Tesi sul tema "Kartanot"
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Vedi i top-36 saggi (tesi di laurea o di dottorato) per l'attività di ricerca sul tema "Kartanot".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Vedi le tesi di molte aree scientifiche e compila una bibliografia corretta.
Ryrberg, David. "Kartans roll i skolan och vardagslivet : En beskrivande studie av lärares och elevers uppfattning av kartan som undervisningsmedel på utvalda högstadieskolor". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36457.
Testo completoThis study examines how teachers use the map as an educational aid in school and how students perceive the use of maps, both in school and their every-day life. How do the teachers perceive that the use of maps have changed with the update of the curriculum, from Lpo 94 to Lgr 11 is also going to be elucidated. To answer these questions, eight interviews with junior high school teachers and four focus groups consisting of four students each were done. During the interviews, the teachers stated that students today have a flawed/inadequate/deficient comprehensive view of the map, where focus often lies on a small area. The teachers regard this development of students’ perception of the map as a product of today’s technology, for example GPS where focus lies on finding the starting and ending points. Both paper and digital maps are essential when creating a structured view of the world where focus is both on the small and the big, according to the teachers. Five of the interviewed teachers stated that they need more knowledge about the technology to be able to use digital maps more. In the focus groups, most of the students primarily stated that they did not meet the map at all in their every-day life, but after discussion it was made clear that they meet some kind of map every day, for example in computer/video games, checking in somewhere on Facebook or finding an address with the help of Google Maps. Among the 16 students that participated in the focus groups, 12 stated that both the paper map and the digital map were needed in the education. They think that the digital map, especially Google Earth, is a funnier tool and make the lessons more interesting, but they stated that a paper map provides a better comprehensive picture of the designated area.
Borglin, Josefin. "Kartan, ett pedagogiskt och geografiskt verktyg i undervisningen : En didaktiskt studie om kartans roll i geografiundervisningen och om elevers attityd till kartundervisning i skolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6984.
Testo completoJönsson, Daniel, e Anna Kempe. "Elever arbetar med kartan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31103.
Testo completoArbin, Lisa. "Den mentala kartan : Ungdomars kunskaper om storleksrelationer". Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256894.
Testo completoNidsjö, Anton. "Halmstadsutställningen 1929 : När Halland skulle sättas på kartan". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25792.
Testo completoKartalou, Georgia-Ioanna [Verfasser]. "Stabilization of dendritic spines in an Alzheimer mouse model / Georgia-Ioanna Kartalou". Düsseldorf : Universitäts- und Landesbibliothek der Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf, 2020. http://d-nb.info/1213094828/34.
Testo completoWidmalm, Sven. "Mellan kartan och verkligheten : geodesi och kartläggning 1695-1860 /". Uppsala : Uppsala Univ, 1990. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb357040754.
Testo completoLevin, Jens, e Jonny Mårtensson. "Kartan - en kort träff under skoltiden eller ett livslångt förhållande". Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4131.
Testo completoSyftet med denna studie är att undersöka hur elever tar till sig kartkunskapen i skolan, och hur de bibehåller den. Elevernas syn på kartor och dess betydelse undersöks också. Undersökningen har gjorts i en 8:e klass som dels har följts under en period, där eleverna har fått göra ett och samma karttest vid tre olika tillfällen, dels en undersökning om elevernas möjlighet till att identifiera delar av en helhet (kartan). Resultatet visar att elevernas kartkunskaper är låga, men med undervisning tar de till sig kartkunskap och bibehåller den. Elevernas inställning till kartor visar att eleverna överlag tycker att det är intressant och viktigt att kunna orientera sig med kartor.
Kipper, Sandra. "Gör dina egna kartor : undersökning om kartan som metod och kunskapsbyggare". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34976.
Testo completoIn this project my interest in maps has merged with a craftsmanlike approach. I try to broaden our view of what a map should look like and to confirm the methodological relevance of maps. The study includes form experiments in materials like textiles, sand and paper. Knowledge building is in focus during the process, as well as demonstrating that we can all make our own maps. The project concludes with a visualization where the recipient is given the chance of contributing to the work in the form of a cartography workshop. It is my belief that maps can increase our knowledge and understanding of the surrounding world as well as of ourselves, which may lead towards a more sustainable society.
Nilsson, Birgitta. "Jag ändrar kartan : Platsens och kulturpolitikens inverkan på företagare i kultursektorn". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-95712.
Testo completoRobinson, Jonathan. "Dags att sätta geografiundervisningen på kartan : En studie av skolgeografins förändring". Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276363.
Testo completoBrorson, Johan. "Den smarta kartan : En teoretisk diskussion om geografiskt informationssystem i ledningssystem". Thesis, Försvarshögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1173.
Testo completoThe ongoing development of information systems and the increased availability of information through these systems increase the demands on the military personnel to handle this large amount of information. Information on participants in a battle area and the terrain actors find themselves is a prerequisite to conduct military operations. As a result of all this increased informa-tion the information systems needs to developed to provide a better basis for deci-sions. The purpose of this paper is to examine which military benefit could be achieved with a geographic information system (GIS) for decision makers in a military opera-tion. In addition, the paper will investigate how a GIS should be designed to support staff with decision making. The survey is done by both comparative literature and description of theories and methods. The results indicate that GIS should be able to contribute to the military benefit to enable information superiority over an adversary. Furthermore, the results show that the correct design of GIS makes it easier for the user but it still requires training to use GIS in full.
Simson, Olivia. ""Att sätta Sverige på kartan" : En jämförelse av två Sverige- representerande hemsidor". Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4179.
Testo completoOlivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för Samhälls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sätta Sverige på kartan - En jämförelse av två Sverigerepresenterande hemsidor.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nämnare dessa har och om någon av dem redogör för geografiska regioner och på vilket sätt om så är fallet.
Tonvikt har i litteraturstudierna lagts på hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvärlden av sig själva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig från varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs också. Empirin består av den information som ges på nämnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt.
Svenska Institutet skildrar Sverige på ett återhållsamt sätt geografiskt. Lite information ges om det svenska folket och hur det är att leva i Sverige. Det som framhävs är det svenska internationella arbetet, svenska nätverk på olika plan på olika områden och Svenska Institutets roll i det hela.
Svensk Turism framställer Sverige som en naturälskande nation med rikt kulturutbud, också utan att beröra hur svenskar lever. En egen regional indelning har gjorts av Sverige för att kunna presentera det landet erbjuder på ett fördelaktigt sätt. Här ges emellertid mer information om hur det svenska samhället fungerar på en vardaglig nivå.
Sandra, Gidlöf. "Feminism på kartan : En kritisk diskursanalys av subjektspositioner i Kanadas feministiska utvecklingspolitik". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144076.
Testo completoGidlöf, Sandra. "Feminism på kartan : En kritisk diskursanalys av subjektspositioner i Kanadas feministiska utvecklingspolitik". Thesis, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-146360.
Testo completoTollqvist, Frida, e Malin Väringstam. "Smarta Kartan, en möjlig lösning? : En kvalitativ studie om att främja delningsekonomi". Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173034.
Testo completoSvensson, Kajsa. "Kartor i religionskunskapsläromedel : En studie om kartans plats och betydelse i ett urval av religionskunskapsläroböcker". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52449.
Testo completoBjörling, Linn, e Sara Schmidt. "Svaghetszoner i Citybanans tunnelsystem med koppling till lineament på byggnadsgeologiska kartan över Stockholm". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326115.
Testo completoLitborn, Julia. "Att få en plats på kartan : En etnologisk studie av skogsbranden i Västmanland 2014". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-331749.
Testo completoGunnarsson, Anne. "Att sätta kommunen på kartan?: En kvalitativ studie om platsmarknadsföring i tre svenska kommuner". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172027.
Testo completoHenriksson, Jenny, e Malin Kylén. "Geografi börjar med Skåne i 3:an- av tradition!" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36582.
Testo completoHenriksson, Jenny, e Malin Kylén. "Geografi börjar med Skåne i 3:an - av tradition!" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36587.
Testo completoYoung, Robert. "Kartan i fokus : En studie av namn- och kartkunskaper i geografiundervisningen vid grundskolans senare år". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155136.
Testo completoJohansson, Christian, e Karl Wollmark. "Inre bilder av världskartan - En undersökning av elevers mentala världskarta". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35132.
Testo completoEvensen, Fredrik. "Reading in the park : A new context for the library of Kungsholmen". Thesis, KTH, Arkitektur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146672.
Testo completoBiblioteket på Kungsholmen är på väg att bli en del av ett nytt shoppingcenter. Som de tidiga planerna visade skulle en av entreerna till gallerian skära rakt genom bibliotekets verksamhet. Man skulle därför vara tvungen att röra sig genom gallerian då man tog sig inom bibliotekets sfär. Det går emot den grundläggande tanken som Valfrid Palmgren hade i början av 1900 talet då grunden till våra folkbibliotek idag lades - Biblioteket ska stå fri från komersiella påtryckningar och tankar, då som nu. Jag föreslår en alternativ plats för Kungsholmens bibliotek i direkt kontakt med ett nytt offentligt torg. Platsen är nuvarande Brandstationen vid Hantverkargatan.
Andersson, Karolina. "Att sätta muslimska kvinnors rättigheter på kartan : En studie av fem feministiska teoretikersperspektiv på islam och feminism". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444015.
Testo completoJernström, Eva. ""Vill du vara med och sätta Sverige på kartan?" : En studie av Svenska institutets tjänsteutlysningar 1986 till 2011". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19905.
Testo completoRydh, Elin. "Vem målar mittpunkten på kartan? : En undersökning om att ta plats med visuellt berättande genom en mobil designverksamhet". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6471.
Testo completoHalén, Julia, e Johanna Dexe. "Jag läser kartan, men det är du som styr : En kvalitativ studie om samhälleliga instansers praktiker i disciplineringsstrategier". Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139965.
Testo completoMikkelä, Marcus, e Joel Hallgren. "Fruktodlingsarealens utveckling i socknarna Västra Karup och Södra Mellby mellan åren 1926 och 2014". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19204.
Testo completoElmquist, Elin, e Susanne Johansson. "Undrar vart jag är?” En studie om elevers förmåga att positionera sig med hjälp av kartan i årskurs 7". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28125.
Testo completoWe have implemented a practice-based research. The aim was to identify the aspects that are critical in order to position themselves with the help of a map. The aim was also to identify the different levels of knowledge that exists in a class in 7th grade. The study's methodology is based on variation theory and elements of a learning study combined with elements of phenomenography as a research approach. The study was conducted at an elementary school in southern Sweden in a class in 7th grade with 26 students. To investigate the critical aspects in the class, we have conducted focus group interviews, a test in the form of a line orienteering, written reflections of the line orientation and observations. The collected empirical data has been analyzed and discussed on the basis of variation theory. The critical aspects we found was strategy for positioning, the relationship between the map and reality, spatial awareness, fitting the map with reality, the thumb grip, map symbols and map colors, ability to read the elevation changes, the ability to understand the range / scale and the ability to use reference points. Four categories was identified and described. The first category lack knowledge in all the found critical aspects. Category 2 has a basic strategy for how to position themselves with the help of a map. Students have a basic ability to fit the map with reality and have a basic ability to use the map's symbols and read the scale. It is first in Category 3 students find out the critical aspect of the map colors. Students in Category 3 have relatively good ability to fit the map with reality and they are better than category 2 to use the map's symbols. Students in Category 3 has an improved understanding of the relationship between the map and reality. What distinguishes Category 3 from 4 is that students in Category 4 has a deeper ability in all critical aspects except the ability to read the distance / range where no significant differences were found between the categories. One conclusion was that there were a large spread in what was critical in the ability to position themselves with the help of a map. It is not possible to draw any major conclusions from our categorization because the purpose was to identify and not develop students' ability in each category. The critical aspects we found and how they vary in the different levels can be used to create a teaching approach, the next step in a learning study, using variation theory.
Huusko, J. (Jarkko). "Communication performance prediction and link adaptation based on a statistical radio channel model". Doctoral thesis, Oulun yliopisto, 2016. http://urn.fi/urn:isbn:9789526211473.
Testo completoTiivistelmä Työn tavoitteena on kehittää luotettava semianalyyttinen suorituskyvyn ennustusmenetelmä tehokkaalle iteratiiviselle vastaanottimelle, joka käsittelee taajuusselektiivisen, vastaanotinpäässä tilakorreloituneen moniantennikanavan kautta kulkeneita tilakanavoituja signaaleja. Toisessa vaiheessa esitettyjä ennustusmenetelmiä hyödynnetään mukauttamalla lähetystehoa tai modulaatioastetta ja koodisuhdetta (adaptive modulation and coding [AMC]), samalla säilyttäen tavoitteeksi asetetun kehysvirhesuhteen (frame error rate [FER]). Suorituskyvyn ennustusmenetelmä hyödyntää kanavan tilastollisia ominaisuuksia – kohinan varianssia, eroteltavien etenemispolkujen lukumäärää sekä vastaanottimen korrelaatiomatriisin ominaisarvoja – ennustaakseen signaali–kohina-plus-interferenssisuhteen (signal-to-interference-plus-noise ratio [SINR]) jakauman taajuustasossa toimivan, häiriötä poistavan pienimmän keskineliösumman kanavakorjaimen lähdössä. SINR-jakaumasta johdetaan pehmän symboleista biteiksi -muunnoksen jälkeisten logaritmisten bittitodennäköisyyksien suhdelukujen (log-likelihood ratio [LLR]) jakauma. Keskinäisinformaation siirroskartat perustuvat LLR:ien varianssin sekä keskinäisinformaation väliseen bijektiivisyyteen. Informaatio on kanavakoodattu 3rd Generation Partnership Project -standardin mukaisella turbokoodilla. Turbodekooderin toiminta on kanavasta riippumatonta, joten dekooderin lisäinformaation siirroskartat (extrinsic information transfer [EXIT] charts) voidaan simuloida itsenäisesti. Hyödyntämällä kanavakorjaimen lähdön pehmeiden bittipäätösten LLR:ien varianssin jakaumaa, on mahdollista arvioida millä todennäköisyydellä korjaimen satunnaisen kanavarealisaation siirroskartta leikkaa dekooderin siirroskartan. Tämä todennäköisyys voidaan tulkita kehysvirhesuhteeksi. Koska suorituskyvyn ennustusmenetelmä ei vaadi hetkellistä tietoa kanavan tilasta, sitä voidaan hyödyntää lähetyksen mukautuksessa. Mukautuvassa tehonsäädössä modulaatio ja koodisuhde eivät muutu. Lähetin pyrkii iteratiivisella tehonsäädöllä löytämään korjaimen lähdölle LLR-jakauman, joka tuottaa halutun kehysvirhesuhteen. Mukautuvassa modulaation ja koodisuhteen valinnassa lähetysteho säilyy vakiona. Modulaatioaste vaikuttaa korjaimen lähdön LLR-jakaumaan ja koodisuhde dekooderin siirroskartan muotoon. Iteratiivisesti koodisuhdetta säätämällä lähetin pyrkii löytämään modulaation ja koodisuhteen yhdistelmän, joka saavuttaa tavoitellun kehysvirhesuhteen. Vertikaalisesti tilakanavoiduissa järjestelmissä mukautuvaa tehonsäätöä täydennetään lähetystehoa mukauttavilla uudellenlähetyksillä, kun taas mukautuvaa modulaation ja koodisuhteen valintaa täydennetään puolestaan koodisuhdetta pienentävillä automattisilla uudelleenlähetyspyynnöillä (hybrid automatic repeat request [HARQ])
Wimnell, Rebecca, e Carin Ölmestig. "Finns inte på kartan : Att nå fram till ord som inte finns med på bliss standardkarta med hjälp av enbart bliss standardkarta". Thesis, Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-56998.
Testo completoSyftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som är lätta respektive svåraatt nå fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som är mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 målord, som inte finns med på bliss standardkarta, enbartgenom att använda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamålorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivå ochabstraktionsnivå kan påverka ords svårighetsgrad, valdes målorden i föreliggande studieutifrån dessa variabler. Resultatet visade att målordens ordklass inte påverkade derassvårighetsgrad. Målordens frekvensnivå påverkade svårighetsgraden i viss utsträckning.Abstraktionsnivå var den variabel som påverkade svårighetsgraden mest. Eftersom deabstrakta och ovanliga målorden var svårast, kan det vara klokt att inkludera de ordtyperna påblisskartan. Några strategier som gynnade kommunikationen var när blissaren använde syntaxoch syntaktiskt prompting samt när gissaren gav blissaren tid att avsluta sina fraser. Dessastrategier kan vara lämpliga att rekommendera till blissanvändare och deras samtalspartners.
The aim of this study was to investigate which types of words that are easy and difficult toreach with Bliss Swedish standard chart and also which strategies that is more and lessefficient. The participants, 24 female students with no functional limitations, were grouped inpairs. One in each pair was given the task to explain 12 target words that is not present onBliss standard chart, by using only Bliss standard chart. The other person in each pair wasgiven the task to guess which words that were asked for. Since former studies have indicatedthat word class, level of frequency and level of abstraction can affect words' degree ofdifficulty, the target words in this study were chosen based upon those factors. The resultsdemonstrated that the word class of the target words did not affect their degree of difficulty.The frequency of the target words affected their degree of difficulty in some ways. The levelof abstraction of the target words was the factor that affected the degree of difficulty the most.Since the abstract and infrequent target words were most difficult, it may be a good idea toinclude those types of words on the Bliss chart. Some of the strategies that were beneficial forcommunication were the blisser’s use of syntax and syntactic prompting. Another strategy thatwas beneficial for the communication was giving the blisser enough time to finish herphrases. It may be appropriate to recommend those strategies to Bliss users and theircommunication partners.
Jelena, Marićević. "Барок у белетристичком опусу Милорада Павића". Phd thesis, Univerzitet u Novom Sadu, Filozofski fakultet u Novom Sadu, 2016. http://www.cris.uns.ac.rs/record.jsf?recordId=101124&source=NDLTD&language=en.
Testo completoDoktorska disertacija Barok u beletrističkom opusu Milorada Pavića sastoji se iz pet celina jasno strukturisanih, koje pored uvodnih i zaključnih razmatranja uzimaju u obzir stvaralački opus pisca od poezije preko romana i pripovedaka do dramskih dela. Uvod je dvodelno koncipiran. Najpre je opisan recepcijski luk stvaralaštva Milorada Pavića, ne bi li se odredila relevantnost i inovativnost perspektive iz koje se tumači opus srpskog pisca, a zatim je preispitan širok opseg i horizonti semantizacije pojma barok.Što se tiče dosadašnje recepcije dela Milorada Pavića kao književnog istoričara i kao pisca, čini se da se može podeliti na dva koloseka: afirmativni i poricateljski, i to bez prevelikih valera, dakle – i recepcija je barokna: napeta, dinamična, u sukobima i suprotnostima. Ukoliko o pojedinim piscima i delima ne možemo da kažemo uvek nešto novo, ukoliko ih zaključamo u kanon i ostavimo da u njemu tavore, ta literatura postaće vremenom za nas mrtva. Upravo su tu tri najveće recepcijske opasnosti po Pavićev beletristički opus: 1) estetska neujednačenost njegovog dela; 2) tautološko gomilanje radova-truizama koji ponavljaju mahom dogme o Pavićevom postmodernizmu, čija su polazišta i zaključci slični, a ne nude nova čitanja i tumačenja; 3) negativna recepcija.U tom smislu, relativizovao se vrednosni potencijal Pavićeve beletristike, koji je doveden u pitanje. Ukoliko se, međutim, Pavićeva dela čitaju sa poznavanjem književno-istorijskih prilika u luku istorije srpske književnosti, na drugačiji način može da se sagleda njegova specifična stilistika i neobičnost izraza; može se uvideti da je onda većina začudnih metafora ili ingenioznih končeta zapravo funkcionalizovan hermeneutički izazov, a ne oblik ispraznosti. Iako je Milorad Pavić kao književni istoričar najveću istraživačku posvećenost usmerio na barok, može nas začuditi činjenica da je jedina objavljena studija koja se najdirektnije odnosi na sagledavanje baroknih elemenata u njegovoj beletristici, upravo studija koju je Pavić sâm napisao – „Barokni sloj u 'Hazarskom rečniku'“. Književni naučnici (da pomenemo najvažnije: Jovan Delić, Jasmina Mihajlović, Petar Pijanović, Aleksandar Jerkov, Sava Damjanov, Sava Babić, Ala Tatarenko) nisu prenebregavali prisustvo baroknog stila, pa i duha u Pavićevoj beletristici, ali nisu se zadržavali ili upuštali u šire postavke ili hermeneutičke izazove zadate baroknim u Pavićevom delu. Jedini naučnik koji je u većoj meri posvetio pažnju ovoj problematici, mada je naučnik iz oblasti prirodnih nauka, Vladan Panković, napisao je studiju Kvantna teorija i barok u srpskoj književnosti, knjigu koja je intrigantna i obećavajuća, ali koja izvan uvida koji se zasnivaju mahom na književnoj primeni „principa komplementarnosti“ Nilsa Bora, nažalost, nema veći interpretativni zamah. Data zapažanja daju nam povoda da sagledamo opus Milorada Pavića kroz prizmu baroka i pokušamo da shvatimo šta je barokno u delu ovog pisca, kako se ono manifestuje, funkcionalizuje i kakav mu je semantički opseg.Od prvostepene koristi za shvatanje baroka, ali i Pavićevog poimanja baroknog bile su u prvom redu studije Andrije Anđala, a zatim Čiževskog i Morozova, koji su sa oduševljenjem prihvatili knjigu Istorija srpske književnosti baroknog doba. Korišćene su i različite antologije, opšti pregledi, ali postavljeno je i pitanje šta je od literature bilo dostupno piscu i šta je mogao da koristi. Milorad Pavić piše svoju Istoriju srpske književnosti baroknog doba na temeljima koje su postavili Jovan Skerlić u Srpskoj književnosti u 18. veku (1909) i Tihomir Ostojić u knjigama: Srpska književnost od Velike seobe do Dositeja (1905) i Istorija srpske književnosti (1910/ 1923). Pavić napominje da je za razliku od Skerlića zašao i u 17. stoleće, ne bi li odgovorio „kako je došlo do svega onoga o čemu je Skerlić pisao u svojoj istoriji“ , a da je Tihomir Ostojić u predavanjima održanim u Novom Sadu 1910. godine prvi put upotrebio termin barok, i detaljno ga obrazložio.Pored, dakle, književno-istorijskih zapažanja i istraživanja, u drugom delu Uvoda bilo je reči i o odnosu između baroka i manirizma, ali i složene slike struja i pravaca unutar baroka (barokna gotika/ barokni medievalizam; barokni humanizam i renesansa; barokni romantizam; barok, klasicizam i rokoko). Ukazano je na značaj baroknoh elemenata i u 19. i u 20. veku, s osvrtom na pitanje prolaznosti vremena, ukus za egzotično, pitanje dijalekatske poezije i baroka u muzici i na filmu. Barok u beletrističkom opusu Milorada Pavića funkcioniše na nekoliko nivoa. Kao odrednica za epohu barok obuhvata 16. i 17. vek na Zapadu, a 17. i 18. vek u Srbiji i Rusiji na primer. Taj potencijal Pavić je iskoristio da uspostavi dijalog sa piscima tog vremena i duhom epohe, koji se oseća i u drugoj polovini 20. veka, ali i s početkom 21. veka. Prelazni period – barokni medievalizam (17. vek) karika je u lancu kontinuiteta srpske književnosti, duhovnosti i kulture. Pavić je to najpre obrazložio s naučnog stanovišta, a zatim umetnički inkorporirao u svoje delo. Kako je prepoznatljiv i u poeziji i u prozi ispitano je u kakvom se smislotvornom ključu stilizuje. Za poeziju je nesumljivo značajan grafostilematski plan koji preko perifernih (bugarštički pripevi) i centralnih obeležjâ (središta silabičkog okvira pesme) otkriva nove stihove i stvara efekat koji pesmama daje patinu drevnog, starog, mističkog, čarobnog i tajanstvenog. Preko poetike bugarštice koja upravo ima auru tajanstvenog i pesme starca Siluana koja iako pripada srednjovekovnoj književnosti, ima naznaka baroknih formalnih stilizacija, pesnik je uključio čitaoca u nelinearno, prstenasto čitanje, na način blizak onom kome su pisci barokne epohe to činili sa svojom čitalačkom publikom. Složen sistem rimovanja i korišćenje grafičkih sredstava, te arhaizama, slavizama i kovanica srpskoslovenskog prizvuka doprineo je oneobičavanju Pavićevog pesničkog rečnika, ali je doprinelo i imaginativnoj svesti čitaoca na planu začuđenosti nad pesničkim svetom koji mu se otvara.Što se proze tiče, funkcija baroknog medievalizma u Pavićevim romanima i pripovetkama ima utemeljenje prevashodno u isihazmu i islamskoj mistici kao sponi između stare i „rađanja nove srpske književnosti“: susretu vizantijskog nasleđa i istorijskih prilika koje su donela osmanlijska osvajanja. Imajući u vidu i mogućnosti barokne gotike, Pavić je ovaj aspekt estetizovao pričama „Čuvar vetrova“ i „Hor ptica iz Pariza“, vezujući za njega istorijsku ličnost Jelene Anžujske i srpsko-francuske veze kojima se ispisuje linija između umetnosti srpskog srednjeg veka i gotike karakteristične za stil francuske arhitekture. Ovim je susretu Vizantije (žitijna književnost) i Osmanlija (islamska mistika) pridružen i Zapad (gotika). Stub kulturološkog sećanja Srba, Pavić je sagradio od kulturološkog obilja našeg tla. Rekao je „DA“ plodnom kalemu uticaja, susretu civilizacija i religija, kultura i običaja, te ne čudi što nailazimo na književno čvorište: Vizantija, Osmansko carstvo, Zapad, nastalo upravo u doba baroka, kada je srpska književnost svoje vizantijsko nasleđe ukrstila sa zapadnoevropskim tekovinama kulture, i to za vreme borbi sa Turcima.Barokni medievalizam stoga je jedan od najznačajnijih struja i pravaca unutar baroka koji otvara nove horizonte tumačenja Pavićevog stvaralaštva. Pored nekoliko primera koji su dati u uvodu za ogledanje baroka i prosvetiteljstva, baroka i klasicizma, baroknog romantizma, u daljem radu zapaža se i poigravanje sa sentimentalizmom (Simeon Piščević), rokokoom (Aleksandar Piščević), ali i visoko estetizovanim primerom mitološkog i amblematskog ogledanja baroka i romantizma u sireni i Meduzi. Ovaj potencijal baroka Pavić je, može se reći, efektno iskoristio i uobličio.Pored struja i pravaca unutar baroka, Pavić je iskoristio i resurse barokne poetike i to lepezom metamorfoza u sistemu baroknih žanrova i žanrova kojima je pisano u doba baroka mada strogo gledano ne pripadaju toj poetici. Uglavnom, radi se o žanrovima narodne književnosti (bugarštica, bajalica, bećarac, balada, bajka), međutim, u Istoriji srpske književnosti baroknog doba zapaža se da je Pavić narodnu književnost koja paralelno živi sa pisanom video kao neraskidivu od konteksta barokne epohe, štaviše, upravo je u narodnoj književnosti pronalazio primere za reflekse tipično baroknih crta. Stoga je i opravdano uzimati ih u obzir kada je reč o sistemu žanrova baroka. Ostali žanrovi prate baroknu pisanu književnost i uspostavljaju jednu liniju kulturološke povezanosti Mediterana, tj. Jadranskog basena (melodrama, maskerata, commedia del’ arte, oratorijum, vertep, prikazanje, proskinitarion, pisma „srpske knjige“...).Sistem ovih žanrova ujedno postaje stožer karnevala i teatara u Pavićevom opusu: Dubrovnik (Hazarski rečnik), Venecija (Drugo telo), Kotor (Kutija za pisanje). Upravo su najveća dostignuća baroka – teatar i festival ili teatarski festivali, koji su imali za cilj da doprinesu izgradnji scene koja je služila kao centar ujedinjavanja. Metamorfoze u ovom sistemu s jedne strane uslovljene su karnevalskom, tj. festivalskom atmosferom (zamena uloga, maske i sl), a s druge tiču se mediteranske mitološke imaginacije i imaginacije srpskih narodnih bajki, budući da su neki od junaka pola ljudi pola životinje (sirene-ptice, sirene-ribe, Meduza, kentaur, Minotaur, satir, Međedović, najčešće ljudi-zmije, ljudi-psi).Dva tipa metamorfoza ticala bi se metamorfoza u ratnom kontekstu – ljudi se najčešće posuvrate u sopstvenu suprotnost i ta vrsta uglavnom demonskog preobražaja ilustrovana je metaforama volujskih očiju, izvrnute rukavice, kancerogenih ćelija „ne-ja“, dok žene koje ne učestvuju u sukobima postaju nosioci duhovnih vrednosti, običaja i sl. pa se u ratnim kontekstima preobražaji ženskih likova dovode u vezu sa Bogorodicom. Konačno, poslednji preobražaj, preobražaj je u Hristu, u LJubavi („LJubeći lice tvoje, obretoh te“, kako poručuje Itika Jeropolitika) i taj preobražaj preduslov je vaskrsenja i spasenja duše svakog ponaosob (ali i duše jednog naroda, čitavog čovečanstva). Uostalom i Ruka Misterije poručuje da Umetnost ne treba da služi u druge svrhe osim za spasenje duše.Milorad Pavić je pokušavao da baroknom sublimacijom svih umetnosti okaje smrtne grehe i to je žanrovski projekat totalne umetnosti ili univerzalnog umetničkog dela, vagnerovski Gesamtkunstwerk, u kome će biti sjedinjene sve umetnosti, što se prepoznaje u romanima Sedam smrtnih grehova i Veštački mladež. „Uspon Beograda“ prisutan u kućama onih velikana i velikih srpskih zadužbinara koji su doprineli razvoju Beograda i Srbije, a koje predstavljaju poglavlja romana, doziva barokno stvaranje građanske svesti koja se simbolički vezuje za Žefarovićevu grafiku o Bogorodičinom Izvoru života i otvara auru prestonice koja osigurava opstanak, tj. vaskrsenje srpskog naroda koji bi se na tom Izvoru okupao i ponovo rodio, ucelovio. Čini se da na primeru Pavićevog opusa barok ima funkciju kako borbe za opstanak, tako i humanističkih, ali i estetskih težnji. Pisac se zato i služio svim njegovim raspoloživim aspektima.
Olsson, Emma. "Att hitta rätt är inte alltid så lätt! : En studie om orienterbarheten i ett museums foajé". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42806.
Testo completoSom rubriken antyder är det inte alltid så lätt att hitta rätt, det gäller speciellt när vi kommer till platser vi aldrig besökt innan. Att inte hitta eller att inte kunna orientera sig på en plats kan skapa en viss osäkerhet och kan i slutändan ge en negativ upplevelse. I den här studien undersöks hur rumsliga och visuella element kan förtydliga orienteringen i ett redan byggt rum utan att göra några större arkitektoniska ändringar. Rummet i studien är Moderna museets foajé i Stockholm och arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Metoderna som använts är rumsanalys som innehåller en platsanalys, observation och notationsanalys och tre kvalitativa intervjuer. Teorier och tidigare forskning inom orientering och vägledning, rumsupplevelse, gestaltpsykologi och perception och den mentala kartanberörs i arbetet. Med hjälp av dessateorier och tidigare forskning samt empirinhar ett gestaltningsförslag tagits fram där besökaren lättare ska kunna orientera sig genom att tydligare funktioner har skapats.
Pavolaitė, Miglė. "Simetrinės trečiosios eilės liestinės sluoksniuotės". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2010. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2010~D_20100709_091446-82031.
Testo completoThe paper examined the symmetric third order tangent bundle, defined as 3- jet space. Found symmetric space isotropy group, as well as its isomorphy group. The resulting structural equation of isomorphy group, find this area Maurer - Cartan analogues of equations, an established formula, expressing inducted affines connection component of curvature tensors of the isomorphy group structural constants. Also received identities connecting the curvature objects structural constants of isomorphy group (generalized in Riči and Bianchi identity).