Segui questo link per vedere altri tipi di pubblicazioni sul tema: Pedagogy.
Tesi sul tema "Pedagogy"
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Vedi i top-50 saggi (tesi di laurea o di dottorato) per l'attività di ricerca sul tema "Pedagogy".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Vedi le tesi di molte aree scientifiche e compila una bibliografia corretta.
1
Gaskell, Kate Matilda. "Basil Bernstein's theory of pedagogic transmission : pedagogy, curriculum and ageing". Thesis, University of Dundee, 2005. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.424323.
Testo completo
2
Walldén, Hillström Kristina. "I samspel med surfplattor : Om barns digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan". Licentiate thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246563.
Testo completo
3
Turkmen, Nadire, e Fana Karadzhova. "Matematiska interaktioner i förskolan : En observationsstudie om barn och förskollärarnas användande av matematiska begrepp i vardagliga situationer". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401836.
Testo completo
4
Mallen, Cheryl Ann. "Rethinking pedagogy for the times: a change infusion pedagogy". University of Southern Queensland, Faculty of Education, 2006. http://eprints.usq.edu.au/archive/00004789/.
Testo completoAbstract (sommario):
[Abstract]: This doctoral dissertation research reports on the exploration of higher education academics’ pedagogical responses to complex societal postindustrialchange. The topic arises from a deep personal interest in processes of societal change and the need for such processes to be in the professional practices ofacademics. The research problem that guides the study is: In what way(s) and to what extent can University instructors be assisted to incorporate change-basedconcepts in their pedagogical practices through application of a conceptual framework for change infusion?In response to the problem, a change infusion model (CIM) arises from an analysis of authoritative literature on change. Change infusion is an educational process that utilises key concepts from theories of change to provide ameaningful context for pedagogical practice in times where pervasive societal transformation is the norm. Gay’s (1995) multiple stages of infusion are of particular importance in the CIM. The generation of the theoretical definition of infusion in the CIM provides practising academics with an explanatory system that enables them to infuse significant elements of change into pedagogicalpractices. In essence, the CIM purports to guide instructors to move beyond teaching about change to teaching for change.The research design includes the cognitive-constructivist theoretical foundations, with particular reference to Dewey (1933), Piaget (1951), Lewin (1951), Schön (1983, 1987), Calderhead (1988), and Patton (2002). Ofparticular importance is the analysis of opinions concerning pedagogical practice of a small number of University practitioners after engaging with theCIM during each of the three stages of trials. The trials utilize the cognitiveconstructivist quality of reflection as a means to link theory to practice.The conclusions from the research support a conceptual model, such as the CIM, for use to teach for change. As a result of the Stage 3 trial research in particular, the conceptual model from the beginning point of the study isrefined, thereby hopefully providing a useful tool for academics in a wide range of contexts and disciplines to respond in meaningful ways to the process ofmajor change that impinge upon them and their work.
5
Ingram, Andrew C. "Pedagogy regained : shaping pedagogy and self in autopoietic unity". Thesis, London South Bank University, 2014. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.646861.
Testo completoAbstract (sommario):
This thesis is premised on the indivisible unity of pedagogy and self and predicated on researching, in Frederic Jameson’s words, “pedagogy as autoreferentiality”: writing about the practices of pedagogy is writing about the practices of self, and writing about the practices of self is writing about the practices of pedagogy. The writing, it is argued, becomes a reflexive shaping tool which is instrumental in the reconstitution of pedagogic self, and writing of, and from, the self is poiesis and the mode of (re-)production. An ideological infrastructure for an autopoietic construct of pedagogy is contextualised in the systems thinking of Fritjof Capra, and in the ethical and political ecology of postformal critical pedagogy and complex critical ontology reviewed in key texts by Henry Giroux and Joe Kincheloe. The study centres on the recovery of pedagogic selfhood through debating, as Kincheloe espouses, ‘critical’ questions on ethics and aesthetics, morality and politics, emotions and ‘gut feelings’, and these form the structuring themes for a theorisation of autopoietic pedagogy. Using activity theory, this theorisation proposes a working hypothesis of learning as a particular form of human activity in which meta-experience – the experiencing of experience – and identity formation ‘couple’ with the wider structuring forces of social systems. It finds that the normal flow of information intended to produce teacher learning is an insufficient explanation of expert teacher activity and that the ‘retroviral’ notion of i-learning, characterised as instinct, intuition, insight, and accessed through critical introspection, opens up a relatively young and unturned field of educational enquiry dubbed here as autochthonology. The paper argues for autochthonography as a genre of self-expression, combining the elenctic and exegetical, which represents a synthesis of thinking, in the Deweyan sense, as an aesthetic activity and Lebesgue’s practical philosophy of thinking in front of one’s students.
6
Emma, Lundvall, e Aziz Aziz. "" Det gäller att se möjligheterna för att skapa en inkluderande undervisning" : - en studie om pedagogers arbete för att skapa en inkluderande undervisning för elever på grundsärskolan". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38104.
Testo completo
7
Ekengren, Stina, e Cornejo Sofia Kouva. "IKT som pedagogiskt verktyg i förskolan : En enkätstudie om pedagogers inställning till IKT i förskolans verksamhet". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29035.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med studien är att undersöka pedagogernas inställning till användningen av IKT som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet, både i lärande syfte gällande barnen men även synliggöra förskollärarnas uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå. För att ta reda på detta användes en enkät som kvantitativ analysmetod med hjälp av sajten Survey Monkey. Enkätfrågorna skapades utifrån frågeställningarna och bestod av 22 stycken frågor, enkäten skickades ut i tre olika Facebookgrupper och sammanlagt valde 93 personer att delta. Resultatet delades upp i kategorierna: IKT en del av samhället och framtiden, barns lärande är oändligt, resurser utgör hinder och stora möjligheter med IKT. Det framkom att IKT användandet ses som en nödvändighet och en viktig del att kunna för barnen både nu och i framtiden. Lärandet är också en viktig aspekt där matematik, digitala verktyg, samspel och språk är ämnen som respondenterna såg i användandet av IKT. Hinder som uppstår i IKT användandet är brist på tid, dålig ekonomi och brist på kunskap och utveckling. Möjligheter som uppstår med IKT användningen är oändliga eftersom det finns förutsättningar till att skapa aktiviteter som innefattar läroplansmålen som förskolan ska arbeta för. Denna studie tydliggör pedagogers synsätt på IKT med fokus på barns lärande och det ges en inblick om och hur de använder IKT i förskolans verksamhet.Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07
Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.
8
Deniz, Rina. "”Alltså man kan typ rätta sig själv med båda språken” : Tvåspråkiga elever resonerar kring sina språk och språkens nytta i skolan". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2917.
Testo completoAbstract (sommario):
The purpose of the essay is to study and create understanding to the bilingual students' perspective on their linguistic skills and the use of them as resources in a scholastic context. A qualitative method has been used to collect empirical data, based on the experiences and perspectives of the students. Bilingualism is defined and past research, which has shown how their bilingualism has influenced them, has been linked with this study. Definition of mother tongue and the meaning of mother tongue tuition for student immigrants' development have been discussed. This research has shown that the students feel their bilingualism is a natural occurrence. A feeling of importance for their mother tongue is expressed, considering the aspect to preserve their cultural fellowship. They look at bilingualism as an opportunity for development and learning and not as an obstacle. Despite the positive attitudes towards their linguistic situation they feel that they have been forced to overlook this competence in scholastic context. Another problem though, is that the mother tongue tuition is experienced as a separate occurrence outside the syllabus of the school, instead of being a part of it.
9
Adiguzel, Funda. "Konflikthantering i förskolan : En undersökning hur pedagoger ser och hanterar barns konflikter". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-335903.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med forskningsarbetet är att undersöka pedagogernas syn på konflikthantering samt hur barns konflikter förebyggs i förskoleverksamheten. För att uppnå ett trovärdigt resultat har kvalitativa samtalsintervjuer i samband med barnobservationer använts som metod för undersökningen. Genom datainsamlingen kan det konstateras att konflikter tillhör förskolans vardag och kan vara både stora och små. Konflikter kan uppstå av många olika anledningar och något som pedagoger är överens om är att konflikter uppstår främst i samband med missförstånd mellan barnen. De menar att missförstånd har en central plats i barns konflikter och barn kan missförstå varandra både verbalt och icke verbalt beroende på situationen. Pedagoger har ett stort ansvar vid arbete med barns konflikter och konflikthantering, det kan vara konstruktivt eller destruktivt beroende på hur det hanteras. Det kan även handla om öppna och dolda konflikter. En slutsats som kan dras är att Vygotskij´s sociokulturella teori genomsyrar i pedagogernas arbete med att hantera och förebygga barns konflikter. I teorin ligger kommunikationen centralt och det har en stor betydelse vid detta studieområde, utan kommunikation kan konflikter inte hanteras. Det kräver att pedagoger stöttar och vägleder barns lärande utifrån den proximala utvecklingszonen. Genom pedagogens närvaro, delaktighet och vägledande arbetssätt kan barns lärande vidareutvecklas. Det är en god förutsättning för pedagoger att ha barns utvecklingszon som utgångspunkt vid lärande av konflikthantering. Konflikter och konflikthantering ses som ett lärandetillfälle för både barn och pedagog. Barn som lär sig att behärska sig, blir både tålmodiga, lyhörda och även mer empatiska. De värnar om varandra ännu mer och lär sig att vara en bra kompis. Så småningom ökar de sina sociala färdigheter och använder prosociala handlingar gentemot varandra. Även pedagoger tar lärdom för vidare arbete med konfliktsituationer. De reflekterar och ifrågasätter sitt handlande och bearbetar sina brister för att göra bättre ifrån sig. Det är ett bra sätt att utvecklas inom sin pedagogiska roll.
10
Sigvardsson, Ann-Sofie, e Christine Jansson. "Har ni pratat idag? : En kvalitativ studie om diskurser kring vardagssamtal som pedagogisk resurs för barns samtalsfärdigheter". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36482.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger anser att de samtalar med barn i vardagen, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Vilka variationer av yttranden framträder när pedagogerna diskuterar kring hur de samtalar med barn i vardagen? Hur beskriver pedagogerna vilka villkor som finns för att vardagssamtal ska kunna möjliggöra utveckling av barns samtalsfärdigheter? Studien utgår från socialkonstrutionisktisk teoribildning samt diskurspsykologi som metodologisk utgångpunkt. För insamling av material användes ett fokusgruppssamtal med fem medverkande pedagoger. De variationer som tydligast synliggjordes i resultatet är tidens betydelse och roll spelar roll. Resultatet visar att genom pedagogernas yttranden kring tidens betydelse är det rimligt att dra slutsatsen att tiden konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser. Genom pedagogernas yttranden kring roll spelar roll är det rimligt att dra slutsatsen att pedagogerna intar roller som konstruerar villkoren för barn att lära och utveckla samtalskompetenser.
11
Olsson, Marcus. "Barns rättigheter i förskolan : En fallstudie om pedagogers föreställningar och synliggörande av barns rättigheter i förskolan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-348363.
Testo completoAbstract (sommario):
Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskolepedagogers föreställningar av barns rättigheter och se hur de själva upplever att de arbetar med och synliggör dessa i förskolan. Studien är en fallstudie gjord på en förskola i Sverige där sju kvalitativa intervjuer utförts individuellt med sju förskolepedagoger. Intervjufrågorna har varit utformade på ett sätt för att ta reda på pedagogernas bild av barns rättigheter men också undersöka hur de själva upplever att de arbetar för att synliggöra barns rättigheter i förskolan. I studien har jag utgått ifrån en barndomssociologisk teori med ett fokus utifrån ett barnperspektiv, som barnkonventionen dels går att tolkas utifrån. Resultatet visar att barns rättigheter är ett ämne som sällan talas om eller sätts i begrepp på denna förskola, något som behövs göras för att rättigheter ska bli något självklart enligt forskning. Varken sinsemellan pedagoger eller mellan pedagoger och barn. Trots detta visar förskolepedagogerna på exempel där det går att se att de på olika sätt arbetar nära ett värdepedagogiskt arbetssätt som i sin tur är en del av barnkonventionen. De uppvisar också exempel på hur de arbetar med barns integritet och förståelse för andras rättigheter, men ofta sker detta på deras eget sätt och det sker inte mycket samarbete menar man. Nästintill alla uttrycker att barns rättigheter är ett viktigt ämne som man ska arbeta med i förskolan, men samtidigt så verkar det som att ämnet inte är fullt lika aktuellt. Stora barngrupper menar man är ett av hindren som gör att de oftast prioriterar det som gynnar stora gruppens bästa som också resulterat i att pedagogerna styr upp många av aktiviteterna för barnen. Detta lämnar i sin tur mindre utrymme att arbeta så nära barns rättigheter som många av förskolepedagogerna egentligen önskar att de gjorde. Trots att barnperspektivet och arbetet med barns rättigheter brister på förskolan är förskolepedagogerna samtidigt medvetna om detta. De uttrycker en önskan om att arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen behöver bättras och synliggöras mer. Dessa behöver sättas i större begrepp än vad de på förskolan gör idag.
12
Fursjö, Ida, e Beatrice Karldén. "Högläsning för omsorg eller lärande : Pedagogers syn på högläsning i förskolan". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35803.
Testo completoAbstract (sommario):
Studien syftar till att undersöka hur ett urval pedagoger använder och ser på högläsning i förskolan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Åtta pedagoger har intervjuats kring hur och när de arbetar med högläsning samt vad de har för syfte med högläsning, om det är för omsorg eller lärande, liksom hur de ser på sitt eget förhållningssätt i högläsningssituationen. Vårt resultat visar att högläsning utfördes i tre olika konstellationer: högläsning i samband med lunch, spontan högläsning och högläsning i planerade aktiviteter. Samtliga pedagoger finner högläsningen viktig och det är ett återkommande inslag i verksamheterna. De belyser sitt eget förhållningssätt till läsning som en viktig faktor i högläsningen. Resultatet visar att pedagogerna ser på omsorg och lärande som ibland förenade i samma högläsningssituation och i andra inte.
13
Johansson, Lisa, e Nina Juréen. "”Giraffen får inte plats i cykelkorgen” : En intervjustudie om hur pedagoger på förskolor arbetar kring professionell teater och drama som en estetisk uttrycksform". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44411.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar kring besök vid en teater samt hur de utövar drama på förskolan. Är det betydelsefullt för barn att få uppleva teater och drama? Detta är en kvalitativ studie där vi har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Det insamlade materialet från två semistrukturerade intervjuer och ett fokusgruppssamtal har tolkats och vi har bildat oss nya förståelser i ämnet. Resultatet visar att det är viktigt med kultur för barn och då studien fokuserar på teater framgår det att även teater är en betydelsefull del av den kultur som förskolan får möjlighet att ta del av. Resultatet visar även att för att göra ett bra pedagogiskt förarbete med barn behöver de som arbetar med teater skicka ut information om teaterföreställningen innan förskolegruppens besök. Pedagoger arbetar bäst med efterarbetet när de kopplar teaterföreställningens handling till barnens egna erfarenheter, däremot är det svårt att alltid koppla teaterföreställningen till förskolans pågående tema. Genom att använda drama som uttrycksform i förskolan får barnen chans att uttrycka sina känslor och sin fantasi vilket kan bidra till stärkt självförtroende. Att använda drama som en arbetsform kan dessutom underlätta för pedagogernas arbete på förskolan, genom att de tillsammans med barnen kan bearbeta händelser som sker i verksamheten.
14
McMaster, John. "Yumi pedagogy: pedagogy with cultural integrity in the Torres Strait". University of Southern Queensland, Faculty of Education, 2006. http://eprints.usq.edu.au/archive/00006230/.
Testo completoAbstract (sommario):
[The Mariner's Chart]I've chosen to use the metaphor of the mariners chart to highlight the characteristics that are the essential elements of this study. This metaphor also sits comfortably with the Torres Strait Islander people, both historically and contemporaneously. The document '(IN) THE BEGINNING: The mariner’s chart to the folio’, represents the chart which enables readers ofthis study to 'navigate' their individual progress through the study in ways that reflect the reader's motivation/s. As with most maritime voyages, destinations can be reached via a number of different routes. These routes will be partially determined by motivations including tides, winds, directness, the skill of the navigator and the whim of the skipper. These motivations also apply to any reading of this study. The essential starting point will bedetermined initially by reference to the chart. Being made aware of the elements of the folio (logs of the various voyages) will influence where the reader goes from there; in other words, what folio elements (logs of the voyages) the reader will go to first and the order they chooseto follow, subsequent to that. There is no necessary order in which the logs of the various voyages should be read, following the initial reference to the 'chart'.The mariner's chart identifies low water marks, channel markers, reefs, sandbanks, and unseen obstacles. These represent only a handful of the dangers the reader (mariner) will face on the voyage. Likewise the study has its share of 'dangers', both seen and unseen. Thewhole nature of the study is in a sense, dangerous. I anticipate that any reading of the study will necessarily reflect the idiosyncrasies of the reader, so that the conclusions that I have reached, represent only one view of the data. The identification of the data itself reflects a level of interpretation that is also very personal, highlighting the reality that others(readers/mariners) may see greater significance in aspects of the recorded data that the author has not. The log of the voyage, My Journey An Autobiographical Narrative, clearly identifies a very personal journey or series of journeys, all of which reflect a range of reefs and sandbars that the author has sometimes been stranded on, between tides, giving time for reflection on actions that have either proven unsuccessful or are cause for quietcontemplation. Each of the folio elements reflects this metaphoric mix of danger and clear passage, in many different ways and at many different levels, inviting the individual and equally legitimate reactions of each reader.Whilst Torres Strait Islanders historically navigated by the stars and the seasons today, electronic navigation charts have tended to replace these important and culturally significant practices. Torres Strait people have metaphorically experienced being stranded on reefs andshoals and being wrecked, especially in terms of the education processes they have been exposed to, by virtue of this cultural shift. The process, educationally, of replacing the reliable historic (navigation) practices of Torres Strait Islanders with contemporary, western(navigation charts) practices has frequently resulted in confusion, frustration and a failure to produce successful educational outcomes for Torres Strait Islanders - clear passage to the future. The reasons for this situation are explored in greater depth in this study.With these explanations in mind then, the reader is invited to engage on their own voyage through this study.
15
James, Geoffrey Douglas. "Finding a pedagogy". Thesis, University of East Anglia, 2005. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.430707.
Testo completoAbstract (sommario):
My thesis is the story of my search for pedagogy as a specialist behaviour support teacher employed by a County Council Educational Psychology service. My students are at high risk of exclusion from school and many of them categorised as having emotional and behaviour difficulties. I realised that I was a teacher without a relevant or effective pedagogy to facilitate useful learning by my students. My research aim was to find a pedagogy, to develop my practice in connection with its theory. In my research I have used a fully qualitative life story/life history approach supported by the ontology of critical realism. As I began this research in 1998 I joined the pedagogical history of `The Place', a new Pupil Referral Unit set in an old building which been the location for earlier forms of support. I have connected this history with my own experience and described the finding of my pedagogy, an interpretation of solution focused brief therapy. Through stories from my practice I have explained my pedagogical theory based on this approach and connected it to my practical teaching work with children and young people. This account adds to knowledge about effective teaching and learning for a socially and educationally vulnerable group of students, who are a focus of attention in the current drive on behaviourp roblemsa nd underachievemenint schools
16
Largey, Alan. "A multimedia pedagogy". Thesis, University of Ulster, 2000. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.268593.
Testo completo
17
Ivey, Carole. "Interdisciplinary Teamwork Pedagogy". VCU Scholars Compass, 2011. http://scholarscompass.vcu.edu/etd/2381.
Testo completoAbstract (sommario):
The purpose of this study was to describe the interdisciplinary teamwork pedagogy of the Leadership Education in Neurodevelopmental and Related Disabilities (LEND) training programs, specifically the content focus, instructional methods, and assessment practices. LEND programs are a national network providing long-term, graduate interdisciplinary training through federal funds from the Health Resources and Services Administration's Maternal Child Health Bureau. This study used a mixed method approach to describe the interdisciplinary teamwork pedagogy of LEND training programs. The study occurred in three stages: 1) a survey of LEND training directors, 2) a survey of LEND interdisciplinary teamwork instructors, and 3) document review of the national LEND website and LEND program websites. Data were analyzed using statistical and qualitative methods and interpreted through the use of professional competencies, the How People Learn framework, and research literature. This study provides for an understanding of interdisciplinary teamwork within one national program in order to inform efforts for training, practice, and research.
18
Hardy, Kimberly Annette Glazier Jocelyn. "Womanist performative pedagogy". Chapel Hill, N.C. : University of North Carolina at Chapel Hill, 2009. http://dc.lib.unc.edu/u?/etd,2377.
Testo completoAbstract (sommario):
Thesis (M.A.)--University of North Carolina at Chapel Hill, 2009.Title from electronic title page (viewed Jun. 26, 2009). "... in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts in the School of Education Culture, Curriculum, and Change." Discipline: Education; Department/School: Education.
19
Pinto, Ana Lucia Figueiredo. "Pedagogy of Wholeness". Thesis, The University of Sydney, 2018. http://hdl.handle.net/2123/19595.
Testo completoAbstract (sommario):
Contemporary learning networks involve a complex mix of tools, tasks and people, in varied assemblages, distributed across time and space. This interweaving generates particular challenges for analysing and designing for networked learning. The use of design patterns and pattern languages, originally developed by architect Christopher Alexander to reveal and then represent and share design knowledge, has now been adopted to facilitate and support such educational design work. The research reported in this thesis adopts and then extends this approach. It examines the architectures of two learning networks within the field of adult literacy education: one for students and the other for the professional development of educators. Adult literacy has tended to be a neglected area in comparison with other areas of education research. As such the practical purpose of this thesis is to identify good design solutions able to be applied within this educational domain. As the research progressed, a central focus developed: to find a way to account for, in the practical use of pattern theory within education, the deeper philosophical basis of Alexander’s approach - concerning quality and value. The research data come from the analysis of digital and physical artefacts, direct participation in learning programs, observations, and interviews with diverse stakeholders in the learning networks. An initial network analysis was undertaken, grounded in the Activity Centred Analysis and Design framework, which is informed by socio-material theories of learning. This helped develop an understanding of the complex relations between learning activity and the (hybrid) environments in which it occurs. However, while these relational-material theories importantly acknowledge that ‘matter matters’, when it comes to making sense of human action they tend to embrace a ‘conventional’ picture of matter as essentially ‘dead’ and separated from the human self. This understanding contrasts with the approach espoused by Alexander (2002-2005) in his later work into the nature of ‘order’. My research draws on this now very extensive later work, to advance a new framework for educational design that directly embodies the fundamental – and essential – socio-political values inherent in education. In doing so it supports the deployment of pattern theory in a way that is consistent with its deep philosophical underpinnings. In adopting this approach, the study identifies various design elements that only occasionally and/or ephemerally ‘materialize’ around the core parts of a network – elements which therefore tend to be less prominent and are often missed, but which nevertheless show intricate and critical connections among the core activities taking place. This thesis argues that unless such relations are unveiled and understood, the essential core of a learning network cannot be entirely grasped and the resultant (simplified) abstracted design patterns prove insufficient to inform the creation of effective education designs. The study findings suggest that the more holistic approach enabled by the extended framing developed in this thesis (referred to here, drawing on the influential work of Paulo Freire, as a pedagogy of wholeness) is highly effective for revealing these often elusive, yet critical design patterns. In connecting Freire’s and Alexander’s philosophies, pedagogy of wholeness is as concerned with sound pedagogical design as it is with how designs for learning can contribute to the design of a more loving world.
20
Garcia, Daniel Joe. "Pedagogy & Space". Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2019. https://hdl.handle.net/1721.1/121871.
Testo completoAbstract (sommario):
Thesis: M. Arch., Massachusetts Institute of Technology, Department of Architecture, 2019Cataloged from PDF version of thesis. Page 106 blank.
Includes bibliographical references (page 105).
With a Secretary of Education mandating school choice, advocating for more religious and charter private schools, how does this address the towns that do not have the population to support more than one school? With populations ranging from 500 to 5,000 people, rural towns have to provide public schools that are accessible to everyone in their community. The public school system though is far from perfect. Programs such as "No Child Left Behind" have burdened public schools with meeting standards, leading to multiple choice testing and teaching from standardized textbooks. This has resulted in the standardized architectures of schools which do not address shifts in education towards inventive learning. This culminates in a context where rural towns who do not have the tax base to fund typical new school construction are pushed to go rogue and build a new type of public school.
A school designed not by standardized spaces of the past, but by different scales of inventive learning environments that can produce unique spaces for planned and unplanned learning. This opens an opportunity for a new type of architectural practice that can work with rural towns to reimagine a school that is not dedicated to providing consistent spaces to children, with desks in classrooms, but a school that offers variability. The first thing that emerges in rural towns located on the railroad are their large agricultural facilities with grain silos and warehouses. However, with the storage and production of grain moving to larger regional facilities, the silos and warehouses of these towns are moving towards obsolescence. Yet these structures are centrally located and adjacent to residential areas, suggesting an opportunity to adapt the silos and warehouses into typologies for a new type of school.
Thus, the first project of the school becomes its own construction, managed by the architect and utilizing the skills of the town, to adapt their rural archetypes from grain production to brain production.
by Daniel Joe Garcia.
M. Arch.
M.Arch. Massachusetts Institute of Technology, Department of Architecture
21
Karlsson, Eva, e Nilsson Carla Silva. "VARDAGENS SPRÅKBAD : En kvalitativ studie av pedagogers syn på innemiljöns språkutvecklande potential". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39690.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fyra förskolor utformar och planerar innemiljö för att den ska ha en för barn god språkutvecklande funktion. Vidare kommer vi att ta reda på pedagogers arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling i verksamhetens innemiljöer. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi med öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att all innemiljö kan vara språkutvecklande, men att det är samspelet mellan pedagoger och barn som är avgörande för språkutvecklingen. Slutsatsen är att miljö och material är viktiga kommunikativa medspelare i barns språkutveckling, men att det är pedagogen som är startmotorn.
22
Dusabumuremyi, Anitha. "Flerspråkighet i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner i förskolan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383451.
Testo completoAbstract (sommario):
Sammanfattning: Studien undersöker flerspråkiga interaktioner i förskolans dagliga verksamhet, samt vilka möjligheter det finns att inkludera flera språk i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor har jag fått inblick i flerspråkiga interaktioner. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv har jag analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur pedagoger upplever flerspråkiga interaktioner, samt hur man kan utveckla arbetet för att inkludera flera språk i förskolan. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv attityd till flerspråkiga interaktioner. En del pedagoger skapar möjligheter och uppmuntrar barnen att använda sig av sina språk i förskolan. Pedagoger använder sig också av de språk som de behärskar i interaktion med barnen för att visa att det är normalt att prata olika språk. Vidare visar resultaten att pedagoger använder olika strategier för att inkludera flera språk i förskolan, som t.ex. samarbete med vårdnadshavare, ta hjälp av QR-koder, låna böcker på olika språk och så vidare. En positiv attityd kring flerspråkighet lyfts också upp som viktigt. Resultatet visar även att pedagogerna har stor betydelse för användandet av flera språk i förskolan. En del pedagoger uppmuntrar inte flerspråkiga interaktioner, utan att de fokuserar på att barnen ska lära sig svenska.
23
Lundgren, Hedqvist Alexandra, e Alexandra Ulenius. ""Finns det rätt eller fel material?" : En kvalitativ studie av förskolans material i relation till jämställdhet". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403173.
Testo completoAbstract (sommario):
Jämställdhet är idag ett hett ämne i samhällsdebatten och detta syns i både tidningar och olika medier. Det är stora diskussioner om huruvida det ska vara jämställt på arbetsplatser och att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och lika lön, men hur ser det ut där allt börjar, nämligen i förskolan? Vi har genom kvalitativa studier undersökt detta. Syftet med studien var att synliggöra hur förskolor konstruerar miljö och material samt dokumentation utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare samt miljöobservationer av avdelningar. Detta gjordes för att se hur förskollärarna och barnskötarna resonerade kring miljön samt hur den framställdes och användes av barnen i relation till jämställdhet och genus. Studiens resultat grundade sig i fyra intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan och miljöobservationer av dessa fyra pedagogers fysiska avdelningar. Intervjuerna och observationerna genomfördes på både privata och kommunala förskolor. Eftersom jämställdhet är ett stort och mångfacetterat ämne att undersöka ur ett didaktikvetenskapligt perspektiv valde vi att fokusera på det material förskolorna erbjöd, hur pedagogerna resonerade, vad barnen valde att leka med samt hur dokumentationen framställdes utifrån kön. Anledningen till att vi valde just dessa utgångspunkter var för att Läroplan för förskolan 2018 skriver att det ingår i förskollärarens arbete att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten för att alla barn ska ha möjligheten att utvidga sina perspektiv och val oavsett vilket kön de har (Lpfö18, s. 12). Vi applicerade detta på materialet i förskolan genom att barnen ska ha möjlighet att göra fria val. För att analysera vårt empiriska material utgick vi från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och kompletterade med genusteorin av Hirdman samt flera olika författare. Det vi kom fram till var att barnen lekte till stor del könsneutralt, vilket innebar att det inte förekom enbart stereotypa lekmönster exempelvis pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor och barnen lekte till stor del med blandat material. Det kan bero på att miljöerna var könsneutralt konstruerade med könsneutralt material: bland annat låg fokus på att låta barnen själva skapa sitt material. Pedagogerna var även måna om att konstruera lokalerna utifrån barnens intressen, göra dem tillgängliga och att förändra lokalerna över tid för att göra rummen så intressanta som möjligt. Vi menar alltså att förskolorna framstått som jämställda, men något varierande resultat kring detta framkom i observationerna.
24
Puchale, Sibele Mocellin. "A presença da pedagogia e do pedagogo na empresa". reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2016. http://hdl.handle.net/10183/144077.
Testo completoAbstract (sommario):
A presente dissertação promove uma reflexão acerca das possibilidades que o profissional da Pedagogia tem de reproduzir o discurso do capital e da exploração do trabalho ou de ir além, na busca pela humanização dos processos de trabalho e no desenvolvimento de pessoas. A pesquisa, de caráter qualitativo, revela o papel dos pedagogos dentro das empresas, no contexto nomeado por muitos autores como Educação Corporativa. O procedimento metodológico se deu em duas etapas: levantamento bibliográfico de teses acadêmicas e artigos científicos sobre os campos do trabalho e educação, e da educação corporativa; e aplicação de entrevistas semiestruturadas em pedagogas de três empresas com sede em Porto Alegre, Rio Grande do Sul – também foram aplicadas entrevistas em suas chefias imediatas, compondo uma rede de informações vinculada ao ambiente de trabalho destas profissionais. A análise dos dados produzidos baseou-se nos sentidos da escolarização dentro do capitalismo, de Alceu Ferraro; nas elaborações de Karl Marx sobre a relação entre capital e trabalho; em Mészáros – também vinculado à base marxista; e em Pierre Bordieu, especialmente em suas considerações sobre habitus, considerando o ethos dos pedagogos dentro das empresas, além de autores do campo da aprendizagem de adultos, como Peter Jarvis. A pesquisa revela que há um caminho a percorrer na construção de referenciais teóricos no campo da Educação sobre a atuação dos pedagogos nas empresas, pois, em sua maioria, o referencial teórico disponível advém da Administração, envolvendo gestão de Recursos Humanos em uma ótica liberal. Assim, foi possível concluir que existe espaço para a atuação de pedagogos no contexto da Educação Corporativa, e que os mesmos trazem consigo uma trajetória de formação na área das Ciências Humanas, a qual constitui as suas práticas diárias. Mesmo assim, os pedagogos estão em um campo do capital que tem suas características consolidadas nas práticas de mercado, o que torna mais desafiador o papel deste profissional: humanizar o que é tradicionalmente desumano.The present dissertation promotes a reflection about the possibilities that the professional of pedagogy have in to reproduce the capital's speech and labor exploitation or to go beyond, searching the humanization of work processes and development of people. The qualitative research reveals the role of the educator within companies, in the context named by many authors as corporate education. The methodological procedure took place in two stages: bibliographical survey of academic theses and scientific articles on the labor and education field, and corporate education; and application of semi-structured interviews in pedagogues of three companies based in Porto Alegre, Rio Grande do Sul - interviews were also applied to their immediate supervisors, creating a network of information linked this professional work environment. It was also applied interviews in the immediate supervisors of educators and pedagogues composing an information network linked to this professional work environment. The data analysis produced was based on the meanings of schooling within capitalism, of Alceu Ferraro; in the elaborations of Karl Marx about relationship between capital and labor; in Mészáros - also linked to the Marxist basis; and Pierre Bourdieu, especially in its consideration of habitus, considering the ethos of the pedagogues within companies, as well as authors of the adult learning field, as Peter Jarvis. The research reveals that there is a way to go in building theoretical frameworks in the field of Education on the role of teachers in companies because, in most cases, the theoretical framework available comes from the Administration, involving human resources management in a liberal perspective. Thus, it was concluded that there is room for the pedagogues in the context of Corporate Education, and that they bring with them a training in the field of Humanities, which is their daily practices. Still, educators are in a capital field that has consolidated its characteristics in market practices, which makes it more challenging the role of this professional: humanize what is traditionally inhuman.
25
Åkerblom, Caroline, e Majd Allos. "LEK OCH UTANFÖRSKAP I FÖRSKOLAN : En kvalitiativ intervjustudie utifrån åtta pedagogers syn på lek och arbete med utanförskap i lek". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40066.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns lek och hur pedagoger arbetar för att förebygga utanförskap i lek. Ett sociokulturellt perspektiv har valts som teoretisk ansats. Studien utgår från åtta semistrukturerade intervjuer som analyseras och bearbetas kvalitativt. Resultatet visar att pedagoger anser att lek är av stor vikt för barns utveckling och lärande. Utanförskap i lek framkommer som resultat av flera olika faktorer; barns bristande förmåga att förstå leksignaler, olika hemspråk, kulturella skillnader, hudfärg eller att barn har funktionsnedsättning. Slutsatsen av studien är att pedagoger är väl medvetna om vikten av lek för barns utveckling och lärande samt hur viktig pedagogens förhållningssätt är för att motverka utanförskap bland barn i förskolan.
26
Kuraishe, Hannah. "Föräldraaktiv inskolning - pedagogers perspektiv : Parent active introduction from an educator's perspective". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40520.
Testo completo
27
Hinkelman, Denise, e Elin Kruse. "Rosa mössor och blå vantar : En kvalitativ studie om traditionella könsmönster i påklädnadssituationer". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53229.
Testo completoAbstract (sommario):
Studien belyser hur pedagoger upprätthåller och/eller motverkar traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Syftet med studien var att undersöka pedagogers arbete med att motverka traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Studien har utgått från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fem icke-deltagande observationer. Vi har utgått från Hirdmans genusteori. Studiens resultat visade att traditionella könsmönster upprätthålls på olika sätt av pedagoger i förskolan. Resultatet visade även att en medvetenhet hos pedagogerna fanns och att en strävan efter att motverka traditionella könsmönster även fanns. Vår slutsats är att det finns en medvetenhet hos pedagoger men att traditionella könsmönster lever kvar och präglar förskolans utbildning.
28
Ahokangas, Mathilda, e Felicia Olsson. "Digitala verktyg i förskolan. Med inriktning mot språkutveckling". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76650.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med denna kvalitativa studie är att, genom intervjuer, ta del av pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg i förskolan med inriktning mot språkutveckling. Sex intervjuer har gjorts, både med enskilda förskollärare och barnskötare samt i par från förskolor i olika kommuner, för att få ta del av deras uppfattningar och erfarenheter kring det aktuella ämnet. Materialet som samlades in under intervjuerna sorterades utifrån liknande mönster och teman. Ordet pedagoger är ett samlingsord när det gäller både förskollärare och barnskötare, vilket kommer vara ett återkommande ord i studien. Likaså ordet paddan är en av flera benämningar av en iPad som kommer återkomma genom studien, då pedagogerna använde sig av det ordet i intervjuerna och är en benämning som är bekant för många inom förskolans verksamhet. Resultatet visar på att det finns en variation av digitala verktyg i förskolan med olika användningsområden kring språkutveckling. Det visar också på hur dessa verktyg används i verksamheten och pedagogernas kunskap kring verktygen. Det kan vara ett sätt att förlänga den befintliga undervisningen genom att använda exempelvis paddan som ett komplement. Den är ett enkelt verktyg att ha med sig överallt. Det är viktigt att pedagogerna är delaktiga i vad barnen gör med verktyget. Dels för att vara närvarande men också kunna lära ut tillsammans med ett eller fler barn så att det blir en stund av lärande och utveckling. I och med att utvecklingen går framåt i både förskolan och samhället när det kommer till digitala verktyg, behöver det finnas mer utbildning för pedagoger att ta del av för att ge den bästa lämpliga undervisningen till barnen när det kommer till digitala verktyg. Kunskapen behövs för att veta vilka program/appar som är bra för att utveckla språket hos barnen och kunna skapa nyfikenhet för barnen som vill lära sig mer.
29
Dahlberg, Anna Karolina, e Mattsson Emelie Evestam. "Särskild undervisning för särskilt begåvade? : En kvalitativ studie om pedagogers strategier med anpassning av undervisning för särskilt begåvade elever". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414084.
Testo completoAbstract (sommario):
Denna studie handlar om hur pedagoger utformar och anpassar undervisning för elever med särskild begåvning. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i strategier (Liljedahl, 2017) som framställts för att tillgodose dessa elevers behov. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med särskild begåvade elever utifrån studiens forskningsfrågor vilket är, 1) Hur anpassar pedagoger undervisningen för elever med särskild begåvning? 2) Vad anser pedagogerna att de får för stöd och tillgång till läromedel för att kunna anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever? 3) Vad anser pedagogerna att det finns för utmaningar med att anpassa undervisningen för elever med särskild begåvning? Utifrån undersökningen får läsaren inblick i vad begreppet särskild begåvning innebär, hur pedagoger anpassar undervisningen och vilka utmaningar som uppstår kring detta. Undersökningen visar också på hur pedagoger och specialpedagoger uppfattar samarbetet mellan varandra. Resultatet visar att kunskap kring särskild begåvning är bristfällig och att pedagogerna använder sig av olika strategier inom acceleration, berikning och coachning, för att anpassa undervisningen och möta dessa elevers behov. En slutsats är att det framkommer ett behov hos pedagogerna av ökad kunskap och tillgång till användbara strategier för att möta dessa elever.
30
Pinto, Umberto de Andrade. "Pedagogia e pedagogos escolares". Universidade de São Paulo, 2006. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/48/48134/tde-22062007-095259/.
Testo completoAbstract (sommario):
A pesquisa tem por objetivo ressignificar o papel do pedagogo na escola atual e caracteriza-se fundamentalmente por uma investigação teórica, complementada com dados empíricos coletados junto a professores do ensino básico na rede pública do Estado de São Paulo. Trata da questão epistemológica da Pedagogia, diferenciando e relacionando-a com as Ciências da Educação, de modo a identificá-la como campo de conhecimento sobre e na educação, esta entendida como fenômeno da prática social. Desenvolve um estudo histórico de como ocorre a universalização do Ensino Fundamental no país, assim como da atuação dos pedagogos nas escolas brasileiras. Analisa os desafios e as demandas da escola pública na atualidade e dos serviços pedagógicos reivindicados pelos professores. Apresenta quatro áreas de atuação do pedagogo escolar articuladas ao projeto político pedagógico das escolas: a coordenação do trabalho pedagógico, a direção escolar, a coordenação dos programas de desenvolvimento profissional dos educadores e a articulação da escola com a comunidade local. O trabalho defende que os profissionais que ocupam os cargos diretivos nas escolas tenham formação específica no campo pedagógico, o que efetivamente os habilitariam como pedagogos escolares. A literatura da área consultada apoiou-se principalmente em Dias de Carvalho, Estrela, Franco, Pimenta, Kuenzer, Libâneo, Paro, Sacristán, Saviani, Schmied- Kowarzik, Silva Jr. e Veiga.This research aims to re assess the pedagogue\'s role at the contemporary school. Its main characteristic is a theoretical investigation, which was complemented by empirical data gathered through schoolteachers at São Paulo State public schools. It deals with Pedagogy epistemological question and both differentiates and relates it to the education sciences in order to identify pedagogy as the field of knowledge of and about education whose meaning here is a social practice. It develops a historical study to show how first grade school became universally available in this country and how pedagogues have worked at Brazilian schools. It analyses the challenges and needs at the public contemporary school and what kind of services the teachers demand. It presents four working areas for the school pedagogue: to coordinate the pedagogical work, to coordinate the teachers\' training programs, to provide a link with the local community and to manage the school. It argues that those professionals who are in the managing/coordinating jobs at the schools ought to have studied Pedagogy, what would effectively prepare them to be school pedagogues. The study deals primarily with the work developed by Dias de Carvalho, Estrela, Franco, Pimenta, Kuenzer, Libâneo, Paro, Sacristán, Saviani, Schmied- Kowarzik, Silva Jr. and Veiga.
31
Davies, Amelia, e Fanny Jansson. "Rasmus, Lotta, Emil & Madicken : En kvalitativ textanalys om hur genusmönster skildras i fyra kapitelböcker av Astrid Lindgren". Thesis, Uppsala universitet, Uppsala universitet Innovation (UU Innovation), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447040.
Testo completoAbstract (sommario):
Denna studie synliggör normbärande och normbrytande egenskaper hos fyra huvudkaraktärer i fyra kapitelböcker av Astrid Lindgren för att kunna bidra till den litteraturdidaktiska diskussionen. Maria Nikolajevas (2017) schema för könsstereotypa egenskaper fungerar som analysverktyg. Huvudkaraktärerna analyseras även utifrån begreppen “rund”, ”platt” och ”flankperson”. Frågeställningen som besvaras är: Vilka normbärande och/eller normbrytande egenskaper uppvisar huvudkaraktärerna utifrån ett genusperspektiv? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ textanalys av fyra skönlitterära böcker av Astrid Lindgren. Den litteratur som analyserats är Emil i Lönneberga, Lotta på Bråkmakargatan, Rasmus på luffen och Madicken Junibackens Pims. Studien utgår från Hirdmans (2003) genusteori och hennes definition av begreppet genus. Maria Nikolajevas (2017) schema för stereotypiska egenskaper av manligt och kvinnligt är studiens grundläggande analysverktyg. Nikolajevas (2017) schema säkerställer studiens objektivitet och tillförlitlighet då risken för personliga tolkningar minimeras. Studiens slutsats är att huvudkaraktärerna Lotta och Rasmus är de mest normbrytande av de fyra analyserade. Lotta är en envis och bestämd flicka vilket går att koppla till de stereotypiskt manliga karaktärsdragen ”stark” och ”aktiv”. Rasmus mest framträdande egenskaper kopplas till de stereotypiskt kvinnliga egenskaperna ”lydig”, ”sårbar” och ”emotionell”. Analysen visar att både Lotta och Rasmus även har normbärande egenskaper, men i en mindre utsträckning i förhållande till de normbrytande egenskaperna. Emil och Madicken uppvisar, på samma sätt som Lotta och Rasmus, både stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper, med skillnaden att dessa egenskaper är mer jämnt fördelade hos karaktärerna.
32
Sportun, Jaime. "Advertising as a pedagogy? using literacy and critical pedagogy to empower youth". Thesis, McGill University, 2011. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=104836.
Testo completoAbstract (sommario):
Partially grounded in the work of George Gerbner, and also in other media theorists including John Berger, Roland Barthes and Michael Hoechsmann, this thesis aims to explore the concept of media as public pedagogy. Based on these theories, an in-depth analysis of the advertisements produced by cellular goods and service providers and their effect on the youth generation with respect to the relatively new phenomenon of cyber-bullying will be examined. Then, through the works and writings of critical pedagogues including Paulo Freire, Henry Giroux, Shirley Steinberg, Joe Kincheloe and Donaldo Macedo, a media literacy approach to education will be introduced which aims to empower youth by enabling them to critically examine the media designed for their consumption.Principalement fondée par le travail de George Gerber, mais aussi présente dans celui de d'autres théoriciens médiatiques incluant John Berger, Roland Barthes et Michael Hoechsmann, cette thèse a pour but d'explorer le concept des médias comme pédagogie publique. Fondé sur ces théories, une analyse approfondie des publicités produites par les fournisseurs de produits en téléphonie mobiles et leurs effets sur la jeune génération dans le cadre du nouveau phénomène de cyber intimidation sera examinée.Ensuite, par l'entremise de travaux et d'écrits de pédagogues critiques tels que Paulo Freire, Henry Giroux, Shirley Steinberg, Joe Kincheloe et Donaldo Macedo, une approche d'éducation médiatique sera présentée, ce qui a pour but de donner plus de pouvoir aux jeunes en leur permettant d'examiner d'une façon critique les médias conçus de leur consommation.
33
Fiorin, Bruna Pereira Alves. "TRABALHO E PEDAGOGIA: CONSIDERAÇÕES A PARTIR DOS DISCURSOS DE PEDAGOGAS NA ESCOLA". Universidade Federal de Santa Maria, 2012. http://repositorio.ufsm.br/handle/1/6991.
Testo completoAbstract (sommario):
Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível SuperiorConsidering previous research and experience in a graduate in Pedagogy, it was found that the emphasis of the work of pedagogues are at work as a teacher, as described in the public policies, especially Resolution 1 / 2006, which presents teaching as the basis for the Pedagogy Course. Based on this context, I tried to with this research, to understand how pedagogues graduated between 2005 and 2010, in the Pedagogy Course, currently working in schools, understand and describe their work, realizing or not this direction their work to teaching. The theoretical and methodological reference for the development of research presents a dialectical perspective. As a procedure, performed a study, with pedagogues through questionnaires about what they understood and described his work, based on categories: Work, Pedagogy, Pedagogy Course and Pedagogues and, subsequently, held a dialogue group for discussion and problematization of the analysis with the research subjects. The analysis was based on Content Analysis. We conduct also a historical return about Pedagogy course in Brazil, documentary research of the Pedagogic Projects of the Pedagogy Course for 2004 and 2007 and National Curriculum Guidelines for the Pedagogy Course, believing the historicity contributes to a better understanding about the work of pedagogues. Still, in the theoretical reference, there were discussions about work and about the pedagogy as a science of education. This research showed that the Pedagogy still needs to be problematized in order to achieve sustain itself as science of education. Moreover, it is essential that the work of pedagogues be deepened in different contexts in an attempt to demystify the idea that the pedagogue only works in the classroom.
Considerando pesquisas anteriores e experiência na graduação em Pedagogia, constatou-se que a ênfase do trabalho dos/das pedagogos(as) está no trabalho como professor(a), conforme descrevem as políticas públicas, especialmente a Resolução 1/2006, que apresenta a docência como base para o curso de Pedagogia. Com base neste contexto, buscou-se, com esta pesquisa, compreender como pedagogas graduadas, entre 2005 e 2010, no curso de Pedagogia, que trabalham atualmente em escolas, entendem e descrevem o seu trabalho, percebendo ou não este direcionamento de seu trabalho para a docência. O aporte teórico-metodológico para o desenvolvimento da pesquisa apresenta uma perspectiva dialética. Como procedimento, realizou-se um estudo com pedagogas através de questionários sobre o que elas entendiam e descreviam por seu trabalho, tendo como base as categorias: Trabalho, Pedagogia, Curso de Pedagogia e Pedagogos(as) e, posteriormente, realizou-se um grupo de interlocução para discussão e problematização das análises com os sujeitos da pesquisa. A análise dos dados embasou-se na Análise de Conteúdo. Realizou-se, ainda, uma retomada histórica do curso de Pedagogia no Brasil, pesquisa documental dos Projetos Pedagógicos do curso de Pedagogia de 2004 e 2007 e das Diretrizes Curriculares Nacionais para o Curso de Pedagogia, acreditando que a historicidade contribui para uma maior compreensão sobre o trabalho dos/das pedagogos(as). Ainda, no referencial teórico, realizaram-se discussões sobre trabalho e sobre a Pedagogia como ciência da educação. Com esta pesquisa evidenciou-se que a Pedagogia ainda precisa ser problematizada a fim de conseguir sustentar-se como ciência da educação. Além disso, é mister que o trabalho dos/das pedagogos(as) seja aprofundado em diferentes contextos na tentativa de desmistificar a ideia de que o/a pedagogo(a) só trabalha na sala de aula.
34
Viol, Frida. "Bedömning i specialidrott : Hur går lärarna tillväga och vilka ramfaktorer påverkar?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5049.
Testo completoAbstract (sommario):
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur fotbollslärare i ämnet specialidrott arbetar med bedömning, samt vilka ramfaktorer som påverkar bedömningen. Frågeställningar: 1. Hur arbetar lärare i specialidrott med bedömning? 2. Vilka ramfaktorer påverkar lärarnas bedömning? 3. Vilka svårigheter respektive möjligheter med bedömning i specialidrott upplever lärarna? Metod: Semi-strukturerade intervjuer via telefon genomfördes med fem lärare i specialidrott. Deltagarna var mellan 31-63 år och har arbetat med specialidrott i 1-25 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Analysen genomfördes sedan i fyra steg: hitta nyckelord, hitta teman, hitta underkategorier och hitta mönster. Resultat: Resultatet visar att lärarna utgår främst från kurskriterierna vid bedömning och sådana färdigheter såsom teknik och taktik. De svårigheter som lärarna nämner är att sätta rättvisa betyg, otydlighet från Fotbollsförbundet och Skolverket. Möjligheterna med bedömning som resultatet visar på är att sätta rättvisa betyg då läraren träffar eleverna ofta, läraren kan diskutera med kollegor som också ser eleverna samt att det är en viss frihet för lärarna i upplägget. De ramfaktorer som påverkade mest var tid i olika perspektiv och styrdokument men även eleverna i form av klasstorlek och nivå samt lokaler påverkade. Slutsats: Den slutsats som dras är att det finns ramfaktorer som påverkar lärarnas bedömning. Styrdokument var en ramfaktor som påverkade och som lärarna använde sig av i bedömningen, tid och elevsammansättning är två andra ramfaktorer. En svårighet var att det var mycket otydlighet från förbundet och Skolverket. Enligt lärarna behövs det mer stöd från både Skolverket och förbundet. För att underlätta för lärarna måste det blir mer tydligt från förbundet och Skolverket i hur lärarna ska bedöma.Ämneslärarprogrammet, Specialidrott
35
Ångman, Madelene, e Nina Ramström. "Miljöundervisningens möjligheter : - En studie om hur lärare uppfattar sitt förhållningssätt till miljö och miljöundervisning". Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14034.
Testo completo
36
Henriksson, Ulrika, e Sanna Kempe. "Vikten av fysisk aktivitet och utevistels : - En systematisk litteraturstudie". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52243.
Testo completo
37
Haglund, Lena, e Sanaa Simmo. "Fem förskolepedagogers : -strategier för kommunikation med föräldrar till nyanlända barn". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52246.
Testo completo
38
Månsson, Rebecka, e Eli Nilsson. "Yrkesstatus inom fritidshemmet : – en kvantitativ undersökning om hur personalen på sex olika fritidshem upplever sin yrkesstatus". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52252.
Testo completo
39
Rex, Mari. "Grupphandledning av lärare : Externa handledares uppfattning om villkor för handledning i skolverksamhet". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52323.
Testo completo
40
Arnér, Elisabeth. "Barns inflytande i förskolan : problem eller möjlighet för de vuxna?" Licentiate thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-34987.
Testo completoAbstract (sommario):
The aim of this study is to investigate and describe how, through development work in the form of an in-service training programme, preschool teachers were able to change their approach to initiatives and active participation on the part of the children, with the emphasis on a change from a negative to an affirmative approach. The study also seeks to highlight the consequences of the described change for the active participation of the children. The focus is on what this change means, how it happens, and what the basic conditions for it are. Ultimately, the thesis is concerned with how children can be empowered to become active participants in their own everyday preschool situation. To achieve these aims, I have analysed the development work undertaken, the purpose of which was to encourage teachers to develop their responses towards children’s initiatives and towards their active participation in preschool activities. In the light of the preschool curriculum’s emphasis on the role of preschools in democratic education, I have also sought to analyse how the initiatives which children took to become active participants were made visible and described by the teachers themselves. On this basis I have attempted to interpret what a “relational” and a “punctual” approach to children can entail. The theoretical perspectives of the study are founded on von Wright`s (2000) reconstruction of Mead’s theory and her relational perspective and intersubjective turn. The concept of active participation is linked to democracy and to the opportunities for children to tangibly influence their everyday lives at preschool. The concept is thus also concerned with children’s rights and the role which teachers have of creating conditions to achieve those rights. The thesis examines the concept of a child’s perspective and focuses on children’s own perspectives as a basis for teachers’ efforts to promote their active participation. The results of the study are based on narratives created within the framework of the development project mentioned. These narratives show that, when teachers’ attention was drawn to habitual approaches which they had earlier taken for granted, those approaches could be changed in ways which they considered favourable both for their own working situation and for the children’s opportunities to actively participate. The process of change described by the teachers reflects a transition from a punctual to a relational response to the children. This process is described as an intersubjective turn. An approach on the part of teachers which affirms children’s initiatives, and thus promotes their active participation, calls for continuous reflection, development of knowledge and an ongoing discussion of educational issues. An affirmative response to children and a way of working with them that is based on knowledge and reflection creates possibilities, while a controlling and restrained response prevents the children from becoming active participants and assuming responsibility.
41
Kaiser, Gustafsson Evelyn. "Elevhälsa i grundskolan : En beskrivning av Elevhälsoteamet". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31863.
Testo completoAbstract (sommario):
Detta examensarbetet handlar om elevhälsoteamet och hur teamets funktion ser ut i grundskolan. Samt hur Elevhälsa och Fritidshem hör ihop. Syftet med arbetet har varit att undersöka och beskriva arbetet med elevhälsoteam och uppfattningar av pedagoger och elevhälsoteamens aktörer. Undersökningen har gått till som så att det har utförts kvalitativa intervjuer av fyra nyckelpersoner i Elevhälsoteamet. Dessa personer är en skolkurator, en skolpsykolog, en specialpedagog, och en skolsköterska. Varför det blev dessa fyra är för att de är mest synliga i ett elevhälsoteam. Intervjupersonerna arbetar i en och samma kommun men i flera elevhälsoteam som var spridda på flera kommunala skolor. I resultatdelen beskrivs för- och nackdelar med diagnoser, hur vuxna och barn uppfattar olikheter och likheter och vad som uppfattas som avvikande. Vad för aspekter som syns i elevhälsoteamet, det medicinska, sociologiska, och det pedagogiska. För att få med dessa aspekter görs kartläggningar, observationer och åtgärdsprogram kring elever med särskilda behov, för att bilda ett helhetsperspektiv kring dessa elever. I diskussionsdelen beskriver författaren betydelsen av att alla som ingår i elevhälsoteamet behövs för att kunna ge den helhetsbild som behövs för de barn och elever som elevhälsoteamet kommer i kontakt med. Vidare problematiseras de normer som kan existera i samhället och vem som ska anpassa sig, skolan eller eleven. Det förs ett resonemang om att elevhälsoteamet remitterar vidare elever till instanser utanför grundskolan och eventuella anledningar till detta. Arbetet avslutas med att beskriva de olika perspektiv som kan råda bland aktörerna och att detta påverkar deras sätt att se på och möta eleverna med problematik. För vidare forskning nämns skolkuratorns roll, och en mer detaljerad beskrivning i Elevhälsoteamet.Godkännande datum: 2016-12-23
42
Malm, Linda. "Framgångsfaktorer i skolans läs- och skrivundervisning". Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10930.
Testo completo
43
Beauman, Viola. "Teknik i Förskolan : Förskolepersonalens synsätt och konsekvenser för arbetet i förskolan". Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11279.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens syn på teknik samt problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonal syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskolan. Dessutom är syftet att få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i förskolan. Metoden som användes i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med förskolepersonal på en teknikprofilerad förskola och en teknikpedagog. Studiens resultat visar ett samband mellan hur utbildad förskolepersonal i teknik kan genom sitt positiva synsätt till teknik bidra med att utveckla barnens eget lärande, starkare självförtroende och rikare fantasi.
44
Andersson, Ninnie. "Communication and Shared Understanding of Assessment : A phenomenological study of assessment in Swedish upper secondary dance education". Doctoral thesis, Luleå tekniska universitet, Musik och dans, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-16929.
Testo completoAbstract (sommario):
The aim of this study is to describe and explore the phenomenon of assessment in dance education within the Swedish upper secondary schools’ dance orientation. The phenomenon was researched based on teachers’ experiences of assessment in dance education and formulations in the syllabi for upper secondary school. Life-world phenomenology constituted a base for the study. The methods used in the investigation were document analysis, observations, teachers’ written and verbal reflections and interviews. Documentation of observations was made through field notes, video recordings and sound recordings. The generated material was analysed based on Spiegelberg’s (1960) seven stages of phenomenological analysis. Syllabi from Lpf94 and Gy11 were researched to describe and analyse in what ways dance knowledge becomes visible. In total, five teachers and three schools were involved in the study. Within the framework of the course Dance technique 1, observations of dance education in ballet, contemporary- and jazz dance were made as well as of ten grade conferences. The teachers read the field notes and were able to change formulations in case something was misunderstood or it needed to be commented on in the form of teachers’ written or verbal reflections. Interviews with four of the observed teachers were made and the conversations related to what appeared in the observations. Comprehension of teachers’ experiences resulted in a description of the phenomenon and answers to the research questions. The study is communicated through four intertwined papers. The result reveals various conditions for assessment in dance education. Two themes appeared in the overall findings of the study, namely: The design of the assessment practice and Communication within the assessment practice. The syllabi appeared as one condition among others for dance education in upper secondary school including views of dance knowledge that appeared through analysis of the syllabi. In the assessment practice, it was seen that teachers’ conduct of assessment involved conditions for formative assessment to emerge. Conditions in order for communicated assessment to become meaningful for the students also emerged, including shared understanding. The teachers expressed various conditions for the assessment practice to became visible, namely the students’ participation, their own actions, as well as the overall school context. The study contributes to the dance educational research field through making teachers’ experiences of assessment in Swedish dance education visible. The thesis discusses dance teachers’ various approaches to syllabi, how the teachers’ conceptions of quality influence the assessment practice, and finally the importance of shared understanding of communicated assessment is emphasised. Furthermore, collegiate discussions are brought to the attention as a way to improve and reflect upon assessment.Keywords: upper secondary school, dance education, assessment, life-world phenomenologyGodkänd; 2016; 20160422 (ninand); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Ninnie Andersson Ämne: Pedagogik / Education Avhandling: Communication and Shared Understanding of Assessment A phenomenological study of assessment in Swedish upper secondary dance education Opponent: Professor Astrid Pettersson, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Stockholm universitet Ordförande: Professor Eva Alerby Institutionen för konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 17 juni 2016, kl. 13.00 Plats: Campus Piteå (Musikögskolan), Luleå tekniska universitet
45
Brorsson, Victoria, e Helin Karlsson. ""Gurka - xiyar, xiyar sa jag" : En studie om pedagogers villkor samt strategier för arbetet med flerspråkiga barn". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37602.
Testo completoAbstract (sommario):
Studien är en kvalitativ studie med inspiration från det sociokulturella fältet. Syftet med studien är att skaffa kunskaper om hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan med fokus på villkor för arbetet och vilka strategier som används. Frågorna som studien kommer besvara är vilka villkor pedagogerna beskriver som betydelsefulla för arbetet med flerspråkighet samt vilka strategier som används. Fokusgrupper har använts som metod för att samla in studiens empiri och har sedan transkriberats och analyserats. Analysmetoden som använts är innehållsanalys då denna passar sig bäst vid användandet av fokusgrupper. De teman som framkom efter analys av empirin är tid och engagemang som villkor samt trygghet och samverkan som strategier. Resultatet som framkom pekar på att det finns olika villkor i förskolans verksamhet för de barn som är flerspråkiga. Pedagogerna berättar om barnens olika förutsättningar och om de olika villkor samt strategier som pedagoger måste förhålla sig till i sitt arbete med flerspråkiga barn.
46
Orahovac, Katarina. "Dyskalkyli : En studie om hur pedagoger arbetar med och ser på dyskalkyli i årskurs 4-6". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-332315.
Testo completo
47
Sörensen, Terhi. "Förstelärare i utanförskapsområden ska gynna varje elevs lärande : Förstelärares och rektorers erfarenheter". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64671.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med studien är att undersöka förstelärares och rektorers erfarenheter av förstelärareuppdraget i utanförskapsområden. Jag vill också se om resultaten och lärandet ökat i dessa skolor genom tillsättningen av extra många förstelärare. Eftersom antalet förstelärare är högre i utanförskapsområden undrar jag om försteläraruppdraget leder till skolutveckling i organisationen så att varje elevs lärande gynnas. Enkätundersökningen genomförs i en svensk kommun i två förorter. Alla verksamma förstelärare och rektorer får chansen att svara på enkäten. Resultatet visar att förstelärare och rektorer i utanförskapsområden har en relativt samstämmig syn av försteläraruppdraget. Förstelärares och rektorers upplevelse är att resultaten och lärandet för eleverna gynnats ganska positivt av tillsättningen av extra många förstelärare i dessa områden. Tid, struktur, tydlig roll- och ansvarsfördelning samt engagemang skapar större möjligheter för skolutveckling i organisationen. Kollegialt lärande är den form av skolutveckling som gett bäst resultat.
48
Shah, Mathilda. "Leka med läroplanen : En jämförande studie över lekens betydelse i Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016 och den norska Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64742.
Testo completoAbstract (sommario):
The purpose of my degree project is to generate knowledge about the importance of the play in preschool curriculum. In order to highlight this, I have chosen to study the difference in how the play is described and referred to in the pre-school curriculum and then compare it with the Norwegian curriculum plan and study what distinguishes them from. My studies showed that the differences in how the two documents describe or designate the play are not as big as I expected from the start. Both documents describe the importance of play and the importance of the play for the children. Play is something that is important for children's learning and development and something that children conquer knowledge through. The big difference is that the Norwegian curriculum plan describes what play in preschool is, how teachers should use play and how to plan the play in the activities. In the Norwegian curriculum, the play is a key component. This is something that the preschool curriculum lacks. The preschool curriculum emphasizes that the play is important but not how the educators should use the game or how to plan the game in the activities. In my analysis of how the play is described and referred to in both the curriculums, I can better understand the importance of play in preschool by comparing the Swedish curriculum and the Norwegian curriculum. The description in the Norwegian curriculum helps me to understand how I can plan the play with the Swedish curriculum in the Swedish preschool.Syftet med mitt examensarbete är att generera kunskap om hur leken beskrivs och benämns i förskolans läroplan. För att kunna belysa detta har jag valt att studera skillnaden i hur leken beskrivs och benämns i förskolans läroplan och sedan jämföra den svenska läroplanen för förskolan med den norska rammeplanen för att se vad som skiljer dem vid. Mina studier visade att skillnaderna hur de båda styrdokumenten beskriver eller benämner leken är inte är så stora som jag från början förväntade mig. De båda styrdokumenten beskriver det viktiga med leken och vilken betydelse leken har för barnen. Lek benämns som något som är viktigt för barns lärande och utveckling och något som barn erövrar kunskap genom. Den stora skillnaden ligger i att den norska rammeplanen beskriver vad lek i barnehagen är, hur pedagogerna ska använda sig av leken och hur de ska planera in leken i verksamheten. I rammepalnen är leken en central komponent. Detta är något som förskolans läroplan saknar. Läroplanen lyfter att leken är viktig men inte hur pedagogerna ska använda sig av leken eller hur de ska planera in leken i verksamheten. I min analys av hur leken beskrivs och benämns i styrdokumenten kan jag bättre förstå lekens betydelse i förskolan genom en jämförelse mellan läroplanen och rammeplanen. Beskrivningen i rammeplanen hjälper mig att förstå hur jag med läroplanen kan planera in leken i verksamheten i den svenska förskolan.
49
Björk, Malin, e Camilla Louca. "Den så kallade fria leken : - En studie om pedagogers uppfattningar av fri lek". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31990.
Testo completo
50
Öström, Ellenor. "Att (inte) utveckla sitt skrivande : En intervjustudie av lärares och elevers syn på skrivundervisningen på gymnasiet för elever med dyslexi". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148428.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med dyslexi upplever sina möjligheter att utveckla sitt skrivande inom svenskämnet på gymnasiet, samt hur svensklärare ser på sina möjligheter att ge eleverna rätt stöd i deras skrivande. Undersökningen är en kvalitativ studie och ansatsen är fenomenologisk. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare från olika skolor i olika delar av Sverige, samt sju gymnasieelever som samtliga går på olika skolor i en storstadsregion. Fyra huvudteman kan identifieras utifrån intervjumaterialet: att (inte) vara medveten om sitt skrivande; (önskan om/vikten av) en tydlig skrivundervisning; att lära ensam eller tillsammans med andra samt bristen på specialpedagogisk kunskap. Resultatet visar att eleverna efterfrågar en tydligare skrivundervisning där de får stöd att nå en verklig förståelse för de komplexa skrivuppgifter som de ställs inför på gymnasiet. Många gånger upplever de att de står ensamma inför att tolka hur de ska hantera sitt skrivande och att de därför gärna vill skriva hemma där de har större möjligheter att få hjälp. De saknar en nära dialog med sina lärare och de flesta elever upplever inte att de har utvecklats som skribenter. Vidare visar resultatet att de elever som inte har ett metakognitivt förhållningssätt till sitt lärande och sitt skrivande behöver få stöd att utveckla självreglerande strategier. Det framkommer att de elever som upplever att de utvecklas också är de elever som har detta metakognitiva förhållningssätt. Lärarna i studien har ett intresse för att arbeta med elever i behov av stöd och menar att de lägger ned mycket tid och personligt engagemang för att kunna arbeta utvecklande i klassrummet. Det framkommer dock att de många gånger upplever att de står ensamma i detta arbete, att de inte har all kompetens de skulle behöva och att de specialpedagogiska resurserna på de skolor de arbetar inte är tillräckliga. Lärarna menar att elever med dyslexi inte får det stöd de är i behov av för att utveckla sitt skrivande.