövas, jämfört med dagens situation. Båda de sociala målen är inom räckhåll i dag, även om graden av uppfyllelse skiljer sig mellan olika grupper i samhället. I artikel II genomförs en kvalitativ dokumentanalys för att samla information om befintliga och föreslagna klimat- och energimål på global, nationell och lokal nivå. Vi letar också efter rättviseperspektiv i befintliga klimat- och energimål samt förslag till sådana perspektiv i föreslagna mål i den vetenskapliga litteraturen liksom i rapporter från miljöorganisationer. En slutsats är att rättvisa inte är uttryckligen formulerat i befintliga klimat- och energimål. Vi använder en teoretisk ram för social rättvisa som skiljer mellan vem som ger och får det som fördelas, vad som fördelas (rättvisevaluta) och hur det fördelas (distributionsprinciper). Utifrån vår analys fann vi att en egalitär princip används för de flesta föreslagna målen, exempelvis för globala mål om utsläpp av växthusgaser per capita. Samtliga av de granskade målen omfattar endast rättvisa mellan människor och exkluderar därmed andra levande varelser. I artikel III analyserar vi hur fyra olika backcastingscenarier för markanvändning i ett svenskt sammanhang år 2060 påverkar andra hållbarhetsmål när ett klimatmål om noll CO2-utsläpp är uppfyllt. Med hjälp av en matris gör vi en målkonfliktanalys med de övriga svenska miljömålen, jämställdhetsmål och mål för folkhälsan med dess 11 tillhörande målområden. Analysen visar att de potentiella målkonflikterna är fler i scenarier utan globalt klimatavtal. Detta beror främst på att vissa miljöfrågor måste behandlas på global nivå, samt att minskningen i miljöpåverkan kommer att bero på åtgärder som inte bara vidtagits i Sverige utan också globalt. Utifrån dessa tre artiklar diskuterar jag sedan olika aspekter som måste beaktas vid fastställandet av mål. Eftersom hållbarhetsmål är långsiktiga och kännetecknas av en hel del osäkerhet diskuterar jag behovet av att sätta upp "försiktigt utopiska mål" (cautiously utopian goals), det vill säga mål som kan vara omöjliga att uppnå, men möjliga att närma sig. Sådana mål kan få till stånd de djupgående förändringar som krävs för en hållbar och rättvis framtid samtidigt som de är acceptabla för de intressenter som berörs. Mål är ofta otydliga vad gäller vad som ingår eller inte. Vad gäller klimatmålen, exempelvis, är det ofta otydligt huruvida utsläpp från handel är inkluderade eller ej och vilket referensår en viss utsläppsminskning baseras på. Sådana avgränsningar bör synliggöras och helst diskuteras med avseende på hur de kan påverka till exempel andra länders utsläppsminskningar. Det finns också ett behov att skilja mål från medel för att uppnå målen, eftersom det gör det möjligt att formulera mål som kan uppnås på olika sätt. Ekonomisk tillväxt ses ofta som ett mål i sig, såsom i FN:s nya hållbarhetsmål (SDGs). Tillväxt borde dock betraktas som ett rent verktyg för att uppnå egentliga mål rörande, exempelvis, välbefinnande. Mål är också normativa och återspeglar både olika kulturella och etiska perspektiv på vad en god hälso- och sjukvård eller bostadsstandard bör vara. De underliggande värdena bör därför också synliggöras och ifrågasättas. Både inter- och intragenerationella rättviseperspektiv bör göras mer konkreta och tydliga så att sådana frågor kan följas upp. En bra start kan vara att förutom ett territoriellt perspektiv börja använda ett konsumtionsperspektiv vid upprättandet av klimat-eller markanvändningsmål, då effekten av vår konsumtion på andra länders miljö och hälsa har ökat under de senaste årtiondena.
QC 20160901
Beyond GDP Growth
Rodriguez, Carlos, i carlos_rodriguez_98@yahoo com. "The need for". RMIT University. School of Global Studies, Social Science and Planning, 2006. http://adt.lib.rmit.edu.au/adt/public/adt-VIT20061115.164324.
Pełny tekst źródłaSeward, Paul. "Rethinking groundwater governance in South Africa". University of the Western Cape, 2015. http://hdl.handle.net/11394/4762.
Pełny tekst źródłaGovernance is essentially the process whereby organisations or networks of organisations exercise their authority. It describes how a body with authority makes or does not make decisions, and how it implements - or does not implement - those decisions. 'Good' groundwater governance can then be defined by how fair the decision-making process is, and how effective the implementation process is. Groundwater governance in South Africa is increasingly being categorized as ineffective. The purpose of this thesis is to explore ways to improve groundwater governance in South Africa. Initial reviews of international studies of groundwater governance did not find any processes that could be directly imported into the South African governance landscape for testing. The global consensus was that there were no blueprints for improving groundwater governance, and that each case should be treated as unique. Therefore the thesis had to change from its initial aim of finding firm rules that could be tested in the South African context, to a revised aim of formulating tentative heuristics, rules, strategies and hypotheses that might be useful for further work in the South African context.An exploratory, inductive-based, loosely structured methodology was therefore employed rather than a more formal, deductive-based testing of hypotheses. In short, the objective of this thesis was concerned with formulating hypotheses rather than testing them.The novel, general, contribution made by this thesis is to synthesize global groundwater governance literature with the specific aim of improving groundwater governance in a specific country. While reviews of global literature do exist, they have thus far only been used to make generic recommendations, and have not been specifically applied to a country. Conversely, while attempts to improve groundwater governance for specific regions and countries do exist, these attempts have largely done so without synthesizing existing global knowledge. Indeed, the emphasis on national, regional and local studies has principally been to understand the factors at work affecting groundwater governance, rather than to improve governance.
Jeong, Jinho. "Future visioning system for designing and developing new product concepts in the consumer electronics industries". Thesis, Brunel University, 2002. http://bura.brunel.ac.uk/handle/2438/5374.
Pełny tekst źródłaSharmina, Maria. "Russia's carbon emission pathways and cumulative emission budgets". Thesis, University of Manchester, 2014. https://www.research.manchester.ac.uk/portal/en/theses/russias-carbon-emission-pathways-and-cumulative-emission-budgets(02ff183f-1bf1-4ba1-b2ea-6f3a977dfa35).html.
Pełny tekst źródłaCliffoord, John. "Use of future oriented studies in corporate environmental management". Thesis, Linköping University, Department of Water and Environmental Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5815.
Pełny tekst źródłaMany of the future methods are used in areas like economical studies, predicting future markets or legislations that might have an effect on a company or an organization. There is a necessity for knowing what the future holds. Following sustainable development companies has begun to adopt standardized environmental management systems like EMAS and ISO 14001. The companies that use scenario methods are often companies that also use environmental management and standardized management systems, which also is the case in this study. The aim of the study is to examine how future oriented studies can be used to develop the environmental strategic arena, by suggesting possible work procedures. The aim is also to describe how different future studies and techniques theoretically can be used within the strategic environmental area and to examine the use of future studies within different companies. Four Semi-structured interviews were made with companies that both use EMS and future studies. The interviews and the theoretical framework in study were used to answer the aim.
The results indicate that company future studies only have an effect on the market area and not the company EMS, the influence at the best is only indirect. The companies are more focused on factors that can change the market and economical aspects surrounding their products and services, than on factors that can be of important in making strategic important decisions about the appearance of the future environmental arena. Future oriented studies can be of use in EMS, the forecasting used in company A or the external method used in the three other companies. The methods each have qualities that are of use in different areas of the standardized EMS. Forecasting can help the user in the beginning of the planning process of EMS, with its short term visions the user can create an understanding about which way to go and this can then be complemented with backcasting. External scenarios used in the other three companies should be able to be integrated with the environmental area of the companies. These companies have god conditions to integrate their scenario work with the EMS because of the knowledge and use of future studies today.
The ISRN in the pdf-file is incorrect. The correct ISRN is shown below.
Jöhnemark, Anna-Maja. "Exploring the possibilities for implementing Collaborative Consumption within Hammarby Sjöstad, Stockholm : Going beyond the visions of the citizen initiative HS2020". Thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-170925.
Pełny tekst źródłaForslin, Ylva. "Deltagandebaserad backcasting:En processorienterad metod att planera för en hållbar stadsutveckling : -Fallstudie Borlänge/Falun". Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2386.
Pełny tekst źródłaEn hållbar utveckling är ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhället. Sveriges regering har som uttalat politiskt mål att samhällsplaneringen ska ske mot en hållbar utveckling, men det finns idag ingen allmänt känd metod för kommunerna att använda i planeringen mot ett hållbart samhälle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hållbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ”En hållbar stad”. Deltagandebaserad backcasting är en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebär att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan även diskuterar och tar fram möjliga sätt att uppnå visionen. Fallstudien har genomförts i Borlänge/Falun där backcastingen har använts för att ta reda på styrkor och svagheter i regionen samt för att skapa idéer och om vad som skulle kunna göras för att utveckla regionen mer hållbart.
Undersökningen konstaterar att en beskrivning av vad som är viktig i en hållbar stad och hur en hållbar stad bör se ut måste klaras ut lokalt, och att det inte går att ge en generell beskrivning av detta eftersom det skiljer sig beroende på människors åsikter och synsätt. Resultatet visar att deltagande i planeringen för en hållbar stadsutveckling är av yttersta vikt, då den lokala situationen hamnar i fokus, engagemanget ökar och en spridning av kunskap sker. Deltagandebaserad backcasting är måluppfyllande och fungerar bra för att skapa visioner och framtidsbilder om en hållbar stad, vilket kan ge planerarna nya idéer att arbeta mot. Den stora nackdelen med metoden är svårigheterna att locka seminariedeltagare med olika bakgrunder och att få de deltagande att släppa sina redan förutfattade meningar. Eftersom alla metodens fördelar är beroende av att det finns ett brett deltagande kan hela processen riskeras om det inte finns ett tillräckligt intresse från omgivningen att delta.
Olson, Petter. "What does it take for local actors in Hammarby Sjöstad to cut the consumption-based emissions by half till 2030? : A backcasting study on a local climate transition following Carbon Law". Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-258912.
Pełny tekst źródłaHur många lokala aktörer behöver göra vad för att minska Hammarby Sjöstads klimatpåverkan till 2030 i linje med "Carbon Law", det vill säga att halvera invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp vart tionde år? Detta demonstreras i en backcastingstudie av stadsdelen. De lokala aktörernas reduktionspotential för marktransporter, livsmedel, bostäder, flyg och övrig konsumtion utforskas i enskilda omställningar. Det kvantitativa stadsdelsscenariot skalar upp de enskilda omställningarna till stadsdelsnivå och frågar: Hur många lokala aktörer måste göra hur mycket, och när för att Sjöstadens Carbon Law-mål ska nås? Den övergripande backcastingstudien har både prognostiska och explorativa inslag men är huvudsakligen normativ. Den är både kvantitativt och kvalitativt då den både adresserar frågan Vad krävs det och av Vem? Resultatet visar att stadsdelsmålet endast är möjligt att nås om Stockholms stad och andra aktörer uppfyller sina klimatmål och den tekniska utvecklingen framskrider. Detta är externa bidrag som formar de lokala aktörernas handlingsutrymme. Vidare visar resultatet att en majoritet av hushållen måste utnyttja en betydande del av sin fulla potential för att målet ska nås. Nya organisationsmodeller och aktörsnätverk måste också utvecklas för att omställningen ska ta fart. Scenariots kvalitativa del illustrerar behovet av att exempelvis energiförvaltare, lokala livsmedelsbutiker och bilpoolsföretag blir förändringsagenter i omställningen. Övergången katalyseras vidare av den lokala förändringsdrivaren och nätverksbyggaren ElectriCITY.
Cassidy, Ann S., Delphine Le Page i Sean W. Spender. "Enhancing planning for local energy systems by the strategic sustainable development framework". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2908.
Pełny tekst źródłaOlson, Petter. "Vad krävs för en halverad energianvändning i Sveriges bebyggelse till år 2050? : En backcasting studie med sex scenarion för en hållbar energianvändning i den svenska bostads- och servicesektorn". Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-210732.
Pełny tekst źródłaIn Sweden, the dwelling and service sector accounts for approximately 40 percent of the total energy use. Up until 2012, the parliament had a specific goal to reduce the energy use by half in the sector to 2050. While waiting for a new goal to be set however, the parliament states that the implication of the goal remains. The energy use shall be reduced by half before the year 2050. This report is a back-casting study that has the aim to analyze what it takes to reach the goal by focusing on four main measures; new construction, reconstruction, gradual improvement and more efficient use of the heated areas in residential buildings. Six scenarios have been set up, one for every main measure and two scenarios that combine the other four. The result shows what path might be best to choose and that extensive and rapid transformationis necessary to reach the goal. These contributions affect all the involved actors as well as stakeholders on all the different levels of society. Resulting reductions in carbon dioxide emissionsdue to the decrease in energy use have also been calculated. The potential reduction can become significant in size and contribute to making Sweden a pioneer in the transformation to asustainable society.
Kusoffsky, Magnus. "Spårväg eller trådbuss : Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen". Thesis, Stockholm University, Department of Human Geography, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39925.
Pełny tekst źródłaKusoffsky, Magnus (2010) Spårväg eller trådbuss – Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: Svenska
Den här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.
Visionen preciseras i två scenarier, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.
Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.
Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.
I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Med hjälp av backcasting presenteras ett förslag på tidsplan för att förverkliga visionen inom 20 år.
Nyckelord: Kollektivtrafik, Integrerad planering, Backcasting, Spårväg, Duospårväg, Trådbuss, Bus rapid transit, Örebro län.
Brooks, Sarah, Dan O'Halloran i Alexandre Magnin. "Rock On! : Bringing strategic sustainable development to music festivals". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3860.
Pełny tekst źródłaAcosta, Kerly, Arash Sangari i Jessica Webster. "Energy Strategies towards Sustainability : a comparative analysis of community energy plans from Sweden and Canada". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2335.
Pełny tekst źródłaKerly Acosta, email: kerly_a@yahoo.com Arash Sangari, email: arash@stechpartner.com Jessica Webster, email: jess_violet@hotmail.com
Head, Nicholas. "Development of a multi-criteria, GIS-based, backcasting framework model (G-BFM) for progression towards zero waste futures, for holistic resource management policy and practice in Northamptonshire by 2050". Thesis, University of Northampton, 2015. http://nectar.northampton.ac.uk/9131/.
Pełny tekst źródłaEbbers, Tim. "Endangered Experiences in Nature : Designing for Future Nostalgia". Thesis, Konstfack, Experience Design, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4739.
Pełny tekst źródłaPeng, Chen, Adele Peters, Treva Wetherell i Valerie Yep. "Seeds of Change : Using Urban Agriculture to Move a City Towards Sustainability". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2191.
Pełny tekst źródłaCécile, Hervé-Bazin, Klinkenberg Nils i Milam Matt. "Strategically Sustainable Environmental Assessment". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3927.
Pełny tekst źródłaTyler, Kirk, Mohamed Bibri i Norman Tyler. "Strategic Sustainable Development and Knowledge Management". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2529.
Pełny tekst źródłanorm.tyler@community.royalroads.ca
Lin, Shangchao, Zhenhua Zhao i Peng Peng. "Sustainable Neighbourhood Reconstruction in the Urban District". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-2104.
Pełny tekst źródłaHallstedt, Sophie. "A Foundation for Sustainable Product Development". Doctoral thesis, Karlskrona : Department of Mechanical Engineering, Blekinge Institute of Technology, 2008. http://www.bth.se/fou/Forskinfo.nsf/allfirst2/767bf02d08e2de4cc1257442003d4593?OpenDocument.
Pełny tekst źródłaNy, Henrik. "Strategic Life-Cycle Modeling and Simulation for Sustainable Product Innovation". Doctoral thesis, Karlskrona : Blekinge Institute of Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-00441.
Pełny tekst źródłaNy, Henrik. "Strategic Life-Cycle Modeling for Sustainable Product Development". Licentiate thesis, Karlskrona : Blekinge Institute of Technology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-00352.
Pełny tekst źródłaBerlemann, Birte, i Mitch Rhodes. "Sustainable IOC : Sustainable Society". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3353.
Pełny tekst źródłaBrennan, Josephine, Susan Garrett i Mike Purcell. "Opportunities for Global Sustainability (Global ABCD)". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3469.
Pełny tekst źródłaJosephine Brennan +27 83 778 9158
Henson, Michael, Merlina Missimer i Stephen Muzzy. "The Campus Sustainability Movement : A Strategic Perspective". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4099.
Pełny tekst źródłaArcher, Alice-marie, Rong Fei i Rebecca Petzel. "Collaboration for Sustainability in a Networked World". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för maskinteknik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3515.
Pełny tekst źródła