Tesi sul tema "Naturen i konsten"
Segui questo link per vedere altri tipi di pubblicazioni sul tema: Naturen i konsten.
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Vedi i top-50 saggi (tesi di laurea o di dottorato) per l'attività di ricerca sul tema "Naturen i konsten".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Vedi le tesi di molte aree scientifiche e compila una bibliografia corretta.
1
Lindfors, Kjellberg Louise, e Maria Live-Åkerström. ""Konsten i medicinen är att roa patienten medan naturen sköter läkningen" : Humor i omvårdnaden och dess fysiologiska och psykologiska inverkan på patienten". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17920.
Testo completoAbstract (sommario):
Bakgrund: De människor som personalen möter inom vården har på ett eller annat sätt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att använda humor som kan lätta upp patientens tillvaro i en svår livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan på patienten och om den kan vara till nytta i omvårdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras på sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrån syftet. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet visar på många positiva effekter både fysiologiskt och psykologiskt, såsom avslappning, smärtlindring, som copingstrategi för att hantera svårigheter och möjlighet att se livet i ett nytt perspektiv. Humor underlättar i omvårdnadsarbetet eftersom det är ett sätt att skapa närhet i relationen mellan patient och sjuksköterska, det underlättar också kommunikationen och ger patienten ett sätt att uttrycka svåra känslor. Humor kan vara till nytta i omvårdnadsarbetet men måste användas med försiktighet eftersom alla patienter är unika och uppfattar humor på olika sätt. Implikation: Aktuell vetenskaplig forskning på humorns fysiologiska effekter efterfrågas och att kunskap om humor och dess effekter bör bli en del i sjuksköterskans grundutbildning.
2
Auland, Clara. "Konstsnö och dess effekter på vegetationen : Skillnader mellan konstsnö och natursnö". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-141533.
Testo completoAbstract (sommario):
Increased temperatures, changed snow conditions, increasing demand for skiing and other winter sports lead to increased demand and production of artificial snow. Besides the positive aspects of artificial snow, it is important to understand potentially negative effects of artificial snow on the environment and vegetation. This study investigated the differences between artificial snow and natural snow in two adjacent ski slopes. This was done by measuring and comparing the snow depth, duration of the snow cover, snow density, and ground vegetation between the slopes. Snow depth and density showed differences between artificial snow and natural snow. The artificial snow cover stayed about 11 days longer than the natural snow. A few variations in the vegetation were also found; earlier flowering and more species and colors in the natural snow slope compared to in the slope using artificial snow. Therefore, it is clear that there is a difference between artificial snow and natural snow, and that this results in effects on the environment, but it is difficult to assess to what extent and how large the negative impact is. For more general conclusions, I think it is important to study the vegetation under artificial snow during a longer period and in several areas.
3
Lindahl, Mikael. "The Human-Nature Relationship and the Nature Documentary". Thesis, Kungl. Konsthögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kkh:diva-207.
Testo completo
4
Mårtenson, Helene. "Konsten att skapa hållbart samspel mellan människor och natur : Hållbarhet och empowerment i Marjetica Potrcs "On-Site" projekt". Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326123.
Testo completoAbstract (sommario):
The purpose of this paper is to examine how the Slovene artist Marjetica Potrc works with sustainability and empowerment in her “On-Site” projects. An analysis of various indicators of sustainability in the projects clarifies what the projects have in common. Balance in the relationships between people and nature stand out as a major theme in the projects. The artist works with tools such as “participatory design” where all participants are of equal importance, and “relational objects” with which the participants negotiate and transform the common space. The theory of “relational aesthetics” by Nicolas Bourriaud is applicable to the relational qualities of the projects, and the concept that all parts in the works functions as “forms” could be used here. Nature can be read as “form” together with the rest of the participants, on a “stage” of action in the projects. In all the projects one or more solutions are presented. By creating ideal prototypes of reality, where everyone, including nature, is empowered to participate on equal grounds, a solution is presented for a sustainable lifestyle.
5
Andersson, Rebecka. "En vandring genom Skymningssagors land : Samhällskritik, konst, natur och saga i Gustav Sandgrens Skymningssagor". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44745.
Testo completoAbstract (sommario):
Abstract The aim of this study is to create a pathway through Gustav Sandgren’s short-story collection Skymningssagor and the second collection with that title, based on his social criticism, notions of art and nature, use of fairytale motifs and finally, his view of the metaphoric liberation of mankind. The study is based on a comparative and thematic investigation, illustrated by examples from Sandgren’s short stories. The theoretical framework is based on Eva Nordlinder’s study of the art fairytale in Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom (1992) and Konstsaga och Kultursyn (1992) as well as Torben Brostrøm’s study of the folktale in Folksagan och den moderna litteraturen (1992). The investigation shows that Sandgren’s social criticism permeates his short stories, but that his keys to salvation, nature and art (first and foremost music) exist to help mankind rise above our shackles. The investigation also shows that Sandgren’s short stories are firmly placed within the tradition of the fairytale and the romantic notion of a relation between nature and man. Keywords social criticism, fairytale, nature, music, art, liberation
6
Ahlerup, Amanda. "Naturen, kulturen och helheten : En studie i hur kulturreservatens informationstexter skildrar samspelet mellan natur och kultur i landskapet". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20107.
Testo completoAbstract (sommario):
Den europeiska landskapskonventionen belyser att landskapet skapas genom påverkan av och i samspel mellan naturliga processer och mänsklig kultur. Konventionen har bidragit till en medvetenhet kring vikten av att uppmärksamma detta samspel och behovet av en integrerad natur- och kulturmiljövård. Kulturreservaten knyter genom sin intention att förmedla natur- och kulturhistoriska helheter an till landskapskonventionen. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturreservatens informationstexter skildrar samspelet mellan naturelement och kulturelement i landskapet. Informationstexter i nio kulturreservat har analyserats genom en innehållsanalys där förekomsten av fristående naturelement och kulturelement samt samspel mellan naturelement och kulturelement har kvantifierats. Resultatet visar att skildringar av samspel förekommer i 60% av reservatens informationstexter. Detta indikerar att uppdelningen av skyddsvärda områden i natur- och kulturreservat möjligen är obefogad då landskapet inte låter sig indelas i natur och kultur.
7
Holmqvist, Maja. "Elevers syn på naturen och dess relation till lärande för hållbar utveckling". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74298.
Testo completoAbstract (sommario):
Studien syftar till att få kunskap om elevers natursyn och relatera deras natursyn till lärande för hållbar utveckling. En kvalitativ undersökning genomfördes där eleverna genom bildskapande och i samtal fick uttrycka sin natursyn. Inledningsvis fick 38 elever i två klasser i årskurs 6 skapa individuella bilder där de illustrerade sin syn på naturen och sedan komplettera bilderna med skriftliga kommentarer. Därefter valdes tio elever ut för intervjusamtal, utifrån de bilder de ritat. I dessa samtal synliggjordes elevernas natursyn ytterligare. Natursynerna synliggjordes i elevernas sätt att relatera sig till naturen och i de miljö moraliska uttalanden och miljö etiska ställningstaganden som eleverna uttryckte. De natursyner som eleverna uppvisade var människan är en del av naturen, människan är delvis en del av naturen och människan är utanför naturen.
8
Jiang, Yingyun. "Contemporary Jewelry and Nature". Thesis, Konstfack, Ädellab, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7797.
Testo completoAbstract (sommario):
This paper presents an investigation of how a jewelry artist understands the life/death cycleof nature and natural processes, the relationship between the human (body), nature,materials, and jewelry, by communicating in the form of jewelry.I will discuss the relationship between human, nature and jewelry from many aspects. Themovement of objects, life and death, how jewelry shows the position and state of humanin nature and the relationship with nature, as well as the significance to the contemporarysociety. My main method is jewelry. My jewelry is emotional and expresses the series ofcollision and balance when humankind meets nature, and the acceptance of life and death.
9
Stojakovic, Tina. "I naturen bland andar, förfäder och magi". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28424.
Testo completoAbstract (sommario):
I denna uppsats genomför jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framställs i fyra läromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolår. Fokus i undersökningen ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt eventuella sådana spår yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra läroböckerna i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner. Det visar sig i läroböckernas texter att den variation som finns ursprungsbefolkningar emellan inte får träda fram vilket lätt leder till generaliseringar, både på gott och på ont. De centrala drag i ursprungsbefolkningars religioner som författarna i de undersökta läroböckerna betonar och som får stå i kontrast till läroböckernas ”vi” är att ursprungsbefolkningar har ett speciellt förhållande till naturen, det finns en central kult kring andar och förfädersdyrkan samt en stark tro på magi och övernaturliga krafter.
10
Ekengren, Louise. "Nature walks by locals : A way to appreciate the local nature together". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96885.
Testo completoAbstract (sommario):
The exploration of my topic grew out of curiosity of growing up and living so close to nature, arguing that being in nature have many positive health effects for both body and soul. Nature experiences also have an important social significance. The project evolved into exploring the value of the local elders knowledge and narratives connected to the local nature around Växjö - stories that are a subtle power of culture that shaped landscapes. What is unknown and what is unseen and how much do we really know about our local nature in Småland? Nature is not static, it is always changing and so is our society, and as a reminder of the natural world, this project is about generating a tangible meeting point between human and mind and portraying the individuals connection to nature inspired by local narratives, which in turn can inspire those who are unfamiliar with the region of Småland wilderness. The aim with my project investigate how to find new ways to interact with local nature through storytelling. The design is therefore a research method that empowers the elderlies generation stories about local nature.
11
Ranebo, Per. "John Gardner's Grendel and the Otherness of Nature". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40345.
Testo completo
12
Karlsson, Ulrika. "Naturen som TV-underhållning: En ideologikritisk studie av BBC:s "Planet Earth"". Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22249.
Testo completoAbstract (sommario):
Den här uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgår jag från att även en naturdokumentär som Planet Earth är en subjektiv text vilken präglas av kulturella värderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlägga de värderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man använder sig av en berättande struktur som innebär fokus på individuella karaktärer, tydliga händelseförlopp och en applicering av gott och ont på djuren. Man koncentrerar sig främst på vissa arter, vilka görs till filmkaraktärer genom ett förmänskligande, och man har avlägsnat människor, teknik och andra historiska referenspunkter ur avsnitten. Att Planet Earth är en kommersiell produkt innebär att potentiellt kontroversiella inslag omöjliggörs, så trots att serien handlar om hotade naturområden ryms ingen direkt debatt kring miljöpolitik.Det slutresultat som vi får levererat till oss genom TV-skärmen är en strukturerad, ordnad bild av naturen, där den förklaras utifrån vår ideologi så att vi lätt kan ta den till oss. Att kritiskt analysera naturfilm är viktigt eftersom naturfilmens version av verkligheten ofta tas som autentisk, och gränser mellan vad som ses som ”naturligt” respektive ”onaturligt” dras.This Bachelor Thesis focuses on the wildlife documentary TV-series Planet Earth. The documentary is analysed as a cultural text, inevitably influenced by cultural values and ideological interests. The purpose is to examine how the series’ depiction of nature and wildlife reflects these interests and values. How is the series constructed, what choices are made with what consequences? What is the series’ purpose and message? Planet Earth follows certain criteria which is typical for this type of wildlife documentary. A dramatic narrative structure is used, which leads to a focus on individual characters with certain anthropomorphising traits such as good/bad, and chain of events are created through editing. Most traces of civilisation, such as humans or technical equipment have been edited out, along with any historical points of reference and political aspects. The result is a commercially ‘safe’ and emotionally engaging documentary. It is clear that the nature we experience through our TV-screens is a heavily dramatised and arranged version, structured and interpreted from our own ideology so that we easily can understand it. A critical approach to nature documentaries is important, since what we see in these documentaries often is accepted as the truth. This may lead to a naturalisation of the norms and ideological values reflected, as wildlife documentaries is one of the arenas where boundaries between ‘nature’/ ‘culture’, and ‘natural’/ ‘unnatural’ are drawn.
13
Nordén, Hilma. "RÅ - ett undersökande av kulturens skapande av naturen : fri vild otämjd förvildad upphetsad behärskad odlad lugn tam". Thesis, Konstfack, Textil, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7732.
Testo completoAbstract (sommario):
RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker.
14
Voie, Christian Hummelsund. "Nature Writing of the Anthropocene". Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31988.
Testo completoAbstract (sommario):
The point of departure for this study is the hypothesis that the American genre of nature writing has reached an important crossroads in the way it describes the human-nature relationship. My study argues that the awareness of the large-scale environmental changes that are signaled in terms such as the Anthropocene has changed the way nature writers approach their genre. Where traditional nature writing would tend to posit a separation between pristine and humanized environments, the nature writing of the Anthropocene emerges from the awareness that environmental impacts have reached a scope where no such distinction can be made. The traditional narrative of retreat to pristine nature or the wilderness from civilization has thus been replaced in Anthropocenic nature writing with the narrative of confrontation with a natural environment impacted by humans. This is a dystopian tendency in the genre, in which descriptions of nature are increasingly characterized by the writer’s concerns over what is happening to the landscape in question, and what the future might hold in a world where industrial humanity is affecting all ecological processes. Such literature increasingly foregrounds the best available environmental science, and the texts mark a shift from the traditional focus on spiritual connections with the environment, towards more material and functional understandings of the role of humanity in the complex organic and inorganic dynamics that maintain the world’s ecosystems. This dissertation analyzes the emergence of Anthropocenic awareness in selected texts of contemporary American nature writing with reference to its five main features: scientific interest in the function of ecosystems, interest in the agency of matter rendered through what is referred to as material nature writing, the dignification of the overlooked, the environmental landscape of fear, and a turn in the genre towards matters of environmental justice. Even though what I refer to as Anthropocenic nature writing may seem dystopian, this dissertation foregrounds the various ways in which the narrative of confrontation with the human also invites activism and engagement in the hope of stimulating change and environmental justice.
15
Hejdström, Aron. "Improving Swedish nature reserve visitor maps with focus on relevance and visual communication". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23709.
Testo completoAbstract (sommario):
At first glance, the image of a map looks familiar to a graphic designer. It comprisescolours, shapes and typography. But beyond the graphical surface it hides a complex system of techniques and rules, like the clockwork behind a dial. This thesis tries toapproach and improve map production from a starting point in graphic design. Byaddressing visitor maps for nature reserves it aims to make nature more accessibleand appealing to a larger group of people.The main purpose of the thesis is to examine how Swedish nature reserve visitormaps can be improved with focus on relevance for their aims and use and how thisis communicated through the visual presentation. A secondary purpose is to examinehow to produce such maps in a rational way, using digital geographic informationsystems (GIS) and adopted working processes.The research was conducted using a combination of traditional methods and techniques combined with research through design activity. Methods and techniques were gathered from ethnography, action-research and usability-research and include literature studies, interviews, questionnaire surveys, participatory observation, action-research protocols, beta-testing and collection of samples.The design activity resulted in both free-standing sketches and map-sketches forthe Gotlandic nature reserves Langhammars and Stora Karlsö. Two processes and one descriptive structure were developed and described: a process to adopt visual representations of map-information to its contextual relevance, a process to produce nature reserve visitor maps, and a structure to present practical design work in a scientificcontext. Results also comprised collected answers, discussions and samples from questionnaire surveys, participatory observation, interviews and general research.The thesis concludes that it is fruitful to consider the visitor map as “a product made for use” and apply a usability-approach as it is rather an example of visual information than visual communication. Close research of both sender and users is also important to be ableto select, adapt and fine-tune the information in the map in relation to its aims and use.The digital possibilities that enables GIS to provide easy accessible and accurate data can produce efficient workflows in map design if combined with the graphic designers experience to develop and streamline design processes. The combination of modern technology, practical design work and research is profitable in both an analogue and digital context and makes visitor maps a contemporary and interesting area for both researchers and practitioners.
16
Bergman, Cecilia. "Att undvika den störande kvisten. Naturfotografers natursyn". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23367.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med den här studien är att öka kunskapen om naturfotografers natursyn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex naturfotografer. Som teori används Hannigans typologi över 1900-talets utveckling av miljödiskurser som inkluderar den arkadiska dis- kursen, ekosystemdiskursen och rättvisediskursen. Naturfotografi är ett exempel på den arka- diska diskursen, och min studie visar att det är den starkaste diskursen inom det naturfoto- grafiska fältet även om vissa fotograferar dessutom ansluter sig till ekosystemdiskursen och rättvisediskursen. Den arkadiska diskursen påverkar både hur naturfotografer konstruerar naturen och utvecklingspotentialen för naturfotografin. Den utveckling som Hannigan ser som en samhällelig utveckling över tid av diskurserna kan också ses som en individuell utveckling hos fotograferna. Efter en tids fotograferande börjar man röra sig ifrån den arkadiska diskursen och ifrågasätta idén om den vackra naturbilden.The aim of this study is to increase the knowledge of nature photographers’ view on nature. The study is founded in qualitative interviews with six nature photographers. Hannigans typology of environmental discourse development during the twentieth century is used as theory for the study, including the arcadian, ecosystem and social justice discourse. Nature photography is an example of the arcadian discourse and my study shows that it is the strongest discourse in the field of nature photography, although some nature photographers also adhere to the ecosystem and social justice discourses. The arcadian discourse affects both how nature photographers construct nature and the potential for development of nature photography. The development of discourses over time that Hannigan sees in society can also be seen in individual photographers; following some time of photographing they move from the arcadian discourse and start questioning the beautiful nature photography as a concept.
17
Svensson, Nordell Jenny. "Vansinnet, musiken och naturen : En komparativ studie mellan Selma Lagerlöfs En Herrgårdssägen (1889) och dess lättlästa omarbetning". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-186640.
Testo completoAbstract (sommario):
I denna studie undersöks hur Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen (1889) skiljer sig från dess lättlästa version, återberättad av Malin Lindroth (2004). I bakgrunden diskuteras vad en lättläst text är och dess funktion. Även begreppet klassiker och kanon diskuteras. Metoden är komparativ och undersökningen tar en bred ansats eftersom den jämför såväl materiella, lingvistiska som innehållsmässiga aspekter. Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan verken sett ur alla dessa aspekter. I den lättlästa texten ändras eller försvinner centrala motiv, teman och symbolik och de komplexa psykologiska förloppen förenklas. Undersökningen visar att texten blir mer lättläst, men att romanen tappar komplexitet gällande innehåll. Resultatet diskuteras slutligen utifrån ett didaktiskt perspektiv.
18
Böttern, Jonas. "(Re)searching for the European Roller". Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5499.
Testo completoAbstract (sommario):
(Re-)Searching for the European Roller retraces the working process of Hillside Projects(Jonas Böttern and Emily Mennerdahl), as they set out to investigate the re-introduction of the unusual the European Roller, a bird that hasn’t been nesting in Sweden in fifty years. The essay brings to surface questions regarding the re-introduction of species, the artificial and the natural and the ambiguity of the real. As Hillside Project gathers material and theories about bird migration and bird psychology they start to question the birds need for departure and the strong national desire for its return.
19
Brentel, Adam. "The Scientific Gaze: Developing a theory for the analysis of natural". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23593.
Testo completoAbstract (sommario):
The objective of this paper is to develop a theory for analysing the practice of representing the world with visualizations in the form of different images and the scientific gaze that renders these images meaningful. These images are often combined with text, since the natural sciences are lexivisual practices. For natural scientists these visual and lexivisual representations appear totally unproblematic. Scientific representations can be many kinds of pictures, graphs, tables or diagrams and are seen as vehicles of knowledge; in their concrete and tangible form we call them images but they can also be displayed, screened and projected. I will not directly deal with mental images or conceptions of the world, only as one way to understand what renders the tangible images meaningful. But of course, the conflict between a culturalistic and a natural scientific conception of the world runs through this paper, as the empirical material is natural scientific and the analysis is culturalistic.
20
Mundt-Petersen, Julia, e Elinor Wallén. "Upplevelser, det tror jag är viktigt". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29210.
Testo completoAbstract (sommario):
Studiens syfte grundar sig i att skapa fördjupad förståelse för hur pedagoger arbetar med och skapar förståelse för naturvetenskap i vardagen i förskolan. Utförd studie är baserad på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av tre förskollärare från en naturvetenskap-och teknikprofilerad förskola i södra Sverige. De forskningsbaserade frågor som studien bygger på är: hur arbetar pedagogerna med naturvetenskap i förskolan och hur arbetar pedagoger för att skapa förståelse för naturvetenskap hos barn i förskolan? Studien analyseras utifrån Piagets konstruktivism och kognitiva scheman (Piaget, 1968) samt John Deweys filosofi om pragmatism med speciellt fokus på ’Learning by doing’ (Dewey, 1980). Resultatet av studien visar att förskollärarnas syn på naturvetenskap grundar sig i en tanke om att barns lärande sker i praktiska aktiviteter. I studien redovisas förskollärarnas syn på barnens möte med naturvetenskapen i vardagen, samt hur de som pedagoger kan bidra till en ökad förståelse för naturvetenskapliga fenomen. Av vårt resultat kan vi tolka att förskollärarna anser att barns lärande och förståelse skapas genom kroppsliga upplevelser och användande av kroppens sinnen.The purpose of the study is to establish a deeper understanding of how educators work with and create understanding of science in everyday life in preschool. The completed study is based on semi structured qualitative interviews of three preschool teachers from a natural science and technology-oriented preschool in southern Sweden. The research-based issues on which the study is based are: How do the pedagogues work with science in preschool and how do educators work to create understanding of the natural sciences of children in preschool? The study is analyzed based on Piaget's constructivism and cognitive schedules (Piaget, 1968) and John Dewey's philosophy of pragmatism with a particular focus on 'Learning by doing' (Dewey, 1980). The result of the study shows that preschoolteachers's views on natural sciences are based on the idea that children's learning takes place in practical activities. The study presents the viewers' views on the children's encounter with natural science in everyday life, and how they as educators can contribute to an increased understanding of the natural phenomenon. From our results, we can interpret that preschool teachers believe that children's learning and understanding are created through bodily experiences and using the minds of the body.
21
Fälton, Emelie. "The Social Construction of Swedish Nature as a Touristic Attraction". Thesis, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130538.
Testo completoAbstract (sommario):
Sweden is a country with a lot of tourism that is dependent on nature as a touristic resource. Nature itself is a complex concept with different interpretations. In this thesis, the social construction of the Swedish nature as a touristic attraction is scrutinized. A total of 671 visual images with belonging descriptive texts has been collected from an online image bank where information about Sweden is available for foreign marketers. The material was analysed in order to answer questions about how the Swedish nature and the touristic approach to it are presented, how nature features are assigned to it and how the relationship between nature and humans is presented. The composition and portraiture of the images and prominent themes and patterns in the textual descriptions have been identified as well. The theoretical framework is based on discourse theory, while the methodological framework is based on inspiration from both discourse analysis and content analysis. The result revealed that Swedish nature is presented as part of the rural Sweden with mountains, forests and littoral areas as the main elements. Swedish nature is foremost portrayed as wild and authentic, but also as sublime and pristine to a lesser extent. It is also portrayed as a place for touristic activities with a focus on the outdoors and physical activity. The relation between nature and humans differ, but the Swedish people are portrayed as more connected to nature than tourists
22
Sallstedt, Alexander. "Performing the Nation through Nature: A Study of Nationalism and Cultural Objectification : Stories from Icelandic Northern Lights Tours". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354411.
Testo completoAbstract (sommario):
Two things are examined in this ethnography. The first regards a local stigmatization of the northern lights tourism industry in Iceland. A stigma, which this thesis argues, is related to a commercial saturation – or, pollution – of Icelandic national identity. The second regards the northern lights and their recent, though continual, cultural objectification, as a result of this commercialization. This will be illustrated with reference to how the northern lights are performed by guides on northern lights coach tours. These two topics will then be analyzed in view of Handler’s (1988) definition of cultural objectification: as the means with which tradition – national identity – is produced. In view of the above, the Icelandic tourism industry has boomed in the last decade. Tourists that come to Iceland desire its advertised pristine wilderness and exotic culture. Against this desire, the northern lights often fail to conform, relative to tourists’ expectations. Drawing from Baudrillard (1998) it will thus be argued that the northern lights are hyperreal and that the Icelandic nation, as a result, has come to acquire theme park like qualities. Taken together, this thesis analyzes the northern lights, and the northern lights coach tours, from the perspective of nationalism and cultural objectification.
23
Rapo, Hanna. "The Portrayal of Natural Disasters in News Reporting". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22598.
Testo completoAbstract (sommario):
As climate change becomes more destructive to our planet, some governments have taken action towards a more sustainable future. One being the UK, where a Climate Emergency was declared in 2019, which affects public corporations and news outlets. The aim of this thesis is to investigate how do news reports portray natural disasters from an eco-linguistic perspective. This qualitative study focuses on analysing data regarding the 2019-2020 wildfires in Australia through the linguistic choices made in the texts by incorporating a combination of corpus linguistics, eco-linguistics and media discourse. The corpus under investigation consists of 41,055 words collected from 4 different UK-based news outlets. In order to analyse the data, I chose three search words (fire, climate and animal) to further investigate by using both corpus- and eco-linguistics. The results showcase a consistent pattern within the selected search words: fire and climate are portrayed as threats whereas animals are portrayed as victims. Yet, the most remarkable finding is regarding climate, as it is viewed as a cause rather than an effect caused by human actions. This study is a step towards a better understanding of climate change in news reporting; providing an insight on what the discourse is lacking but should be included.
24
Rutberg, Pettersson Elin. ""Det är att veta hur naturen fungerar" : En studie om lärares bedömningar av elevers naturvetenskapliga kunskaper i årskurs 1-3". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69356.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka olika sätt lärare i grundskolans tidigare år bedömer elevers kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 1–3. På vilka kvalitativt olika sätt lärare bedömer elevers naturvetenskapliga kunskaper i relation till kunskapskraven samt vad lärare betonar som särskild central kunskap i NO var de frågeställningar som låg till grund för studien. Hela studien grundade sig i den fenomenografiska ansatsen där datainsamlingen utfördes i två steg. I studiens första steg intervjuades sju elever om ett naturvetenskapligt fenomen och i studiens andra steg fick fem lärare, med utgångspunkt i de transkriberade intervjuerna, bedöma dessa elevers kunskaper. Resultatet visade att lärarna gör olika former av bedömningar. Bedömningarna fokuserade på det naturvetenskapliga innehållet, elevens förmåga att uttrycka sina kunskaper men också vad undervisningen gett för möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper. Resultatet visade vidare att lärarna i studien upplever att elevernas helhetsförståelse är det grundläggande och att naturvetenskaplig kunskap gynnar eleverna på olika sätt.
25
Buurmans, Meghan. "Debating the ‘wild’ : What the Oostvaardersplassen can tell us about Dutch constructions of nature". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433469.
Testo completoAbstract (sommario):
This thesis discusses key conflicts in the Oostvaardersplassen. These conflicts include the contestation of the Oostvaardersplassen as wilderness, the debate on grazer mortality, and the debate on culling. Through Actor Network Theory, the actors involved in the Oostvaardersplassen are discussed. A number of documents are selected for the different actors to do a qualitative analysis of communication on the Oostvaardersplassen. The Oostvaardersplassen is a unique area, claimed from the sea and fully manmade, with a management philosophy with aspects from rewilding theories. Recurring themes in the actor documents are studied, such as the definitions of the terms ‘nature’ ‘wilderness’ and the use of interventions. In addition, the documents are analysed on their use of rhetoric tools and the way they discuss the general public in the Oostvaardersplassen debates. The nature of the Oostvaardersplassen as an experiment, the strong presence of emotions in the debates and the unclear definition of goals and purposes lead to a more fractured stage for the actors and the debate. While the Oostvaardersplassen is successful as an area for experimentation, learning, and as a nature reserve in the midst of the Netherlands, these concluding issues are an important consideration in making the Oostvaardersplassen’s debate less volatile.
26
Engquist-Bolander, Frida, e Sarah Lundström. ""Naturen måste vi ha för annars kan vi dö" : Vad händer i interaktionen och kommunikationen mellan förskollärare och barn under naturvetenskapliga aktiviteter?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67272.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med föreliggande studie var att synliggöra den naturvetenskapliga kommunikationens karaktär i interaktionen mellan förskollärare och barn. I bakgrunden beskrivs naturvetenskapens innebörd i förskolan samt betydelsen av förskollärares kompetens och förhållningssätt för barns naturvetenskapliga lärande. Det framgår även vilken funktion kommunikation och interaktion har för barns lärande samt vilken roll språket spelar i barns förståelse för naturvetenskap. I en redogörelse för det sociokulturella perspektivet beskrivs studiens teoretiska ramverk. Studien genomfördes på två olika förskolor där videoobservation tillämpades för att samla in datamaterial om den verbala- såväl som icke-verbala kommunikationen mellan förskollärare och barn. Datamaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, samt med visst stöd från konversations- och samtalsanalys. I studiens resultat framgår att den verbala kommunikationen tog mest plats i interaktionen mellan förskollärare och barn, därmed var språket den medierande artefakt som användes mest i den naturvetenskapliga kommunikationen. Det förekom även mediering med hjälp av materiella artefakter, främst olika typer av bilder. Det synliggjordes att den språkliga medieringen till stor del bestod av att förskollärarna ställde frågor och barnen svarade.
27
Carlberg, Anna, e Lisa Myrup. "Nature of science i skolans tidigare år - Intervjuer med lärare som integrerat Linnés 300-årsjubileum". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36464.
Testo completoAbstract (sommario):
För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang – en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema. I vår kvalitativa studie har vi intervjuat åtta lärare som undervisar i grundskolans tidigare år om deras tankar kring undervisning om naturvetenskapen. De visar ingen didaktisk medvetenhet om NOS men tillämpar det i stor utsträckning i ett temaarbete kring Linné-året 2007. I en analys (efter Lederman 2004) visar vi att de konkretiserar de mänskliga aspekterna av naturvetenskapen så att eleverna får uppleva hur en forskare arbetar.Enabling all pupils to acquire scientific literacy it is suggested to start from their experiences, where science content will make sense within the context. In this context it is of importance that the human aspect of Science is shown, making it is possible to show that science isn’t merely facts. Pupils are in need of learning about Science, called nature of science, NOS. Our task is to find out how teachers pursue nature of science in inquiry based education on Carl Linnaeus. In the qualitative study we interviewed eight teachers in early primary school on their thoughts on teaching about Science. They do not show any didactic awareness of NOS though they use it in large extent in working with Linnaeus. In analysis (from Lederman 2004), we can show that teachers engage in the humanistic aspect of science, in which pupils experiences the work of a scientist.
28
Luu, Trieu Vy. "Revealing The Nature Of Human Characteristics Through Interaction Design". Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-141054.
Testo completoAbstract (sommario):
Everyday we come up with new solutions for our existing problems. But the solutions of today are tomorrow’s problem. The products we create as designers are often bringing more complexity in our society than it is initially intended for. This thesis aims to give a new perspective on the design practice community. Instead of starting with a problem-solving scope, this thesis intent is to find what is truly meaningful for human life, meaning finding, and to propose how we can envision new ways of meaning making within interaction design. The two processes together of meaning finding and meaning making is how we can aim for concrete results that are relevant for our society. To better understand what truly matters for human life, I collected 14 stories through ethnographic research. These ethnographic stories reveal the nature of human characteristics when people face and overcome big challenges in life. Some of these ethnographic stories highlights the life of a WWII survivor, war refugee, leukaemia child-patient and a widow. Parallel, to the ethnographic work, I explored how I can evoke a deeper connection between people, by making them listen to each-other’s heartbeat. Inevitably, by exploring the fundamental elements of human life and observing the emotions and behaviour of my interviewees and participants, the thesis find itself often on the playground between philosophy and human life. But by taking a strong interaction design perspective, these insights were manifested in the human design manifesto booklet. This booklet proposes six expressions for designers, with the intention to embrace the fundamental elements of human life when we design: 1. Design attitudes, not solutions. 2. Design the medicine of the mind. 3. Design for relationships. 4. Design for our direct senses. 5. Design for the deep human connection. 6. Design the act of kindness Later on, for the meaning making part: one statement from the Human Design Manifesto was selected to explore in depth: Design the act of kindness. For this expression project Hidden Figures was created. Hidden Figures is a design proposal which demonstrates that a design creation can be driven by the fundamental elements of human life. In this case proposing the act of kindness as a vision on how our society could be. In overall, this master’s thesis demonstrates how our design proposals can embody and resonate well between the three levels of design philosophy, a designer’s vision and interaction design practice: How we, as designers, can use meaning-making and meaning-finding to create more relevant impact for our society. Last, I hope this work encourages other designers to think deeply about their own creations and its impact. And help designers reflect on why they create and how they could also alternatively practice design.
29
Rhodiner, Petter. "What Happens on Earth Stays on Earth". Thesis, Konstfack, Keramik & Glas, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6443.
Testo completoAbstract (sommario):
In this project I look at our relationship to Nature and how it is expressed in western material culture. I propose that this relationship is ambivalent and paradoxical and seek means to make this evident. I look to 18th century gardens for a historical and cultural context and to Rene Descartes for an explanation as to how this ambivalence came to be. This is the work of someone who thinks too much, makes cynical and wide sweeping assumptions about human behavior and has access to a workshop 7 days a week for 2 years.
30
Schunnesson, Annika. ""Kanske att man ska vara snäll mot naturen och inte ska den" : En studie om hur elever på olika sätt kan tolka innebörden av illustrationer i läromedel för naturorienterande ämnen". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69750.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om hur elever på olika sätt kan förstå innebörden av illustrationer i läromedel ämnade för naturorienterande ämnen. En kvalitativ metod med samtalsliknande intervjuer genomfördes med nio elever i årskurs 4 för att samla deras uppfattningar om bilderna. Materialet bestod av sex bilder från två olika naturorienterande läromedel. Normteori har använts som analytiskt verktyg och i diskussionen berörs det socialkonstruktionistiska synsättet på hur tolkningar påverkas av både elevens erfarenheter och vad bilden förmedlar. Resultatet visade att de fanns tre olika sätt att tolka bildernas innebörd. Dessa tre var Normativa innebörder, Naturvetenskapliga innebörder och Personliga innebörder. Eleverna beskrev normer om relationen mellan människan och naturen, normer kopplat till genus och normer om viktig kunskap. Eleverna kunde även urskilja naturvetenskapliga processer i bilderna och göra personliga kopplingar där de relaterade dem till sig själv.
31
Skogsén, Pita. "Metamorfos : Förvandling Metamorphosis Change". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97081.
Testo completo
32
Daneback, Jenny. "Disease and disaster : On the translation of illness and natural force metaphors in a journalistic political essay". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65116.
Testo completoAbstract (sommario):
This essay deals with the translation of certain metaphors in a journalistic political essay. It focuses on metaphor as a conceptual and rhetorical device, and on the translation of metaphors that make use of the source domains NATURAL FORCE and ILLNESS. The aim of the essay is to investigate to what extent the two source domains are transferred to the target text in translation, and to show how the fact that metaphors are both conceptual and rhetorical is reason for why they should be transferred when possible. The study is quantitative in that it looks at frequency of source domain transfer into the target text and at the frequency of a few metaphor translation methods, and it is qualitative in that it explains how the metaphors are both conceptual and rhetorical choices on behalf of the author, and in that it explains and analyses the processes leading to certain metaphor translation strategies. The study finds that four different methods are used when translating the metaphors in questions and that it is by far most common to directly translate them. The second most common strategy allows for the source domain to be transferred to the target text but for the actual lexemes or phrases belonging to it to be exchanged for other lexemes or phrases within the same source domain.
33
Nilsson, Sara, e Malin Olsson. "Outdoor education in preschool". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34662.
Testo completoAbstract (sommario):
I vår studie kommer ni som läsare få läsa om utomhuspedagogik. Vårt syfte har varit att få en inblick i vad utomhuspedagogik är, även att få mer kunskaper om hur utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men även av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser därmed försöka få en mer nyanserad bild av utomhuspedagogik. De frågeställningar vi utgått från har varit vad utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det några nackdelar enligt pedagogerna, och i så fall vilka är dessa? Och den sista frågan vi ställt är om det ställs några specifika krav på pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?
34
Tegström, Isabel. "Geo treetrunks". Thesis, Konstfack, Keramik & Glas, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7952.
Testo completoAbstract (sommario):
In my thesis, I work with the connection between the deathanxiety that I felt as a child and the climate anxiety that I feel today. I am probably not alone in looking at death as something abstract and unpleasant, and with the climate crisis around the corner, that feeling has intensified for me. Having the future of humanity fundamentally shaken makes me feel as small as when I was a child and understood how big the universe was when I looked out at the stars one starry night. In my thesis I write about the anthropocene and how man may have used Christianity to justify the exploitation of nature by putting himself above it. I write about how secular man separates himself from his mortality, by separating himself from nature. Through my craft, I want to investigate the relationship between people and nature. I want to let ceramics function as a material manifestation of the duality I experience exists between man and nature. I want to let the material function as a therapeutic mirror where my worries and my feelings, thoughts and ideas are thrown back at me in new formulations. By shaping nature, I hope to be able to examine my own relationship to nature, the inner nature of man and our own mortality, birth and decay.
35
Jönsson, Jimmy. "Vägar genom vildmarken: Nation, nationalism och synen på vildmarken i STF:s årsskrift 1900-1910". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28315.
Testo completoAbstract (sommario):
I den här uppsatsen undersöks vilka nationella värden som tillskrevs naturlandskapet vildmarken i Svenska Turistföreningens årsskrift från 1900-1910. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur representationen av landskapet i årsskriften förändrades i samband med en förändring av den nationalistiska diskursen. Undersökningen genomförs med diskursanalytiska metoder, och utifrån perspektivet nation.Vildmarken tillskrivs värden som ”skön”, ”poetisk”, ”vild”, ”öde”, ”orörd” och ”gammal”. Undersökningen visar att vildmarken värderas utifrån dess motsats, nämligen människor, kultur, civilisation och bebyggelse, samtidigt som den beskrivs bli allt mer publik och attraktiv för en större mängd människor. Vidare visar undersökningen att vildmarken framställs som det främsta av Sveriges naturlandskap, och de värden som tillskrivs den ses som nationella värden.This essay study the influence of national attributes on description of nature landscape, the wilderness, in the Yearbook of the Swedish Tourist Association 1900-1910 (Svenska Turistföreningens årsskrift). The main objective of the essay is to explore how the representation of the landscape changed in the empirics, accordance with the changes in the nationalistic discourse. The study is based on discourse analytical methods, and focuses on the perspective nation.The wilderness is ascribed values like “beautiful”, “poetic”, “wild”, “desolated”, “untouched” and “old”. The study shows that the wilderness is considered and valued in relation to its opposite, which is being identified as human beings, culture, civilisation and endowed areas. Simultaneously it is described as more public and an increasing attraction to a larger crowd of people. The wilderness is also interpreted as a nature landscape constructed as the foremost in all of Sweden, and the ascribed attributes are seen as national attributes.
36
Mattsson, Joar. "Productive landscapes and the cultural historical environment : Prototyping a small-scale productive system utilizing the immediate landscape". Thesis, Umeå universitet, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160022.
Testo completoAbstract (sommario):
The thesis is an investigation of global exploitation of nature, use of productive landscapes and itsremaining structures as the cultural historical environment. The further aim has been to seek analternative approach against a large-scale utilization of the environment through an elaborativeprocess of an architectural intervention, combining public space and local production. The thesisbackground is exploring the human activities and outcomes in exploited landscapes and is departingfrom the issue of an anthropocentric approach toward the environment. Further on, it analyzesdifferent mindset on natural resources in relation to the building of civilization and society, the ruralcontra the urban. Against the background of a linear withdrawal of resources and in the long-termlandscape productive decline, the aim is to prototype a productive infrastructure that works in acyclical manner, re-using energy and being less dependent on resources at a large-scale. Departingfrom the regional environment in Umeå and its traditional agricultural and former industrial use ofthe landscape, the intervention is tested by considering the principles of sustained life by theimmediate landscape. The aim has been to analyze and translate principles at the scale of landscape,farm and unit into a reproducible, productive infrastructure that harvest energy from recreation,cultivation, production and the condition of the topography.
37
Bonde, Sara Nielsen. "Essay : Danmark - Uforudsigelighed og Fældede træerMexico - Fossils from FutureIsland - Landskaber og turist ambivalensTromsø - Begravede GravsteneSverige - Ledeblokke og bevægelse". Thesis, Kungl. Konsthögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kkh:diva-455.
Testo completoAbstract (sommario):
Der er ingen undoing i bioheden, der sker bare noget nyt. Går noget under, kommer noget nyt frem af det gamle. Vi har glemt at vi selv har gået under mange gange. Vi bygger huse ovenpå glemte samfund, som Mexico Citys opbyggelse af de gamle atzekertempler. Vi bygger alting oven på hinanden, lag på lag på lag, og det nye gemmer det gamle. Men under os ligger der stadig spor fra det der er født og forgået før os. Arkæologer og palæontologer graver brudstykker frem og vi er fastlåst i vores forestillinger. Er det først gravet op, kan vi ikke lægge det tilbage. Vi kan bare lede efter mere. Indtil vi finder ruinerne af os selv. Bioheden varer ved.
38
Johansson, Emelie, e Therese Strömbäck. "Förskollärarens roll för barns lärande i utomhusmiljön". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67404.
Testo completo
39
Holmgren, Sara. "Någon eller något? : En undersökning av djurgestaltning i tre skönlitterära verk". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156065.
Testo completoAbstract (sommario):
This paper intends to examine animal portrayal in literature with the guidance of three literary works; Charlotte’s Web, The Call of the Wild and The Guest Cat. The overall purpose is to explore the representation of animals in text and see what it possibly could show about our – the humans – view of animals. Through this I investigate what we do when we interpret animals in text and how this portrayal can effect animals, with the help of a moral philosophical angle. I put focus on how the view of animals can be effected depending on if one sees animals as an object or a subject – someone or something. Questions used are: How are animals portrayed in this fiction? What can this portrayal show about our relationship with – and view of – animals? The analysis show consequences of both sides through the thought that both views still can be a sign of power over animals, since we never completely can understand animal’s thoughts or actions. I argue, however, that there still is a value to reflect about the animal in literature because it can demonstrate a shifting animal view and let us reflect not only about the animals in literature – but in the reality as well.Denna uppsats ämnar undersöka djurs gestaltning i litteratur med vägledning av tre litterära verk; Charlotte’s Web, The Call of the Wild och Gästkatten. Det övergripande syftet är att undersöka representationen av djur i text och se vad de möjligtvis kan säga om vår – människans – djursyn. Genom detta undersöker jag vad vi gör när vi tolkar djur i text och hur denna gestaltning kan påverka djur, med hjälp av en moralfilosofisk vinkel. Denna vinkel lägger fokus på hur djursynen kan påverkas beroende på om man ser djur som objekt eller subjekt – någon eller något. Frågeställningarna är: Hur gestaltas djur i denna fiktion? Vad kan denna gestaltning säga om vår relation till – och syn på – djur? Analysen visar konsekvenser av båda sidor genom tanken att båda ändå kan vara ett tecken på makt eftersom vi aldrig helt kan förstå djurs tankar och handlingar. Jag argumenterar däremot att det ändå finns ett värde att reflektera kring djurbilden i litteratur eftersom det kan demonstrera en skiftande djursyn och låta oss reflektera kring djur inte bara i litteraturen – men i verkligheten.
40
Hall, Hannes. "Elevers föreställningar om evolution och deras tilltro till naturvetenskap". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33833.
Testo completoAbstract (sommario):
Arbetet syftar till att öka kunskapen om elevers vardagsföreställningar om evolutionen och kunskaper om naturvetenskapens uppbyggnad. Elever kommer till skolan med sin egen uppsättning av erfarenheter med vilka de sedan tolkar världen som, i vissa fall, kan leda till vardagsföreställningar. Eftersom evolutionsavsnittet kan vara ett känsligt ämne ville jag även undersöka elevernas inblick i hur kunskapen om naturvetenskap genereras då detta är en viktig del för att kunna förhålla sig till olika fakta som presenteras, till exempel evolutionsteorin. För att få reda på ovanstående frågor använde jag mig av en enkät med efterföljande intervjuer av utvalda elever. Både enkäterna och intervjuerna visade på att det finns vardagsföreställningar om evolutionsprocessen hos eleverna och att de flesta eleverna inte har någon större kunskap om hur naturvetenskapen är uppbyggd. Något som verkar vara genomgående i undersökningen är dock att eleverna hade hög tilltro till naturvetenskapen, men ändå ansåg att man ska förhålla sig kritisk till den.
41
Stampe, Elin. "Sonar Sea : The acoustic experience of the Baltic Sea dynamics". Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7830.
Testo completoAbstract (sommario):
This thesis project aims to discuss the conditions and importance of water as a dynamic body in our environment, as water is affecting life on Earth on all levels. By focusing on the Baltic Sea, a sensitive body of water, I am exploring the acoustic characters of the sea dynamics through sound recordings at three bays in the Stockholm Archipelago. How can an acoustic exploration of the Baltic Sea dynamics mediate a sensitive relationship to our marine environments? Sound defines environments and gives indications of their current state. In this project, I intertwine an artistic approach involving our senses with scientific research of measuring to further an understanding of the relationship between humans and nature. The project explores water and sound in two parts, first as a method for listening to the sea, second as a spatial composition created for a sensory experience of the sea’s endless motion. It is my hope that my installation can stir emotions and create an understanding for the environmental challenges facing the Baltic Sea and inspire action towards prosperous natural environments where we live with and not apart from nature.
42
Lundholm, Ida. "”Vi gör en kropp” : En jämförelse av förskollärares och barns uppfattningar om hur målsättningarna i en planerad naturvetenskaplig aktivitet kommer till uttryck". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67352.
Testo completoAbstract (sommario):
Abstrakt Syftet med studien var att undersöka hur målsättningarna i en planerad aktivitet kommer till uttryck och uppfattas av förskollärare och barn. Studien undersökte vilka olika uppfattningar som fanns hos barnen och förskolläraren för att sedan göra en jämförelse. För att synliggöra de uppfattningar som fanns och svara på forskningsfrågorna användes metoden stimulated recall med förskolläraren och barnen. Resultatet visade att det fanns vissa likheter och skillnader mellan förskollärarens och barnens uppfattningar i aktiviteten som innehöll en konstruktionsuppgift. De likheter som fanns hos båda grupperna var användandet av liknande naturvetenskapliga begrepp under samtalen som visade på de bådas förståelse för målsättningarna. Hur de båda grupperna utgick från tidigare erfarenheter framkom som en skillnad i studiens resultat. Förskolläraren hade i sin planering av projektarbetet utgått från barnens tidigare erfarenheter på förskolan. Barnen gjorde återkopplingar till sina egna erfarenheter från när de varit sjuka. Barnen såg även konstruktionen som en målsättning, något som förskolläraren inte uttryckte som en målsättning. Slutsatserna som kunde dras var vikten av att ha en tydlig målsättning, begreppsförståelse hos förskolläraren och att involvera barnen i aktivitetens utformning utan att glömma bort målsättningen.
43
Granberg, Josefin, e Sandra Fougstedt. "”Att sträcka sig bortom det lokala och bjuda in världen” : – Om förskolepedagogers arbete med hållbar utveckling". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65395.
Testo completoAbstract (sommario):
Föreliggande studie syftade till att synliggöra hur pedagoger inom förskolan beskriver sitt arbete med hållbar utveckling och hur resonemangen utvecklas över tid. Som teoretisk ut- gångspunkt i studien användes socialkonstruktionismen som sätter fokus på dialog och sam- spel, vilka var faktorer som användes i analysen. Den representerade urvalsgruppen var ett arbetslag med tre pedagoger i en mindre kommun i Norrbotten. Som metod användes kvalita- tiva gruppintervjuer som genomfördes vid tre separata tillfällen. I studiens slutskede fick pe- dagogerna möjlighet att opponera på resultat och resultatdiskussion så att de tolkningar som utförts stämmer överens med pedagogernas tankar. I studien har en avgränsning inom området hållbar utveckling gjorts genom att fokusera på vatten som naturresurs. Studiens resultat visar på att dialog och samspel är centralt i det praktiska arbetet med hållbar utveckling. Dessutom förändras pedagogernas utsagor över tid så att perspektivet på hållbar utveckling i större ut- sträckning relateras till hela verksamheten.Ex jobb i samverkan
44
Lilliestierna, Gustaf. "EcoArt? : En problematisering av stilens romantiska plombering av humanistisk naturdyrkan". Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5454.
Testo completo
45
Eklund, Sebastian. "Fantasins fission : en essä". Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7726.
Testo completoAbstract (sommario):
This essay was written as an attempt to trace, capture and convey parts of the underlying and intrinsic movement of an ongoing film practice. In a subjective and searching manner the text revolves mainly around the themes of time, film, poetry, nature, memory and the imagination — the pivot being the idea of the continuous splitting of the present as a trait common to both cinema and the human mind.
46
Ljung, Bo. "Det filmiska ögat : En undersökning av konstbetraktandets natur i tunnelbanan genom fotomontaget ”Den dagen, den sorgen” på Karlaplans station". Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353592.
Testo completoAbstract (sommario):
Uppsatsen undersöker konstbetraktandets natur i tunnelbanan genom en närstudie av fotomontaget ”Den dagen, den sorgen på Karlaplans tunnelbanestation i Stockholm. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur spelar ”Den dagen den sorgen” upp sin mening och hur tas denna emot av betraktaren i tunnelbanekontexten vid Karlaplan? Två underfrågor kompletterar frågeställningen: 1.Vilken är fotomontagets konstnärliga särart och hur är det organiserat narrativt? 2.Hur är tunnelbanans ”genius loci” och hur samverkar konstverket med platsen och rummet? Impetus för uppsatsen är konstverkets säregna och unika karaktär som konstverk. Det finns inget liknande verk i Stockholms tunnelbana. Det lockar, väcker frågor och involverar betraktaren på ett direkt sätt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka mekanismerna för denna betraktaraktiverande rörelse. En fråga som ofta saknas i den omfattande litteraturen om konsten i Stockholms tunnelbana är hur tunnelbanekonsten kommunicerar och tas emot av sina betraktarresenärer. Denna brist motiverar en undersökning av relationen mellan konstverk, betraktare och miljö. Uppsatsen är utförd med hjälp av en deduktiv och systematiskt tolkande arbetsmetod utifrån en receptionsteoretisk och semiotisk teoribildning. De valda frågeställningarna har riktat analysen och fotomontaget har studerats som konstnärligt och språkligt fenomen. Receptionsteorin utgår från Wolfgang Kemps begreppsanalys, vilken är strukturerad i interna och externa faktorer. Peter Gillgren kompletterar Kemp och visar hur betydelsefulla verkets interartiella referenser och den litterära meningen är för den receptionsteoretiska tolkningen. Roland Barthes semiotiska teckenanalys, där denoterande tecken omvandlas till konoterande i betraktarens medvetande, ligger också till grund för tolkningen Texten är uppbyggd av fem delar. De består av inledning, bakgrund, interna faktorer, externa faktorer samt avslutande diskussion med slutsatser och sammanfattning. Genom verkets många interartiella referenser framträder en samhällskritisk litterär mening. För att förmedla denna litterära mening har upphovsmannen medvetet sökt motverka en riskerad polysemi. Kompletterande performativa textremsor, det hyperrealistiska fotografiska bildmediet samt en återhållsamhet med fragment stramar åt och riktar bildens ”betydelse”. Bildens komposition och perspektiv samt en frekvent användning av vakanser och fokaliserande gestalter bjuder in betraktaren i bildens ”spel” och sätter dennes öga i rörelse. Verk, betraktare och miljö möts och förstår varandra i hastiga filmiska ögonblick. Sådan är konstbetraktandets natur på Karlaplans tunnelbanestation.
47
Wilm, Johannes. "Nationalization of electricity and oil in core and periphery: Norway versus Mexico". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28696.
Testo completoAbstract (sommario):
The aim of this thesis is to find the historical differences of nationalization in a peripheral and in a central country. I will look at and compare the development and the processes of nationalization of the petroleum and hydropower industries in Mexico and Norway and how these differed from a world system perspective. The question of nationalization of resources and the countries' respective history in this field are oftentimes invoked in discourses in both countries. The latest examples thereof were the debate about the need to join the Agency for the Cooperation of Energy Regulators (ACER), a regulator that all EU members are part of without most even being aware that their country is participating in it, but that in the case of Norway's decision to join it in spring 2018 lead to massive campaigns involving trade unions and environmental organizations, and which the Norwegian Labor party have a large internal debate on whether joining an organization that regulated energy trade would have negative consequences for Norway1. In Mexico, the theme of oil is one of the favorite themes of newly elected President Andrés Manuel Lopez Obrador. He promised that he would stop any privatization efforts of either electricity or petrol sector should he win. Given that the question seems so important to each country, one has to wonder why the outcome is so different.
48
Lindgren, Frida. "Vårdandets rum". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19741.
Testo completoAbstract (sommario):
Under alla tider har människan förmodat att miljön där den sjuke vårdas är en viktig del för tillfrisknandet. Miljöbegreppet är idag ett av fyra centrala begrepp inom vårdvetenskapen. Samspelet mellan människa, miljö, hälsa och omvårdnad ingår i ett flertal omvårdnadsmodeller. Genom att skaffa kunskap om vårdandets rum och hur det påverkar patientens välbefinnande, kan det skapas vårdrum som har en miljö som är positiv för patienten, närstående och vårdare. I denna studie har jag valt att undersöka hur patienten påverkas av miljön i vårdrummet där denne vårdas. Kvalitativa och kvantitativa artiklar användes och analyserades enligt Evans (2002) och Fribergs (2006) metoder. Tillgången på forskning inom detta område är mycket begränsad. 34 stycken artiklar analyserades, men endast 6 stycken uppfyllde syftet och kunde användas. I problemformuleringen finns de närståendes och vårdarnas perspektiv med, men på grund av att det saknas relevant vetenskaplig forskning om hur dessa påverkas så finns endast patientens perspektiv presenterat i resultatet. Fyra olika områden som visat sig vara viktiga i vårdrummet och som påverkar patienten är: ljuset, naturen, avskildhet och konst/färg. Ljuset är mycket viktigt för patienten, då studier visar att en ljus och luftig miljö skapar ett välbefinnande hos patienten. Av de analyserade artiklarna framgår det att det är viktigt att få tillgång till naturen i vårdrummet. Placering av fönster och möjlighet att se och höra naturen utanför kan bidra till detta. Även avskildhet är en viktig faktor. Vårdrummet bör utformas så att patienten har sin egen sfär och att det finns möjlighet för patienten att ostört kunna ta emot besökare. Dekoration och färger i vårdrummet är uppskattat och ger patienten en känsla av värme och trivsamhet.Program:
49
Helgesson, Ralevic Sonya. "Stuck in the Truck: Oil Dependency, Acceleration, and the Nature of Catastrophe : An Ecocritical Reading of The Wages of Fear (Le Salaire de la Peur, Henri-Georges Clouzot, 1953)". Thesis, Stockholms universitet, Filmvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182340.
Testo completoAbstract (sommario):
As a medium of modernity, film has always been entwined with the energy regime sustaining it. This thesis is interested in the interrelation between film and oil, and approached as a piece of petro-fiction, Henri-Georges Clouzot’s film The Wages of Fear (1953) is subject to a close, ecocritical analysis. A selection of four additional oil-films are used as points of comparison. By looking at a variety of representational and aesthetic aspects, the study explores how the film visualises the Anthropocene and negotiates the oil culture in which it exists. By reading the film in terms of oil, this thesis finds that the film in various ways expresses an entanglement with oil culture, while also criticising the same dependency. From the five oil films that have been analysed, catastrophe is an inherent motif, and part of the attraction of oil as subject matter, mirrored in broader culture of exuberance. In contrast to the other films, The Wages of Fear plays less into spectacle but opens to a critical examination of the various exploitations involved at the hands of the oil industry.
50
Öhman, Ida. ""Heter de barrfällare då?" : En studie av förändringen i elevers sätt att samtala om vinterekologi". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63937.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen för hur elever i grundskolans årskurs 1 – 3 använder och utvecklar sitt språk under ett tematiskt arbete i naturvetenskap. Genom deltagande observation i en åldersintegrerad klass med årskurserna 1 – 3 besvarades studiens forskningsfråga. I undervisningens olika situationer användes filmkamera, ljudinspelning och fältanteckningar som metod, vilket gav ett rikt datamaterial att analysera. Vid analysen av datamaterialet användes den fenomenografiska forskningsansatsen, i vilken fem kvalitativt skilda kategorier i elevernas sätt att samtala om ämnesinnehållet framträdde. För att ta reda på vilka faktorer som påverkade elevernas sätt att samtala användes även det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att eleverna i studien förändrar sitt naturvetenskapliga språk över tid. Förändringen i språket påverkades av olika faktorer så som användandet av material, artefakter och situationerna eleverna befann sig i samt att eleverna i hög grad approprierade lärarens språkbruk i undervisningen.