Gotowe bibliografie tematyczne / Alkoholisme / Rozprawy doktorskie

Rozprawy doktorskie na temat „Alkoholisme”

Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: Alkoholisme.
Autor: Grafiati
Data publikacji: 26 lipca 2024
Data aktualizacji: 27 lipca 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Alkoholisme”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.

1

Melin, Kerstin, i Johansson Saija Pelas. "Bekännelsens helande kraft inom AA". Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1402.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Helmersson, Bergmark Karin. "Anonyma alkoholister i Sverige". Doctoral thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 1995. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-82935.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Lindahl, Gabriella. "Rattfylleri : Varför kör alkoholister rattfulla?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-453.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

This essay is about the consequences of alcohol and driving. The topic was chosen because of all the accidents that have taken place during the last couple of years, where the drivers have been under the influence of alcohol. A number of these accidents have had severe consequences, and in some cases the outcome has been deadly. The author has interviewed members of Länkarna; a non-profit organisation that helps people with alcohol related problems.

The purpose of writing this essay was to find a reason why alcoholics drive while being intoxicated. Is there really a reason? It is important to look at this because a drunk driver is hazardous to himself and to other drivers. It is also very important to look at how the drunk drivers feel after driving under the influence of alcohol. This research is meant to give a picture of the drunken drivers´ own views on driving under the influence of alcohol.

The respondents of this research say that the phenomenon drunk driving is largely about the fact that driving is now such an integrated part of our society that you just don’t think about it when you drive while being drunk. They say that driving is part of their everyday life. The respondents also say that you get desensitised of the alcohol and that you don’t reflect about what you are doing. They also say that some of the reasons for continuing to drive under the influence could largely be contributed to not being stopped by the police. The respondents felt almost invincible, as if accidents could not happen to them and about being angry with the police for hindering them in their driving. Finally they talked about feeling as if the punishments for driving drunk are not severe enough. They sought confrontations with what they had done to get them to see the risks of driving under the influence.

The result of this essay is that alcoholics largely drink and drive because they don’t reflect over the fact that they have been drinking, and that the risk of getting caught is minimal. According to the alcoholics themselves there is nothing that justifies the action. As a drunk driver you just don’t think about what you are doing.


Denna D-uppsats handlar om alkohol och dess följder i trafiken. Ämnet har valts på grund av alla de olyckor som har skett under de senaste åren, där det har kommit fram att förarna har varit alkoholpåverkade. Vid många av dessa olyckor har skadorna varit stora och i värsta fall med dödlig utgång. Författaren har intervjuat medlemmar inom Sällskapet Länkarna, vilken är en ideell organisation som ägnar sig åt att hjälpa människor att komma ur sitt alkoholberoende.

Syftet med att skriva denna uppsats var att få reda på varför en del alkoholister kör bil när de har druckit alkohol. Finns det ett skäl till att man kör påverkad? Detta är viktigt att ta reda på, eftersom en alkoholpåverkad bilförare är livsfarlig för sig själv och sina medtrafikanter. Det är även viktigt att ta fram hur rattfylleristerna mår efter att de har kört påverkade. Undersökningen är gjord för att ge en bild av alkoholisternas egen syn på rattfylleri.

Respondenterna i undersökningen som är nyktra alkoholister menar att beteendet rattfylleri till stor del handlar om att bilkörning blivit en så integrerad del i samhället att det inte finns några spärrar som hindrar körning när man är alkoholpåverkad. Respondenterna sade att bilkörningen var en del av deras vardag. Respondenterna berättar även om en avtrubbning av omdömet vilket gör att de inte reflekterar över det egna beteendet. De menade även att skälet till att de fortsatte att köra bil påverkade av alkohol handlade om att de inte åkte fast i ett tidigt skede. Vidare berättade respondenterna att det man såg som det största problemet med möjligheten att åka fast var ovissheten om vad som skulle hända sedan. De hade en känsla av att olyckor inte kunde hända dem och att de blev nästan arga på polisen som hindrade dem från att köra. Slutligen menar respondenterna att de påföljder som finns i dag rörande rattfylleri är alldeles för milda. De ville ha en möjlighet till en kraftig konfrontation med det de har gjort. Detta krävs för att få rattfyllerister att inse riskerna för sig själva och andra.

Slutsatsen man kan dra med hjälp av denna undersökning är att den största delen av rattfulla alkoholister kör bil för att de inte reflekterar över att de är alkoholpåverkade, och att de inte riskerar att åka fast i tillräckligt hög grad. Det finns inget överliggande resonemang som rättfärdigar denna handling. Som alkoholpåverkad förare tänker man helt enkelt inte.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Arnold, Lisa [Verfasser]. "Bindungsrepräsentationen bei Alkoholismus / Lisa Arnold". Ulm : Universität Ulm. Medizinische Fakultät, 2013. http://d-nb.info/1037395263/34.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Wright, Anneke Cornelia. "Riglyne vir nasorgdienste aan gerehabiliteerde alkoholiste / A.C. Wright". Thesis, North-West University, 2003. http://hdl.handle.net/10394/332.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The aim of this research was to develop guidelines for after-care services for rehabilitated alcoholics, in order to render a more effective support service towards the rehabilitated alcoholic on his way to full recovery. The necessity of the research project originated on account of a lack of knowledge among social workers on the need of the rehabilitated alcoholic towards after-care service and the specific nature that after-care services have to contain. A literature overview of after-care services was given to the alcoholic, as a background for the empirical study of the project. The literature study showed that after-care services as an integral part of the total rehabilitation of the alcoholic is conceptualized. Further out of the literature came to light that social workers have a resistance against the delivering of after-care services and that they experience feelings of discourage regarding the alcoholic. The empirical study confirmed that social workers experience resistance against giving after-care services to rehabilitated alcoholics. Further they don't consider this as part of their task and they give a low priority towards the rendering of after-care services. In spite of this, the necessity of after-care services is being realized by the social workers. Alcoholics who are standing on the point of being discharged from the rehabilitation center have a need for after-care services to help them adapt in the community. They especially have a need for individual contact with a professional person and do not want to be part of only a self-help group. Among the alcoholics who are already functioning in the community after treatment, the particular need of the female alcoholic came forward. This group feels that their family and spouse do not truly have an idea of their needs. Further there was a need among the rehabilitated alcoholics to know who will be responsible for their after-care services. This group would have wanted to be prepared on possible risky situations and ways of handling these situations. The research showed that there is a shortcoming in the practice concerning the rendering of aftercare service. Guidelines were formulated from which more effective after-care services could be given to rehabilitated alcoholics.
Thesis (M.A. (MW))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2004.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Bühlund, Camilla Maria. "Samverkan kring alkoholism : Kommunen och landstingets delade ansvar". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175335.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Patientlagen (2014:821) finns för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen är behjälplig för att lyfta fram patientens möjligheter att medverka och vara aktiv i den egna vården. Detta fördjupningsarbete belyser samverkan mellan Landstingets beroendeenhet och kommuns arbete för de klienter/patienter som är utskrivningsklara från en akut avgiftning och som oftast är behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen. Metodvalet för fördjupningsarbetet har varit kvalitativa intervjuer med två sjuksköterskor på två olika beroendecenter. Den teoretiska utgångspunkten har varit länsöverenskommelsen om samverkan inom missbruks- och beroendeområdet 2019 i Gävleborgs län samt dess implementering. Resultatet visade att de intervjuade deltagarna upplever att samverkan mellan landsting och kommun fungerar bra men framhåller faktorer som skulle kunna underlätta samt försvåra samverkan. Underlättande faktorer till samverkan är kommunikation och klienten/patientens vilja till förändring. Faktorer som försvårar samverkan är oklarheter gällande ansvarsområde och sekretess.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Uekermann, Jennifer. "Kognitive Veränderungen bei Alkoholismus und Depression". [S.l. : s.n.], 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=964594587.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Saleur, Noël. "Magnus Huss "Alkoholismus Chronicus" 1849-1852". Université Louis Pasteur (Strasbourg) (1971-2008), 1985. http://www.theses.fr/1985STR1M142.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Nydahl, Margareta. "Das verlorene Ich des Erwin Sommer : Eine psychoanalytische Textanalyse des Protagonisten in Hans Falladas Roman Der Trinker (1950)". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för moderna språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296622.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Khan, Nadim. "Schulman och Glöm mig - mellan fiktion och autenticitet : En litteraturvetenskaplig läsning av alkoholismens roll i Glöm mig med fokus på självframställning, tematik och samband mellan fiktion och verklighet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72645.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
This essay has a focus on self description and alcoholism as a literary function in Alex Schulman’s Glöm mig. Similarities between the book Alcoholics Anonymous (Stora Boken) and the twelve step programme (Tolvstegsprogrammet) is based on how the narrative could be characterized by the authenticity of the disease portrayal. The connection between the narrative and Alcoholics Anonymous is compared with how the main characters are portrayed and how alcoholism functions in the book. The study reveals that the story could most likely be percieved as an accurate portrayal of alcoholism as a disease, due to certain cirumstances. The connection between the testimonies of alcoholism as a disease in Alcoholics Anonymous and the narrative is an important parallel as it can strengthen the story’s credibility. It’s possible to interpret the story as a testimony from someone in close relationship to an alcoholic. An authentic story like this occurs frequently in Swedish contemporary literature and could be one of the reasons behind the novel’s commercial breakthrough. The privileged position of the author should be considered as a contributing factor leading to the positive public reactions when the novel was published. It should also be considered as having an impact on the reader’s perception of the autobiographic novel’s credibility. It’s probable that, due to these circumstances, the line between a true story and a fictional one, could be dissolved for the reader. In connection with the circumstances with Schulman’s authorship, a number of factors that may impact the reading of the book, have been presented. These are explained in comparison to other authors with similar backgrounds, who have been publishing books about similiar topics.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
11

Berth, Hendrik. "Alkoholkonsum bei jungen Erwachsenen : Zusammenhang zu psychischen Beschwerden /". Berlin : Dissertation.de, 2002. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=015180354&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
12

Schulz, Adelheid. "Gedächtnistäuschungen bei Alkoholikern und Patienten mit dem Korsakow-Syndrom". [S.l. : s.n.], 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=96734803X.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
13

Scheurich, Armin. "Die Auswirkungen der Leistungsmotivation und der Stressverarbeitung auf die kognitive Leistung alkoholabhängiger Patienten eine experimentelle Untersuchung /". [S.l. : s.n.], 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=965958124.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
14

Preuss, Michèle. "Entwicklung einer Testbatterie zur Erfassung kognitiver Funktionen und Dysfunktionen alkoholabhängiger Patienten". [S.l. : s.n.], 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=969174322.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
15

Waldmann, Sandra. "Das Erkennen mimisch kodierter Basisemotionen vor und nach dem Alkoholentzug". [S.l. : s.n.], 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:289-vts-65921.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
16

Greiff, Ninive von. "Ungdomsinriktad alkohol- och drogprevention : förutsättningar, evidens och legitimitet /". Stockholm : Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8132.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
17

Venter, Nioma. "Riglyne vir 'n intervensieprogram met adolessente kinders van alkoholiste in die CAD". Thesis, Stellenbosch : Stellenbosch University, 2001. http://hdl.handle.net/10019.1/52439.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Thesis (MSocialWork)--Stellenbosch University, 2001.
ENGLISH ABSTRACT: This exploratory and applied study was undertaken to compile a generalized profile, understand the target group's needs and to formulate a set of directives for an intervention program for adolescent children of alcoholics. The Christian Action for Dependence (CAD) views alcoholism as a factor that affects every member of the household and adopts a systemic approach for solving this problem. An earlier study proofed that the organization does not provide sufficiently for the intervention of adolescent children whose parents are members of the self-help groups. In order to address this shortcoming, the Teencads (Teenage Christian Action for Dependence) was established in 1997. It functioned as a penfriend's club. The current study was prompted by the need for greater clarity in planning programs for a group like Teencads. A literature study was undertaken to assess the effect of parental alcoholism on adolescents. The research focused on the developmental tasks of adolescence; looked into the child's emotional reaction to parental alcoholism; highlighted the child's reaction in respect of different relationships and determined the effect of parental alcoholism on the academic performance of the child as well as the connection between parental alcoholism and pathological behavior of the child. Classical adaptive behavior by the children of alcoholics was studied by focusing on the contrast between observed behavior and the adolescent's underlying emotional reaction to parental alcoholism. The purpose of the literature study was to look for effective methods of intervention and intervention strategies, and to examine the aims and objectives of international programs that are currently being implemented. The empirical study focused on the CAD in the Western- and Southern-Cape. Twenty seven adolescents were selected by cluster sampling and the snowball technique. They completed a questionnaire that was compiled from the studied literature. The results of the empirical study strengthened the hypothesis that parental alcoholism has a negative effect on the development of adolescents and that social work intervention is a matter of urgency. Based on the results of the study, the researcher proposed policy guidelines for intervention programs for adolescents in the CAD. Guidelines and suggestions for such programs have been formulated. The recommendations of this study are applicable to adolescent children of all alcoholics. Organizations other than the CAD, as well as other social workers, will be able to use these recommendations in the formulation of intervention programs for adolescent children of alcoholics.
AFRIKAANSE OPSOMMING: 'n Verkennende en beskrywende studie is onderneem om 'n veralgemeenbare profiel van die adolessente kinders van alkoholiste vas te stel, asook om te bepaal wat die behoeftes van hierdie teikengroep ten opsigte van 'n intervensieprogram is. Die uiteindelike doel van die ondersoek was om riglyne vir 'n intervensieprogram ten opsigte van adolessente kinders van alkoholiste te formuleer. Die Christelike Afhanklikheidsdiens (CAD) werk vanuit 'n sistemiese benadering en beskou alkoholisme as 'n probleem wat elke lid van die gesin beïnvloed. 'n Voorafondersoek het bewys dat die organisasie nie voldoende voorsiening maak vir intervensie van adolessente kinders wie se ouers lede van die selfhelpgroepe is nie. In 'n poging om hierdie leemte aan te spreek, is die Teencads (Tiener Christelike Afhanklikheidsdiens) in 1997 gestig en funksioneer dit onder leiding van die ondersoeker as 'n penvriendeklub vir hierdie teikengroep. 'n Behoefte aan meer rigting en duidelikheid ten opsigte van programinhoud, het hierdie ondersoek genoop. 'n Literatuurstudie is onderneem om die invloed van ouer-alkoholisme op adolessente te bepaal. Tydens die ondersoek is die ontwikkelingstake van die adolessente lewensfase in ag geneem; die kind se emosionele reaksie op oueralkoholisme ondersoek; die kind se reaksie in verskillende verhoudings waargeneem; die invloed van ouer-alkoholisme op akademiese prestasie en die verband tussen ouer-alkoholisme en patalogiese gedrag by adolessente vasgestel. Die klassieke aanpassingsrolle wat kinders van alkoholiste vertolk is ondersoek deurdat die navorser spesifiek op die kontras tussen waargenome gedrag en onderliggende emosies by die adolessent klem gelê het. In aansluiting by die doel van die navorsing is daar tydens die literatuurondersoek gefokus op die doelwitte vir 'n effektiewe intervensieprogram; metodes van intervensie; intervensiestrategieë, asook op die inhoud en intervensiemetodes van bestaande internasionale programme. Die empiriese ondersoek was op die CAD in die Wes- en Suid-Kaap gerig. Daar is 27 adolessente deur trossteekproeftrekking en 'n sneeubaltegniek geselekteer om 'n vraelys, gebasseer op die literatuurondersoek, te voltooi. Die resultate van die empiriese ondersoek bevestig die navorser se hipotese dat ouer-alkoholisme 'n negatiewe invloed op die ontwikkeling van adolessente het en dat maatskaplikewerk-intervensie noodsaaklik is. Op grond van die ondersoek en resultate, is 'n beleidsraamwerk ten opsigte van 'n intervensieprogram met kinders van alkoholiste, spesifiek vir die CAD geformuleer en volledige en omvattende riglyne en voorstelle vir sodanige program neergelê. Die aanbevelings van hierdie ondersoek is van toepassing op adolessente kinders van alle alkoholiste en kan dus met vrug deur ander organisasies en maatskaplike werkers gebruik word.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
18

Ullén, Sandra, i Marigona Zeqiri. "Anonyma Alkoholister : Vilken inverkan självhjälpsgruppen har på gruppdeltagarnas välbefinnande". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26749.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Abstract We are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach. The focus in this approach lies in the way people think, feel and experience a specific phenomenon. We have three different topics; group meetings, alcoholism and identity. Based on the results and analysis, we can conclude that our informants have been increased well-being and better quality of life since they started going to AA. The results show a clear pattern of group meetings have helped the informants to handle and process emotions like shame by sharing with them and listen to others' experiences. The deference emotion system is a way to avoid feelings such as shame through conformance in various situations, which makes you behave in conformity to refrain rejection. The high emotional energy of the interviewees were in coming to AA meetings is what helps them to become sober. Shame as the stigma previously led to disappear when the emotional energy increases as informants are becoming more receptive to advice on how to deal with the stigma. The processing of the stigma helps to become aware of their social identity as an alcoholic. The high level of emotional energy increases the self-esteem which makes it easier for individuals to fit into their community while being able to be themselves. This is the result of a successful interaction ritual chain.
Abstrakt Vi intresserar oss för självhjälpsgruppen Anonyma Alkoholisters (AA) gruppmöten och den emotionella energi som skapas däri. Vi undersöker vilken inverkan självhjälpsgruppen AA har på sina gruppdeltagare rörande: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Gruppmedlemskap är värdefullt för individer, det ger social identitet och möjlighet till att utvärdera sig själv. Tidigare forskning visar att medlemmarna i självhjälpsgrupper som varit nyktra under en period upplever högre självkänsla och mindre ångest i jämförelse med icke-medlemmar. Vår uppsats bygger på en hermeneutisk ansats. Fokus i denna ansats ligger på människans sätt att tänka, känna och uppleva ett specifikt fenomen. Vi använder oss av tre olika teman: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Utifrån resultat och analys så kan vi dra slutsatsen att våra informanter har fått ett ökat välbefinnande och bättre livskvalité sedan de började gå till AA. Resultatet visar ett tydligt mönster av att gruppmötena har hjälpt informanterna att hantera och bearbeta känslor som skam genom att dela med sig och få lyssna till andras erfarenheter. Hänsynsemotionssystemet är ett sätt att undvika känslor som skam genom att överrensstämmelser sker i olika situationer, vilket gör att man beter sig konformt för att avstå från avslag. Den höga emotionella energin som informanterna får av att komma till AA-mötena är det som hjälper dem att bli nyktra. Skammen som stigman tidigare medfört försvinner när den emotionella energin ökar eftersom informanterna blir mer mottagliga för råd om hur de ska hantera stigmatiseringen. Bearbetningen av stigmatiseringen gör att de blir varse om sin identitet i samhället som alkoholist. Den höga emotionella energin som ökar självkänslan hos individen gör i sin tur det lättare att anpassa sig i samhället samtidigt som de kan vara sig själva. Detta är resultatet av en lyckad interaktionsritual.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
19

Nilsson, Maria, i Frida Larsson. "VEM ÄR JAG? - Ett arbete om döttrar till alkoholister". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34993.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
I vårt examensarbete ville vi ta reda på mer om barn till alkoholister och då framförallt flickor. Eftersom dessa barn ofta glöms bort av omgivningen och på så sätt själva får hantera sin svåra situation. Alkoholism är vanligare än man tror och barnen som lever i dessa familjer är många. Vår undersökning speglar situationen för barn till missbrukare ur följande tre perspektiv: - Vilka signaler ger flickor som lever i alkoholisthem till oss pedagoger ute på förskolan? - Hur kan vi som pedagoger hjälpa döttrar till alkoholister under deras tid på förskolan? - Kan vi som pedagoger påverka det sociala arvet? Vi har använt oss av litteratur och intervjuer för att få svar på våra frågor. Vi har intervjuat en förskollärare, en familjeterapeut och tre flickor till alkoholister. De resultat vi kunnat utläsa genom litteratur och djupintervjuer är just vikten av att vi som pedagoger och vuxna människor i dessa barns närhet reagerar på de symtom som finns och gör något åt saken. Vi kom fram till att kunskapen om dessa barn inte är så stor bland personalen på våra förskolor som man hade velat att den skulle vara. Signalerna som barnet sänder ut när de inte mår bra kan variera. Det är av betydelse att vi som pedagoger känner till barnet och dess normala utveckling samt hur de reagerar på händelser. Detta gör att vi kan se om det är något som fattas barnet i dess hemmiljö. De viktigaste slutsatserna vi kan utläsa av detta är att det för barnet är avgörande hur mycket vi som pedagoger uppmärksammar barnet och dess situation och gör vad vi kan för att hjälpa barnet. Det sociala arvet påverkar individen genom dess väg i livet. Om vi som pedagoger bryr oss på ett äkta sätt under barnets tid på förskolan kan detta för barnet vara ett steg i rätt riktning senare i livet. Sammanfattningsvis skulle vi önska att man uppmärksammade dessa barn mer och satte in större resurser för att hjälpa dem.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
20

Crames, Alice. "Paartherapie im Rahmen ambulanter Entwöhnungsbehandlung Chance für Patient, Partnerin und Partnerschaft ; konzeptionelle Erweiterung ressourcenorientierter Unterstützung". Lengerich Pabst Science Publ, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2913472&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
21

Hildebrandt, Hans-Adolf. "Sucht und Entfremdung : zur Sozialpsychologie des zwanghaften Drogengebrauchs und seiner gruppenanalytischen Behandlung am Beispiel einer Gruppe männlicher Alkoholiker : [carpe diem] /". Kassel : Kassel Univ. Press, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:0002-2678.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
22

Reinhardt, Jan D. "Alkohol und soziale Kontrolle Gedanken zu einer Soziologie des Alkoholismus". Würzburg Ergon, 1999. http://d-nb.info/1001501608/04.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
23

Korhonen, E. (Elisa). "Vanhemman alkoholismin vaikutus lapsen ja nuoren psyykkiseen ja sosiaaliseen hyvinvointiin". Bachelor's thesis, University of Oulu, 2019. http://jultika.oulu.fi/Record/nbnfioulu-201905111729.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Tiivistelmä. Tässä kandidaatin tutkielmassani tarkoituksenani on selvittää, miten vanhemman alkoholismi vaikuttaa lapsen ja nuoren psyykkiseen ja sosiaaliseen hyvinvointiin. Lähestyn aihetta tarkastelemalla kouluikäisen ja nuoruusikäisen normaalikehitystä, johon rinnastan vanhemman alkoholinkulutuksen vaikutuksia. Lisäksi pyrin selvittämään, miten lapsuudessaan vanhemman tai vanhempien juomista kohdannut aikuinen suhtautuu kokemuksiinsa, joita hän on lapsuudessaan juomisen myötä kohdannut. Minua kiinnostaa tietää, muuttuko aikuistumisen myötä suhtautuminen juomista ja sen osallisia kohtaan. Siten tutkimuskysymyksekseni muotoutui kaksi kysymystä: 1) Miten vanhemman alkoholismi vaikuttaa lapsen ja nuoren psyykkiseen ja sosiaaliseen hyvinvointiin sekä 2) Muuttuko vanhempien alkoholismia lapsuudessaan kohdanneen nuoren suhtautuminen aikuistumisen myötä alkoholinkulutukseen, juovaan vanhempaan sekä itseensä. Kandidaatin tutkielmani on kirjallisuuskatsaus, jossa olen pyrkinyt tutkimaan aihetta sekä suomenkielisten että ulkomaalaisten lähteiden kautta. Tutkielmassani lähestyn kouluikäisen ja nuoruusikäisen normaaliin kehitykseen vaikuttavien tekijöiden sekä alkoholin kulutuksen ja alkoholismin tunnuspiirteiden kautta vanhemman alkoholismista seuraavia vaikutuksia, jotka kohdistuvat lapsen ja nuoren psyykkiseen ja sosiaalisen hyvinvoinnin osa-alueisiin. Tutkielmassani tuon ilmi, kuinka vanhemman alkoholismi vaikuttaa lapsen psyykkiseen hyvinvointiin muun muassa aiheuttamalla lapselle stressitilan. Stressitilaa pitävät yllä vanhempiin kohdistuvat ristiriitaiset tunteet sekä lapsen omien tunteiden tarkkailu ja peittely. Lisäksi leimautuminen ja pelko leimautumisesta lisää ahdistuneisuutta. Vanhemman alkoholismi heikentää myös lapsen itsetuntoa, minäpystyvyyden tunnetta, lisää masentuneisuutta sekä johtaa emotionaalisiin vaikeuksiin. Sosiaalisessa hyvinvoinnissa vanhemman alkoholismin vaikutukset näkyvät muun muassa kaverisuhteissa; kavereita on vaikea saada sekä heitä kohtaan koetaan paineita. Tällöin syrjään vetäytyminen sosiaalisista tilanteista voi tuntua helpommalta. Lisäksi ihmissuhteiden vähyys voi johtua ulkopuolelta tulevasta hyljeksinnästä, jos lasta pyritään karttamaan. Sisarussuhteet voivat toimia suojatekijänä kaverisuhteiden puuttuessa, mutta suhteet myös sisaruksiin voivat olla huonot, jos sisaruksilla on epätasa-arvoiset roolit perheessä. Yksilön suhtautumisesta aikuistumisen myötä juomiseen, juovaan vanhempaan sekä itseensä koskevat tutkimustulokset ovat vähemmän yhtenäisiä. Nuori voi suhtautua kielteisesti alkoholin juomista kohtaan, mutta toisaalta sosiaalinen perimä voi saada aikaan juomista. Lisäksi juomisesta voi tulla asioiden käsittelykeino, jos asioita ei ole osattu perheessäkään käsitellä keskustellen. Useissa tapauksissa yksilö kykenee antamaan vanhemmalleen anteeksi lapsuudessaan tapahtuneen juomisen. Anteeksiantamisen motiivina on todennäköisimmin oman hyvinvoinnin lisääminen sekä suhtautumisen muuttuminen juomisen syitä kohtaan. Siihen, miten vanhemman alkoholismi näkyy lapsen elämässä pitkäkestoisesti, vaikuttaa muun muassa se, miten usein juomista on ilmennyt sekä se onko yksilöllä suojatekijöitä elämässään. Lisäksi keskeistä on tunne vaikutusmahdollisuudesta omaan elämään.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
24

Sundborger, Malin, i Martin Stordal. "Vårdlidande och alkoholism : en litteraturöversikt om alkoholberoende patienters upplevelser i mötet med sjukvårdspersonal". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3530.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Bakgrund Årligen går globalt sett över tre miljoner människor bort i sviterna av sjukdomar relaterade till överkonsumtion av alkohol. I Sverige ever fler än 300 000 personer med någon form av alkoholberoende. Dessa personer förekommer inom hälso- och sjukvården i allt större utsträckning och för att sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska förbli personcentrerat i deras möte fordras en förståelse för de svårigheter alkoholberoende personer ställs inför vid kontakt med vården. Syfte Att belysa upplevelser hos patienter med alkoholberoende i deras möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt bestående av fjorton kvalitativa forskningsartiklar. Data samlades in medelst sökningar i databaserna CINAHL complete, PsycINFO samt PubMed. Utvalda artiklar genomgick kvalitetsgranskning och sammanställdes därefter i en matris. Data analyserades genom integrerad analys.   Resultat Analysen gav upphov till två huvudkategorier: stigma och utebliven vård, båda med tillhörande underkategorier. Upplevelser av stigmatisering kring alkoholberoende som sjukdom gav upphov till vårdlidande. Ouppfyllda vårdbehov i form av utebliven omvårdnad, utebliven medicinsk hjälp, och illa bemötande från vårdpersonal föranledde ett ökat lidande. Slutsats Sjuksköterskor och annan personal inom hälso- och sjukvården behöver medvetandegöras om hur bristande bemötande och negativa attityder inom hälso- och sjukvården kan föranleda ett ökat vårdlidande hos personer med alkoholberoende. Detta kan påverka dessa personers förmåga att söka och erhålla vård. För att minska ett utbrett onödigt lidande behöver kunskap och förståelse om stigmatiseringens skadande effekter uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Detta för att upprätta ett personcentrerat och patientsäkert förhållningssätt som främjar denna patientgrupps hälsa.
Background Globally 3 million people die every year from diseases related to overconsumption of alcohol. In Sweden over 300 000 suffer from some form of alcohol addiction. These people are frequent visitors in the healthcare community and in growing numbers. For nurses to manage a person-centered care for these patients an understanding of their innate suffering and the difficulties surrounding their healthcare relationships need to be addressed. Aim To enlighten the experiences of patients with alcohol addiction in their encounters with the healthcare community. Method General review based on 14 qualitative scientific articles obtained from academic databases CINAHL complete, PsycINFO and PubMed. Chosen articles were selected through a qualitative review and compiled into a matrix. Analysis of data was performed using an integrated method. Results Two main categories emerged: stigma and non-care, each with underlying subcategories. Experiences of stigma related to alcohol addiction as a medical diagnosis could be seen as having a direct effect on suffering caused by care. Insufficient care in form of non-care, loss of medical aid, and poor treatment in healthcare encounters resulted in additional suffering. Conclusion Nurses and other healthcare personnel need to reach a greater understanding of the suffering effects of stigma related to alcohol addiction and its effect on these patients and their desire and ability to seek medical care. By doing so relieving unnecessary suffering and enabling a person-centered and secure care for these patients in their strive toward health when facing alcohol addiction.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
25

Folkesson, Daniel, i Krister Stensson. "Motivationens betydelse för behandling av alkoholproblem". Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1321.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
26

Ionescu, Mario. "Sucht und Gefühl ein anderer Zugang zur Suchtproblematik - Entwicklung und Evaluation eines Behandlungsprogramms zur Verbesserung der Gefühlswahrnehmung und Emotionsregulation bei Suchtkranken". Hamburg Kovač, 2009. http://d-nb.info/999787667/04.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
27

Veltrup, Clemens. "Abstinenzgefährdung und Abstinenzbeendigung bei Alkoholabhängigen nach einer umfassenden stationären Entzugsbehandlung /". Münster [u.a.] : Waxmann, 1995. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=006951963&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
28

Lundell, Eva, i Marita Svensson. "Bergsjöhöjd : ett boende för äldre hemlösa alhokolister". Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1421.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
29

Unterrainer, Human-Friedrich. "Spiritualität & Sucht Glaube als Ressource in der Alkoholismustherapie". Saarbrücken VDM, Müller, 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2795002&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
30

Demmerling, Rita. "Persönlichkeitseigenschaften, Persönlichkeitsstörungen und Alkoholmissbrauch bei Gewalttätern". Hamburg Kovač, 2005. http://www.verlagdrkovac.de/3-8300-2222-0.htm.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
31

Franz, Wolfgang. "Überlegungen zu therapeutischen Möglichkeiten für alkoholkranke Menschen mit Behinderung". Hamburg Diplomica-Verl, 1995. http://d-nb.info/987474626/04.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
32

Eikmeier, Markus. "Suizidalität bei Alkoholabhängigkeit Assoziation mit Persönlichkeitsstörungen". Saarbrücken VDM Verlag Dr. Müller, 2006. http://d-nb.info/991466861/04.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
33

Melin, Magnus, i Andreas Ruuth. "Att bryta nacken av skammen : En studie om kvinnliga alkoholister och skam". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28521.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research. Various researchers’ views and explanations concerning stigma are from Erving Goffman and Howard Becker, and concerning shame the views and explanations are from Tomas J. Scheff and Suzanne M. Retzinger. However, the theoretical standpoint of this study is Brené Brown’s Shame Resilience Theory.The results that can be drawn from this study are that shame is experienced as deep and difficult during the time when the alcoholic is active, but shame can decrease considerably with recovery. Interactions with other people were shown to be essential in affecting shame. The response of other people decided whether shame decreased or increased.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
34

Magdu, Dalila. "En studie om nyktra alkoholisters upplevelser av viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet". Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-527.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt.

Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet.

Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet.

Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
35

Blom, Maria, i Ann-Charlotte Gustafsson. "Sjuksköterskors bemötande av alkohol- och drogmissbrukare samt faktorer som påverkar bemötandet : En litteraturstudie". Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3126.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek” 

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
36

Zimmermann, Petra. "Alkoholkonsum bei Jugendlichen mit Angststörungen : eine Analyse der Komorbidität /". Saarbrücken : VDM, Verl. Dr. Müller, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2949048&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
37

Olm, Peter. "Soziale Therapie in der Suchtkrankenhilfe gegenwärtige Situation - erfolgreiche Modelle - Perspektiven /". Kassel : Kassel Univ. Press, 2004. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?idn=971034591.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
38

Freyer, Jennis. "Motivation zur Inanspruchnahme formeller Hilfen bei Alkoholproblemen : das Treatment-readiness-Tool (TReaT) /". Hamburg : Kovač, 2006. http://www.verlagdrkovac.de/3-8300-2361-8.htm.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
39

Hildebrandt, Hans-Adolf. "Sucht und Entfremdung zur Sozialpsychologie des zwanghaften Drogengebrauchs und seiner gruppenanalytischen Behandlung am Beispiel einer Gruppe männlicher Alkoholiker". Kassel Kassel Univ. Press, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?idn=986595489.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
40

Chiba, Katja. "Zur schwierigen Situation von Kindern aus alkoholbelasteten Familien Risiken und Chancen des Aufwachsens mit süchtigen Bezugspersonen". Hamburg Diplomica-Verl, 2007. http://d-nb.info/989566625/04.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
41

Franz, Wolfgang. "Überlegungen zu therapeutischen Möglichkeiten für alkoholkranke Menschen mit Behinderung /". Hamburg : Diplomica Verl, 2008. http://www.diplom.de/katalog/arbeit/10366.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
42

Nungässer, Ralf-Peter. "Wenn Eltern den Alkohol mehr lieben als ihre Kinder Erfahrungen Jugendlicher mit Alkohol in der Familie". Hamburg Diplomica-Verl, 1993. http://d-nb.info/987199218/04.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
43

Bertašiūtė, Erika. "Lietuvos alaus ir stipriųjų gėrimų rinkos dinamika". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2007. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2006~D_20070114_200913-73242.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
ZUSAMMENFASSUNG In dieser Arbeit analysiert man Alkoholgebrauch in Litauen. Der Autor will zeigen, das dieses Thema sehr aktuell ist, weil Alkoholverbrauch jetzt in unserem Land hoch ist. Besonders viel trinken junge Leute. Das Ziel der Arbeit analysieren: wie ändert sich Alkoholverbrauch in Litauen, besprechen Ursachen diesen Änderungen, vorschlagen Varianten, wie kann man Alkoholgebrauch vermindern. Die Aufgaben der Arbeit: 1. Analysieren die Alkoholproduktion den örtlichen Erzeuger. 2. Besprechen Alkoholimport und Export Änderungen. 3. Erörten die Änderungen des Alkoholverbrauches. 4. Analysieren Hauptgesetze der Alkoholkontrollepolitik. 5. Besprechen Ursachen, warum litauer so viel trinken. Im Anfang der Arbeit führt man statistische Angaben über Alkoholproduktion, Import, Export und Gebrauch an. Im zweiten Kapitel analysiert man Gesetze der Alkoholkontrollepolitik. Im letzte, dritte, Teil der Arbeit erört man Grundursachen, warum litauer so viel trinken. Der Autor will zeigen, wie hoch jetzt Alkoholgebrauch in Litauen ist und wie liberal ist Alkoholkontrollepolitik in unserem Land. Im Ende der Arbeit führt man Vorschläge an, wie kann man Alkoholverbrauch verkleinern.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
44

Hjelm, Emma, i Karolina Björn. "”Skyll dig själv?” – en litteraturöversikt om sjuksköterskors attityder gentemot alkoholister : Vad påverkar attityderna?" Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1531.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
45

Condor, Fransisko. "”Spiritus contra spiritum” : En religionspsykologisk studie av omvändelseprocesser hos medlemmar i Anonyma Alkoholister". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-152773.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
”Spiritus contra spiritum” - En religionspsykologisk studie avomvändelseprocesser hos medlemmar i Anonyma Alkoholister(”Spiritus contra spiritum” - A religious psychological study on transformation processesamong members of Alcoholics Anonymous)The purpose of this study was to understand and illustrate the conversion processes forpeople who have attained sobriety through membership in Alcoholics Anonymous. My aimwas to ascertain how the interviewees constructed their life story regarding their path tosobriety. I sought to learn how "God" as a function, a central tenet of AlcoholicsAnonymous, served the interviewees in achieving and maintaining sobriety. Dan P.McAdams’s (1993) The stories we live by: personal myths and making of the self, providedthe theoretical tools. Steinar Kvale´s (1997) The qualitative research interview provided themethod. The conclusion was that membership in Alcoholics Anonymous allowed theinformants a sense of healing, conversion and reconciliation from their earlier alcohol abuse.Through this confident community the informants were provided with the narrative meansto improve their life story and truth by a renewed identity and spiritual awakening.Keywords:
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
46

wågberg, magnus, i Marie-Louise Östling. ""Förr var det förr torrt nu är det för blött" : En kvalitativ studie om nyktra anonyma alkoholisters sociala situation". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14487.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
INLEDNING I samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol. Dessa sanktioner gör enligt den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963) de nyktra till avvikare och, som en följd av detta, inte känner att de är en del av gemenskapen. Även de ritualer som tillhör alkoholdrickandet gör att nyktra personer ställs utanför samhörigheten. Detta gör att många nyktra undviker att till exempel gå på fest, besöka pubar eller gå på släktträffar. Utanförskapet som skapas är dock inte statiskt utan beroende på kontexten. Enligt den amerikanske sociologen Randall Collins (2004) hålls samhället ihop av sociala interaktionsritualer. Dessa ritualer verkar för att skapa och upprätthålla solidaritet, inte minst inom stratifierade grupper och grupper i konflikt, men även inom fredliga grupper. Resultatet av att delta i sociala ritualer är en känsla av medlemskap, självförtroende och en önskan att handla på ett sätt som anses som det moraliskt rätta. Detta resultat bidrar till att en gränslinje uppstår som markerar vilka som tillhör ritualen och vilka som står utanför. Alkoholforskningen i Sverige har mestadels fokuserat på missbruk och konsumtionsmönster. Det har gjorts betydligt färre studier på den nyktra alkoholistens upplevelser av sociala sidoeffekter när det gäller relationer. Etnologen Ingegerd Sigfridsson diskuterar i Självklara drycker; kaffe och alkohol i social samvaro (2005) alkoholhaltiga drycker i termer av normer och avvikelser. Sigfridsson beskriver alkohol som en gemenskapsdryck i en social kontext. Den sociala tillvaron kan uppfattas lättare om man som de andra i gruppen tackar ja till drycken, om man tackar nej kan det kännas obekvämt eller att man avviker från de övriga. Som alkoholist kan man uppfattas som en avvikare då man dricker för mycket och som nykter alkoholist för att man helt tagit avstånd ifrån drycken. Sigfridsson (2005) skriver i sin avhandling att samhörighet och gemenskap kan skapas genom att förtära en dryck tillsammans med någon i en social situation. Detta kan vara en indikation på att gemenskapen i en social kontext är mycket viktigare än vad man dricker, man dricker fastän man inte vill. Ett exempel kan vara att man dricker alkohol trots att man egentligen inte tycker om det, man dricker ändå för att det passar in i den sociala samvaron. Den sociala tillvaron kan bli lättare om man tackar ja till drycken då personen kanske inte vill vara obekväm eller sticka ut. 3 Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Klass och kön kan dessutom relateras till alkoholkonsumtion. Sigfridsson säger att de personer som intervjuades hade en enformig bild av vad kvinnor respektive män eller medelklassen respektive arbetarklassen sägs föredra för drycker. En trångsynt bild är att vin kan betraktas som medelklassdryck medan öl och brännvin uppfattas som arbetardryck. I ett trångsynt perspektiv bortser man från könsperspektivet. Detta påvisas exempelvis genom att arbetarkvinnornas val av vin åsidosätts eller medelklassens mäns val av öl tonas ned. En alkoholdryck är på ett flertal sätt knutet till vad som förknippas vara ett rätt val, både ur ett klass- och könsperspektiv. Kontexten har här en stor betydelse. I en offentlig miljö är det svårare att handla friare än i en privat miljö där man även kan handla mer efter egna önskemål. Dryckesvalet indikerar sociala skillnader: social position och kulturell tillhörighet uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
47

Rosengren, Jeanette. ""...så fick jag lära det värsta av allt..." - en studie i kvinnlig prostitution och alkoholism i Malmö". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31984.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
En tjock beskrivning av en prostituerad kvinnas liv under och efter den reglementerade prostitutionen i Malmö.
An essay about a Swedish prostitute during the days of the regulated prostitution in Malmö.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
48

Jablonski, Lukasz. "Versuche zur Phytoremediation von schwermetallbelasteten Böden und Verwertung der beladenen Pflanzenreste durch alkoholische Gärung". Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2015. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-178430.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Diese Arbeit hat das Ziel zu prüfen, inwieweit Energiepflanzen, die zur Erzeugung von Bioethanol verwendet werden sollen, für eine Phytoremediation SM-kontaminierter Flächen geeignet sind. In den durchgeführten Arbeiten wurden Topinambur/Kartoffel (Knollen-pflanzen), Zuckerrübe und Winterroggen auf SM/R- haltigem Boden angebaut und die Abhängigkeit des Pflanzenwachstums und der SM-Aufnahme von den SM/R- Konzentrationen, den pH- Bedingungen und der Zugabe verschiedener Zuschlagsstoffe (zur Verbesserung der Bodenbedingungen und des Pflanzenwachstums) untersucht. Anschließend wurden Gärversuche zur Erzeugung von Bioethanol mit den belasteten Pflanzenresten durchgeführt. Weiterhin wurde auch eine Bilanzierung des Verbleibs von Schwermetallen in den verschiedenen Produkt- und Abproduktströmen durchgeführt. Um die Praktikabilität dieses Verfahrens zu untersuchen, wurde am Ende dieser Arbeit eine Energiebilanz durchgeführt sowie die Wirtschaftlichkeit betrachtet. Eine solche Kopplung der Phytoremediation mit einer anschließenden Erzeugung von Bioethanol ist bisher noch nicht aus der Literatur bekannt. Im Laufe der Arbeiten und Versuche hat sich gezeigt, dass der Anbau von Kartoffeln, Roggen und Topinambur auch unter den vorhandenen Bodenbedingungen (niedriger pH-Wert, wenig verfügbarer Stickstoff und Phosphor) uneingeschränkt möglich ist. Die Erträge von Topinambur und Winterroggen waren am besten bei mineralischer Düngung, ohne eine Intervention im organischen Substanzgehalt und im pH-Wert des Bodens, aber nur durch ausreichende Düngung mit Stickstoff. Die Vergärung aller Pflanzen verläuft unproblematisch, die Ausbeute aus 100 kg Rohstoff ist vergleichbar mit unkontaminiertem Pflanzenmaterial. Die Gärflüssigkeit aus der Vergärung aller Pflanzen und der feste Gärrest aus der Winterroggen- und Zuckerrübenvergärung lässt sich gesetzeskonform als Dünger nutzen. Der feste Gärrest aus der Kartoffel- und Topinamburgärung darf wegen einer Überschreitung der Grenzwerte von Cd und Ni nicht als Dünger verwertet werden. Er muss einer anderen Verwendung zugeführt werden (z.B. Verbrennung und Deponie). Der beste Austrag von Metallen pro Hektar in einer Vegetationszeit kann mit Topinambur erreicht werden (5189 g Al, 568 g Ni, 18,6 g Cd und 2,1 g U). Das Energiegewinn/Energieeintrag-Verhältnis, wenn nur die Pflanzenteile, die Stärke oder direkt vergärbare Zucker enthalten, in Alkohol umgewandelt werden, überschritt im Fall der Kartoffel (1,13) und des Winterroggens (1,16) den Wert 1 und im Fall der Zuckerrübe wurde fast der Wert 1 erreicht. Ein monetärer Gewinn ist zu erzielen mit der Alkoholherstellung aus Zuckerrüben, Winterroggen und Kartoffeln. Den besten Gewinn gewährleisten die Zuckerrübe mit über 1000 €/ha und der Winterroggen mit 447 €/ha. Ein solches Verfahren kann einen Beitrag zur schonenden Rekultivierung schwermetall-kontaminierter Flächen leisten (Habitaterhaltung, geringere Hypotheken für zukünftige Generationen), die Kosten der gesamten Sanierung durch einen Erlös senken sowie einen Beitrag zur Erzeugung eines CO2-neutralen Energieträgers leisten.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
49

Bauer, Nicole Eberhard Jana. ""Die vergessenen Kinder" - eine Herausforderung an die soziale Arbeit Interventionsfeld für die ambulante Suchtberatung in Zusammenarbeit mit der Sozialpädagogischen Familienbegleitung". Bern Ed. Soziothek, 2004. http://www.soziothek.ch/?3-03796-102-3.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
50

Zimmermann, Petra. "Alkoholkonsum bei Jugendlichen mit Angststörungen eine Analyse der Komorbidität". Saarbrücken VDM, Müller, 2003. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2949048&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Zugl.: Dresden, Techn. Univ., Diss., 2003 u.d.T.: Zimmermann, Petra : Die @Bedeutung von Angststörungen für die Entwicklung von erhöhtem Alkoholkonsum und Alkoholstörungen bei Jugendlichen und jungen Erwachsenen
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Możesz być także zainteresowany bibliografiami na temat „Alkoholisme” dla innych typów źródeł:
Artykuły w czasopismach Książki
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii