Tesi sul tema "Kreationismi"
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Vedi i top-17 saggi (tesi di laurea o di dottorato) per l'attività di ricerca sul tema "Kreationismi".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Vedi le tesi di molte aree scientifiche e compila una bibliografia corretta.
Marski, S. (Sampo). "Kreationismi helluntaiseurakunnan piirissä vuosina 1987–1988". Master's thesis, University of Oulu, 2013. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201302221048.
Testo completoEkfäldt, Daniel. "Intelligent design och kreationism i skolan : som diskursiv mediakonstruktion". Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-4835.
Testo completoDenna uppsats avser att försöka analysera de diskurser som figurerar i media rörande intelligent design och kreationism i skolan. I denna uppsats finns även syftet att beskriva hur dessa av media skapade diskurser förs som avbildar den ”goda biologin”eller ”den goda utvecklingsläran”.
Konflikten mellan kyrkan och vetenskapen är gammal. Bakgrunden till konflikten kan tillskrivas Charles Darwin som utmanade religionen och kyrkan när han påvisade människans släktskap med apan. 150 år efter Darwins utmaning finns det fortfarande en opinion som motsätter sig evolutionen både i Sverige och utomlands. I USA finns det en stor opinion som motsätter sig evolutionen och debatten ”over there” är tidvis väldigt framträdande i media. Förhållandena i Sverige kan sägas avspeglas till viss del av händelser i USA, vilket har visat sig i denna media studie.
De diskurser som figurerar i den mediakonstruktion som jag har använt mig av, propagerar i huvudsak för evolutionär syn på biologiundervisningen. Genom att låta diskurserna diktera vad som är möjligt och rimligt genom att dessa motsätter eller styrker varandra så kan dessa också reglera varandras auktoritet. De diskurser som propagerar för intelligent design eller kreationism i skolan i denna mediakonstruktion blir därigenom decimerade av andra diskurser. Denna decimering av diskurser tyder på att i denna mediakonstruktion är den ”goda ursprungsläran”, den ursprungslära som använder sig av en vetenskaplig metodik och empiriska metoder som kan falsifieras. Motsatsen till den ”goda ursprungsläran” kan sägas vara kreationism och intelligent design då dessa båda har har dogman i dess fundament och har närvaro av tro på övernaturliga krafter.
Musikka, Anna. "Tro och vetande : om evolution och kreationism i skolans biologiundervisning". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1207.
Testo completoThe purpose of this essay is to study the public debate on the subject of creationism, the belief that there is a creator of all life on earth. The study is focused on creationism in different forms in schools and the more general discussion of creationism as an alternative to the theory of evolution. The overall question is what should be taught as the origin of life: Evolution or creationism in various shapes and forms? The essay consists of an overview of previous research in both the USA and Sweden, and an analysis of argumentation on the issue in newspapers. A comparison is made between the USA and Sweden.
The analysis of newspapers shows that there are some arguments for different forms of creationism but there are considerably more arguments against creationism. The arguments for creationism are less well-founded and the results point to the conclusion that creationism in any form should not be considered an equal alternative to the theory of evolution. Compared to Sweden creationism is more widespread and more widely debated in the USA. This study shows that it is very unlikely that the situation in Sweden will come to resemble the situation in the USA.
Lindgren, Lars. "Slaget om verkligheten : En analys av sekulärhumanismen och kreationismen". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353236.
Testo completoGylestam, Daniel. "Kreationism och Biologism - om hur lärare hanterar religion och vetenskap i gymnasieskolans biologiundervisning". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6496.
Testo completoDet här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen.
Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ”kapare” har skapat jorden och allt liv på den. Biologism är en tilltro till biologiska förklaringar, där biologiska fakta blandas med ideologiska övertygelser och personliga värderingar. Exempel på det är när ett är i naturen överförs till ett mänskligt bör.
Denna studie visar att evolutionsteorin är väsentlig i undervisningen. Lärares förhållningssätt till begreppen kreationism och biologism är beroende av den enskilda lärares inställning. Undersökningen visar att kreationism är inget som lärarna vill lägga undervisningstid på utan den kan användas som exempel på olika tolkningar av vedertagna teorier. Biologism anses av några lärare vara viktig att nämna då historien präglas av feltolkningar och för att förhindra framtida felaktigheter. En annan åsikt är att biologism inte är en vetenskap och därför inte skall tas upp i undervisningen. Två av lärarna ansåg att biologism inte är något problem och behöver därför inte diskuteras.
Skolans styrdokument anvisar lärare att ha evolutionen som grund i biologiundervisningen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolans undervisning ska därmed inte innehålla religiösa bekännelser utan förhålla sig objektiv till religion.
Styrdokumenten kan även tolkas som att kreationism ska tas upp om den behandlas objektivt, detta för att förklara och behandla trosuppfattningar samt ideologier som skiljer sig från evolutionsteorin. Detta för att läraren bör främja ett kritiskt och öppet förhållningssätt till olika sorters ideologier och religiösa värderingar.
Enkätundersökningen visar a) att vissa lärare förnekar biologism, b) att flertalet lärare anser att kreationism inte hör hemma i biologiundervisningen, och c) att det finns lärare som uppmärksammar biologism och aktivt försöker påvisa problematiken med den. Innebörden är att det finns lärare som inte enbart bortser från förhållandet mellan religion och vetenskap, utan också förbiser värdet av elevers kritiska granskning av olika uppfattningar.
Kriisa, Elaine. "Vi har i alla fall aldrig varit apor! : En postkolonial studie om kreationism bland unga". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5822.
Testo completoRundin, Joakim. "Darwin eller design : - en studie om förhållandet mellan religion och vetenskap för läroböcker i anknytning till Lgy 11 för gymnasieskolan". Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254977.
Testo completoEricsson, Mattias. "Tro och Vetenskap : Intelligent Design på Newsmill 2010-2012". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21589.
Testo completoAsk, Herman, e Sebastian Väpnargård. "Religion och vetenskap i undervisningen". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30557.
Testo completoKlose, Joachim. "Gott oder Darwin? vernünftiges Reden über Schöpfung und Evolution". Berlin Heidelberg Springer, 2008. http://d-nb.info/987108522/04.
Testo completoFranklin, Anders. "En rund boll är en bra början : - Miniminivån som förslag till dellösning på demarkationsproblemet". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118546.
Testo completoAhlberg, Erik. ""Evolution och Bibel" eller "evolution eller Bibel"? : En argumentationsanalytisk studie av Richard Dawkins och Joan Roughgarden". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432859.
Testo completoSamuelsson, Jonatan. "Urmakarens budbärare : Modern intelligent design-rörelse i jämförelse med brittisk naturteologi vid 1800-talets början". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94696.
Testo completoHällzon, Lars. "Det deliberativa samtalet = politisk jämlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvärdig inkludering av elever med religiösa omvärldsuppfattningar". Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1932.
Testo completoI denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt – rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt – privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället. Dessa är den materialistiska (biologistiska) världsbilden, den humanistiska världsbilden och de religiösa världsbilder som menar att det finns ett ändamål ett objektivt syfte med livet och världen – en teleologisk förklaring.
Den grupp av elever som är i särskilt fokus är de elever som har religiösa uppfattningar och världsbilder, eller ontologier och dessa elevers rätt till politisk jämlikhet. Denna elevproblematik har jag konkretiserat genom att förankra det teoretiskt grundade huvudsyftet, detta som är att problematisera det deliberativa samtalet, i en specifik fråga i ett delsyfte. Detta delsyftes fråga är problematiken rörande relevansen om kreationism och teorier om Intelligent design (ID) ska kunna få finnas med i skolans undervisning jämsides med evolutionsläran.
Fem centrala texter om det deliberativa samtalet av Tomas Englund och Klas Roth har undersökts med avseende på huvudsyftet och jämförts med Jürgen Habermas deliberativa demokratimodell. Samma frågor utifrån tolkningsföreträden, kommunikativ rationalitet och offentligt-privat, som ställts till dessa texter har även ställts i delsyftet till en rapport från Europarådet som behandlar farorna med kreationism i utbildningen.
Resultaten av denna undersökning visar dels att det deliberativa samtalets centrala punkt är allas rätt till giltighetsprövning av det som var och en finner lämpligt samt att denna giltighets-prövning ska ske i skolan som ett offentligt rum och att detta teoretiskt kan öppna upp den politiska gemenskapen för elever med religiösa uppfattningar typ kreationism. Men under premissen att alla sekulära och scientistiska (= vetenskapstroende) tolkningsföreträden då bör undvikas. Dels så visar också undersökningen att rapporten från Europarådet inte överensstämmer med detta krav på giltighetsprövning när det gäller sakfrågan evolution visavi kreationism/ID. Men att det deliberativa samtalet som teoretisk idé och den vetenskapstroende åskådning som genomsyrar Europarådsrapporten har en gemensam utgångspunkt – dikotomin offentligt-privat. Ett förhållande som leder till att det sekulära i hög grad skulle kunna förbli oproblematiserat. Undersökningen visar också utifrån refererad forskning att denna dikotomi teoretiskt skulle kunna relativiseras från ett deliberativt perspektiv och öppnas för elevers privata sfär och på det sättet kunna ge dem en jämlik plats i skolans offentliga rum.
Utifrån dessa resultat har en teoretisk modell konstruerats med avsikt att bryta upp denna dikotomi och ge elever med religiösa perspektiv samma politiska rätt som elever med sekulära perspektiv till att giltighetspröva sina och andras argument och uppfattningar. Genom detta skulle det deliberativa samtalet teoretiskt kunna ge en lika politiskt jämlikhet för alla under premissen att inga uppfattningar får skyddas av några uppställda reservatsgränser av religiösa eller sekulära skäl. Detta innebär att inga fundamentalistiska tolkningsprivilegier från något håll får förekomma.
Som alternativ gräns till dikotomin offentligt-privat så formulerades ett demokratiskt minimikriterie för deliberativt godkänd difference. Kriterier som på människovärdets grund och utifrån tolerant anda, skillnadens solidaritet, öppnar för både mångfald i diversity och difference.
Olofsson, Jenny. "Kristendom och Darwinism : evig konflikt eller möjlig samexistens". Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3601.
Testo completoNär Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft – den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.
Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar. Eftersom det finns en viss förkunskap hos oss alla har den hermeneutiska metoden använts. Genom att läsa annan litteratur har stegvis ny kunskap kommit fram och byggts på, för att slutligen få en insikt i ämnet och därifrån kunna dra slutsatsen.
De bådas samexistens är fullt möjlig. Vetenskapen kan inte förklara allt och fram till den dag då de kan bevisa att Gud, eller den skapande kraften inte finns så finns det plats för båda. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vill en darwinist tro på Gud så är det fullt möjligt. Likaså gäller om en kristen vill acceptera de naturvetenskapliga förklaringarna till människans härstamning. Vetenskapen förklarar det vi har i vår empiriska upplevelsevärld och kristendomen förklarar det bortom - det transcendenta.
Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.
Jansson, Martin. ""Begynnelsens mysterium" : en undersökning av biblisk skapelsetro och intelligent design i Sverige". Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4984.
Testo completoHur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer.
Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet.
Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.
Kaden, Tom. "Rationalisierungen religiöser Überzeugungen im amerikanischen Kreationismus: Kent Hovinds Theorie der Sintflut". 2012. https://ul.qucosa.de/id/qucosa%3A16936.
Testo completoThe forms of American creationism can be distinguished by asking what amount of secular scientific knowledge they can include or tolerate within their respective systems. Kent Hovind, a representative of Young Earth Creationism, attempts in his Hovind Theory to account for astronomical, geological, and biological findings on the basis of a biblical and literalist world view. This attempt, like American creationism in general, can be viewed as a form of rationalization and secularization of religious convictions.