Gotowe bibliografie tematyczne / ADHD / Rozprawy doktorskie

Rozprawy doktorskie na temat „ADHD”

Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: ADHD.
Autor: Grafiati
Data publikacji: 4 czerwca 2021
Data aktualizacji: 25 maja 2024

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych

Wybierz rodzaj źródła:

Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „ADHD”.

Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.

Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.

Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.

1

Haber, Jill M. "ADD/ADHD, being a sibling". Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 2000. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape3/PQDD_0020/MQ55214.pdf.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
2

Göransson, Elin. "ADHD". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31728.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en funktionsnedsättning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frågor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och kan även vara hyperaktiva. I undersökningen framkom resultatet att barn som har diagnosen ADHD behöver hjälp med att strukturera upp sin vardag med hjälp av till exempel schema och fasta rutiner. Det framkom även att pedagogen behöver se till barnets behov genom att få fram rätt material och rätt undervisning. Även att ha ett gott samarbete mellan skolan och hemmet är viktigt till att hjälpa barn med ADHD att spara energi och klara av en skoldag.
The thesis is a qualitative study of how teachers work with children who have ADHD. The acronym ADHD stands for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and is a disability. For the study, five teachers were interviewed. The issues that have existed in the interviews had its emphasis on how the teachers work with children who have ADHD. Children having this type of diagnosis usually have difficulties with attention, impulsivity and may be hyperactive. The study showed results that children with ADHD need help to structure their life with the help of such schedule and fixed routines. It also emerged that the teacher needs to ensure the child's needs by getting the right material and the right instruction. Even to have a good working relationship between home and school is essential to helping children with ADHD to save energy and manage a school day.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
3

Aban, Sara, i Puya Alemirad. "ADHD : En kvalitativ studie om vuxna med ADHD". Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15857.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi. Detta för att få en bredare förståelse för respondenternas upplevelser samt förklaringar utifrån teorierna. Slutsatsen berörde diskussioner gällande hur intervjurespondenterna lever med ADHD idag, hela utvecklingsprocessen som diagnosen gav upphov till samt omgivningens syn på ADHD som något avvikande. Utvecklingsprocessen som respondenterna genomlevde innan de accepterade diagnosen som en del av sin identitet gav upphov till en modell som tydligare förklarar de faser respondenterna upplevde. Detta från att diagnosen sattes tills de anammat diagnosen och även använde sig av den i positiva ändamål, exempelvis att arbeta med andra som har ADHD.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
4

Meyer, Nancy Edith. ""Current ADD/ADHD practices in the state of Wisconsin" /". Diss., ON-CAMPUS Access For University of Minnesota, Twin Cities Click on "Connect to Digital Dissertations", 2000. http://www.lib.umn.edu/articles/proquest.phtml.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
5

Williamson, Kimberly Dawn. "DISCRIMINATING BETWEEN ADHD, ADHD WITH A COMORBID PSYCHOLOGICAL DISORDER AND MALINGERED ADHD IN A COLLEGE SAMPLE". UKnowledge, 2013. http://uknowledge.uky.edu/psychology_etds/33.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The current study examined the efficacy of various neuropsychological measures for differentiating ADHD and comorbid ADHD from malingered ADHD in a large state university sample. The sample consisted of 23 nonclinical individuals assigned to malinger ADHD (NLM), 9 nonclinical individuals responding honestly (NLH), 22 individuals with diagnoses of ADHD only (ADHD-H), 9 individuals with comorbid ADHD/Learning Disorder presentations (ADHD-LD), and 13 individuals with comorbid ADHD/Anxiety presentations (ADHD-ANX). Due to limited sample sizes, the ADHD-LD and ADHD-ANX participants were pooled to create a comorbid ADHD group (ADHD-CO n = 22). The study utilized a simulation design with a NLM group instructed to feign ADHD while the other groups responded under standard instructions. The TOMM, LMT, NV-MSVT, and CTIP variables performed well, but the DMT did not. The WAIS-IV and WJ-III variables did not adequately differentiate malingered and comorbid ADHD.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
6

Wahlstrom, Maria Jennifer. "THE EFFECTS OF STEREOTYPE THREAT ON STUDENTS WITH ADD/ADHD". Thesis, The University of Arizona, 2009. http://hdl.handle.net/10150/193007.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
7

Lind, Sara, i Hanna Engdahl. "Motorisk förmåga hos vuxna med ADHD och ADD : En tvärsnittsstudie". Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159778.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Introduktion: Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos hos vuxna i Sverige med en prevalens på 2,5%. Karakteristiska problem är hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Attention Deficit Disorder, ADD, är en form av ADHD som innebär problem med uppmärksamhet och koncentration. Kunskapen om förekomst av motorikstörningar hos vuxna personer med ADHD och ADD är ännu begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva motorisk förmåga hos en grupp vuxna med ADHD och ADD samt jämföra eventuella skillnader mellan dessa grupper. Metod: Denna studie är en del av ett större projekt vid Neurorehab Sävar, Västerbotten. Motorisk förmåga bedömdes för 109 personer enligt The Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency second edition, som i vuxen ålder fått diagnosen ADHD eller ADD. Testet är uppdelat i fyra motoriska områden; Fine Manual Control, Manual Coordination, Body Coordination, Strength and Agility, och en summering av alla områden: Total Motor Composite. Datamaterialet analyserades med oparade t-test och Mann-Whitney U-test och jämfördes deskriptivt mot normativa data. Resultat: Gruppen med ADD hade signifikant bättre poäng i Fine Manual Control än gruppen med ADHD: 60 (9) respektive 53 (10.75), p=0.027. Enligt beskrivande kategorier för Total Motor Composite hade 36,5% ur gruppen ADHD en individpoäng som var under till väl under genomsnittet jämfört med normativa data och 61.5% lika med genomsnittet. Gruppen ADD var 41.1% under till väl under genomsnittet och 59% lika med genomsnittet. Konklusion: Gruppen med ADD förefaller ha bättre finmotorik än gruppen med ADHD. Resultaten indikerar att motoriken är nedsatt hos vuxna personer med ADHD/ADD för över 30%. Ytterligare forskning om motorikstörning, vuxna och diagnosen behövs.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
8

Svensén, Sofia. "ADHD Läkemedel : Påverkar föräldrars utbildningsnivå medicinering av barn med ADHD?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43544.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD.
This study examined some factors that can influence which childrenthat medicate with Central Nervous System (CNS) drug. Are there alink between differences in CNS drug use for children with ADHDconnected to parents’ educational level. The research questions of thisstudy were: 1) What are the impacts of parents’ education level onCNS drug use by children with ADHD? and 2) Are there differencesbetween these group of children and children newly diagnosed withADHD in this regard? Aggregated data for this study was collectedfrom The national patient register, Pharmaceutical register, andEducation register. Number of participants in the first group was37959 and the second group consisted of 9443 children. The resultsshowed that children whose parents had Swedish gymnasium as theirhighest education were the ones with the highest treatment proportion,but there were no differences in time of treatment considering theparental education level.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
9

Olsson, Simon. "ADHD i musikklassrummet". Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2973.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen: Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta? Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD. Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
10

Wood, David. "Cases in ADHD". Digital Commons @ East Tennessee State University, 2018. https://dc.etsu.edu/etsu-works/7677.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
11

Nilsson, Helena. "ADHD och inkludering". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32121.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens. Informanterna tänker rätt snarlikt kring inkludering – att eleverna med ADHD ska vara inne i vanliga klasser på sina villkor och känna gemenskap och tillhörighet i den stora gruppen. De ska vara med i den vanliga undervisningen så mycket det bara är möjligt. Mina informanter är noga med att ha struktur och tydlighet i sin undervisning och att hela tiden anpassa lärandesituationer och sociala situationer efter eleven med ADHD så att han/hon ska lyckas. Informanterna tyckte det var en självklarhet att elever med ADHD ska inkluderas i den vanliga undervisningen med det stöd och uppmuntran han/hon kan tänkas behöva av vuxna i sin närhet. Skolformerna för elever med diagnosen ADHD har varierat under åren sedan diagnosen kom. Förr gick de flesta av dessa elever i särskilda undervisningsgrupper, specialklasser eller obsklasser där de skulle få särskilt stöd för att uppnå lärandemålen. Idag är pendeln mer att skolan ska inkludera dessa elever i den vanliga klassen och individanpassa undervisningen för att dessa elever ska uppnå lärandemålen och vara en del av en helhet. Särskilda undervisningsgrupper är mer och mer på väg att försvinna helt.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
12

Nilsson, Karolina, i Sanna Arvidsson. "Föräldrars syn på stödinsatser och bemötande gällande barn med ADHD/ADD". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11422.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen. Föräldrarna menade även att samspelet mellan skolan och barnet påverkade barnet i negativ riktning då de blev ofördelaktigt bemötta samt inte fick tillräckliga stödinsatser. Slutsatsen påvisade att föräldrarna upplevde att skolans stödinsatser samt skolpersonalens bemötande hade betydelse för hur barnet lyckades klara av skolan samt hur de utvecklade sin självbild.
The aim of this study was to examine whether parents of children with ADHD/ADD felt that their children received the support they needed in school and how the children were treated by the school staff. Furthermore, we examined how parents felt that the interaction between the school and the student affected their children. The study used a qualitative method in which the collected material was interpreted though symbolic interactionism and labeling theory. Four parents with children with ADHD/ADD have been interviewed. The results showed that parents felt that their children had inadequate or no assistance and some children were treated unfavorably by school staff. Parents also suggested that the interaction between school and child affected the child negatively because they were unfavorably treated and did not receive sufficient support. The conclusion of the study showed that the parents felt that school support activities and attitudes of the staff had a negative effect on their children’s ability to cope with school and their self-image.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
13

Fogelström, Ulf. "ADHD som meningsskapande diskurs : om ADHD i socialt arbete i kriminalvården". Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7078.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

The aim of this study is to discuss the diagnosis ADHD as a meaning-making discourse that is something more than just a diagnosis with a set of symptoms. I aim to discuss that the diagnosis is productive and can be seen as a means to control and to comfort individuals. The research was based on a method consisting of an idea analysis and a discourse analysis. I am using both a discourse analysis and a critical ideology analysis as perspectives. These perspectives are also based on a general theory of late modernity. In the course of this analysis of ideas and discourse I pursue a series of questions. In this course I focus on four themes. These are late modernity and its focus on the individual, social work and its search and need for methods in its daily practical work, the diagnosis and specifically ADHD and crime control and treatment of criminals. The analysis is done by comparing these themes to the main question of this essay. The main question is: How can the diagnosis ADHD be seen as a meaning-making discourse in the social work with criminals? The empirical material is restricted to the last of these four themes and it is in relation to that, that the discourse analysis as a method takes place. This study is partly using Foucaults theory of selfdiscipline. The result is that ADHD has a potential to explain a lot of social problems.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
14

Enblom, Pernilla. "ADHD-Design : En undersökning av bilder om, för och av ADHD". Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3317.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Undersökningen baseras på frågorna, ”Hur kan pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut idag?” och ”Hur kan en undervisningsmetod som är utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd för människor med diagnosen ADHD se ut?” Syftet är att ur ett designpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogiska metoder för människor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifrån en diskursanalysinspirerad metod. Undersökningen använder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbenämning för pedagogik avsedd för människor med diagnosen ADHD. Jag har använt mig av en diskursinspirerad metod för att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda för människor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, för och av ADHD.Under arbetets gång har jag letat efter människor med diagnosen ADHD för att tillsammans utveckla pedagogiska metoder. Detta resulterade i en workshop i slutet av arbetet men namnet ”Gör ditt eget diagnos-smycke”, där personer med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deltog. Min gestaltning bestod av ”Diagnos-smycken” gjorda av deltagare på workshopen inklusive mig själv. De flesta smyckena har en medföljande text som förklarar/beskriver eller berättar något om smycket och/eller om den egna diagnosen/diagnoserna.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
15

Hasselgren, Therese, i Therese Hasselgren. "ADHD i skolan, Grundskollärares metoder i arbete med barn med ADHD". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34787.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
16

Terchek, Joshua J. "ADHD and Self-Discrepancy: The Social Construction of ADHD in Adulthood". Case Western Reserve University School of Graduate Studies / OhioLINK, 2013. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=case1363604180.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
17

Isa, Castenberg, i Erstrand Elsa. "Det själsliga dilemmat av ADHD : Kan personlighetsdrag påverka upplevelsen av ADHD". Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-170472.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Den allmänna beskrivningen av ADHD är en pojke med koncentrationssvårigheter. En pojke inte en flicka. Alla människor besitter olika personlighetsdrag, personlighetsdragen extraversion och neuroticism har ofta sammankopplats med ADHD. Vilken typ av ADHD-diagnos individen har samt om eventuell samsjuklighet uppstår kan påverka individens välmående. Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan extraversion respektive neuroticism och upplevelsen av att leva med ADHD. Med en kvantitativt ansats har en webbenkät skickades ut på Facebook. Urvalet bestod av 77 kvinnor. Resultatet påvisade att neuroticism var en signifikant prediktor till kvinnors upplevelse av att leva med ADHD (p <0.01). Neuroticism ökar känslan av skam och stigma hos kvinnor med ADHD. Grad av extraversion visade sig inte vara en signifikant prediktor till upplevelsen av skam och stigma. Studiens begränsningar och framtida forskning framförs vidare i diskussionen.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
18

Otterstedt, Charlotte. "Motorisk förmåga hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd : En tvärtsnittsstudie". Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173386.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Introduktion: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (AD(H)D/ ADD) och Autismspektrumstillstånd (AST) är livslånga tillstånd som ger påtagliga konsekvenser för individen. Förekomst av andra utvecklingsrelaterade tillstånd liksom fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt. Kunskapen om den motoriska förmågan hos vuxna med neuropsykiatriska tillstånd är begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva den motoriska förmågan hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Jämföra diagnosgrupperna och undersöka eventuella skillnader. Metod: I studien ingick 151 personer som diagnostiserats i vuxen ålder. Den motoriska förmågan undersöktes med Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, BOT-2. BOT-2 är ett normbaserat, validerat testbatteri som utgörs av fyra motoriska områden uppdelat på åtta delområden, som ger en sammanlagd poäng. Datamaterialet har analyserats med One Way ANOVA, oberoende t-test, Kruskal- Wallis test och Mann Whitney U-test. Deskriptiva data jämfördes med normvärden i BOT-2. Resultat: Jämfört med normvärden i BOT-2 låg 56% av studiepopulationen på en genomsnittlig nivå, 39 % under genomsnittet och övriga väl under genomsnittet i totalpoäng. I området handmotorisk kontroll låg medelvärdet i alla tre grupper under det normerade medelvärdet. Gruppen med Autismspektrumtillstånd hade nedsättningar inom flest områden jämfört med normvärden I AST gruppen låg resultaten i balans och bilateral koordination signifikant lägre jämfört med grupperna ADHD och ADD. I finmotorisk kontroll presterade ADD gruppen signifikant högre än i ADHD gruppen. Konklusion: Nedsättningar i den motoriska förmågan förefaller vanligt hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd, och särskilt hos dem med AST. Vid neuropsykiatriska utredningar av vuxna bör också den motoriska förmågan bedömas. Mer forskning om förekomsten och behandling av motoriska nedsättningar vid neuropsykiatriska tillstånd är angeläget.
Introduction: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (ADHD/ADD) and Austim Spectrums Disorder (ASD) are lifelong conditions that often causes severe consequences for the individual. The co-existens of related neurodevelopmental disorders as well as mental and physical illness is common. Knowledge about motor performance in adults is limited. Aims: To explore och describe motor performance in adults diagnosed with ADHD, ADD och Austism Spectrum Disorder. To performe group comparisons and explore differences between groups. Methods: The population consisted of 151 inividuals diagnosed as adults. Motor abilities were examined using the Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, second edition, a reference-based test of fine och gross motor skills. BOT-2 consits of eight subscales organized in four composits, and a total score. One Way ANOVA, independent t-test, Kruskal- Wallis test and Mann Whitney U statistic tests were used in the analysis. Descriptive data was analysed according to normbased data in  BOT-2. Resultat: In the population 56% perform within average and 39 % below average in Total Point score, compared to values in BOT-2. All groups performed below average in Manual Coordination. Most deficits appeared in the ASD group. The ASD group scored significantly lower in bilateral coordination and balance compared to the ADHD and ADD group. In Fine Motor Control the ADHD group performed significantly lower than the ADD group. Conclusion: Deficits in motor performance appears to be common in adults with the diagnosis ADHD, ADD och ASD, especially among individuals with ASD. When adults are clinically investigated, motor abilities should also be adressed. Further studies exploring motor abilities is recommended.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
19

Moberg, Åsa. "ADHD på förskolan : Hur verksamheten kan organiseras kring ett barn med ADHD". Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Syftet med denna rapport är att visa hur man på en förskola kan organisera verksamheten kring ett barn med diagnosen ADHD.

Denna rapport är en fallstudie som är gjord på en förskola. Barnet med diagnosen är snart 4 år. I undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som arbetar på förskolan. För att resultatet skulle bli så tillförlitigt som möjligt användes även observation som metod.

Resultatet visar att ett samarbete med andra enheter såsom habilitering och resursteam och även med föräldrar är av stor betydelse. Det krävs samverkan och samsyn såväl externt som internt mellan pedagogerna på skolan men även mellan pedagogerna och förskolans ledning.

Fokus i den pedagogiska verksamheten läggs på social träning där pojkens styrkor lyfts fram. Pedagogerna anser detta vara av stor vikt för pojkens utveckling. Impulskontroll och koncentrationsträning sker enskilt med en pedagog. Denna träning sker med handledning från habiliteringen.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
20

Huurre, Keyser Denise, i Helene Vallberg. "ADHD i kriminalvården : en kvantitativ studie om personalens syn på funktionshindret ADHD". Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1186.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området. Resultatet av vår undersökning visar att personer med ADHD inom kriminalvården skiljer sig på olika punkter gentemot övriga intagna. Personalgruppen upplever att målgruppen är mer svårmotiverad än övriga intagna när det gäller studier, behandling och dagliga rutiner. Detta skapar problem då behandlingsmetoder för personer med ADHD saknas. Personalen upplever också att personer med funktionshindret oftare än andra intagna är inblandade i konflikter, något som antagligen påverkar fängelsevistelsen negativt i stället för att stärka individen att bättre klara ett liv efter frigivning.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
21

Haraldsson, Elina, i Malin Riberth. "ADHD och arbete : Arbetsgivares uppfattningar om personer med diagnosen ADHD på arbetsplatsen". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22400.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar. Resultatet presenteras i fem teman. Viktiga slutsatser är att informanterna ansåg att ADHD är ett svårfångat fenomen. Personer med ADHD anses kräva mycket tid, tolerans och tålamod av arbetsgivaren. Det ansågs finnas en lägsta gräns för hur mycket vinstdrivande verksamheter kan och bör anpassa sig efter de anställdas behov. Eko-nomiskt stöd ansågs vara nödvändigt för att kunna anpassa arbetsplatsen. Informanterna ansåg att det kan gagna arbetsgivaren och personen själv om personen berättar om sin diagnos. Sam-tidigt trodde informanterna att det kunde finnas svårigheter i att få ett jobb om en person be-rättar att denne har en diagnos innan denne är anställd. Genomgående för studien är att ar-betsgivarna anser att det är viktigt att se personen och inte diagnosen. Informanterna utgick mestadels från den medicinska modellen i studien och hade en tendens att kategorisera perso-ner med ADHD.
The purpose of this study is to analyze what kind of perceptions employers have regarding ADHD in the workplace. Semi-structured interviews were used as data-collection-method. The selection consist seven interviews with employers within the private sector. The study has been inspired by the phenomenographic approach. The medical and social model in relation to disability as well as social-categorizations is the analytical tools. The results are presented in five themes. Our study shows that employers thought that ADHD is a phenomenon which is difficult to define. According to the informants ADHD requires much time, tolerance and pa-tience. For the employers there seemed to be a limit regarding how much the workplace can adapt to the individual, and financial support was considered necessary to adapt the work-place. Employers felt that it is beneficial if the person with ADHD is open about his diagno-sis. However, they also thought it could be more difficult to get a job if the person talked about his diagnosis before he is employed. Throughout the study employers considered it to be important to see the person behind the diagnosis. The employers regarded mostly disabili-ties from the medical model and had a tendency to social-categorized people with ADHD.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
22

Winter, Helen. "ADHD : "because you're worth it" : the marketisation of ADHD to adult women". Thesis, University of East London, 2013. http://roar.uel.ac.uk/3459/.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Drawing on the traditions of discursive psychology and critical discourse analysis this study examined the marketisation of ‘Attention-deficit/hyperactivity disorder’ (ADHD) to women in a small sample of online YouTube videos. Of specific interest was the constructed and constructive nature of discourse at a ‘micro’ level, with a particular focus on the reification and commodification of the ‘ADHD-product’; and the discursive strategies used to persuade women of the potential benefits of ‘ADHD’ diagnosis and ‘treatment’. The video material analysed represented a combination of first person testimonies from the ‘sufferer’, and the sharing of ‘expertise’ by ‘professionals’, and comprised of both verbal and visual aspects. The analytic categories generated told a ‘story’ of the construction and commodification of the ‘ADHD-product’, unproblematically positioned within the biomedical discourse; followed by the active promotion of ‘ADHD’ to women, with strong endorsements for the use of stimulant medication to ‘enhance performance’ and ‘increase one’s potential’. Attention was also paid to the possibility that this diagnosis might threaten women’s selfhood and undermine personal authenticity. Implications for research and professional practice are discussed in light of the analysis.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
23

Matthiasen, Eirik Blø. "Kan bevegelser avdekke ADHD?" Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Engineering Cybernetics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-10492.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Hensikten med denne oppgaven er å undersøke om det er mulig å skille testpersoner med og uten ADHD ved hjelp av metoder fra kybernetikken, basert på et sett med data samlet inn fra et dataspill. En rekke egenskaper blir trukket ut av datasettet og benyttet til klassifisering. Klassifisering blir foretatt ved hjelp av en lineær diskriminantmetode, flerlags perceptronnettverk og en Parzen-Window metode. Det beste klassifiseringsresultatet ble oppnådd mellom klassene ADHD-PI og Kontroll av flerlags perceptronnettverk. Resultatet som ble oppnådd var en spesifisitet for ADHD-PI på 0,78 og en sensitivitet for Kontrollgruppen på 0,67. For lineær diskriminantanalyse var resultatet for denne klassekombinasjonen en spesifisitet for ADHD-PI på 0,71 og en sensitivitet for Kontrollgruppen på 0,7. Egenskapen middelverdi, tid mellom klikk var representert i egenskapskombinasjonen som ga dette resultatet. Egenskapen middelverdi, tid mellom klikk utgjør det optimale subsettet av egenskaper. For klassekombinasjonen ADHD-C og Kontroll ble det beste resultatet oppnåd ved lineær diskriminantanalyse med egenskapene 3,6,8,9 og 15. Spesifisieten for ADHD-C er 0,77 og sensitiviteten for Kontrollgruppen er på 0,62. Klassekombinasjonen ADHD-C og ADHD-PI hadde de laveste klassifiseringsresultatene. Det beste resultatet for denne klassekombinasjonen ble oppnådd med Parzen-Window-teknikken, som ga en spesifisitet for ADHD-C på 0,47 og en spesifisitet for ADHD-PI på 0,76. Ved bruk av lineær diskriminantanalyse lykkes det til en viss grad å skille mellom de to ADHD-variantene og Kontrollgruppen.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
24

Onescuk, Tanja. "ADHD och/eller anknytning?" Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1761.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd? 24 personer, som har fått diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos adhd. När det gäller fördelning av tre otrygga anknytningsstilar visar det sammantagna resultatet att grupperna inte skiljer sig när det gäller Otrygg/Undvikande/Avvisande anknytningsmönster. Förekomst av Otrygg/ Ambivalent anknytning och Otrygg/Undvikande/Rädd anknytning är högre bland personer som har fått diagnos adhd. Studieresultat visar att det finns ett samband mellan vuxnas anknytningsmönster och diagnosen adhd. Mer omfattande studier krävs för att undersöka frågan om orsakssamband mellan biologisk sårbarhet och tidig miljöpåverkan.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
25

O'Reilly, Seamus Kelly. "Teaching students with ADHD". Online pdf file accessible through the World Wide Web, 2007. http://archives.evergreen.edu/masterstheses/Accession89-10MIT/O'Reilly_S%20MITthesis%202007.pdf.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
26

Pyle, April Delilah. "ADHD focused homework intervention". Scholarly Commons, 2009. https://scholarlycommons.pacific.edu/uop_etds/2793.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The purpose of this study was to assess the effects of a homework intervention program designed to include children with ADHD. Children participated in a 5-week homework skills class, with their parents attending a one time homework training session. In conjunction with this class, parents were attending a 10-week behavioral parenting program. Participants included 11 children (4 diagnosed with ADHD) from 1st through 6th grade who were randomly assigned to start the homework skills class during the first or second 5 weeks of the program. Homework skills taught in the class included organization, learning styles, homework routines, time-management, goal-setting, self-management, and increasing motivation. Parent reports on the Homework Problem Checklist showed no significant treatment effects; however, trends showed a decrease in homework problems at post-treatment and follow-up, specifically for children with more severe homework problems. This is a potentially effective homework intervention for children who have severe homework problems with or without an ADHD diagnosis. Implications, limitations, and future research are discussed.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
27

Tuomela, A. (Anni). "ADHD ja pedagoginen tuki". Bachelor's thesis, University of Oulu, 2018. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201805051599.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Kandidaatin tutkielmani aiheena on ADHD ja pedagogiset tukikeinot. Tavoitteenani on tehdä kirjallisuuskatsaus siitä, millainen ilmiö ADHD on ja millä tavoilla ADHD-oireisia oppilaita voidaan tukea koulussa ja koulun ulkopuolella. Koulu on yksi tärkeimmistä lapsen oppimisympäristöistä ja opettajat ovat suuria vaikuttajia lapsen kehitykseen. Vahvuusperustaisuus ADHD-oireisten lasten tukemisessa, kouluarjen tukikeinot ja pedagogiset interventiot ovat työkaluja ADHD-oireilun vähentämiseksi koulussa ja kouluviihtyvyyden lisäämiseksi. ADHD:n tukimuodoissa tulee huomata myös kolmiportainen tuki esimerkiksi erilaisten interventioiden käytössä. Käsittelen myös muita ADHD:n tukimuotoja, joita tyypillisesti käytetään koulussa olevien tukimuotojen lisänä. Tärkeimpiä näistä ovat lääkehoito ja psykososiaaliset kuntoutusmuodot, kuten kognitiivinen käyttäytymisterapia ja vanhempainohjaus. Tutkielmani tarkoituksena on tarjota perustietoa ADHD:sta ja ADHD-oireisten lasten tukimuodoista kasvattajille ja muille asiasta kiinnostuneille.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
28

Polaha, Jodi. "ADHD for Integrated Care". Digital Commons @ East Tennessee State University, 2018. https://dc.etsu.edu/etsu-works/6655.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
29

Polaha, Jodi. "ADHD in Primary Care". Digital Commons @ East Tennessee State University, 2011. https://dc.etsu.edu/etsu-works/6690.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
30

Al, Saati Edsman Hannah. "Föräldraskap och ADHD : En kvalitativ studie om förhållningssätt till att vara förälder med ADHD, samt till föreställningar om ADHD och föräldraskap". Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168275.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
ADHD är en diagnos som länge givits till barn. Därför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om föräldrar med ADHD, denna har fokuserat på deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förälder och ha en ADHD-diagnos saknas. Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sätt som föräldrar med ADHD kan förhålla sig till föreställningar kring föräldraskap och ADHD.  Den har även haft som syfte att ge förståelse för några olika sätt som personer som är föräldrar och har en ADHD-diagnos kan se på sig själva och sitt föräldraskap. Studien bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med föräldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos. I studiens teoretiska referensram ses både funktionsförmåga och föräldraskap som något som påverkas av sociala normer och maktordningar. Kön och ålder framkom i analysen som starkt strukturerande ordningar i diskurser gällande både ADHD och föräldraskap. Intervjupersonerna gav uttryck för att en ADHD-diagnos kan innebära både svårigheter och tillgångar i föräldraskapet. Svårigheterna kan bland annat utgöras av stresskänslighet och brist på struktur. Bland tillgångarna kan nämnas hög aktivitetsnivå och barnasinnet i behåll. Av studiens resultat framkommer också att vissa föräldrar med ADHD kan se föräldraskapet som en tillgång och resurs. Studien gör inte anspråk på att uttala sig om skillnader mellan föräldrar med och utan ADHD. Samma goda och mindre goda erfarenheter och egenskaper kan finnas hos många föräldrar både med och utan ADHD, däremot förklarade intervjupersonerna i intervjusituationerna vissa styrkor och svagheter utifrån sin ADHD-diagnos.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
31

Burgess, Jennifer L. "Comorbid implications how does ADD/ADHD affect college students vocationally and educationally? /". Online version, 2000. http://www.uwstout.edu/lib/thesis/2000/2000burgessj.pdf.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
32

Rydén, Caroline. "Upplevelsen av ADHD : - En studie om att leva med ADHD i vuxen ålder". Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-892.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
33

Odin, Kicki, i Karin Johansson. "Vägledning på grundskolan och ADHD : Studie- och yrkesvägledares arbete med elever med ADHD". Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Department of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40844.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete.


The aim of the study was to increase the knowledge of how some career counselors work with students with ADHD and what skills and resources they might have to support well-founded career choices. Qualitative interviews were accomplished and the result shows that the respondents personalized guidance to a large extent, for students with ADHD above all through more time, educational visits, accompanied by someone, visualization and empowerment. They use no specific guidance method for these students, but it turns out that it would be welcomed with method development, training and increased cooperation.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
34

Rasmusson, Mahlin, i Cecilia Spring. "ADHD-diagnos - vad gör skolan sedan? : Specialpedagogers tankar om ADHD diagnos i grundskolan". Thesis, Stockholm University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8184.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.

I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.

Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper.

Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen.

Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna.

Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand.

Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
35

Yngström, Sofia. "ADHD och musik : Jobbar skolan med musik som inlärningmetod för barn med ADHD?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-15454.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music. A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on. Pupils with musical intelligence are absorbing information and learn through songs, rhythms and melodies. Then they associate their knowledge through this. In this essay, I interviewed two special education teachers and asked them how and if they use music in their special education with pupils that got ADHD. The result is that they are not using the music to a greater extent, but they would like to. Two music teachers were also interviewed to get a picture of what teachers with interest in music would like to do in school to make use of the music for the pupils that struggles.
ADHD är en diagnos som gör att eleven och till viss del alla omkring eleven får det jobbigt. En elev med ADHD får ständigt nya impulser och har svårt att rikta sin koncentration till samma ställe. Detta gör att det blir svårt för eleven att ta in instruktioner om en skoluppgift samt att bibehålla fokus och koncentration på uppgiften. När eleven tappar koncentrationen kan hon eller han ofta bli högljudd och därmed störa alla andra elever i klassrummet. Att eleverna tappar koncentrationen beror till viss del på svagt arbetsminne, vilket går att träna upp. En studie har visat att man genom musik, i detta fall instrumentalt genom övning, kan träna upp sitt arbetsminne. Teorier om att alla människor har en multipel intelligens som framträder vid inlärning är en del i denna uppsats då skolan ska främja alla barn och se till individen och dess lärande. Multipla intelligenser innebär att varje människa lär sig på olika sätt, exempelvis genom den musikaliska intelligensen som denna uppsats till viss del riktar in sig på. Genom musikalisk intelligens tar eleven till sig information och lär sig genom sånger, rytmer och melodier och associerar sedan sin kunskap genom detta. Till denna undersökning har jag intervjuat två specialpedagoger om hur och om de använder musiken i deras specialundervisning med elever med ADHD. Resultatet är dock att de inte använder musiken i större utsträckning, men att de vill veta mer. Två musiklärare intervjuades också för att få en bild om vad lärare med musikintresse tycker att man ska göra i skolan för att använda sig av musiken.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
36

Karlsson, Erica, i Elin Jälmevik. "En sen ADHD-diagnos : Individers upplevelser av en ADHD-diagnostisering i vuxen ålder". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103607.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
The purpose of this study was to investigate how an ADHD diagnosis late in life as an adult can have effected childhood and adult life. It is a qualitative study executed by interviewing four adults, two men and two women. The individuals in the study had all experienced difficulties in their childhood and in school and had all felt different from the rest of the ambient. None of the interviewees were on medication for ADHD but most were open for trying. Support from school or other settings had been minimal. Work was described as an important part of their lives and that a significant part of it was to not become restless. None of the interviewees had committed serious crime but some talked about substance abuse in form of alcohol. All of the individuals in the study showed strong qualities that had helped them through difficult times. They had all reacted positively to the diagnosis as it gave a greater understanding for their problems. Almost all talked about how life before and after diagnosis had affected their confidence mostly the women but they all had experienced problems with mental health.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
37

Höjer, Karolina. "ADHD i skolan : En undersökning om anpassningar i skolverksamheten för elever med ADHD". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-14799.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
38

Lopez, Marcano Juan L. "Classification of ADHD and non-ADHD Using AR Models and Machine Learning Algorithms". Thesis, Virginia Tech, 2016. http://hdl.handle.net/10919/73688.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
As of 2016, diagnosis of ADHD in the US is controversial. Diagnosis of ADHD is based on subjective observations, and treatment is usually done through stimulants, which can have negative side-effects in the long term. Evidence shows that the probability of diagnosing a child with ADHD not only depends on the observations of parents, teachers, and behavioral scientists, but also on state-level special education policies. In light of these facts, unbiased, quantitative methods are needed for the diagnosis of ADHD. This problem has been tackled since the 1990s, and has resulted in methods that have not made it past the research stage and methods for which claimed performance could not be reproduced. This work proposes a combination of machine learning algorithms and signal processing techniques applied to EEG data in order to classify subjects with and without ADHD with high accuracy and confidence. More specifically, the K-nearest Neighbor algorithm and Gaussian-Mixture-Model-based Universal Background Models (GMM-UBM), along with autoregressive (AR) model features, are investigated and evaluated for the classification problem at hand. In this effort, classical KNN and GMM-UBM were also modified in order to account for uncertainty in diagnoses. Some of the major findings reported in this work include classification performance as high, if not higher, than those of the highest performing algorithms found in the literature. One of the major findings reported here is that activities that require attention help the discrimination of ADHD and Non-ADHD subjects. Mixing in EEG data from periods of rest or during eyes closed leads to loss of classification performance, to the point of approximating guessing when only resting EEG data is used.
Master of Science
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
39

Ek, Linda, i Maja Blomberg. "ADHD och kriminalitet - en studie om frivårdens arbete med klienter som har ADHD". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25199.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Personer med ADHD är en överrepresenterad klientgrupp inom Kriminalvården. De klienter som släpps från anstalt och har blivit dömda till exempelvis skyddstillsyn blir tilldelade en frivårdsinspektör som de ska träffa kontinuerligt under ett övervakningsår. Frivårdsinspektörerna arbetar med att försöka motivera och stötta klienter för att minska risken för återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att undersöka hur anställda inom frivården arbetar för att förebygga återfall i kriminalitet hos klienter som har ADHD. Syftet är också att undersöka vilka omständigheter som kan försvåra frivårdsinspektörernas arbete med den här klientgruppen. Vidare vill vi undersöka på vilka sätt frivårdsinspektörens roll kan påverka förändringsarbetet med klienten. Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer med sex frivårdsinspektörer på frivården i Malmö. Analysen av materialet bygger på Carl Rogers teori om klientcentrerad terapi, Goffmans teori om stigma samt det salutogena perspektivet med fokus på begreppet KASAM. Resultatet av vår studie visar på att de personer som vi har intervjuat har en god kunskap om ADHD och den problematik som kan finnas kopplad till den här diagnosen. Fokus ligger dock mer på att arbeta med klienten som individ snarare än att fokusera på diagnosen och man anpassar sina arbetsmetoder efter klientens förutsättningar och behov. Frivårdsinspektörerna är också medvetna om hur olika risk- och skyddsfaktorer påverkar klientens förändringsarbete. En avgörande riskfaktor kan enligt informanterna vara att klienten har en missbruksproblematik. Detta innebär en stor utmaning för både frivården och klienterna, då klienten inte har möjlighet till varken ADHD-utredning eller medicinering så länge det finns ett aktivt missbruk. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi har fått baserade på intervjuerna med våra informanter, men merparten av våra informanter hade önskat en bättre samverkan med andra verksamheter. Detta hade kunnat vara gynnsamt i arbetet med att minska återfallsrisken i kriminalitet för klienter med ADHD.
People with ADHD are an overrepresented client group in the correctional system. Clients who are released from correctional institutions but have been sentenced for probation are assigned a supervising probation officer who they will meet continuously for monitoring over a one year period. The role of the supervising probation officers is to motivate and support clients in order to reduce the risk of relapse in crime. The purpose of this essay is to investigate how employees of the Probation Service work to prevent relapse in crime among clients with ADHD. The purpose is also to investigate what aggravating circumstances may occur while working with this group of clients. Furthermore, we want to investigate in what ways the role of the probation officer can affect the work process with the client.The empirical material of the essay is based on qualitative interviews with six supervising probation officers at the Probation Service in Malmö. The analysis of the material is based on Carl Roger's theory of client-centered therapy, Goffman's theory of stigma and the salutogenic perspective with a focus on the concept of KASAM. Our study shows that the people we have interviewed have a good knowledge of ADHD and the issues that may be associated with this diagnosis. However, their focus is more on working with the client as an individual rather than focusing on the diagnosis and adapting his/her working methods to the client's conditions and needs. The supervising probation officers are also aware of how different risk and protective factors affect the client's path of change. According to the informants, a critical risk factor may be if the client has a substance abuse problem. This poses a major challenge for both the Probation Service and clients, as the client has no access to ADHD assessment or medication as long as there is ongoing substance abuse. It is difficult to draw any general conclusions based on the results obtained through the key informant interviews, but most of our informants would have called for a better collaboration with other related entities and institutions as this would be beneficial in the work to reduce the risk of recurrent criminal behaviour among clients with ADHD.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
40

Eriksson, Ellinor, i Amanda Milhlzén. "ADHD OCH SUBSTANSMISSBRUK – en integrativ litteraturstudie om relationen mellan ADHD och substansmissbruk Ellinor". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56329.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Sammanfattning Följande studie är en integrativ litteraturstudie som beskriver relationen mellan diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och substansmissbruk. Syftet med den aktuella litteraturstudien var att hitta tänkbara förklaringar till relationen mellan de två fenomen. Vidare var även syftet att se om det fanns skillnader mellan könen vad gäller relationen mellan substansmissbruk och diagnosen ADHD. Sammanlagt är det 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna studie. De vetenskapliga artiklarna har utifrån en tematisk innehållsanalys sammanställts och jämförts utifrån Howard Beckers stämplingsteori, Brantes kritiska förhållningssätt samt begreppet stigma. Resultatet visar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk. Både flickor och pojkar som har diagnostiserats med ADHD har en ökad risk för att utveckla substansmissbruk. Det kan också ses en skillnad mellan flickor och pojkar som har diagnosen ADHD, och risken att utveckla ett substansmissbruk under sin uppväxt. Flickor med diagnosen har en betydligt större risk att utveckla substansmissbruk än det motsatta könet. Resultatet visar även att en tänkbar förklaring till sambandet mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk kan vara självmedicinering. I det sociala arbetets praktik är det inte ovanligt att personer med diagnosen kombinerad ADHD och missbruksproblematik bollas mellan socialtjänst och psykiatri. Detta då deras komplexa situation varken kan reduceras till antingen diagnosen ADHD eller substansmissbruket. Resultatet i studien är viktigt att vara medveten om i mötet med personer som söker hjälp för diagnostiserad ADHD, substansmissbruk eller båda delar.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
41

Robinson, Emily. "Feigning ADHD: Effectiveness of Selected Assessment Tools in Distinguishing Genuine from Simulated ADHD". Thesis, University of North Texas, 2016. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc862790/.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Research indicates that some college students may be strongly motivated to feign AHDD symptoms for desired external incentives, such as stimulant medication or academic accommodations. To date, literature examining feigned ADHD has been primarily focused on ADHD specific self-report measures (e.g., CAARS) and continuous performance tests (e.g., CPTs); however, little attention has been devoted to the use of multi-scale inventories in detecting feigned ADHD. For CPT measures, virtually no literature exists on the effectiveness of the TOVA to identify feigned ADHD, despite its frequent clinical use for establishing this diagnosis. The current study utilized a between-subjects simulation design to validate feigning cut scores on ADHD-specific measures using 66 feigners and 51 confirmed ADHD cases. As prior literature suggested, the results convincingly demonstrated that face-valid ADHD assessment measures were easily faked. Across both TOVA modalities (e.g., Auditory and Visual), the ADHD simulators performed significantly poorer than those diagnosed with ADHD. As an innovative approach, a Dissimulation-ADHD (Ds-ADHD) scale was developed and initially validated. The Ds-ADHD is composed of ten MMPI-2-RF items mistakenly believed to be clinical characteristics associated with ADHD. Requiring cross-validation, Ds-ADHD optimized cut scores and classification of ADHD feigners appears promising. They were clearly distinguishable from ADHD client, as well as those feigning general psychopathology. Recommendations for the utilization of the Ds-ADHD scale, and future directions for research are discussed.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
42

Andersson, Caroline, i Carolina Nässing. "Behandlares kunskap om ADHD : En studie om SiS:s behandlingspersonals upplevda och uppskattade ADHD-kunskaper". Thesis, Växjö University, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5078.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:

Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig. Resultatet visade även att behandlarna i relativt liten utsträckning använder specifika behandlingsmetoder för personer med ADHD samt att personer med ADHD är överrepresenterade inom SiS:s klientel.

SiS skriver att de strävar efter att ge elever/klienter kunskapsbaserad vård och behandling som utgår från individens behov och slutsatsen blir därför att SiS med fördel kan satsa på utbildning/vidareutbildning av behandlingspersonal för att ge dem fördjupad kunskap om ADHD och de behandlingsmetoder som har visat god effekt.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
43

Brustad, Martine Misvær. "ADHD i dagens samfunn : En teoretisk oppgave om økningen av ADHD- diagnosen i skolen". Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-14273.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
I dag er ADHD blitt en utbredt diagnose, og helsemyndighetene regner med at det er 50 000 barn under 18 år som har ADHD i Norge. Rundt 3-5 prosent av barn i den norske skole oppfyller kriteriene for en slik diagnose, og i 2009 var ADHD- diagnosen den som ble hyppigst stilt innenfor psykisk helsevern for barn og unge. Det har kommet en økt bevissthet rundt diagnosen, blant folk og fagfolk, noe som har ført til at det har vært en dramatisk økning av stilt ADHD- diagnose. Samtidig øker også bruken av medisiner mot ADHD, og i løpet av de siste seks årene har forbruket av sentralstimulerende medikamenter blitt doblet. Det interessante spørsmålet er hva som ligger til grunn for at så mange elever får denne diagnosen i dag, sammenlignet med tidligere. I oppgaven min har jeg skrevet ut ifra følgende problemstilling: Hva skyldes økningen av ADHD- diagnosen i dagens skole? Det kan i henhold til den dramatiske økningen virke som om samfunnet setter ADHD- merkelappen på det meste av problematisk oppførsel i dag. Vi har blitt mer opptatt av og patologisere urolig atferd og diagnoseredskapene for ADHD, blant annet DSM-V, har opp gjennom årene fått flere og flere kriterier, noe som fører til at flere oppfyller kravene for ADHD. Om det er fordi vi har mer forskning å vise til i dag, og økningen skyldes en tidligere underdiagnostisering, eller om ADHD- diagnosen stilles for ofte i tilfeller der barn og unge sliter med andre ting er vanskelig å vite. Men det vi vet er at lærere føler de mangler kompetanse på området atferdsproblemer, og flere fagfolk mener at denne diagnostiseringen er ute av kontroll. Det er vanskelig å skille mellom hva som er problematisk oppførsel og hva som er ADHD, og dette kan føre til en feildiagnostisering som får betydelige konsekvenser for den det gjelder. Den medisinske industri har stor innvirkning på forskningen av ADHD, da de sponser mye av forskningen. Dette fører til at medikamenter ofte blir anbefalt som første behandlingstiltak, selv om det finnes andre og mer sunne alternativ. Dagens skole og de høye akademiske kravene, samt individualiseringen i skolen, og barns teknologiske livsstil kan også ha en innvirkning på økningen av diagnosen. Gjennom å drøfte de nevnte årsakene har jeg kommet fram til at økningen av diagnosen må sees på som et polyfont samvirke av en rekke faktorer.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
44

Eriksson, Sven. "Barn med ADHD i skolan : En intervjustudie med pedagoger som undervisar elever med ADHD". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-117022.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar pedagogiskt med elever som är diagnostiserade med dysfunktionen ADHD i årskurserna 2-4 i grundskolan. Studien vill utifrån ett resursperspektiv närmare granska pedagogers arbete med elever som har en ADHD-diagnos. Studien avser även att granska berörda pedagogers kunnande inom området ADHD. Genom en kvalitativ forskningsmetod har jag genomfört intervjuer med fyra pedagoger som undervisar elever med ADHD. Studien visar att pedagogerna har relativt goda kunskaper om diagnosen ADHD men att de saknar pedagogiska tips på material anpassat för dessa elever. Studien visar vidare att en tydlig struktur, ordning i klassrummet och anpassningar till individen är av stor vikt vid undervisning av elever med ADHD. Pedagogerna i undersökningen anser att det stöd som de har tillgång till för eleverna med ADHD är grupprum, dator och elevassistent och möjlighet för eleven att få avlastning under skoldagen genom att kunna gå iväg från klassrummet.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
45

Dahlbäck, Klara, i Anna Klintberg. "Kvinnor med ADHD : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att leva med ADHD". Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118673.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning är baserad på den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor gör att deras svårigheter tenderar att förbises. Kvinnor får generellt såväl diagnos som behandling senare än män. Mer kunskap om hur ADHD yttrar sig hos kvinnor krävs för att tidigare kunna diagnosticera och erbjuda adekvat vård. Syftet med föreliggande studie är att belysa upplevelser hos kvinnor med ADHD. Detta gjordes genom tolv semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk analys framkom sju teman; symtom i vardagen, relationer, normer, att inte bli sedd, att få diagnos, relaterande till sina styrkor och svagheter samt omgivningens oförståelse. Resultaten vittnar om att kvinnorna upplevt sig missförstådda och förbisedda då deras ADHD-symtom krockat med könsstereotypa föreställningar om hur man som kvinna bör agera. En diskussion förs kring hur ett vidgat synsätt på ADHD kan tänkas öka förståelsen för kvinnors svårigheter och förhoppningsvis leda till att de tidigare erhåller stöd.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
46

Rausch, Rebecca. "FÖRÄLDRASKAP OCH ADHD, EN KVALITATIV STUDIE OM HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR FÖRÄLDRAR MED ADHD". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26221.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
ADHD kvarstår under hela livslängden, och det finns kända försämringar i samband med vuxen ADHD. De krav och förväntningar som finns i samhället idag kan vara svåra för individen med ADHD att hantera med tanke på diagnosens kognitiva svårigheter. Rollen som förälder kan upplevas överväldigande men kan med rätt stöd bli hanterbar och kännas meningsfull. Det behövs en ökad förståelse av ADHD-relaterade funktionshinder i föräldrarollen, detta eftersom att barn av vuxna med ADHD också sannolikt kommer att ha ADHD. Detta arbete undersöker hur föräldrar med ADHD påverkas av omgivningens syn på ADHD och föräldraskap, vika hinder och möjligheter individen möter i sin roll som förälder samt hur individen har arbetat fram lämpliga copingstrategier. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD som även har barn med samma diagnos. Resultatet visar att omgivningens okunskap och bristande förståelse om ADHD har betydande inverkan på individernas liv. De närståendes oförståelse leder till att föräldrarna blir undvikande och inte delar med sig av barnen lika mycket och okunskapen från professionella innebär en ständig känsla av att inte bli tagen på allvar och inte bli lyssnad på. Undersökningen visar även att nya metoder efterfrågas av individerna då de anser att de metoder som idag används inte är anpassade efter de svårigheter som ADHD kan innebära.
ADHD persists throughout life, and there are known impairments associated with adult ADHD. The requirements and expectations in society today can be difficult for the individual with ADHD to deal with due to the cognitive difficulties of the diagnosis. The parenting role can be experienced as overwhelming but with the right support it can be managed and become meaningful. Since children to adults with ADHD most likely also will have ADHD there is a need for increased understanding of ADHD-related disabilities in the parenting role. This study examines how parents with ADHD are affected by the environment's view of ADHD and parenthood, what obstacles and opportunities the individual faces in his role as parent and how the individual has worked out suitable coping strategies. The study is based on four qualitative interviews with adults diagnosed with ADHD who also have children with the same diagnosis. The result shows that the environment's ignorance and lack of understanding about ADHD has a significant impact on the lives of the individuals. The lack of understanding from close relatives leads to avoidance of the parents and they do not share the children as much and the ignorance of professionals implies a constant feeling of not being taken seriously and not be listened to. The study also shows that new methods are requested by the individuals because they consider that the methods currently used are not adapted to the difficulties ADHD may imply.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
47

Mantecon, Hripsime Der-Galustian. "Do College Students with ADHD have Expressive Writing Difficulties as Do Children with ADHD?" Thesis, University of North Texas, 2010. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc30490/.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
This study analyzed the expressive writing of college students. Twenty-two ADHD students and 22 controls were asked to write a story based on a picture story and a personal challenge. The texts were compared based on several qualitative and quantitative parameters. The results show that students in both groups presented similar text quality. Out of six qualitative parameters only one was statistically different between the two groups: ADHD students performed worse in adequacy, but only in the picture task. Students writings were also investigated using corpus based analysis. This analysis showed that ADHD students used less unusually frequent words in the picture story but more in the challenge task. Taken together the findings indicate no significant difference in expressive writing between ADHD and non ADHD college students. An explanation to this result is that college students with ADHD may have passed the filter of prior education.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
48

Olsson, Omid. "Att leva med ADHD- En litteraturöversikt över vuxnas upplevelse av att leva med ADHD". Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7147.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Vuxna med ADHD utgör en relativt stor del av befolkningen. Personer med ADHD riskerar generellt lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och sjukskrivningstal, samt fler psykosociala svårigheter jämfört med andra. Kunskap om vuxnas svårigheter av att leva med en funktionsnedsättning, individens funktionella förmåga, samt vilka behov denna neuropsykiatriska funktionsnedsättning medför i tillvaron, är en viktig del för utövandet av sjuksköterskans pedagogiska arbete.
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
49

Bengtsson, Oskar, i Sara Larsson. "Kvinnor och ADHD : En studie om stämpling, rollförväntningar och förbiseende av kvinnors ADHD-problematik". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74976.

Pełny tekst źródła
Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
50

Hagman, Sofia. "ADHD och narkotika : En litteraturstudie om användning och missbruk av narkotika relaterat till ADHD". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37399.

Pełny tekst źródła
Streszczenie:
Missbruk av narkotika är idag ett växande samhällsproblem och människor med diagnosen ADHD verkar enligt forskning vara en särskild riskgrupp. Syftet för denna studie var att samla in tidigare  forskning på området för att redogöra för på vilka sätt användning och missbruk av narkotikaklassade substanser verkar korrelera med ADHD. Detta för att öka förståelsen och medvetenheten hos socialarbetare och andra professioner som jobbar inom missbruksvården. Genom en innehållsanalys som studiens resultat baseras på och genom en kombination av teoretiska perspektiv i form av radikal teori, psykodynamisk teori samt systemteori framkom olika fakta och perspektiv. Bland annat indikerar resultatet att en måttlig ökning av risk att börja missbruka narkotika verkar finnas hos personer med ADHD men att det finns skäl att utgå utifrån ett omfattande helhetsperspektiv. Både psykologiska faktorer som ofta grundas i barndomen samt sociala och miljömässiga aspekter verkar vara av betydelse. Skolan verkar ha en viss betydelse redan från grundskolan och ända upp på universitetsnivå. Dessutom verkar en kombination av flera diagnoser eller beteendestörningar utöver ADHD-diagnosen tendera att öka risken för missbruk hos en del individer. Insatser av preventiv typ verkar vara en fråga för framtiden så som att lättare kunna upptäcka människor som på olika sätt är i riskzonen. Mer forskning på området verkar behövas.

2019-09-23

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.
Możesz być także zainteresowany bibliografiami na temat „ADHD” dla innych typów źródeł:
Artykuły w czasopismach Książki
Oferujemy zniżki na wszystkie plany premium dla autorów, których prace zostały uwzględnione w tematycznych zestawieniach literatury. Skontaktuj się z nami, aby uzyskać unikalny kod promocyjny!

Do bibliografii