Letteratura scientifica selezionata sul tema "Radikalfeminismus"

Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige på 1970-talet. Syftet är att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken när de båda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som använts i studien är dessa båda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda åsikter gällande de ovan nämnda frågorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om vilken feministisk karaktär, liberalfeminism eller radikalfeminism, som kännetecknar regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven i frågan att bekämpa våld mot kvinnor. Samt vilka likheter eller olikheter som identifieras mellan regeringarna i frågan. Studiens djupare syfte är att ge förståelse för om det råder politisk överensstämmelse över partitillhörigheterna i frågan att bekämpa våld mot kvinnor och om jämställdhet är ett politikområde som kan institutionaliseras. Det teoretiska ramverk som använts för att kategorisera regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven är feministisk teori om liberalfeminism och radikalfeminism. Kvalitativ textanalys har använts som metod för att granska två officiella skrivelser undertecknade av respektive regering. För att analysera studiens empiri tillämpas idéanalys som analysverktyg för att kunna ge svar på studiens frågeställningar. Studien är av komparativt slag och resultatet visar att regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven uppvisar tydliga feministiska likheter i frågan. Regeringarna och deras politiska ställning i frågan att bekämpa våld mot kvinnor kännetecknas primärt av radikalfeminismen med ett mindre inslag av liberalfeminism. Studiens resultat bidrar med förståelse för att det råder politisk och ideologisk konsensus i frågan att bekämpa våld mot kvinnor.

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården. Jag har i min uppsatts använt mig av radikalfeministisk teori och utifrån den lyft fram begreppen medvetandehöjning och separatism. Min studie visar att trots att det sociala arbetet till stor del kan kategoriseras som en normaliserande praktik så har feminism och då med fokus på radikalfeminism en plats inom den könsseparata missbruksvården. Min slutsats är att feminism får ett påtagligt utrymme då man genom könsseparatismen betonar betydelsen av att vara kvinna.

The purpose of this essay is to look into why women decide to join women-only feminist groups on Facebook. Specifically, we want to explore how women view their own and others’ safety in feminist Facebook groups that allow men to participate and those that do not. Another aspect of why women join separatist groups is the possibilities that surface when men are not allowed to join or partake in discussion. We took a qualitative approach to these questions of issue and interviewed eight women who are or have been members of both mixed and separatist Facebook groups focused on feminist discussion. By using a thematic analysis, we found that the women we interviewed seek separatist spaces to avoid sexism, threats and digital violence by men. In mixed groups, actions like derailing, mansplaining, threats and silencing were common and the women wanted to find women-only groups to protect themselves from this oppressive behaviour. In addition to that, we found that separatist groups often create the possibility for women to speak freely about their oppression, share private experiences and organize themselves against the patriarchal system.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären. Av analysen i uppsatsen har det framkommit att kvinnokonventionens genusneutrala språk och den bristande respekten från konventionsstaternas sida gentemot konventionens tillämpningsmekanik är de faktorer som är de största hindren för avskaffande av diskrimineringen av kvinnor. Den låga status dessa frågor har i internationell politik är även orsaken till varför MCP kan finnas och finns.
The subordination of women as a group has long been a question that has stood in the shadow of other traditional political questions on a global level. Although, since 1979 there has existed a women’s convention settled by the UN, CEDAW, which intends to through international legislation guarantee women the same rights as men in all parts of public life. However, there are many indications that show that women still don’t have the same rights in practice as men do. The purpose of this essay is to define those parts of CEDAW that are defective and thereby constitute obstacles for loosening up the patriarchal structures, and also to use The Mexico City Policy (MCP) as an example of these kinds of obstacles that exist in international politics. The intention is as well to, with the help of radical feminism, argue why one should also take into consideration the discrimination against women in the private areas of life. The analysis of this essay has shown that the convention’s gender-neutral language and the states parties’ lacking respect for the conventions mechanism for application are the factors that constitute the greatest obstacles for the elimination of discrimination of women. The lack of status these questions have in international politics is also the reason why MCP can and does exist.

The aim of this following study is to clarify the Swedish Government´s as well as the European Union's ideological starting point in gender equality work. The study is limited to the gender equality objective of men's violence against women. It addresses the respective strategies of the institutions to combat gender based violence. The approaches of the institutions are compared to show similarities and differences in its approach to the gender equality problem.   This study is a text analysis which aims to examine feminist expressions in the strategic frameworks of the institutions with the use of ideal types. Radical feminism and liberal feminism represent the two ideal types. The purpose of these two ideal types is to enable an estimate of how far or close the institutions are in relation to the ideal types.   The governmental strategies of Sweden are ideologically closer to radical feminism than liberal feminism meanwhile the strategies of the European union are closer to liberal feminism. The discernable similarity between the institutions is that they both wish to make public reforms. However, it is reasonable that Sweden complements those with social changes with focus on structures and gender norms. The government of Sweden therefore includes a wider variety of actors in their gender equality work. The study concludes with a discussion about the result in relation to the feminist theory approach and gendered institutions.

Gick #MeToo för långt? Denna uppsats försöker sprida välbehövligt ljus över kvinnors förändrade rättsliga förutsättningar 1950–1980 genom att diskutera ämnet ur ett radikalfeministiskt perspektiv. Är det möjligt att ökningen av våldtäktsanmälningar i Sverige under perioden är ett tecken på, inte nödvändigtvis kvinnors förtryckta position, utan snarare deras växande ekonomiska och politiska makt? Uppsatsen argumenterar för att så är fallet och att ökningen reflekterar kvinnors förändrade förutsättningar som rättssubjekt under 1900-talet. Vidare dras slutsatsen att en korrelation mellan ökningen av våldtäktsanmälningar och kvinnors förvärvsarbetesfrekvens kan observeras och att detta är en viktig del i kvinnokampen, samt att #MeToo-rörelsen med fördel kan ses i ljuset av detta.

Sexhandel har existerat sedan lång tid tillbaka och har alltid ansetts problematiskt på olika sätt. Sedan 1999 är sexköp förbjudet enligt lag (SFS 1962:700, 6 kap. 11 §) och anses av regeringen som en del av mäns våld mot kvinnor och mäns överordnade ställning i samhället. Nya siffror från folkhälsomyndigheten visar att en av tio män i Sverige någon gång betalat för en sexuell handling. Trots att sexhandel har både en säljande och en köpande sida har forskningen mestadels varit ensidig och fokuserat på de personer som säljer, vilket har lämnat den köpande sidan relativt outforskad. Media däremot belyser ämnet från båda sidor vilket ger dem stor makt att påverka samhällets syn på sexköpare. Samtidigt influeras media i stor utsträckning av samhällspolitiken och verkar reflekterande av rådande maktordningar. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur media framställer sexköpare samt hur sexköpsdiskursen speglar såväl könsnormer som genusrelaterade maktordningar.  Det teoretiska perspektivet utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt radikalfeministiskt teori och med Faircloughs tredimensionella modell har jag undersökt och analysera 153 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan den 1 januari 2018 och 31 maj 2020. Studien visar att fyra olika deldiskurser går att urskilja i diskursen om sexköpare i media: (1) anonymisering av de sexköpande männen samt referensen till dem som ‘’vanliga’’ män, (2) beskrivning av dem som rovdjur, förövare och samvetslösa, (3) måla upp en bild av sexköpare som offer samt ge utrymme för medömkan och (4) användning av marknadsdiskurs. Analysen visar också att olika diskurser reflekterar könsnormer och rådande maktordningar till olika grad där vissa till och med verkar utmanande och följer lagens samt det radikalfeministiska perspektivet på sexköp.
Sex trafficking has existed for a long time and has always been considered problematic in various ways. Since 1999, the purchase of sex has been prohibited by law (SFS 1962: 700, Chapter 6, Section 11) and is considered by the government as part of men's violence against women and men's superior position in society. New figures from the public health authority shows that one in ten men in Sweden have paid for a sexual act. Despite the fact that the sex trade has both a selling and a buying side, the research has mostly been one-sided and focused on the people who sell, which has led to the buying side being relatively unexplored. Media, on the other hand, sheds light on both sides of the subject, which gives them power to influence society's view of sex buyers. At the same time, the media is to a large extent influenced by social policy and reflects the current power structures. The purpose of this paper is therefore to examine how the media portrays sex buyers and how the sex purchase discourse reflects both gender norms and gender-related power structures. The theoretical perspective is based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and radical feminist theory. With Fairclough's three-dimensional model I have examined and analyzed 153 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet between 1 January 2018 and 31 May 2020. The study shows that four different sub-discourses can be distinguished in the discourse about sex buyers in media: (1) anonymization of men who buys sex and the reference to them as "ordinary" men, (2) the description of them as predators, perpetrators and conscienceless, (3) portraying sex buyers as victims and also provide space for compassion and (4) use of market discourse. The analysis also shows that different discourses reflect gender norms and current power structures to varying degrees, where some even act challenging and follows the law and the radical feminist perspective on sex purchases.

During the accession period EU has the opportunity to influence a future member state in various political areas. Is gender equality politics one of them? The purpose of this thesis is to explore EUs role in promoting gender equality in Croatia, the latest member who entered 1 July 2013. The theoretical framework consist of two theories, new institutionalism and radical feminism. New institutionalism helps us analyse the tools EU has in order to influence an accession country by dividing them into two themes. Institutions and interest. The theory of radical feminism makes the analyse deeper by deciding the quality of EUs impact on gender equality. The result shows that EU has done a sufficient work making sure Croatia implemented gender equality laws but the laws does not cover all political areas why the overall quality of EUs influence over a member state can be questioned.