Letteratura scientifica selezionata sul tema "Prostitution – attityder till – sverige"

De senaste åren har fler flyktingar än någonsin anlänt till Skandinavien. De flyktingar som kommit är inte någon homogen grupp. Medan en del av dem är högutbildade kan andra vara analfabeter. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan humankapital (ålder, tid i Sverige, utbildning) och vuxna flyktingars attityder till innehåll i läroböcker och deras möjligheter att påverka val av läroböcker. I studien ingår 186 vuxna personer som fått fylla i en enkät. Studien ger stöd åt humankapitalteorin, dvs. antalet utbildningsår har betydelse för elevernas attityder till (a) delaktighet vid val av läroböcker och (b) innehållet i läroböcker. Däremot har varken ålder eller tid i Sverige betydelse. Vidare fanns det en relation (om än osäker) mellan socioekonomisk klass och attityder till delaktighet, där en skillnad i medelvärden mellan elever med bakgrund i övre medelklassyrken skilde sig jämfört med elever med bakgrund i arbetarklassyrken.Resultaten har en tydlig didaktisk och pedagogisk signifikans. Teoretiskt bidrar resultaten till att bekräfta den växande forskningen om betydelsen av humankapitalfaktorer vid studiet av vuxna flyktingars lärande och integration.Nyckelord: immigration, attityder, delaktighet, läroböcker, humankapital, innehållAbstractThe Scandinavian countries currently face their largest ever influx of refugees. These refugees are far from a homogenous group. Some are highly educated whereas some are illiterate. The purpose of this study was to investigate how human capital (age, length of residence in Sweden, years of education) is associated with adult refugees’ attitudes to the contents of Swedish language textbooks and their possibilities to influence which textbooks might be used in their language training programme.Using survey data collected from 186 adult refugees. The study lends support to human capital theory. Years of education had a relationship with the refugees’ attitudes to possibilities for selecting textbooks based on the content of the textbook (i.e. “childish” or “boring”). Age and length of stay of residence in Sweden had no relationship with the refugees’ attitudes.Theoretically, the results contribute to support the increasing research about the significance of human capital theory when studying refugees´ learning and integration. The results also have didactic and pedagogical implications as the study contributes to showing how education and socioeconomic class had relationship with students’ attitudes towards textbooks.Keywords: immigration, attitudes, participation, human capital, textbooks, content

From male privilege to crime: The debate on prostitution in Sweden during the last 30 years by Hanna Olsson, psychotherapist, author and honorary doctor at Umeå University, Sweden. The Swedish legislation concerning prostitution is the result of thirty years of cooperation between the women's movement and growing parliamentary support, Hanna Olsson argues in this artide. The politicisation of women's issues in the 1970s included the question of prostitution. In an era when the ideas of equality and equat rights were central political concerns, prostitution was viewed as an expression of the exploitation of women in patriarchy. However, the early official inquiries into the phenomenon of prostitution, and all parties involved (prostitutes, pimps, landlords, clients), were controversial. The aims of the activists and some of the inquirers dashed with the implicit and explicit wants of the politicians. Several incidents unravel at the same time, raising public awareness of the issue. An inquiry into the lives of prostitutes in Malmö was published, a TV program me addressing prostitution in several episodes was broadcast, and at the same time a scandal and an attempted cover-up unravelled where, among other high ranking men, the minister of justice was found to be involved in purchasing sex. During the last years the feminist interpretation of prostitution as incompatible with the ideas of women's rights has become all the more accepted even in political circles, most clearly this shift has taken place in the social democratic party and its strong women's organisation. The official stånd today is that prostitution is to be considered as an expression of wider phenomenon of violence against women and that the offending party in the purchase of sexual favours in the man/buyer.

Prostitution och våldtäkt är logiska uttryck för vårt samhälles patrikalt definierade och organiserade sexualitet. Karin Widerberg skisserar här den historiska bakgrunden till dess utveckling. Hon tar särskilt upp de rättsliga uttrycken för den modernisering av patriarkatet som sker i dag. Med hjälp av en strukturell och en individualpsykologisk ansats söker hon ge en förståelse av 'det erotiska kriget mellan könen'.

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen. Intervjuer med sammanlagt tolv personer utfördes, sex stycken i Sverige och sex stycken i Nederländerna varav samtliga arbetar inom stödorganisationer för prostituerade. Textmaterial från organisationerna samlades även in vid intervjuerna. De två ländernas intervjuer och textmaterial bearbetades separat och jämfördes sedan. Resultatet visade på en rad olika subjektpositioner som karaktäriserar diskursen om prostitution. Den svenska diskursen präglas av radikalfeministiska värderingar, och den nederländska diskursen av liberalfeministiska värderingar. Mikroperspektivet, eller individperspektivet finns hos den svenska diskursen om prostitution, då det fokuseras mycket på den prostituerade individen. I det nederländska samhället ligger fokuset på makro eller samhällsnivå, där prostitutionsfrågan är en samhällsfråga och har mindre att göra med individen som prostituerar sig.

The aim of the essay is to look at how support organizations are working and dealing with prostitution clients and the attitude the employees of these organizations have toward their clients. Discourse analysis is used in the interpretation of the data collected.

The questions of the study were: What is the purpose of the organizations, which work with prostitution? What are the views of the employees of these organizations towards prostitution? What do the organizations have to offer their clients? Are there differences or similarities in the Swedish and Dutch discourse on prostitution?

Interviews with a total of twelve respondents were performed, six in Sweden and six in the. Text material from the organizations was also collected and used in the study.

The interview results and the text material collected from the two countries were analyzed separately and then compared. The result showed different subject positions. The Swedish discourse showed influences from radical feministic values, and the Dutch discourse from liberal feministic values. A micro- or individual understanding of the question is reflected in the Swedish discourse of prostitution. In the Dutch material, the focus is on the macro- or the society understanding, where prostitution is a question of society and has less to do with the prostitutes as individuals.

Domestic violence against women is a widespread problem around the world, this study aims to investigate Swedish men’s attitudes towards this problem. To investigate this I have done a historic overview of the political attitude change and I interviewed two ethnic Swedish men and two men with a foreign background, this because to get a fair representation of our multicultural society. The results and conclusions is that the attitude haven’t changed that much over the years, it is mostly the latest decades that politicians and the medial debate have acknowledge the imbalance of power between the genders and that the patriarchy is a major factor towards this attitude.The interviewed showed that the men with foreign background had a tendency to have more traditionally attitude towards women then the Swedish men.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till invandringens inverkan på Sveriges ekonomi samt huruvida attityder till invandring har ett samband med arbetslöshet. Vidare är syftet att undersöka huruvida dessa attityder förändrats över 10 års tid genom att jämföra tidpunkterna 2004 och 2014. Med teorier och tidigare forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Det antas även att personer som anser att invandring har en bra inverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Därutöver antas att personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens inverkan på landets ekonomi och attityder. Vidare visade det sig att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta 2014 men inte 2004. Sambandet var dock inte signifikant. De generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen på invandringens inverkan på ekonomin förklara en del av attityderna.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna. De slutsatser som dras utifrån analyserna är att ungdomar är mer positiva till invandring än äldre. Resultaten tyder även på att unga kvinnor är mer positiva till invandring än vad unga män är. Även föräldrarnas utbildningsnivå visade sig ha ett samband med ungdomarnas attityder till invandring. Ungdomar med högutbildade föräldrar är mer positiva än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns i attityden till invandring mellan ungdomar vars föräldrar är födda i Sverige och ungdomar vars föräldrar är födda i ett annat land. Detsamma gäller för skillnader i attityder mellan ungdomar från olika regioner i Sverige.

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka muslimer. Undersökningen visade att de existerande attityderna till största delen är negativa och grundar sig för det mesta i det massmedier och läroböcker framställt. Attityderna är ofta grova och nedvärderande vilka visar sig i kommentarer så som att muslimer enbart kan ses som troende genom att erövra, förtrycka och döda döda döda icke-muslimer.
Around the country it has daily been more and more comments about Muslims and Islam. Muslims and Islam has been intense debated about and it is a part of many of the Swedish citizens daily round.The point with this exam has therefore been to figure out which attitudes there are and has been towards Muslims and Islam in Sweden during the 20th century, from the scientists’ descriptions. We have also chosen to examine wherefrom these attitudes might have come from and we have, in the discussion, show how the attitudes can affect Muslims. The investigation showed that the attitudes that are present, to the most part are negative and are based on what media and schoolbooks have presented. The attitudes are often harsh and demeaning and are uttered through comments like Muslims only can be seen as believers through conquering, oppressing and killing killing killing non-Muslims.

Denna uppsats är inte menat som ett inlägg i debatten om vad som är rätt eller fel om prostitution, utan syftet är att jämföra attityden och stigmatiseringen av prostitution och prostituerade mellan Sverige som har en sexköpslag och Danmark som står utan likvärdig lagstiftning. Ofta ges en bild av att en lag kan förändra attityd och moral i befolkningen, men förhindra det sociala arbetet som inte når ut till de prostituerade. Uppsatsen är en litteraturstudie som utgår från dokumentanalys som metod för att kunna analysera ett brett fält av olika dokument. Sexualpolitiken, samhällsdebatten och det historiska synsättet är en del av de faktorer som påverkar vad allmänheten anser om prostitution. I resultatet är det möjligt att utläsa skillnader i attityden hos befolkningen om nationen har en sexköpslag eller ej. Det går dock inte utläsa skillnader i attityden till prostitution och prostituerade inom det sociala arbetet och inte heller vad det gäller stigmatiseringen av prostituerade i varken Sverige eller Danmark. Båda länderna tycks behöva arbeta mer med kunskap och ett nyanserat bemötande, då skam och stigma är starkt förknippat med prostitution. Skammen och stigman som prostituerade upplever följer ofta med dem resten av livet, även efter att de har slutat med prostitution.

Skogen har under lång tid använts som värmekälla. Genom att ta tillvara på grot (GRenar Och Toppar) vid slutavverkningar bidrar skogsägaren med förnybar energi som minskar beroendet av fossila bränslen. Denna studie behandlar attityder gällande uttag av grot vid slutavverkningar. Studien utfördes som en enkätundersökning bland skogsägare och skogsinspektorer anställda inom Södra. Studien visar att det är oron för näringsuttag från skogen och risk för körskador som är de största faktorer som gör att skogsägare har en negativ attityd gällande grotuttag vid slutavverkning. Studien påvisar vikten av att  kunskapsnivån behöver öka hos skogsägarna gällande grotuttag och dess effekter. En attitydförändring gällande grotuttag behövs för att säkra framtida potentiella uttag. De konsekvenser som attityderna kan ge är att det inte blir tillräckliga mängder grotuttag och att de mål Sverige sätter upp i framtiden därmed inte kan nås.
Forests have been used as an energy source for a long time. By taking advantage of logging residues at final harvesting, the forest owners contribute with renewable energy that reduces dependence of fossil fuels. This study concerns the attitudes regarding the collection of logging residues. The study was conducted as a survey which was answered by forest owners and employees that work with counseling regarding forestry. The survey shows that the major obstacles that gives negative attitudes of logging residues is the concern about the nutrient removal from the forest and damage dealt by machinery. The study demonstrates the importance of knowledge, and the needs to increase the forest owners knowledge about logging residues and its effects. A change of attitude concerning logging residues is needed to secure the future collection of logging residues. The impact that attitudes can give is that there will be insufficient quantities of logging residues in the future.

Sammanfattning Miljö och miljöfrågor är ett ämne som är högst relevant att studera i dagens samhälle. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka om det skett någon förändring i attityder till miljöfrågor mellan åren 2000 och 2010. Faktorer som har visat sig ha betydelse för individers attityder till miljöfrågor är ålder och utbildningsnivå. Det finns tidigare forskning som visar att det även finns skillnader i attityder till miljöfrågor mellan män och kvinnor. Andra begrepp som har visat sig påverka en individs attityder till miljöfrågor är konsumtion, ny teknik, social motivation och opinionsbildning. Denna kvantitativa kandidatuppsats har genomförts med hjälp av redan genomförda enkätstudier från ISSP, International Social Survey Programme. Analysen är genomförd med tester som Kruskal-Wallis och Mann-Whitney U tester. Diskussionen görs i relation till tidigare forskning och teorier. Resultat visar att det inte skett någon nämnvärd förändring av individers attityder för miljöfrågor mellan år 2000 och år 2010 när hela populationen inkluderades. När populationen delades in efter ålder, utbildningsnivå och kön framkom däremot signifikanta skillnader i attityder både inom de olika kategorierna samt mellan de olika åren då enkäterna genomfördes. Exempelvis visade det sig att individer i åldrarna 60-79 år verkar vara mest benägna att tycka det är svårt att göra något för miljön och detta oberoende kön. Ett annat exempel är att utbildningsnivån som individen innehar har olika stor betydelse för kvinnor jämfört med män och att utbildningsnivån minskat i betydelse från år 2000 till år 2010.