Letteratura scientifica selezionata sul tema "Sutairu"

This article investigates knowledge management readiness at an engineering consulting firm in South Africa known as Zutari (Pty) Ltd, or Zutari, and suggest a strategy to achieve readiness in engineering firms. Engineering consulting firms are knowledge-intensive firms that offer specialised services in the provision of independent expert knowledge in the fields of engineering, science and other related areas in the public and private sectors, infrastructure, and construction sectors Although knowledge management is widely acknowledged as a strategic enabler in engineering consulting firms, most initiatives fail, making a knowledge management readiness assessment essential before implementation. The target population was Zutari’s permanently employed technical professionals. Stratified and systematic sampling methods were applied to select a sample of 285 technical professionals. A questionnaire was used to gather quantitative data. The assessment model of Aydin and Tasci (2005) was used to assign readiness levels for the critical success factors under investigation. The findings reveal that the level of knowledge management awareness among Sutaria staff is quite high, even though knowledge management is practised informally. A knowledge management readiness strategy is suggested to get Sutaria to the expected level of readiness. Knowledge management is widely acknowledged as a strategic enabler by employees in Zutari, with information technology currently the only critical success factor at the expected level of readiness. A knowledge management strategy is suggested to assist Sutaria in achieving the expected level of readiness. Further research could test the effectiveness of the readiness strategy in different contexts using mixed methods research. This research will add new knowledge to the body of knowledge in the engineering consulting sector and help firms planning to implement knowledge management. Not many studies have been conducted to test the organisational readiness for knowledge management in engineering consulting firms. This article adds to the body of knowledge in this field.

Šio tyrimo problema siejama su klausimu, kaip profesinio ugdymo turinio kokybę ir jos komponentus lemia Didžiojo penketo pedagogo asmenybės bruožai. Tyrimo tikslas – nustatyti profesinio ugdymo turinio kokybės komponentų ir Didžiojo penketo pedagogo asmenybės bruožų sąsajas. Tyrime dalyvavo 346 Lietuvos profesinio rengimo sistemos pedagogai. Identifikuoti kokybiškos pedagoginės sąveikos komponentai, kurie užtikrina jos interaktyvumą, naujausių inovatoriškų mokslo žinių pateikimą, mokinių prasmingo ir įsitraukiančio mokymosi aplinkybes, efektyvią komunikaciją su mokiniais naudojant tiek tiesioginės, tiek virtualios komunikacijos priemones. Didžiausią dėmesį kokybiško mokymo strategijoms skiria sutarimu, sąmoningumu ir atvirumu patyrimui pasižymintys pedagogai.

“The Objet after Stalin” is a translation of the 1967 text “Sutarin igo no obuje (スターリン以後のオブジェ)” by Japanese artist Akasegawa Genpei. Published in the aftermath of Akasegawa's trial for producing a photomechanical copy of a 1,000-yen note, this brief text traces a parallel between Duchamp's revolutionary displacement of the urinal into an art museum in New York in 1917 and the Bolshevik Revolution in Russia that same year. Exploring the potentialities of the Surrealist-inspired notion of the artistic objet, Akasegawa wittily alerts to the dangers of bureaucratization of both revolutionary politics and revolutionary art.

A general characterization of the Late Cretaceous floras of the Zeya-Bureya Basin is provided based on floristic assemblages from Russia (Amur Region) and China (Heilongjiang Province). Four phases of floral evolution were revealed: the Turonian-Coniacian (the Sutara flora), the Santonian (the Yong’ancun and Middle Kundur floras), the Campanian (the Taipinglinchang and Late Kundur floras) and the late Maastrichtian (Bureya flora). This long paleofloral succession provides possibility for investigation of different trends in the evolution of the Late Cretaceous taxa, flora, and climate.

Šiame straipsnyje aptariamas humanistinės (C. Rogers, A. Maslow) ir egzistencinės (V. Frankl, R. May) psichologijos atstovų požiūris į vertybes. Nors visi teoretikai pripažino, kad vertybės ir asmens santykis su jomis yra esminis dalykas žmonių gyvenime, nei vienas jų nepateikė aiškaus apibrėžimo. Egzistencinės ir humanistinės psichologijos atstovai nesutaria dėl vertybių lokuso: A. Maslow mano, kad vertybės yra vidinės, biologinės kilmės, V. Frankl ir R. May mano, kad vertybės nėra atėjusios iš prigimties, tačiau kyla iš užduočių, kurias turime įvykdyti. Visi autoriai sutaria, kad nesugebėjimas realizuoti savo vertybių turi rimtas pasekmes, veda prie psichologinių sutrikimų, kurie nėra patologiniai, bet labiau dalis žmogiškųjų sąlygų. Terapeuto santykis su savo vertybėmis yra vienas pagrindinių faktorių, veikiančių jo profesinė gyvenimą ir terapijos procesą bei turinį.

Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui pengaruh bimbingan kelompok terhadap sikap konsumtif siswa. Sikap konsumtif merupakan proses penilaian yang dilakukan oleh seseorang terhadap sutau objek terhadap penggunaan atau pembelian sutau produk barang atau jasa secara berlebihan yang sebenarnya tidak diperlukan. Penelitian ini merupakan penelitian kuantitatif dan digabung dengan kualitatif. Penelitian kuantitatif dalam penelitian ini menggunakan penelitian dengan metode eksperimen bentuk one grup pretest-posttest design, dengan rancangan satu kelompok subjek kemudian di gabung dengan penelitian kualitatif berupa wawancara. Subjek penelitian ini merupakan siswa kelas 11 sebanyak 9 orang siswa. Teknik analisis data yang digunakan pada penelitian ini adalah statistik deskriptif peneliti berupaya untuk mendeskripsikan dan menginterpretasikan data yang telah dikumpulkan dengan mengkategorisasi tinggi, sedang, rendah, uji wilcoxon dan uji n-gain ternormalisasi. Hasil penelitian dari sembilan subjek bahwa siswa merasakan kesan yang positif pada saat layanan bimbingan kelompok dimulai dari pertemuan awal hingga pertemuan terakhir bahwa berdasarkan hasil wawancara pada siswa, siswa telah memenuhi kriteria sikap yang diharapkan. Siswa sudah memahami kognitif, afektif, serta konatif terhadap perilaku konsumtif. Maka dapat disimpulkan bahwa bimbingan kelompok berpengaruh terhadap sikap konsumtif siswa.

Santrauka Santuokos nutraukimas abiejų sutuoktinių bendru sutarimu, ko gero, yra pats populiariausias santuokos nutraukimo būdas, kadangi sukelia mažiausiai neigiamų emocijų ne tik patiems sutuoktiniams, bet ir tretiesiems asmenims (pvz: vaikams). Nutraukiant santuoką šiuo būdu, sutuoktiniai, kartu su prašymu nutraukti santuoką, privalo teismui pateikti ir sutartį dėl santuokos nutraukimo padarinių. Šiame darbe kompleksiškai nagrinėjamas gana naujas Lietuvos civilinėje ir šeimos teisėje sutarties dėl santuokos nutraukimo pasėkmių institutas. Darbą sąlyginai galima suskirstyti į dvi dideles dalis. Pirmojoje dalyje, daugiausiai taikant sisteminį, lyginamąjį ir istorinį tyrimo metodą, buvo aiškinamasi santuokos nutraukimo pasėkmių sutarties prigimtis, jos specifiniai bruožai bei ypatumai, kurie neleidžia jos tapatinti su kitais civiliniais komerciniais sandoriais. Antrojoje dalyje, daugiausiai taikant sisteminį, lyginamąjį ir precedentinį tyrimo metodą, buvo analizuojamos konkrečios sutarties dėl santuokos nutraukimo pasėkmių sąlygos bei jų pakeitimo galimybės. Darbe išryškinta dėl kokių sutarties sąlygų sutuoktiniai gali laisvai susitarti, o kurias sąlygas reguliuoja imperatyvios įstatymų normos ir, tuo pačiu, yra ženkliai ribojamas sutarčių laisvės principas. Analizuojant tam tikras specifines sutarties sąlygas, daug dėmesio buvo skiriama Europos šeimos teisės komisijos (the Commision of European Family Law) suformuluotiems principams dėl ištuokos ir buvusių sutuoktinių... [toliau žr. visą tekstą]
Summary Spousal Agreement on the Consequences of Divorce by Mutual Consent Divorce by mutual consent of both spouses, is perhaps the most popular method of divorce, whereas leads to a minimum negative emotion not only for spouses, but also to third parties (eg, children). Divorce in this way, the spouses, along with the request for divorce, must submit the contract for the consequences of divorce. In this work in a rather complex way in the Lithuanian Civil and Family law, contract for the consequences of Divorce Institute is taken under consideration. The work can be relatively divided into two major parts. In the first part, mainly via the systematic, comparative and historical research method were clarified the consequences of their divorce agreement nature, its specific features and characteristics that do not identify them with the other civilian commercial transactions. In the second part, mainly via the systematic, comparative and case-law method, were analysed the consequences terms of a specific divorce contract and the possibility of changing them. The paper highlights the conditions of the contract on which the spouses are free to agree, which is governed by the laws of mandatory rules and at the same time, the freedom of contract is significantly restricted. By applying the comparative study method this Civil Institute was to compare with the similar Family Law Institutes applicable in the other countries. Analysing a certain specific terms of the contract, much... [to full text]

SANTRAUKA Bendrosios nuosavybės teisė yra privačios nuosavybės teisės rūšis. Bendrosios nuosavybės teisė gali būti dalinė arba jungtinė. Bendrosios dalinės nuosavybės teisė yra, kai bendrosios nuosavybės teisėje yra nustatytos kiekvieno savininko dalys. O bendroji jungtinė nuosavybės teisė – kai nuosavybės teisės dalys nėra nustatytos. Esminis skirtumas, lėmęs bendrosios nuosavybės teisės atskyrimą nuo privačios nuosavybės teisės yra savininkų teisių įgyvendinimo ribos. Privačios nuosavybės teisės turėtojų teisių įgyvendinimą riboja įstatymas bei trečiųjų asmenų teisės ir teisėti interesai. O bendraturčio – įstatymas, trečiųjų asmenų teisės ir teisėti interesai bei kitų bendraturčių sutikimas (interesų derinimas). Tokių ribų nustatymas lėmė tam tikrų teisių ir pareigų, būdingų tik bendrosios nuosavybės teisei, bei jų įgyvendinimo ypatumus. Bendrosios dalinės nuosavybės teisę reguliuoja bendros bendrosios dalinės nuosavybės teisės normos, įtvirtintos Lietuvos Respublikos civilinio kodekso ketvirtos knygos (daiktinė teisė), V skyriaus, ketvirtajame skirsnyje. Bei specialiosios normos, reguliuojančios butų ir kitų patalpų savininkų bendrosios dalinės nuosavybės teisę ir sodininkų bendrosios dalinės nuosavybės teisę. Specialiosios teisės normos yra įtvirtintos Lietuvos Respublikos civiliniame kodekse bei kituose įstatymuose – Daugiabučių namų savininkų bendrijų įstatyme ir Sodininkų bendrijų įstatyme. Kadangi Lietuvoje bendrosios jungtinės nuosavybės teisė egzistuoja tik... [toliau žr. visą tekstą]
SUMMARY PECULIARITIES OF THE EXERCISE OF CO – OWNERS’ RIGHTS AND DUTIES Co – ownership is the type of individual co – ownership. Co – ownership can be common partial ownership or common joint ownership. Common partial ownership is ownership when shares of each co-owner are established in the co-ownership, while common joint ownership right is ownership when such shares are not established. The purview of exercise of the owners’ rights was the main discrepancy, which determined the separation between individual co – ownership and co – ownership. The owners of individual ownership implement their rights considering the law and the rights and concerns of third parts. The owners of co – ownership exercise their rights considering the law and the rights and concerns of third parts and other co – owners (the consistence of concerns). Such a determination influenced some peculiarities of the co – owners’ rights and duties and their exercise. The common elements of shared ownership are defined in the Civil code of the Republic of Lithuania, in the fourth book (tangible law), V chapter, section four. The specific elements of shared ownership are defined also in the Civil code of the Republic of Lithuania and in other legislation - Homeowners’ association law and Gardeners’ association law. The common joint ownership exists only while talking about marriage and the joint ownership assert as statutory legal regime of property of spouses. The third book (family law), VI chapter, second... [to full text]

• Under perioden 2016-2022 som provfisket i Vaxholm har pågått harfångstsammansättningen varit relativt konstant. •Totalfångsten har ökat signifikant sedan provfiskets början. Under 2022 fångades i medel 82 fiskar per ansträngning (antal individer per nät ochnatt) fördelat på 13 arter. Mört var den vanligaste arten i fångsten (47procent), följt av abborre, strömming, braxen och gärs. Den invasiva artensvartmunnad smörbult fångades i provfisket för första gången 2022. •Fångsten av karpfisk i Vaxholm under 2022 uppgick till 44 individer peransträngning, vilket är något lägre än år 2021 då man uppmätte det högstaantalet per ansträngning sedan provfiskeseriens början. Fångsten avkarpfisk har varit hög jämfört med närliggande kustområden. De arter avkarpfisk som fångats i Vaxholm är framför allt mört, men även braxen,björkna, löja, id och sutare har förekommit i fångsten. •Sedan provfiskets början år 2016 så har det fångats relativt många storafiskar (>30 cm) och relativt många stora abborrar (>25 cm) i Vaxholm. Avde stora fiskarna har braxen och abborre dominerat, men enstaka individerav gös, sik, mört, id, gädda och sutare över 30 centimeter har ocksåfångats i provfisket. •Indikatorn L90 för abborre (storleken vid den 90:e percentilen ilängdfördelningen) är ett mått på hur stora de största abborrarna i områdethar varit. L90 har varit relativt högt i Vaxholm sedan 2016 jämfört mednärliggande kustområden, vilket tyder på att abborrarna varit stora iområdet. Dock så har abborrhanarna i Vaxholm varit relativt små ochkönskvoten indikerar en något högre andel honor i jämförelse med andraprovfiskeområden. •I provfiskefångsten år 2022 utgjorde abborre 99,6 % av all rovfisk.Förutom abborre förekom även gös och en öring i fångsten. Både fångstenav abborre och rovfisk har ökat signifikant över tid. •Diversitetsindexet och den trofiska medelnivån har varit relativt stabilaunder perioden 2016‒2022, och är i nivå med närliggandeprovfiskeområden. •Två- till femåriga abborrar samt sjuåriga abborrar har vid given ålder ökati storlek sedan provfiskets början 2016. • Ett lågt siktdjup i kombination med den stora fångsten av karpfisk tyder på att Vaxholm är påverkat av hög näringsbelastning.

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2022 med fokus på samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel. Under 2022 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var samma som föregående års produktionsrekord av elektricitet. Den rekordstora produktionen kan härledas till de senaste åren moderniseringar och livstidsförlängande åtgärder i anläggningarna, vilket resultaterat i effekthöjningar i kraftverket. Den höga produktionen under 2022 medförde därmed en hög omsättning på kylvatten. Utsläppsområdet för kylvatten, Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25ºC i 29 dagar under sommarperioden. På grund av revisionsarbeten på F2 under juli månad förekom inga extrema temperaturer över 29ºC i Biotestsjön, något som vanligtvis brukar förekomma under högsommaren. I utsläppsområdet för F3 noterades vattentemperaturer över 30°C under endast ett dygn och med högsta notering 30,1°C i mitten av augusti. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes som tidigare år av främst småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 37,5 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2022, närmare 20 miljoner färre jämfört med 57 miljoner individer som fastnade 2021. Det lägre antalet beror på att det fastnade färre årsyngel under hösten, som kan vara ett tecken på att det har varit sämre fiskreproduktion i närområdet under 2022, vilket också återspeglades i yngelundersökningarna i Forsmarksskärgård. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i provtagningarna och omfattade cirka 85 % av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ålar som fastnade i silstationen var relativt litet. Till skillnad från tidigare år var förlusterna av ål högre under våren än på hösten, med fler småväxta individer. Genom framtagen metodik kunde totalt fem ålar tas hand om och återutsättas till havet levande. Under de senaste åren har varmvattenarterna mört, björkna och sutare blivit allt vanligare i silstationerna, sannolikt en effekt av de gynnsamma förhållandena i Biotestsjön för lek hos dessa arter. Undersökningarna i Biotestsjön under våren visade att tätheterna av fisk var de absolut största som någonsin observerats. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år mört, björkna, abborre och sarv. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten för lek. Förutom stora mängder lekmogen mört och abborre förekom höga tätheter av björkna under våren. Under senare år förefaller även tätheterna av gädda och sutare ha ökat i området. För ålen däremot är utvecklingen den motsatta och förekomsten av arten är låg i jämförelse med tidigare år. Till skillnad från nätprovfiskena i Forsmarks skärgård påträffas inga så kallade kallvattenarter i Biotestsjön, såsom strömming, nors, sik och tånglake. För varmvattenarter som mört och abborre visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2022, då både tillväxt och kondition låg på goda nivåer. Under hösten 2022 noterades flera äldre individer av abborre vid provfiskena i Biotestsjön; 7 % av undersökta abborrar var fyra år eller äldre. Tidigare år har nästintill samtliga abborrar varit tre år eller yngre. I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var höga om än något lägre jämfört med rekordfångsterna 2021. Fångsterna för de flesta arterna var något lägre än föregående år, men de mindre totala fångsterna var till stor del ett resultat av de förhållandevis låga antalet fångade mörtar i Forsmark. Förekomsten av mört i undersökningsområdet har under nästintill hela provfiskeperioden uppvisat en negativ utveckling, men har med de stora fångsterna under de senaste tre åren visat på en möjlig återhämtning. Det Sammanfattning låga antalet mörtar i årets provfisken i kombination med den förhållandevis låga förekomsten i silstationen skulle kunna tyda på en generell minskning av mört i Forsmarks skärgård. Ett fåtal individer registrerades av sutare och vimma, två karpfiskar (Cyprinidae) som vanligtvis inte förekommer i provfisket, men som de senaste åren blivit alltmer vanliga i fisket. Under 2022 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades totalt tio arter i Forsmark och femton arter i referensområdet Finbofjärden. Likt tidigare år var arttätheten högre i referensområdet än i Forsmark på både djupa och medeldjupa bottnar. Förekomsten av nyckelarten vitmärla var lägre än föregående år på samtliga stationer både i Finbofjärden och Forsmarks skärgård. Alla hårdbottenstationer frånsett Borgarna hade ett högre artantal än föregående år, men på alla stationer utom Plymen var individtätheten lägre. I Biotestsjön hade individtätheten mer än halverats jämfört med senaste året. Förändringen beror främst på den ovanligt låga förekomsten av tångmärla. Den låga förekomsten kan troligtvis kopplas till de stora mängderna röd pungräka som tillkommit på lokalen. Den röda pungräkan hittades för första gången under 2021 då en enda individ registrerades, medan under 2022 hittades nästan 280 individer per artificiellt substrat. Antalet sjöfåglar i inventeringsområdet var fortsatt hög under 2022. De höga förekomsterna kan förklaras med att antalet mellanskarv i undersökningsområdet dubblerades jämfört med 2021. Den största mängden mellanskarv observerades i Biotestsjön och likt tidigare år noterades misslyckade häckningsförsök. Biotestsjön är det enskilt viktigaste området för sjöfågel i Forsmarks skärgård följt av Asphällafjärden utanför intagskanalen. Utsläppet av varmt kylvatten från kärnkraftverket in i Biotestsjön ger bra förutsättningar till hög produktion av vegetation, bottenlevande djur och fisk samt en isfri yta under vintern. Detta ger gynnsamma förhållanden för sjöfågel under hela året men särskilt under häckningstiden och vinter. Antalet viggar i Forsmarks skärgård var lägre under 2022 jämfört med föregående år, trots detta var viggen tillsammans med mellanskarven de mest vanliga förekommande arterna. Förekomsterna av knölsvan var fortsatt hög i Forsmarks skärgård, trots att antalet var något lägre än föregående år. Det finns skillnader för vilka funktionella grupper som nyttjar de olika områdena i inventeringsområdet. Fisk- och växtätande fåglar föredrar Biotestsjön året om medan bottendjursätande fåglar visar skillnader säsongsvis med en täthetstopp i Biotestsjön under hösten och i Asphällafjärden under vintern.