Letteratura scientifica selezionata sul tema "Kana sera"
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Consulta la lista di attuali articoli, libri, tesi, atti di convegni e altre fonti scientifiche attinenti al tema "Kana sera".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Articoli di riviste sul tema "Kana sera"
1
Vexenat, Ana de Cássia, Jaime M. Santana e Antonio R. L. Teixeira. "Cross-reactivity of antibodies in human infections by the kinetoplastid protozoa Trypanosoma cruzi, Leishmania chagasi and Leishmania (Viannia) braziliensis". Revista do Instituto de Medicina Tropical de São Paulo 38, n. 3 (giugno 1996): 177–85. http://dx.doi.org/10.1590/s0036-46651996000300003.
Testo completoAbstract (sommario):
We have detected antibodies, in the sera of Chagas disease, Kala-azar and Mucocutaneous leishmaniasis patients, that bind multiple antigens shared between the three causative agents. The Chagas disease sera showed 98 to 100% positive results by ELISA when the Leishmania braziliensis and Leishmania chagasi antigens were used, respectively. The Kala-azar sera showed 100% positive results with Trypanosoma cruzi or L. braziliensis antigens by immunofluorescence assays. The antibodies in the sera of Mucocutaneous leishmaniasis patients showed 100% positive results by ELISA assays with T. cruzi or L. chagasi antigens. Furthermore, the direct agglutination of L. chagasi promastigotes showed that 95% of Kala-azar and 35% of Mucocutaneous leishmaniasis sera agglutinated the parasite in dilutions above 1:512. In contrast, 15% of Chagas sera agglutinated the parasite in dilutions 1:16 and below. Western blot analysis showed that the Chagas sera that formed at least 24 bands with the T. cruzi also formed 13 bands with the L. chagasi and 17 bands with the L. braziliensis. The Kala-azar sera that recognized at least 29 bands with the homologous antigen also formed 14 bands with the T. cruzi and 10 bands with the L. braziliensis antigens. Finally, the Mucocutaneous leishmaniasis sera that formed at least 17 bands with the homologous antigen also formed 10 bands with the T. cruzi and four bands with the L. chagasi antigens. These results indicate the presence of common antigenic determinants in several protozoal proteins and, therefore, explain the serologic cross-reactions reported here.
2
Ravindran, Rajesh, Khairul Anam, Bibhas C. Bairagi, Bibhuti Saha, Netai Pramanik, Subhasis K. Guha, Rama P. Goswami, Dwijadas Banerjee e Nahid Ali. "Characterization of Immunoglobulin G and Its Subclass Response to Indian Kala-Azar Infection before and after Chemotherapy". Infection and Immunity 72, n. 2 (febbraio 2004): 863–70. http://dx.doi.org/10.1128/iai.72.2.863-870.2004.
Testo completoAbstract (sommario):
ABSTRACT Serologic parameters of kala-azar were evaluated by Western blot analysis. Sera from kala-azar patients with confirmed diagnoses were screened for immunoglobulin G (IgG) and IgG subclass-specific reactivity against Leishmania donovani membrane antigen (LAg). Heterogenous LAg-specific IgG reactivity with numerous proteins with molecular masses ranging from 18 to 190 kDa was observed. Though the individual band patterns were varied, seven polypeptides of approximately 31, 34, 51, 63, 72, 91, and 120 kDa were immunoreactive with all the sera tested from kala-azar patients. The band patterns of the immunoblots of sera from patients after treatment and clinical cure with sodium antimony gluconate revealed a decrease in the frequency of the bands. Still, recognition of the 63- and 120-kDa bands was 100%, and the 55- and 91-kDa fractions were recognized in 93% of the sera from cured individuals. Among the IgG subclasses, IgG1 reacted with the greatest number of polypeptides. The 63-kDa protein was again detected by all of the IgG subclasses of all the sera tested. Other fractions recognized by the subclasses of more than 70% of the serum samples included those of 47, 51, 55, and 78 kDa. Following treatment, 63- and 51-kDa bands were the most reactive with the IgG subclasses. LAg-associated cross-reaction with other reference human antisera revealed a mild reactivity of the 63-kDa polypeptide with some of the serum samples from leprosy, malaria, typhoid, tuberculosis, and healthy controls. Western blot analysis of LAg entrapped in liposomes, strong vaccine candidates against experimental visceral leishmaniasis, revealed a more restricted band pattern. The 63-kDa fraction revealed by all pre- and posttreatment sera showed almost negligible levels of cross-reaction with sera from patients with other diseases or from healthy controls. These observations provide insight into induced immunity during kala-azar infection for future application.
3
Kurkjian, K. M., L. E. Vaz, R. Haque, C. Cetre-Sossah, S. Akhter, S. Roy, F. Steurer et al. "Application of an Improved Method for the Recombinant K39 Enzyme-Linked Immunosorbent Assay To Detect Visceral Leishmaniasis Disease and Infection in Bangladesh". Clinical Diagnostic Laboratory Immunology 12, n. 12 (dicembre 2005): 1410–15. http://dx.doi.org/10.1128/cdli.12.12.1410-1415.2005.
Testo completoAbstract (sommario):
ABSTRACT Several serology-based immunoassays are used to diagnose visceral leishmaniasis (VL), a chronic protozoan parasitic disease caused by the Leishmania donovani complex. These tests are primarily designed to diagnose the most severe clinical form of VL, known as kala-azar. However, leishmanial infection is frequently asymptomatic and may manifest only as a positive serologic response or positive leishmanin skin test. We modified a previously described enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) that detects patient antibodies reactive with the recombinant Leishmania protein K39 (rK39) to confirm suspected kala-azar and to detect asymptomatic infection in a community study in Bangladesh. With the inclusion of a standard curve on each ELISA plate, the rK39 ELISA was more repeatable (kappa coefficient of agreement = 0.970) and more reliable compared to the original method (kappa = 0.587, P < 0.001). The cutoff point for a positive antibody response was chosen based on the 99th percentile of the ELISA distribution for the negative-control sera. However, we found that sera from all patients with active kala-azar yielded values more than twice the magnitude of this cutoff. Using receiver-operator characteristic curves, we determined a second cutoff value predictive of kala-azar. Using these criteria, the sensitivity and specificity of the modified ELISA for kala-azar were 97.0% and 98.9%, respectively, for sera from our study population. We hypothesize that individuals with antibody levels greater than the 99th percentile of the negative controls but less than the cutoff point for kala-azar have asymptomatic leishmanial infections.
4
Theinert, Stephan M., Rajatava Basu, Michael Forgber, Syamal Roy, Shyam Sundar e Peter Walden. "Identification of New Antigens in Visceral Leishmaniasis by Expression Cloning and Immunoblotting with Sera of Kala-Azar Patients from Bihar, India". Infection and Immunity 73, n. 10 (ottobre 2005): 7018–21. http://dx.doi.org/10.1128/iai.73.10.7018-7021.2005.
Testo completoAbstract (sommario):
ABSTRACT Sera of kala-azar patients from Bihar, India, were used to identify Leishmania donovani antigens encoded by a phage expression library. Ten antigens were identified, five of which have not been described as leishmania antigens before. The antigens specifically react with sera of leishmania-infected patients but not of toxoplasma- or plasmodium-infected patients.
5
Sousa, Claris B. Palatnik de, Elza M. Gomes, Edilma Paraguai de Souza, Wania R. dos Santos, Sirley R. de Macedo, Linnete V. de Medeiros e Kleber Luz. "The FML (Fucose Mannose Ligand) of Leishmania donovani: a new tool in diagnosis, prognosis, transfusional control and vaccination against human kala-azar". Revista da Sociedade Brasileira de Medicina Tropical 29, n. 2 (aprile 1996): 153–63. http://dx.doi.org/10.1590/s0037-86821996000200008.
Testo completoAbstract (sommario):
The Fucose-Mannose Ligand (FML) of Leishmania donovani is a complex glycoproteic fraction. Its potential use as a tool for diagnosis of human visceral leishmaniasis was tested with human sera from Natal, Rio Grande do Norte, Brazil. The FML-ELISA test, showed 100% sensitivity and 96% specificity, identifying patients with overt kala-azar (p < 0.001, when compared to normal sera), and subjects with subclinical infection. More than 20% apparently healthy subjects with positive reaction to FML developed overt kala-azar during the following 10 months. In the screening of human blood donnors, a prevalence of 5% of sororeactive subjects was detected, attaining 17% in a single day. The GP36 glycoprotein of FHL is specifically reconized by human kala-azar sera. The immunoprotective effect of FML on experimental L. donovanii infection was tested in swiss albino mice. The protection scheemes included three weekly doses of FML, supplemented or not with saponin by the subcutaneous or intraperitoneal routes and challenge with 2x 10(7) amastigotes of Leishmania donovani. An enhancement of 80.0 % in antibody response (p<0.001) and reduction of 85.5 % parasite liver burden (p<0.001) was detected in animals immunized with FML saponin, unrespectivety of the immunization route.
6
Kawonga, Gervas. "Mustakabali wa Kiswahili kama Lugha ya Kufundishia Nchini Tanzania: Uhakiki wa Maudhui ya Sera ya Elimu na Mafunzo ya 2014". Mkwawa Journal of Education and Development 1, n. 1 (1 dicembre 2017): 65–75. http://dx.doi.org/10.37759/mjed.2017.1.1.6.
Testo completoAbstract (sommario):
Msingi wa makala haya ni “Sera ya Elimu na Mafunzo” (SEM, 2014). Makala yanahakiki nafasi ya lugha ya Kiswahili kwenye Sera ya Elimu na Mafunzo nchini Tanzania na mustakabali wake kwenye mfumo wa elimu kama lugha ya kufundishia. Mbinu iliyotumika ni ya maktabani ambapo mwandishi alisoma na kuhakiki maudhui ya SEM msisitizo ukiwa kwenye masuala yahusuyo lugha ya kufundishia. Uchambuzi wa kiisimujamii ulitumika ili kuonesha ukinzani baina ya matamko ya SEM. Tamko la SEM kuhusu lugha ya Kiswahili kama lugha ya kufundishia haliakisi hali halisi. Uhusiano wa Kiisimujamii wa lugha ya Kiswahili na ya Kiingereza kuhusu elimu unatoa tafsiri kuwa endapo SEM itatumika bila nia ya dhati ya kuisaidia lugha ya Kiswahili basi lugha hiyo inaweza kutoweka kabisa kwenye mfumo wa elimu kama lugha ya kufundishia. Makala yanajenga hoja kuwa tamko la SEM kwamba Kiingereza na Kiswahili ziwe na hadhi sawa kwenye mfumo wa elimu linatia moyo kwa mustakabali wa lugha ya Kiswahili lakini utekelezaji wake unaibua changamoto nyingi kwa namna ambayo zisipotazamwa kwa makini lugha ya Kiingereza itaendelea kukita mizizi zaidi na kujenga uwezekano wa jamii kukataa kufundishwa kwa lugha ya Kiswahili kwa sababu mwelekeo wa jamii unanasibisha elimu na Kiingereza. Mwisho, wito unatolewa kwa watunga sera kusitisha kutumia lugha ya wachache kutoa elimu kwa wengi kwa kuwa kufanya hivyo ni kubadili malengo ya elimu.
7
Anam, Khairul, Farhat Afrin, Dwijadas Banerjee, Netai Pramanik, Subhasis K. Guha, Rama P. Goswami, Shiben K. Saha e Nahid Ali. "Differential Decline in Leishmania Membrane Antigen-Specific Immunoglobulin G (IgG), IgM, IgE, and IgG Subclass Antibodies in Indian Kala-Azar Patients after Chemotherapy". Infection and Immunity 67, n. 12 (1 dicembre 1999): 6663–69. http://dx.doi.org/10.1128/iai.67.12.6663-6669.1999.
Testo completoAbstract (sommario):
ABSTRACT Pathogenesis in kala-azar is associated with depressed cellular immunity and significant elevation of antileishmanial antibodies. Since these antibodies are present even after cure, analysis of the parasite-specific isotypes and immunoglobulin G (IgG) subclasses in kala-azar patients may shed new light on the immune responses during progression and resolution of infection. Using leishmanial membrane antigenic extracts, we investigated the relative levels of specific IgG, IgM, IgA, IgE, and IgG subclasses in Indian kala-azar patient sera during disease, drug resistance, and cure. Acute-phase sera showed strong stimulation of IgG, followed by IgE and IgM and lastly by IgA antibodies. IgG subclass analysis revealed expression of all of the subclasses, with a predominance of IgG1 during disease. Following sodium stibogluconate (SAG) resistance, the levels of IgG, IgM, IgE, and IgG4 remained constant, while there was a decrease in the titers of IgG2 and IgG3. In contrast, a significant (2.2-fold) increase in IgG1 was observed in these individuals. Cure, in both SAG-responsive and unresponsive patients, correlated with a decline in the levels of IgG, IgM, IgE, and all of the IgG subclasses. The stimulation of IgG1 and the persistence, most importantly, of IgE and IgG4 following drug resistance, along with a decline in IgE, IgG4, and IgG1 with cure, demonstrate the potential of these isotypes as possible markers for monitoring effective treatment in kala-azar.
8
Martins, Gilberto, Edmar F. C. Vasconcellos e Antonio A. Lucchesi. "Correlações entre parâmetros da análise de crescimento de cultivares de tomateiro (Lycopersicon esculentum Mill.)". Anais da Escola Superior de Agricultura Luiz de Queiroz 42, n. 2 (1985): 401–28. http://dx.doi.org/10.1590/s0071-12761985000200006.
Testo completoAbstract (sommario):
No presente trabalho, estudaram-se as possíveis correlações entre os parâmetros da análise quantitativa de crescimento vegetal , através dos dados de experimento conduzido com as culti vares de tomateiro, Kada, Angela, Floradel e Tropic, em sistema de cultivo para as condições do trópico-úmido, em Manaus, Amazonas , Brasil. A partir da semeadura, a cada 14 dias, durante todo o ciclo do tomateiro, foram colhidas plantas e determinadas a altura, área foliar, peso da matéria seca da planta e peso da matéria fresca e seca dos frutos. Executou-se, dessa forma, a análise de crescimento vegetal dos cultivares e a correlação entre os parâmetros avaliados na planta: altura,, produção, peso da matéria seca (PMS) , índice de área foliar (IAF) , taxa de produção de matéria seca (TPMS), taxa de produção de matéria seca vegetativa (TPMSV), taxa de produção de matéria seca dos frutos (TPMSF) taxa de crescimento relativo (TCR) e taxa de assimilação líquida (TAL). No estudo das correlações entre os parâmetros, a altura foi o que apresentou maior quantidade de altas correlações, sendo assim, um bom índice para se estimar o desenvolvimento da planta. Existem correlações positivas: a) da altura com o IAF, com a produção, com o PMS e com a TPMS, ou seja, esses parâmetros estão diretamente correlacionados com a altura; b) do PMS com a produção e com o IAF. A TAL é mais afetada pela TCR, já que apresentou todos os coeficientes de correlação com valores baixos, e dentre eles, o mais elevado foi com a TCR. A TCR só teve altas correlações com a altura e o IAF, sendo essas correlações negativas, ou seja, à medida que a planta cresce, diminui a TCR. Os cultivares mais produtivos apresentaram altas correlações positivas entre TMSF e TPMS, mostrando ser a produtividade econômica diretamente afetada pela produtividade biológica nesses cultivares.
9
KAMIYA, Shigeko. "SAKAGUCHI Kana, The Miracle of Singapore: Insight into the Secrets of its Success and Current Challenges". Southeast Asia: History and Culture 2018, n. 47 (2018): 207–11. http://dx.doi.org/10.5512/sea.2018.47_207.
Testo completo
10
Mulwale, Martin Barasa, Florence Ngesa Indede e Beverlyne Asiko Ambuyo. "Uamilifu wa Kiswahili na Kibukusu katika Mawanda ya Kimatumizi kwenye Kaunti ya Bungoma". East African Journal of Swahili Studies 5, n. 1 (16 maggio 2022): 109–23. http://dx.doi.org/10.37284/jammk.5.1.665.
Testo completoAbstract (sommario):
Lugha ni chombo maalum katika ustawishaji na uimarishaji wa rasilimali za mwanadamu. Pia, ni wenzo unaohimili sera ambazo hulenga katika kutimiza matarajio ya kitaifa katika nchi yoyote ile. Nchini Kenya, vipengele katika katiba ya 2010, vinavyohusu lugha vilipandisha hadhi lugha ya Kiswahili ili iweze kutumika kama lugha ya taifa na rasmi sambamba na Kiingereza. Hata hivyo, katiba hii haijaweka kanuni zinazolenga kuimarisha na kudumisha uanuwai wa lugha za kiasili kote nchini Kenya. Machukulio ni kwamba, vipengele vya katiba vinasheheni sifa stahilifu kama vile, usawa wa kimatumizi, utekelezwaji, mikao ya kieneo, matakwa, pamoja na hiari za wananchi. Kwa kuangazia hali ya kiisimu-jamii katika Kaunti ya Bungoma, utata upo katika udumishaji wa mfumo ‘rasmi’ wa sera ya lugha Kitaifa, na utekelezwaji wa sera ya lugha kupitia asasi za serikali na zile za umma. Kazi hii inalenga kuchanganua uamilifu wa Kiswahili na Kibukusu kupitia ruwaza zinazodhihirika katika mawanda mbalimbali ya lugha katika Kaunti ya Bungoma. Mihimili ya nadharia ya sera ya lugha iliyoendelezwa na Spolsky (2004, 2007) ambayo ni Usimamizi wa lugha na Ikolojia ya lugha pamoja na ruwaza za lugha ilivyoelezwa na Paltridge (2001) ndiyo nguzo ya kuchanganua utafiti huu. Aidha, mtazamo wa Haugen (1972) unaohusu Ikolojia ya lugha umetumika katika kudhihirisha michakato baina ya lugha na mazingira inamotumika. Muundo mseto uliojumuisha, muundo wa kimaelezo, kiupelelezi na wa kiiktisadi ulitumiwa. Usampulishaji dhamirifu ulitumiwa kuteua matumizi ya lugha ya KS, KB na KS/KB katika ruwaza za lugha zilizodhihirika katika mawanda ya biashara, kanisani na utawala hasa kwenye mikutano ya umma au baraza za Chifu katika maeneo mbalimbali ya Kaunti ya Bungoma. Data ilikusanywa kwa kutumia mbinu ya uchunzaji usio-shirikishi na ya kiiktisadi ilikusanywa kwa kuhesabu hali ambazo lugha za KS, KB au KS/KB zilitumiwa. Ilibainika kuwa lugha ya KS na KB hukamilishana kiuamilifu katika mawanda mbalimbali ya kijamii katika Kaunti ya Bungoma.
Tesi sul tema "Kana sera"
1
Tonini, Marco André Loureiro. "Descrição de um novo foco de calazar canino autóctone no município da Serra, Região Metropolitana de Vitória, ES". Universidade Federal do Espírito Santo, 2010. http://repositorio.ufes.br/handle/10/5919.
Testo completoAbstract (sommario):
Made available in DSpace on 2016-12-23T13:56:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Dissertacao Final.pdf: 1944648 bytes, checksum: 6ba89fa339f47b68a004933ab1cf68cb (MD5)
Previous issue date: 2010-07-27Apesar da Região Metropolitana de Vitória (RMV) ser considerada indene para leishmaniose visceral (LV), um recente inquérito soroepidemiológico com cães errantes da RMV, detectou sorologia positiva (Kalazar Detect Canine) em sete de 158 (4,4%) animais, sugerindo a hipótese da existência da LV nesta região. Com o intuito de ratificar estes dados, 201 cães do município da Serra foram investigados para LV, utilizando testes sorológicos, parasitológicos e moleculares. Deste total, 13% (26/201) e 5,97% (12/201) apresentaram respectivamente resultados positivos no teste ELISA in house e Kalazar Detect. Nenhum animal foi soropositivo para os testes RIFI e ELISA (Biomanguinhos). Dois cães soropositivos apresentaram cultura positiva para Leishmania (Leishmania) chagasi e quatro animais apresentaram PCR positivo para o gênero Leishmania. Além disso, um óbito humano por LV foi registrado em associação a dois casos caninos da doença (ambos com Kalazar Detect positivo e um com cultura positiva). A investigação epidemiológica mostrou que ambos os cães foram nascidos e criados na Serra e não possuíam história de viagem para áreas endêmicas para LV. O outro cão com cultura positiva foi capturado pelo Centro de Controle de Zoonoses da Serra a 550 metros da residência da paciente. Apesar da espécie Lutzomyia longipalpis não ter sido encontrada, outras espécies de flebotomíneos foram capturadas: L. edwardsi, L. tupynambai, L. cortelezzii, L. sordellii e L. intermedia. Nossos resultados sugerem fortemente a existência da LV canina autóctone no município da Serra e o primeiro caso autóctone humano neste município, embora não confirmado devido a paciente ser natural de uma área endêmica para a doença.
Although the Metropolitan Region of Vitória, Espírito Santo state, is considered a free visceral leishmaniasis (VL) area, a recent canine soroepidemiological inquiry revealed that 7 out of 158 (4,4%) stray dogs were seropositive (Kalazar Detect) for VL, suggesting the existence of autochthonous VL in this region. In order to clarify these findings, 201 dogs from Serra municipality were screened for VL, using serological, parasitological and molecular tests. Of this total, 13% (26/201) and 5,97% (12/201) were positive for ELISA in house and Kalazar Detect tests, respectively. None of the dogs was positive for RIFI and ELISA assays (Biomanguinhos). Two seropositive dogs presented positive culture for Leishmania (Leishmania) chagasi, and four were PCR positive for the Leishmania genus. Additionally, one human VL case was reported in association with 2 canine cases (both of them positive for Kalazar Detect and one had a positive culture). The epidemiological investigation showed that both dogs were born in Serra and never travelled to VL endemic areas. The other dog with a positive culture was captured by the Zoonosis Control Center 550 meters far from the patient s dwellings. Although the Lutzomyia longipalpis species was not detected, others phlebotomine sand fly species were found such as L. edwardsi, L. tupynambai, L. cortelezzii, L. sordellii, and L. intermedia. Our results strongly suggest the existence of autochthonous canine VL and the first autochthonous human case of the disease in Serra, though this cannot be confirmed because the patient was native from an endemic area for VL.
Libri sul tema "Kana sera"
1
K, Mlacha S. A., e Chuo Kikuu cha Dar es Salaam. Taasisi ya Uchunguzi wa Kiswahili., a cura di. Kiswahili katika kanda ya Afrika mashariki: (historia, matumizi na sera). Dar es Salaam: Taasisi ya Uchunguzi wa Kiswahili, Chuo Kikuu cha Dar es Salaam, 1995.
Cerca il testo completo
2
Vella, Charles G. Sinjali Maltin ta' Żmienna: Ġrajja ta' hamsin sena li raw lil Malta u lill-Knisja jinbidlu mill-Knisja jinbidlu mill-qiegh u li matulhom twieled u kiber il- Moviment ta' Kana. Malta: Klabb Kotba Maltin, 2000.
Cerca il testo completo
3
1947-, Volkov Vladimir A., a cura di. Polar seas oceanography: An integrated case study of the Kara Sea. London: Springer, 2002.
Cerca il testo completo
4
ek, Slavoj Z. iz. Tarrying with the negative: Kant, Hegel, and the critique of ideology. Durham: Duke University Press, 1993.
Cerca il testo completo
5
Turnbull, Coulson. Sema-Kanda: Threshold Memories. Sun Pub Co, 1994.
Cerca il testo completo
6
Turnbull, Coulson. Sema-Kanda: Threshold Memories or A Mystic's Story. Kessinger Publishing, 1997.
Cerca il testo completo
7
Hillaluddin, Azlin Hilma, e Zarina Mat Saad, a cura di. Penilaian psikososial kanak-kanak: Isu-isu kebajikan dan perkembangan. UUM Press, 2010. http://dx.doi.org/10.32890/9789675311512.
Testo completoAbstract (sommario):
Buku ini menghimpunkan kertas kerja terpilih yang dibentangkan di Simposium Kebangsaan Kebajikan Kanak-Kanak 2004 anjuran Universiti Utara Malaysia. Artikel-artikel yang terdapat di dalam buku ini adalah penulisan ahli-ahli akademik institusi pengajian tinggi awam Malaysia yang merangkumi tema berkaitan kebajikan dan perkhidmatan sosial serta isu-isu berkaitan perkembangan dan pendidikan untuk kanak-kanak.Buku ini bukan sahaja sesuai untuk rujukan pelajar-pelajar insitusi pengajian tinggi, malah golongan profesional yang bekerja dengan kanak-kanak, serta mereka yang berminat dengan isu-isu berkaitan kebajikan kanak-kanak.
8
Md Yudin, Hamidi, e Ridzuan Kamis. Antologi Puisi Kanak-Kanak: Demi Sebuah Kejayaan. UUM Press, 2018. http://dx.doi.org/10.32890/9789672064985.
Testo completoAbstract (sommario):
Antologi Puisi Kanak-kanak Demi Sebuah Kejayaan menghimpunkan 50 buah puisi karya lima orang penulis ahli grup Facebook Mari Menulis Sastera Kanak-kanak (MMSK) iaitu Hamidi Md. Yudin (pengasas grup), Nazim Mohd Subari, Noor Azihan Sulaiman, Nordin Saad dan Ridzuan Kamis.Puisi-puisi dalam antologi ini sesuai untuk bacaan kanak-kanak umur 7 hingga 12 tahun dan awal remaja. Puisi dengan pelbagai tema antaranya menghargai masa, hargai jasa ibu bapa dan guru, lestari alam sekitar, tekun belajar, kecanggihan dunia teknologi, berperibadi mulia, jaga kesihatan dan kehormatan diri, dan lain-lain berupaya mendidik serta dapat menjadi teladan. Diksi (perkataan) dan frasa (rangkai kata) yang mudah tetapi puitis mudah difahami oleh pembaca sasaran. Selamat membaca dan menghayati puisi-puisi dalam antologi ini.
9
Abd Manaf, Abdul Razak, Noor Azizah Ahmad e Ahmad Shukri Abdul Hamid, a cura di. Pengurusan & Amalan Kerja Sosial. UUM Press, 2011. http://dx.doi.org/10.32890/9789675311642.
Testo completoAbstract (sommario):
Buku ini merupakan himpunan artikel yang dihasilkan oleh ahli akademik daripada Program Pengurusan Kerja Sosial, Universiti Utara Malaysia. Ianya dihasilkan bagi memperkasa lagi bahan bacaan ilmiah dalam bahasa kebangsaan berkaitan kerja sosial di negara ini. Buku ini memaparkan dan mengupas pelbagai isu yang berkait rapat dengan pengurusan dan amalan kerja sosial. Buku ini juga mengajak pembaca memahami dan meneliti aspek pengurusan, teori dan amalan kerja sosial yang menjurus kepada pelbagai golongan sasaran dalam memberikan perkhidmatan yang berkualiti kepada kumpulan ini. Antara tajuk yang dibincangkan ialah dasar sosial, pentadbiran organisasi kerja sosial, kebajikan sosial kanak-kanak, kerja sosial di sekolah, kelompok kecil, penglibatan ibu bapa dan kanak-kanak istimewa, remaja dan juvenil, penagihan bahan, stigma dan AIDS serta kepentingan pembelajaran reflektif dalam pendidikan kerja sosial.
10
Farley, O. William, Larry Lorenzo Smith e Scott W. Boyle. Pengantar kerja sosial. UUM Press, 2014. http://dx.doi.org/10.32890/9789674300418.
Testo completoAbstract (sommario):
Edisi Kesepuluh teks klasik ini menggabungkan perspektif kerja sosial dari sudut sejarah dan kontemporari agar para pembaca dapat melihat pembangunan kerja sosial mengikut konteks sejarah sambil menggunakan pembinaan teori terkini.Penekanan khusus diberi kepada pemahaman bahawa kerja sosial adalah berkenaan disiplin dan kaedah.Buku ini menampilkan bahagian baharu iaitu gelanggang dadah, rawatan dan pencegahan penyalahgunaan dadah dan alkohol, reformasi kebajikan, inisiatif perkhidmatan sosial berasaskan agama, peringkat kumpulan, kerohanian dan sosial kerja, penilaian dan pencegahan bunuh diri serta terapi kognitif terhadap penjenayah.Menampilkan bahagian yang lebih luas tentang kepentingan pengurusan kes dalam kerja-kerja sosial, kemahiran pengurusan hidup, pengurusan sifat marah, dan rumah jagaan.Menawarkan maklumat terkini berkenaan kerja sosial pelbagai budaya, bekerja dengan kanak-kanak ganas, samseng, keganasan di sekolah, dan keganasan keluarga
Capitoli di libri sul tema "Kana sera"
1
Dolley, Shawn, Dan Hartman, Thea Norman e Ian Hudson. "Wasifu wa Sera Lengwa". In DAC Trials. The Global Health Network, 2021. http://dx.doi.org/10.48060/tghn.15.
Testo completoAbstract (sommario):
Wakati mwingi, lengo la mwisho la utafiti wa kliniki ni mabadiliko ya sera, lakini mara nyingi kuna pengo kati ya utafiti na pande za sera inayoweza kusababisha kupotezwa kwa fedha na wakati. Kushughulikia haya, kifaa kipya kinachojulikana kama Wasifu wa Sera Lengwa (TPoP) kinaweza kutumika kabla ya kuanza kwa utafiti ili kutambua maswali muhimu ya utafiti, kusaidia maamuzi ya sera au kutumika wakati wa uzalishaji wa ushahidi na usambazaji wake. Wasifu wa Sera Lengwa linasaidia watafiti kuchambua ushahidi uliopo katika sera husika, pengo katika ushahidi huo na asili ya ushahidi utakikanao kujaza haya mapengo. Zaidi ya hayo, inawezesha mazungumzo ya mapema na ya kuendelea baina ya watafiti na wadau. Wakiwa wamejihami na maarifa haya pamoja na mahusiano haya, watafiti wa kliniki huongeza uwezekano waa masomo husika kukidhi mahitaji ili kutengeneza sera bora kwa njia inayofaa.
2
"KANT AND LOCKE". In The Salt-Sea Mastodon, 1–12. University of California Press, 2023. http://dx.doi.org/10.2307/jj.8085324.4.
Testo completo
3
Üzülmez, Mehmet. "Sürdürülebilir Ulaşımda Karayolu Tünellerinin Yeri: Yeni Zigana (Trabzon) Tüneli". In Sosyal Bilimler Üzerine Araştırmalar-IX. Özgür Yayınları, 2023. http://dx.doi.org/10.58830/ozgur.pub240.c1032.
Testo completoAbstract (sommario):
Sürdürülebilirlik günümüzde bütün yaşam alanımıza girmiş bulunmaktadır. Dünya nüfusunun artması bu kavramın önemini daha da artırmıştır. İnsan yaşamının vazgeçilmez unsurlarından biri olan ulaşımın da sürdürülebilir şekilde yapılması gerekmektedir. Bunun için ülkeler belirli sürelerde Birleşmiş Milletler çatısı altında çeşitli toplantılar yapmaktadır. Yapılan bu toplantıların sonucunda ülkeler, gelecekte sera gazı üretimini azaltmaya yönelik taahhütlerde bulunmaktadırlar. Sera gazı üretiminde enerjinin payı %72 seviyelerinde ve ulaşım ise enerjiden kaynaklı sera gazı üretimine %15 oranında katkı sağlamaktadır. Ulaşımın payını daha da aşağı düşürebilmek için ulaşım araçları fosil yakıtlar yerine elektrikle çalışan araçlara dönüşebilmektedir. Ulaşım yollarında da teknolojinin gelişmesiyle daha uzun köprü ve tünellerin yapılması mesafeleri kısaltmakta ve böylece havaya daha az karbon salınımının olmasını sağlamaktadırlar. Bu çalışmada da Türkiye’nin en uzun karayolu tüneli olan Yeni Zigana Tüneli’nin ulaşımdaki sürdürülebilirliği incelenmiştir. Zigana Dağı’ndan geçen Yeni Zigana Tüneli ulaşımın sürdürülebilir şekilde olmasına katkı sağlamaktadır. Çünkü yeni yapılan tünel eskisine göre 600-700 metre daha alçaktan geçmektedir. Böylece hem ekonomik olarak mesafeyi kısaltmak hem de 1800 metre yükseltiye çıkmadan araçlardan çıkan karbon salınımını %15 oranla azaltmaktadır. Yeni Zigana Tüneli, yüksek rakımdan geçen karayolunda yaşanan kış mevsiminin getirdiği ağır iklim koşullarının etkisini azaltmasıyla ulaşım araçlarının kar ve buzlanmadan kaynaklı kazaların sayısını da azaltacağı düşünülmektedir. Aynı zamanda kaza nedeniyle ortaya çıkan ulaşım aksaklıklarını da minimum düzeye indireceği şüphesizdir. Tünel, yağışın fazla olduğu mevsimlerde heyelanların etkisini azaltmış ve fiziksel çözünmeden kaynaklı taş düşmelerinden dolayı oluşan yol kapanmalarına karşı alternatif bir güzergâh olmuştur. Zigana Dağı’ndan geçen ulaşım araçlarının azalmasıyla birlikte yaban ve terk edilmiş/edilmemiş evcil hayvanların kaza risklerini minimuma düşüren tünel, maddi ve manevi kazaların oluşmasını engelleyecektir.
4
"Kolocep Strait, Kolocep Kanal". In The Adriatic Sea Encyclopedia, 188. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50032-0_282.
Testo completo
5
"Kornat Strait, Kornat Kanal". In The Adriatic Sea Encyclopedia, 191. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50032-0_288.
Testo completo
6
"Mljet Strait, Mljet Kanal". In The Adriatic Sea Encyclopedia, 230. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50032-0_369.
Testo completo
7
"Provers Strait, Provers Kanal". In The Adriatic Sea Encyclopedia, 281. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50032-0_451.
Testo completo
8
"Šibenik Strait (Šibenik kanal)". In The Adriatic Sea Encyclopedia, 313–14. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50032-0_512.
Testo completo
9
"Zadar Strait (Zadarski kanal)". In The Adriatic Sea Encyclopedia, 380. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50032-0_628.
Testo completo
10
"Brach Strait, Brač Kanal". In The Adriatic Sea Encyclopedia, 72. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50032-0_97.
Testo completoAtti di convegni sul tema "Kana sera"
1
Gemilang , Dimas Surya. "Peran 3D Artist sebagai Pelaksana Desain dalam Perencanaan Layout Hunian". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.d035.
Testo completoAbstract (sommario):
Berjalannya pelaksanaan kerja profesi selama 3 bulan bersama tim PT Ananta Mitra Selaras yang membantu dalam perencanaan dan pengelolaan biro khususnya dibidang 3D Artist, serta membantu mengelola social media biro dalam mempublikasikan proyek yang sedang berjalan dan juga sudah terbangun secara digital ke publik, menjadi desain grafis untuk keperluan interior pada bangunan seperti desain wallpaper untuk area interior komersial yang bertemakan jakarta serta grafis lainnya seperti memodifikasi beberapa furnitur seperti lemari dan partisi kaca juga termasuk desain grafis untuk keperluan presentasi perusahaan. Kerja profesi selama 3 bulan ini juga berperan dalam kunjungan lapangan kebeberapa proyek yang akan dikerjakan mulai dari pengukuran ruangan yang akan di desain kemudian mengerjakan gambar kerja melalui software CAD dilanjutkan dengan bagian 3D menggunakan software Sketchup, dan juga untuk hasil akhir agar gambar dapat terkomunikasikan dengan baik menggunakan software Enscape untuk rendering. Dalam pelaksanaan praktikum adapun beberapa proyek yang sedang dilaksanakan yaitu renovasi RSUD Balaraja di Tangerang, membuat konsep 3D untuk interior apartemen dengan beberapa opsi, dan terlibat dalam pembuatan 3D layouting interior dan portofolio PT Ananta Mitra Selaras. Kata-kunci: 3D artist, desain interior, Sketchup
2
Nchimbi, Fokas. "Ombwe la Sera ya Lugha: Mtanziko kwa Matumizi ya Kiswahili katika Elimu Tanzania". In Proceedings of the 1st International Conference of Education. Dar es Salaam University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.37759/ice01.2023.07.
Testo completoAbstract (sommario):
Kwa miongo mingi, matamko ya kisiasa na maandiko mengi yameshuhudiwa yakitolewa kuhusu nafasi, maendeleo na matumizi ya lugha ya Kiswahili nchini Tanzania. Mpaka sasa matamko na maandiko hayo hayajaweza kujenga mazingira fanisi na wezeshi kwa maendeleo ya lugha ya Kiswahili; pamoja na matumizi yake kwa kiwango stahiki na tarajiwa kwenye sekta mbalimbali za kimaendeleo ikiwemo sekta ya elimu. Makala hii inaeleza kuwa pamoja na vidokezo vya utashi mwema wa kisiasa unaoakisiwa kwenye matamko ya viongozi waandamizi wa serikali pamoja na maandiko mbalimbali ya kutukuza lugha ya Kiswahili na matumizi yake katika elimu ya Tanzania, bado ni dhahiri kuwa ukuu wa uwepo wa sera ya lugha hauepukiki. Makala hii inahoji kwamba bila kuwepo sera fanisi na wezeshi kuhusu lugha na lugha ya Kiswahili kimahsusi, maendeleo na matumizi yake katika elimu hayawezi kufikiwa kwa ufanisi na kiwango kinachotarajiwa, yaani kutumia Kiswahili kufundishia katika ngazi zote za elimu nchini. Data za makala hii zimetokana na usomaji wa maandiko mbalimbali na maoni ya watu kwenye makongamano yaliyofanyika nchini Tanzania kuhusu maendeleo ya lugha ya Kiswahili na matumizi yake. Makala hii inahitimisha kuwa kuwepo kwa sera mahsusi ya lugha katika taifa la Tanzania, kutaweka mifumo ya kisheria na kanuni lazimishi za kutoa haki na fursa za kisheria kwa Watanzania, vyombo vyenye mamlaka, kama vile wizara na bunge, kuweza kupanga, kuhoji na kufuatilia utekelezaji wa sera hiyo na shughuli za serikali na vyombo vyake. Kwa hivyo, wapenzi na wadau wa lugha ya Kiswahili hawapaswi tu kuishia kulalamika kuhusu nafasi finyu inayotolewa kwa lugha hiyo, bali wanapaswa kwanza, na kwanza kabisa, kupigania bila kuchoka uwepo wa sera ya kisheria mahsusi ya lugha katika nchi ya Tanzania.
3
Franklin, Papia J. C., Veronica A. Kumurur e Roosye J. Poluan. "Daya Serap Gas Rumah Kaca (GRK) Vegetasi Jalur Hijau di Jalan Sam Ratulangi Manado". In Temu Ilmiah Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia 6. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2017. http://dx.doi.org/10.32315/ti.6.b029.
Testo completo
4
Pramesti, Adhia Maharani, e Dini Rosmalia. "Perancangan Bangunan Pusat Seni dan Budaya Cirebon dengan Pendekatan Arsitektur Kontemporer". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.d157.
Testo completoAbstract (sommario):
Cirebon merupakan wilayah bersejarah yang kaya akan seni dan budaya. Salah satu upaya pelestarian adalah dengan membangun pusat seni dan budaya yang dapat menjadi wadah bagi masyarakat mendapat informasi dan belajar dengan cara yang menyenangkan tentang seni dan budaya Cirebon. Untuk itu proyek akhir ini bertujuan untuk menghasilkan suatu rancangan pusat seni dan dan budaya Cirebon menggunakan pendekatan arsitektur kontemporer. Pendekatan ini dipilih karena Cirebon merencanakan pembangunan Central Bussines District (CBD), oleh karena itu dipilih pendekatan arsitektur kontemporer dengan harapan bangunan ini akan lebih adaptive dengan perubahan-perubahan yang ada. Selain itu, penetapan arsitektur kontemporer pada bangunan ini juga menjadi lambang bahwa seni dan budaya tersebut tetap lestari hingga saat ini metode pengumpulan data pada Perancangan Pusat Seni dan Budaya Cirebon ini dilakukan dengan dua tahap. 1) survei, observasi, dan wawancara; dan 2) studi literatur. Adapun analisis, sintesis, dan konsep perancangan terbagi dalam tiga bagian yaitu tapak, kegiatan dan program ruang, serta gubahan massa. Hasil rancangan tugas akhir ini, menunjukan bangunan Pusat Seni dan Budaya Cirebon ini merupakan bangunan yang mempunyai zonasi ruang yang terbagi dalam empat bagian yakni zona publik, semi publik, privat dan penunjang. Bentuk bangunan yang mengambil ide dari bentuk motif gunungan wayang yakni pohon hayat yang diolah menggunakan metode shape grammer. Kata-kunci: seni, budaya, arsitektur kontemporer
5
Griksa, Aswin, Sri Pare Eni e M. Maria Sudarwani. "Kajian Penanganan Pasien Rumah Sakit di Era Pandemi melalui Adaptasi Ruang UGD". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.d145.
Testo completoAbstract (sommario):
Di tengah pandemi ini banyak penyesuaian terhadap bangunan rumah sakit untuk mencegah penularan massif dari penyakit. Tulisan ini bertujuan untuk memotret bentuk adaptasi dari perilaku pasien dan pengantarnya saat memasuki Unit Gawat Darurat (UGD) pada masa pandemi serta bentuk adaptasi desain arsitektur yang sejalan dengan adaptasi tersebut. Studi kasus ini akan mengamati tentang alur kerja, pola aktivitas dari seluruh pihak yang berinteraksi di Unit Gawat Darurat rumah sakit, menganalisa bentuk perubahan serta memperlihatkan bentuk adaptasi yang terjadi di lapangan, agar selaras dengan tujuan studi ini dalam memperlihatkan intervensi desain yang bisa dibentuk berdasarkan pola adaptasi tersebut. Kata Kunci: pandemi, fungsi ruang, pola aktivitas
6
Alifia, Afri, e Issa Tafridj. "Tahapan Memperoleh Sertifikasi Green Building Melalui Konsultan Green Building". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.a009.
Testo completoAbstract (sommario):
Bangunan hijau kini meningkat dengan pesat, demi menjaga ekosistem bumi serta mempertahankan umur bangunan untuk jangka waktu yang cukup lama. Maka manusia tidak perlu terus menerus membangun serta merusak alam. Maka dari itu sertifikasi green building menjadi salah satu aturan yang dapat dipenuhi dan ditaati sebagai pedoman bangunan hijau. Seiring berjalannya waktu dan bertambahnya populasi manusia, diharapkan dapat menggunakan dan mendirikan bangunan di atas alam dengan lebih bijak lagi. Bangunan hijau tidak hanya tentang bangunan, melainkan tentang manusia di dalamnya. Sehingga dirasa perlu bagi para pihak yang bergerak dalam bidang pembangunan untuk dapat memahami serta turut serta mengambil bagian untuk mendapatkan sertifikasi bagi bangunannya. Untuk dapat memenuhi hal tersebut maka perlu seorang ahli untuk dapat membantu, mengarahkan, dan mengurusi bagian ini. Konsultan green building hadir untuk memenuhi hal tersebut. Data-data ini diambil penulis semasa melaksanakan Praktik Kerja Profesi pada salah satu konsultan Green Building di daerah Jakarta Selatan. Kata-kunci : bangunan hijau, energi, konsultan, berkelanjutan, lingkungan.
7
Darmawan, Nanda Arief, Sri Pare Eni e M. Maria Sudarwani. "Perkembangan Permukiman Kawasan Tambun Utara Kabupaten Bekasi". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.e023.
Testo completoAbstract (sommario):
Seiring dengan perkembangan Jabodetabek, daerah sekitar kawasan tersebut juga mengalami perkembangan, baik secara fisik. Kabupaten Bekasi adalah salah satu kabupaten yang terkena dampak dari perkembangan ini. Salah satu daerah yang menarik untuk diteliti adalah Tambun Utara, dikarenakan daerah ini cukup mengalami perubahan fisik yang cukup signifikan. Penelitian ini dilakukan dengan tujuan untuk mengkaji pola morfologi di lokasi ini serta mencari arah perkembangan kotanya. Metode penelitian yang digunakan pada penelitian ini adalah dengan metode penelitian kualitatif rasionalistik. Dari hasil penelitian ditemukan adanya faktor utama yang menyebabkan perkembangan di lokasi adalah munculnya permukiman baru. Munculnya permukiman baru ini memberikan dampak positif dan negatif pada kawasan Tambun Utara baik dari segi lingkungan, infastruktur, sosial dan budayanya sehingga perlu adanya mitigasi resiko dan kontrol serta persiapan terhadap perkembangan ke depannya. Kata-kunci : perkembangan, permukiman, Tambun Utara, dampak
8
Ardhiansyah, Ryan, e Dwi Siswi Hariyani. "Rancangan Desain Eksterior Bangunan Komersial dengan Menyesuaikan Lahan Kavling yang Tersedia". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.d046.
Testo completoAbstract (sommario):
Praktikan yang sedang melakukan kerja profesi di PT. Jaya Real Property, Tbk dan ditempatkan pada unit perencanaan dan pengembangan. Dengan adanya rencana untuk membangun bangunan komersial salah satu kawasan di Tangerang, Praktikan ikut serta dalam beberapa pekerjaan. Seperti merancang desain untuk bangunan komersial Ace Hardware pada 3D modelling, rendering, serta mencocokan data denah tanah dan ukuran yang diminta oleh pembimbing kerja. Tujuan dengan adanya tugas tersebut, praktikan juga dapat bereksplorasi untuk mendapatkan bentuk gubahan massa, warna bangunan, serta mencocokan ukuran bangunan dengan site yang tersedia. Dengan membuat pekerjaan tersebut, praktikan menggunakan metode pengumpulan data atau kuantitatif dengan cara mendapatkan data denah dan ukuran site yang nantinya akan dirancang sebagai bangunan komersial. Sebelum melakukan pekerjaan yang diberikan, praktikan mencari referensi terkait tugas tersebut, seperti mencari referensi desain fasad, desain pintu masuk, mencocokan desain bangunan dengan lahan parkir existing, dan desain untuk sistem drop off penumpang. Dengan pekerjaan ini, diharapkan praktikan dan pembimbing kerja dapat berdiskusi bersama untuk menyelesaikan bangunan komersial seperti Ace Hardware tersebut. Kata-kunci: komersial, merancang, 3D modelling, ukuran
9
Siahaan, Fanny, e Regina Tyas Awangsari Nastiti. "Potensi Penerapan Urban Waterfront Concept pada Redevelopment Pelabuhan Penumpang Kali Adem di Jakarta, Indonesia". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.c051.
Testo completoAbstract (sommario):
Pelabuhan penumpang Kali Adem merupakan alternatif utama (terdekat) ke kepulauan Seribu. Dimana hal ini sesuai dengan keberadaan Kepulauan Seribu, sebagai salah satu destinasi wisata Jakarta. Namun kondisi pelabuhan Kali Adem, sangatlah memprihatinkan, karena terkesan kumuh, tidak teratur, tidak nyaman, serta kurang tersedianya beberapa sarana/prasarana fisik/fasilitas, yang layak. Dengan semua kondisi permasalahan diatas, maka diperlukan penataan kembali (redevelopment) pelabuhan ini, dengan menerapkan konsep urban waterfront. Permasalahan dalam penelitian ini adalah bagaimana potensi penerapan urban waterfront pada redevelopment pelabuhan terminal Kali Adem. Sedangkan tujuan penelitian untuk mendeskripsikan potensi penerapan urban waterfront pada redevelopment pelabuhan terminal Kali Adem. Penelitian menggunakan metode qualitative content Analyze, yang bertujuan untuk menganalisis dan memahami teks secara mendalam, serta berusaha menguraikan secara objektif, sistematik dan kualitatif. Pada penelitian ini, ditemukan potensi penerapan urban waterfront pada redevelopment pelabuhan terminal Kali Adem, di Jakarta. Kata-kunci : penerapan, urban waterfont, terminal penumpang Kali Adem
10
Royandi, Bayu Tri, e Rahma Purisari. "Implementasi Rating Tools GBCI pada Desain Hunian". In Temu Ilmiah IPLBI 2021. Ikatan Peneliti Lingkungan Binaan Indonesia, 2021. http://dx.doi.org/10.32315/ti.9.d127.
Testo completoAbstract (sommario):
Seiring berjalannya waktu semakin banyak kebutuhan manusia khususnya terhadap hunian, karena hunian tidak hanya digunakan sebagai tempat bernaung akan tetapi juga sebagai tempat bercengkrama dan beristirahat pemilik rumah. Namun secara tidak sadar pembuatan hunian akan menimbulkan dampak negatif kepada lingkungan mulai penggunaan material alam hingga penggunaan energi, sehingga diperlukan langkah untuk menekan dampak negatif dari pembangunan hunian terhadap lingkungan dengan dilakukannya pendekatan desain yang berorientasi lingkungan. Dalam pelakukan penelitian metode yang akan digunakan adalah metode kualitatif phenomenological research dengan melakukan observasi tapak secara langsung serta mewawancarai penghuni rumah. Kata-kunci: arsitektur hijau, hunian, rating tools GBCI
Rapporti di organizzazioni sul tema "Kana sera"
1
Fuhrmann, M., H. Zhou, J. Neiheisel e R. Dyer. Sorption of radioactive contaminants by sediment from the Kara Sea. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), febbraio 1995. http://dx.doi.org/10.2172/61709.
Testo completo
2
Livingston, Hugh D., e Frederick L. Sayles. Assessment of the Sources and Fates of Radioisotopes Delivered to the Kara Sea and Adjacent Arctic. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, maggio 1997. http://dx.doi.org/10.21236/ada324531.
Testo completo
3
Baumgardt, Douglas. Special Event Discrimination Analysis: The TEXAR Blind Test and Identification of the August 16, 1997 Kara Sea Event. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, marzo 1998. http://dx.doi.org/10.21236/ada354672.
Testo completo
4
Friberg, Hanna, Håkan Rosenqvist, Fabian A. Bötzl e Ola Lundin. Hållbart växtskydd : möjliga indikatorer och ekonomiska aspekter av diversifiering. Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.16lr9mr84t.
Testo completoAbstract (sommario):
Hållbar utveckling handlar om att värna och nyttja de resurser vi har på ett sätt som gör att dagens behov uppfylls utan negativ påverkan på framtida generationers möjlighet att uppfylla sina behov. Samtliga tre dimensioner av hållbarhet - ekologisk, ekonomisk och social - behöver inkluderas. I ett hållbart växtskyddsarbete eftersträvas en minimerad förlust av skörden på grund av skadegörare och ogräs med en så liten negativ påverkan av insatserna som möjligt på människor, djur och miljö, samtidigt som produktionen bedrivs konkurrenskraftigt, lönsamt och säkert ur ett arbetsmiljöperspektiv. År 2022 publicerades en kunskapssammanställning om hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd (Lundin och Friberg, 2022). Där konstaterades att det vore av stort värde om fler indikatorer för hållbart växtskydd kunde utvecklas, för att vi i framtiden ska kunna skatta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs idag. Den belyste också behovet av en utökad ekonomisk analys av hållbarhet kopplat till skördebortfall och till diversifiering genom val av olika grödor i växtodlingen. Den här rapporten bygger vidare på kunskapssammanställningens slutsatser genom en fördjupad diskussion om hur nya indikatorer som speglar utveckling av skadegörare, de skador de orsakar samt resistensutveckling kan användas för att skatta hållbarheten i svensk växtproduktion. Rapporten presenterar också ekonomiska analyser utifrån bekämpningskostnader och skördebortfall, samt ekonomiska aspekter på ökad diversifiering genom ökad odlad mångfald. Baserat på vårt arbete föreslår vi att skadegörardata som sedan 1989 samlats in via Jordbruksverkets växtskyddscentraler används för indikatorer för skadegörare i jordbruksgrödor, och presenterar i rapporten ett förslag på urval av 16 viktiga skadegörare samt en modell för att följa deras förekomst över tid. Eftersom bakomliggande data finns sammanställda och tillgängliggjorda kan en sådan indikator tillämpas redan i dagsläget. En indikator för skördebortfall orsakat av skadegörare kan utvecklas genom att bearbeta data från de bekämpningsförsök som årligen genomförs, och rapporten presenterar en modell för hur en sådan indikator kan beräknas utifrån dessa försöksdata. Till skillnad från indikatorerna för skadegörarförekomst finns inte data från bekämpningsförsök sammanställda och tillgängliggjorda i dagsläget, utan kräver avsevärd bearbetning innan en sådan indikator kan beräknas. Vi anser det därför angeläget att en sådan sammanställning görs, så att även en indikator för skördeförluster kan användas. Bekämpningsförsöken är också begränsade avseende vilka grödor och skadegörare som finns tillräckligt representerade. Vi ser de försök som avser sjukdomar i höstvete och vårkorn som mest lämpliga för utvecklingen av framtida indikatorer, medan liknande försök för skadeinsekter i dagsläget är alltför få för att utgöra en säker grund till motsvarande beräkningar. Vi föreslår också att de resistenstester som genomförs för herbicider, fungicider och insekticider i Sverige sammanfattas till en indikator för resistensutvecklingen som speglar växtskyddets evolutionära hållbarhet. Ekonomiska beräkningar som gjordes utifrån bekämpningsförsök i höstvete och vårkorn visade på stor skillnad i lönsamhet vid kemisk bekämpning av sjukdomar orsakade av svampar för år med högt sjukdomstryck jämfört med år med lågt sjukdomstryck. Resultaten belyser vikten av god precision och säkerhet i prognoser och beslutsstöd kring kemisk bekämpning för en god behovsanpassning av bekämpningen. Diversifiering genom en ökad mångfald av odlade grödor kan både minska lantbruksföretagets risk och öka lantbruksföretagets lönsamhet när diversifiering sker med tillräckligt lönsamma grödor. För att gynna en diversifiering kan det vara effektivt att ha ekonomiskt stöd direkt kopplat till grödan, i de fall där det finns befintliga avsättningsmöjligheter i stor skala. När avsättningsmöjligheterna behöver förbättras kan stöd ges för att vidareförädla grödan. Dessutom kan det behövas hjälp med organisation och kunskap kring nya grödor. Därmed kan det vara lämpligt med olika stödutformning för olika situationer där olika stöd kan komplettera varandra.
5
Nadeau, Elisabet, Andrea von Essen e Anne Kjersti Bakken. Effekt av kvävegödslingsstrategi på gräsvallens avkastning och foderkvalitet vid olika utvecklingsstadier i första skörd. Department of Applied Animal Science and Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.38e4a3v12l.
Testo completoAbstract (sommario):
Syftet med projektet var att studera effekt av delad kväve(N)-giva och tidpunkt för den sena N-givan innan första skörd på avkastning, kvävebalans och fodervärde med speciellt fokus på råproteinhalt och råproteinets kvalitet i en timotej/ängssvingel vall. En vallfröblandning med 80 % timotej och 20 % ängssvingel såddes 2017 på NIBIO Kvithamar, Trondheim och 2018 på NIBIO Særheim, Stavanger, Norge och på Rådde gård, Länghem, Sverige (Hushållningssällskapet Sjuhärad). En yta av den sådda arealen skördades som förstaårsvall 2018 på NIBIO Kvithamar och som förstaårsvall 2019 på NIBIO Særheim och Rådde gård. En annan yta av den sådda arealen skördades som andraårsvall 2019 på NIBIO Kvithamar och som andraårsvall 2020 på NIBIO Særheim och Rådde. Försöksdesignen var randomiserat blockförsök med 3 fältblock, 4 gödslingsbehandlingar och 3 skördetidpunkter i första skörd. Gödslingsbehandlingarna var A) ingen N-gödsling, B) 110 kg N/ha på våren när grästillväxten började, C) 60 kg N/ha på våren när grästillväxten började och 50 kg N/ha när första noden känns på första timotejplantan, D) 60 kg N/ha på våren när grästillväxten började och 50 kg N/ha när två noder känns på största delen av timotejskotten. Samtliga försöksrutor gödslades med P och K på våren när grästillväxten började och mineralgödsel användes i samtliga led. Skördetidpunkterna var 1) vid början av stjälksträckning hos timotej då första noden var kännbar på första skotten, 2) när två noder var kännbara på största delen av timotejskotten och 3) vid begynnande axgång hos timotej när axet syntes på 10 % av skotten. Dessutom togs en skörd fyra veckor efter första skörd på de rutor som skördades vid skördetidpunkt 3, för att undersöka hur mycket kväve som var tillgänglig och kunde mobiliseras till återväxten. N-gödsling ökade råproteinhalten och den skördade avkastningen av torrsubstans (ts) och råprotein. Delad N-giva gav lika råproteinhalt som vid full giva på våren, men då andra givan gavs sent (ca 2 veckor innan skörd) var ofta ts-avkastningen oförändrad eller till och med lägre, vilket var fallet på Rådde och Kvithamar år 2. Tiden för den sena N-givan hade mindre betydelse for Særheim och Kvithamar i Norge, vilket kan bero på att gräsen tog upp mer N från jorden. Den sena N-givan som gavs ca 2 veckor innan skörd vid timotejens begynnande axgång visade sig ge effekt på ts-avkastningen i återväxten. Med tanke på att både väder och jordens N-innehåll kan påverka hur fort grödan tar upp N för att lagra in till sin tillväxt bör den andra givan ges 3-4 veckor innan skörd. Delad N-giva förbättrade inte proteinkvaliteten i form av större andel sant protein jämfört med full giva på våren, vilket kan bero på att en N-giva på 110 kg N/ha är en måttlig giva som gräsvallen hinner ta upp och lagra in som sant protein. Det var inga skillnader i nitrathalt mellan N-gödslingsstrategierna och nitrathalterna var låga, vilket visar på att växterna har omvandlat N från gödsel och jord till sant protein. Vi hittade få och små indikationer på att delad giva gav lägre N-förluster än en hel giva på våren. Med stigande gödselpriser och större svängningar i vädret kan det vara en fördel med delad giva, men det ger också en körning till i vallen.
6
Karlsson, Milla, Jens Sundström, Anna Berlin e Erik Andreasson. Möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd. Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.3n00ebeumo.
Testo completoAbstract (sommario):
Det pågår en omställning av jord- och trädgårdsbruket, både med hänsyn till hållbar produktion och pågående klimatförändringar. Som en del av EUs arbete att utveckla lantbruket mot en mer hållbar produktion har kommissionen lagt fram ett förslag på minskning av växtskyddsmedel om minst 50 %, totalt sett inom EU, senast 2030. För Sveriges del innebär förslaget, enligt preliminära beräkningar, att vi behöver minska mängden växtskyddsmedel med 35-36 %. För att ersätta funktionen av denna mängd växtskyddsmedel behövs ett integrerat tillvägagångssätt som kräver tillgång till andra effektiva metoder för bekämpning av skadegörare på odlade växter. Under det senaste decenniet har nya genomiska tekniker inom växtförädlingen utvecklats, vilka möjliggör riktade förändringar i många grödors genom. Teknikerna innebär antingen att man introducerar enstaka förändringar i DNA-sekvensen (s.k. genomredigering), eller att man sätter in en längre DNA-sekvens från samma art eller en korsningsbar art i en gröda (s.k. cisgenes). Dessutom har kunskapen om växters försvarssystem framskridit avsevärt. Med den ökade kunskapen och de nya teknikerna ökar möjligheten att kombinera gener och öka variationen av de gener som gör grödorna resistenta mot olika växtsjukdomar. På så sätt kan förädlingen av sjukdomsresistenta sorter ske med betydligt bättre precision och på kortare tid än vad traditionella förädlingstekniker tillåter. Tidsaspekten kan ses som extra viktig i resistenssammanhang eftersom skadegörarpopulationerna ändras kontinuerligt. Potentialen att kombinera flera olika resistensmekanismer för att uppnå mer uthållig resistens samt möjligheten att lösa ett eller flera växtskyddsproblem i samma sort bör också noteras. Enligt nuvarande EU-lagstiftning regleras dock genomredigerade och cisgena grödor på samma sätt som traditionellt genetiskt modifierade organismer (GMO), en lagstiftning som i praktiken omöjliggör kommersiell odling inom EU. Detta trots att resultatet av de moderna teknikerna kan efterlikna vad som kan ske spontant i naturen (mutationer) eller via traditionella oreglerade förädlingsmetoder (t.ex. mutations-, eller korsningsförädling). I lagstiftningen tas det ej i beaktande att sjukdomsresistenta grödor kan bidra till en minskad användning av växtskyddsmedel. Idag är potatisodling ofta förknippad med en användning av stora mängder växtskyddsmedel mot potatisbladmögel. Samtidigt är det möjligt att göra potatissorterna helt resistenta mot potatisbladmögel med hjälp av cisgenes och ge dem en ökad motståndskraft med hjälp av genomredigering. Om det vore möjligt att odla potatis som förädlats med nya genomiska tekniker inom EU idag, visar denna rapport att det skulle vara möjligt att kraftigt minska användningen av växtskyddsmedel i potatisodlingen. Det skulle innebära en reducering av mängden växtskyddsmedel som används inom det svenska lantbruket och skulle även innebära besparingar runt 91 miljoner SEK per år för odlarna. Vete och annan spannmål är de grödor där flest totala hektardoser av fungicider appliceras, till en årlig kostnad av två miljarder SEK. För dessa grödor finns inget lika tydligt exempel på enskilda sjukdomar som så kraftigt kan minska fungicidanvändningen. Vi ser dock en tydlig framtida potential att minska antalet bekämpningar och därmed kostnaden för lantbruket med hjälp av nya genomiska tekniker inom sädesslagen. Möjligheten att öka växters egen resistens för att minska användningen av växtskyddsmedel finns redan idag även i flera andra grödor, och möjligheterna förväntas fortsatt växa i takt med att teknikutveckling och forskning fortgår. En förändrad lagstiftning runt nya genomiska tekniker skulle även öppna för applikationer inom områden där det idag inte finns någon effektiv metod att bekämpa växtskadegörare. Exempel på sådana skadegörare är många virussjukdomar och skador som orsakas av nematoder. Därför kan skördestabiliteten och konkurrenskraften förväntas öka i grödor där det idag finns skadegörare där effektiva bekämpningsmetoder saknas. Sammanfattningsvis ser vi nya genomiska tekniker för att förädla resistenta grödor som en viktig del i arbetet mot ett hållbart jordbruk och för att uppnå EU-kommissionens mål om att reducera användningen av växtskyddsmedel inom jord- och trädgårdsbruket.
7
Johanna, Johanna, Mats Andrén e Joel Löw. Uppdragsutbildning på distans: Pedagogisk utveckling av digitala distanskurser vid Tema Barn, Linköpings universitet. Linköping University Electronic Press, aprile 2024. http://dx.doi.org/10.3384/llluu-203051.
Testo completoAbstract (sommario):
I den här rapporten presenteras resultatet av projektet Uppdragsutbildning på distans på Tema Barn, som 2020 beviljades pedagogiska utvecklingsmedel för e-lärande av universitetsledningen för Linköpings universitet. Rapporten är skriven så att den ska kunna vara till nytta för andra miljöer på LiU som har planer på att utveckla uppdragsutbildning. Inom projektet har vi fokuserat på uppdragsutbildning relaterat till Barnkonventionen, men behandlar detta som ett exempel som man kan dra mer generella lärdomar av, som därför kan vara till nytta för andra. Genom hela rapporten pekar vi på olika överväganden som är relevanta att beakta för den som planerar erbjuda uppdragsutbildning på distans, samt även uppdragsutbildning generellt. Rapporten beskriver först varför vi på Tema Barn ville undersöka uppdragsutbildning på distans, samt hur de allmänna förutsättningarna för uppdragsutbildning vid LiU ser ut. Sedan följer en beskrivning av arbetet med att identifiera och förankra vår uppdragsutbildning i omvärldens behov och efterfrågan, vilket leder vidare till en diskussion om pedagogiska överväganden. En väsentlig poäng här är att det finns skillnader mellan traditionell universitetsundervisning och uppdragsutbildning. Avslutningsvis presenterar vi den grundmodell för kursupplägg för e-lärande på distans och kursupplägg i modulform som vi utformat inom projektet, som är tänkt att kunna presenteras för potentiella beställare av uppdragsutbildning, för att förklara vad vi har att erbjuda och vilka möjligheter som finns för beställaren att utforma utbildningen efter sina önskemål.
8
Wahlund, Lotten, e Matthew Hiron. Virtuella stängsel: ett flexibelt verktyg för skötsel av naturbetesmarker. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.2fqf2322ko.
Testo completoAbstract (sommario):
Variation i livsmiljöer knutna till åker- och betesmark har identifierats som avgörande för en varierad flora och fauna i jordbrukslandskapet och särskilt viktiga för den biologiska mångfalden är gräsmarker som betas. Idag sköts många gräsmarker homogent med antingen för högt eller lågt betestryck, vilket kan leda till att marker betas för intensivt eller att de växer igen. Att skapa variation inom en betesmark genom optimerad och kontrollerad styrning av betestrycket utifrån naturvårdsbehov kräver stor arbetsinsats. För att främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet finns ett stort behov av flexibla lösningar för skötsel av värdefulla betesmarker. Virtuella stängsel, en teknik där betesdjuren hägnas in digitalt med hjälp av GPS-halsband som avger ljudsignaler och elstötar om djuren går utanför en definierad GPS-gräns (virtuell stängselgräns) skulle kunna underlätta för en mer flexibel och skräddarsydd skötsel av gräsmarker med höga naturvärden. Syftet med studien var att undersöka möjligheten att med hjälp av virtuell stängselteknik hägna in nötkreatur och styra betestrycket i en naturbetesmark. Tekniken testades på sju kvigor under sju veckor från maj-juli 2022. Flera olika virtuella stängselgränser introducerades och flyttades inom en befintlig hage med konventionellt elstängsel runt. Djuren lärde sig snabbt att associera ljudsignalen med de virtuella gränserna och anpassade sin vistelseyta utifrån dessa. Detta avspeglades även i resultatet från vegetationsmätningar som visade på en variation i gräshöjd i olika delar av hagen. Virtuell stängselteknik kan därför vara ett snabbt, flexibelt och effektivt verktyg för skötsel och styrning av betestryck. Vi ser många möjliga naturvårdstillämpningar för tekniken i Sverige men fler studier kring specifika skötselåtgärder bör prioriteras för att få mer kunskap om teknikens fulla potential.
9
Brunet, Jörg. Naturvårdande skötsel i ädellövskog : en bildguide. Southern Swedish Forest Research Centre, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.7cmekl768j.
Testo completoAbstract (sommario):
Många skogsägare i södra Sverige har ädellövskog eller ädellövträd på sina fastigheter. Ofta växer ädellövet nära gården. Att ha ett gammalt ädellövträd som vårdträd på gården är inte ovanligt. Det kanske finns gamla ekar på betesmarken eller en backe med ett bokbestånd. I vissa trakter är ädellövbestånd vanliga och kan utgöra en stor del av en markägares skogsinnehav, men sammanlagt utgör ädellövskogar idag inte mycket mer än en procent av Sveriges skogsareal. Kunskapen om deras skötsel är inte heller lika utbredd som för gran och tall. Detta gäller inte minst i bestånd där man vill kombinera virkesproduktion och naturvård, samt i naturvårdsskog som behöver aktiva skötsel- eller restaureringsåtgärder. Denna bildguide presenterar exempel på naturvårdande skötsel i ädellövskog. Jag hoppas att dessa exempel kan inspirera dig som arbetar i ädellövrika skogsbestånd med naturvårdsmål. Skriften presenterar åtgärder och deras effekter för viktiga skogstyper med ädellöv. Den presenterar också exempel som kan tjäna som långsiktiga målbilder. Bland de många ädellövskogar som jag har besökt under de senaste 35 åren, har jag valt ut exempel som visar på både möjligheter och utmaningar för naturvårdande skötsel. De flesta exemplen är från Skåne och Blekinge. Erfarenheterna bör även vara relevanta för övriga delar av södra Sverige, då Skåne och Blekinge innehåller en stor variation av ädellövmiljöer i både slätt-, mellan- och skogsbygd. Guiden är en fristående uppföljare till skriften Bruka och bevara ädellövskogen som utkom 2010. Medan den förra bildguiden omfattade alla målklasser, fokuserar denna guide främst på målklasserna Produktion med Förstärkt hänsyn (PF) och Naturvård Skötsel (NS). Målklassen Naturvård Orört (NO) ingår när jag diskuterar frågan om aktiva skötselåtgärder är nödvändiga för att utveckla naturvärdena. I första delen diskuterar jag kortfattat ädellövskogens historia och ekologi. Det är viktigt att förstå varför dagens ädellövskogar ser ut som de gör och varför de kan behöva en viss sorts skötsel för att naturvärdena ska gynnas. Den andra delen handlar om ekbestånd som ofta har ett behov av naturvårdande skötsel- eller restaureringsåtgärder. Jag presenterar här främst exempel från obetade ekbestånd på skogsmark. Jag diskuterar också vad man bör tänka på om man inför tamdjursbete i tidigare obetad ekskog. Skötsel av befintliga ekhagar, som inte klassas som skogsmark utan som jordbruksmark, behandlas endast kortfattat i denna skrift. I tredje delen diskuterar jag naturvårdande skötsel i bokskog där det finns både stora skillnader men även vissa likheter med ekskogar. Den fjärde delen handlar om ädellövskog där varken ek eller bok dominerar, och där tar jag även upp de utmaningar som har följt i spåren av almsjukan och askskottsjukan. I del fem presenterar jag exempel från en skogsfastighet, Tranemåla i Blekinge, där jag har varit delaktig i skogsskötseln sedan 2015. I Tranemåla finns ek- och bokskog samt olika typer av blandskog med ädellövinslag.
10
Montefusco, Maria. Ett nordiskt samarbete för alla – Funktionshindersintegrering i Nordiska ministerrådets verksamhet 2021. Nordens välfärdscenter, 2021. http://dx.doi.org/10.52746/zdjo7646.
Testo completoAbstract (sommario):
Det nordiska samarbetet ska vara tillgängligt och inkluderande, och den politik som genereras ska vara relevant för alla nordbor oavsett funktionsförmåga. I den här rapporten presenteras hur arbetet går, och vad som händer område för område. Att integrera ett funktionshindersperspektiv handlar för Nordiska ministerrådet om att synlig- och tydliggöra situation och behov hos personer med funktionsnedsättning samt att främja inkludering genom universell utformning och tillgänglighet. Det kan gälla praktiska saker, så som att politiska möten ska vara tillgängliga och det ska gå att ta del av ministerrådets rapporter och hemsida även med digitala hjälpmedel. Det handlar också om att främja inkludering av personer med olika typer av funktionsnedsättning i den politik som utvecklas genom samarbetet. Målet är att alla relevanta politikområden, administration och institutioner inom det nordiska samarbetet ska ha ett integrerat funktionshindersperspektiv. I den här statusrapporten går vi igenom allt arbete som skett under 2021, område för område. De olika områdena blickar också framåt och ser vad nästa steg är för att blir ännu mer inkluderande och tillgängliga.