Tesi sul tema "Heat recovery"
Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili
Vedi i top-50 saggi (tesi di laurea o di dottorato) per l'attività di ricerca sul tema "Heat recovery".
Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.
Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.
Vedi le tesi di molte aree scientifiche e compila una bibliografia corretta.
Currie, John S. "Absorption heat recovery". Thesis, University of Edinburgh, 1994. http://hdl.handle.net/1842/13527.
Testo completoRazavinia, Nasimalsadat. "Waste heat recovery with heat pipe technology". Thesis, McGill University, 2010. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=94983.
Testo completoL'énergie d'haut grade de nos jours est produite principalement à base de combustion d'hydrocarbure et les réserves de cette énergie deviennent de plus en plus rare, mais certaines énergies alternatives connues gagnent des forces parmi les marchés incluant les sources d'énergie renouvelables et recyclées. Les usines pyrométallurgiques sont des consommateurs significatifs d'énergie d'haut grade. Ces procédés industriels relâches un montant important de chaleurs (perte) à l'environnement sans aucune récupération. Le but du projet est de concentrer, capturer et convertir cette chaleur résiduelle de basse qualité en énergie valable. Par contre, l'objectif principal du projet comme tel est de développer et de perfectionner un caloduc capable d'extraire cette chaleur parvenant des gaz effluents. Le point d'ébullition d'une substance (vapeur) est utilisé comme moyen de concentrer l'énergie contenu dans les effluents avec la technologie des caloducs. Pour maximiser les gains énergétiques, la conception de ce caloduc en particulier utilise des canaux de retour indépendant ainsi qu'un modificateur de débit dans l'évaporateur, lui permettant d'extraire un niveau supérieur de chaleur. Pendant les essais lors du projet, les éléments limitants des systèmes de caloducs ont été identifiés. Les configurations du système ont été ajustées et modifiés dans la phase expérimentale d'essai pour surmonter ces limitations et maximiser l'extraction de chaleur.
Rojas, Tena Fernando, e Reber Kadir. "Waste Heat Recovery Modellering". Thesis, KTH, Förbränningsmotorteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-39923.
Testo completoAbstractIn a previous project, made in the spring of 2010, a steam generator was modelled and simulated in GT-SUITE, in order to analyze and compare with engine measurements. This was made at the Royal Institute of Technology in Stockholm, on behalf of the company that introduced this idea, Ranotor. The concept was to replace the EGR-cooler in a heavy duty engine and with help of the Rankine cycle, try to improve its efficiency. The steam generator consists of 48 micro tubes, all containing high pressured water, which in turn is heated by the warm exhausts that are led into the steam generator. This causes the water in the tubes to evaporate which propels an expander that will unload the engine.The main focus of this thesis is to model, study and analyze the performance of the steam generator built in the simulation program GT-SUITE. The steam generator, called Heat Recovery Steam Generator (HRSG), is modelled from scratch with the specifications of the manufacturer. An elementary model was initially made to highlight the behaviour of the flow inside the micro tubes and what parameters affect the outcome of the simulations. Finally a complete identical model was made of the actual steam generator. The model was used in an ESC-cycle and also for a transient cycle, where all the input data is gathered on engine measurements of the actual HRSG, mounted on a DS1301, 6-cylinder 12 litre Scania diesel engine. In order to improve the simulation of the complete model a downsized model, only containing two tubes, was made. This model has the same dimensions and properties as the complete model but the advantage of this double-tube model is the shortened simulation time.The inlet parameters to the model such as water mass flow, steam pressure, exhaust mass flow and exhaust temperature were taken from actual engine measurements. All the parameters vary due to time; this makes a comparison possible between the real steam generator and the modelled one. Steam temperature, exhaust temperature and pressure drop along the HRSG are the main parameters from the simulations that are compared to the actual measurements. The engine measurements are made based on the ESC-cycle, European Stationary Cycle, which contains twelve load points and one idle point. During comparison between the complete model and the engine measurements following is observed, in the best case the steam temperature differs ~ 5 %, equalling 10°C. In the worst case the temperature difference is ~20 %, which is approximately 40°C, the rest of the load points shows a margin of error between 5-10 % equalling 10-35 °C. Pressure drop along the HRSG is less accurate;this is due to an error during the measurement where some filters where clogged. Disparity in pressure drop is ~1% in best case, which is almost identical and ~70% in worst case, corresponding to approximately 10 bar, where rest of the load points shows a margin of error between 10-15% equalling 1-4 bar.The double-tube model behaves like the complete model; the difference between the models is 1-5 % in most cases ~5-15°C, where the difference is mostly closer to the measurements. Heat transfer, Reynolds number and steam power are taken and studied from the double tube model. Analyses of the models reviles that ~40-55 % of the heat transfer is in the transition phase, which is surprisingly much and Reynolds number increases by ~450% in the same region, from 1500 to ~6500 which indicates a flow transition phase. Steam power varies between 5-23 kW depending on load point.The final model shows satisfying result and therefore assumed to be good enough for further analyse.
Veijola, T. (Tommi). "Domestic wastewater heat recovery". Bachelor's thesis, University of Oulu, 2017. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201704271600.
Testo completoHua, Lihong. "Heat exchanger development for waste water heat recovery". Thesis, University of Canterbury. Mechanical Engineering, 2005. http://hdl.handle.net/10092/6459.
Testo completoNyholm, Joakim. "Horizontal wastewater heat recovery heat exchanger, a model". Thesis, KTH, Energiteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263618.
Testo completoByggnads och servicesektorn står för cirka 40 procent av Sveriges energibehov. Av de 40 procenten består 90% av energibehov ifrån hushåll och kontorsbyggnader. Totalt sett 80 TWh används för uppvärmning av byggnader samt varmvatten. Då uppvärmning alltid varit en stor del av energibehovet i Sverige är det naturligt att det skett en rad förbättringar på vägen. Det finns en ny anläggning på Pennfäktaren 11 i Stockholm, en horisontell värmeväxlare för avloppsvatten. Den här uppsatsen fokuserar på att skapa en modell i TRNSYS av en värmeväxlare där parametrar som vattenflöde, temperatur, och mer kan användas för att bedöma den tekniska aspekten av en installation av värmeväxlare i en byggnad. Modellen kan simulera prestandan av en ensam värmeväxlare, med endast ett fåtal parametrar som behövs. Modellen baseras på mätdata ifrån anläggningen på Pennfäktaren, denna mätdata har sedan använts för att beräkna först massflödet av avloppsvatten men också för att bestämma hur mycket värme som är möjligt att återvinna utan att överskrida det byggnaden faktiskt kan använda. Då det bara finns data ifrån en källa fick den anses som korrekt, dock gjordes en del ändringar där data helt enkelt var omöjligt, t.ex. negativa avloppsflöden och flödesmängder så höga att de inte ska kunna vara möjliga. Den färdiga modellen använder mätdata tillsammans med de beräknade värdena. Detta används för att genom modellen beräkna temperaturvärden för utgående vatten och avlopp samt den totala mängden återvunnen värme. I referensscenariot kunde totalt 25,3 MWh värme återvinnas men det bästa scenariot med ökad avloppstemperatur och avloppsflöde kunde närmare 47,2 MWh återvinnas, nästan det dubbla från referensvärdet. För att sammanfatta ger modellens simulationer rimliga värden för värmeväxlaren. Det bör därför vara fullt möjligt att använda modellen för att bedöma ett hus rimlighet till en värmeväxlarinstallation.
Gillott, Mark C. "A novel mechanical ventilation heat recovery/heat pump system". Thesis, University of Nottingham, 2000. http://eprints.nottingham.ac.uk/12148/.
Testo completoGrundén, Emma, e Max Grischek. "Testing the Heat Transfer of a Drain Water Heat Recovery Heat Exchanger". Thesis, KTH, Energiteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190188.
Testo completoDenna studie undersöker den ökade termiska resistansen i avloppsrör på grund av beläggningar. Idag lägg stor vikt vid bra isolering och energieffektiv utrustning i nybyggda hus, vilket även sätter press på värmeåtervinning av avloppsvatten. Värmeåtervinningen av avloppsvatten är mindre viktig i äldre hus, då den relativa värmeförlusten av avloppsvatten är lägre än i nybyggda hus, men bör likväl tas i akt vid utvärderingen av värmeanvändning. I ett svenskt flerfamiljshus byggt före 1940 stod värmeförlusten på grund av varmt avloppsvatten för 17 % av den totala värmeförlusten (Ekelin et al., 2006). Den genomsnittliga temperaturen för svartvatten ligger på 23 °C till 26 °C (Seybold & Brunk, 2013), varav delar av värmen kan återvinnas i värmeväxlare. Detta bidrar till att det kalla ingående vattnet till värmepumpen förvärms av värmen från avloppsvattnet. Beroende på system och material kan 30 % till 75 % av värmen från avloppsvatten återvinnas (Zaloum et al., 2007b). Ett hot mot prestandan av värmeväxlare är att beläggning formas på de värmeöverförande ytorna i värmeväxlaren. Detta bidrar till en ökad termisk resistans och kan vara mycket kostsam på grund av minskning av värmeöverföring och nödvändig rengöring av anordningen. För att undersöka omfattningen av den ökade termiska resistansen utfördes en rad experiment i en klimatkammare på Brinellvägen 66. En jämförande metod användes där ett aluminiumrör, som tidigare installerats i avloppssystemet från herrarnas toalett i korridoren på Brinellvägen 64B, jämfördes med ett identiskt rör av samma tillverkare. Rören var tätade och fyllda med 20-gradigt kranvatten. Termoelement användes för att, över tid, mäta minskningen av vattentemperaturen i rören. Temperaturskillnaden användes för att beskriva skillnaden i termisk resistans genom att utföra kurvanpassning och tillämpa Lumped Capacitance Method. Skillnaden i termisk resistans mellan de båda rören antogs vara lika med beläggningens motstånd för värmeöverföring. Två huvudsakliga resultat kom av studien. Det första var att beläggning bidrar till ökad termisk resistans av aluminiumrör. Den andra var att korrosion tillsammans med andra externa faktorer orsakar en märkbar minskning av rörens termiska resistans. Totalt sett orsakade beläggningen tillsammans med korrosion en minskning av 14 % av den termiska resistansen i provröret, jämfört med den termiska resistansen vid installationstillfället. Vidare låg minskningen i termisk resistans på grund av korrosion i teströret på 44 % jämfört med den termiska resistansen vid installationstillfället och den genomsnittliga termiska resistansen av det rengjorda teströret låg på 51 % lägre än den genomsnittliga resistansen av teströret innan rengöring. Den beräknade resistansen för ett 0.81 mm tjockt lager av beläggning var 0.03068 m2K/W.
Aguilar, Alex. "Harnessing thermoacoustics for waste heat recovery". Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2020. https://hdl.handle.net/1721.1/130213.
Testo completoCataloged from student-submitted PDF of thesis.
Includes bibliographical references (pages 25-26).
Environmental concerns and economic incentives have created a push for a reduction in emissions and an increase in efficiency. The U.S. Department of Energy estimates that 20 to 50% of the energy consumed in manufacturing processes is lost in some form to waste heat. The purpose of this study is to review the waste heat recovery technologies currently available in both commercial and research applications to determine how thermoacoustics may serve a role in furthering the use of waste heat recovery units. A literary review of the most common waste heat recovery units was compiled to determine the advantages and disadvantages of the different technologies by comparing components and their governing processes. An existing model of a thermoacoustic converter (TAC) was reviewed and a conceptual analysis written to suggest improvements for future experimental designs.
by Alex Aguilar.
S.B.
S.B. Massachusetts Institute of Technology, Department of Mechanical Engineering
Finger, Erik J. "Two-stage heat engine for converting waste heat to useful work". online access from Digital Dissertation Consortium, 2005. http://libweb.cityu.edu.hk/cgi-bin/er/db/ddcdiss.pl?3186905.
Testo completoAbualkaz, Ali Hameed Ali. "The utilization of fluidized beds for heat pipe heat recovery". Thesis, University of Leeds, 1989. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.235654.
Testo completoHarman, Thomas David V. "Waste heat recovery in data centers ejector heat pump analysis /". Thesis, Atlanta, Ga. : Georgia Institute of Technology, 2008. http://hdl.handle.net/1853/26594.
Testo completoCommittee Chair: Dr. Yogendra Joshi; Committee Member: Dr. S. Mostafa Ghiaasiaan; Committee Member: Dr. Sheldon Jeter. Part of the SMARTech Electronic Thesis and Dissertation Collection.
Nourozi, Behrouz. "Sustainable building ventilation solutions with heat recovery from waste heat". Licentiate thesis, KTH, Hållbara byggnader, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-256567.
Testo completoQC 20190830
Vestberg, Ola. "Heat recovery from untreated wastewater : A case study of heat recovery from sewerline to district heating network". Thesis, KTH, Energiteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-210224.
Testo completoStora mängder värme sköljs idag ner i avloppsnätet. Den pågående samhällsbreda utvecklingen för energieffektivisering har så här långt knappt rört vid området för spillvatten, varför andelen av den totala energikonsumtionen från vattenanvändning ökar. Inom detta examensarbete har en fallstudie genomförts där värmeåtervinning från orenat avloppsvatten längs avloppsnätets samlingsledning uppströms från Käppalaverkets reningsverk har utretts. Detta med hjälp av en värmepump för att förse Norrenergis fjärrvärmenät. Den nuvarande vattenreningsprocessen baseras på temperaturberoende biologisk rening för att denitrifiera spillvattnet innan det släpps ut i Östersjön, vilket sätter begränsningar på uppströms värmeuttag. Studien syftade till att utreda potentialen och möjligheterna för att använda orenat avloppsvatten jämfört med att som traditionellt använda redan renat avloppsvatten efter reningsverket.Därtill utfördes en teknikinventering över området samt en utvärdering av potentiella teknik- och utrustningsleverantörer. Hydraulisk modellering och termodynamiska simuleringar av avloppssystemet utfördes. Resultaten visade att under en majoritet av året så kan ungefär 4 MW värme extraheras från det orenade vattnet inom konservativa gränser i förhållande till tillåten minsta inloppstemperatur till reningsverket samt en maximal uppströms temperatursänkning. Under vintern dock så kan väldigt lite, eller till och med ingen, värme återvinnas på grund av att inloppstemperaturen till reningsverket redanbefinner sig inom ett relativt kritiskt område i förhållande till den biologiska reningsprocessen. På denna nivå så kan uppskattningsvis maximalt 18 GWh per år förses till fjärrvärmenätet. Det fanns också att en reduktion av mängden tillskottsvatten skulle vara väldigt gynnsamt, både för värmeåtervinnings skull men även för själva reningsprocessen. Därtill, om utbredd uppströms värmeåtervinning hos konsumenterna skulle tillåtas, så visar modellen att detta skulle ha en negativ påverkan på nedströms reningsprocess. Genom denna studie dras slutsatsen att trots att den teoretiskt tillgängliga värmen är stor i systemet så är de praktiska möjligheterna väldigt begränsade under nuvarande förhållanden. Den starkaste orsaken till detta är begränsningen som utgörs av temperaturkravet som reningsprocessen har. Om även kyla anses möjligt så ökar även möjligheterna för värmeåtervinning på grund av den lägre netto effekten från värmeåtervinning som sker. Då den ekonomiska genomförbarheten analyserades fanns att en installation med värmeåtervinning från orenat avloppsvatten faktiskt är jämförbar med andra spillvärmeprojekt. Det är viktigt att poängtera att resultat och slutsatser i denna studie inte bör anses som någon form av grönt ljus, eller som motivering, för att genomföra någon sorts uppströms installationer för värmeåtervinning. Projekt av sådan natur bör genomföras i samförstånd med lokala myndigheter, och i förlängningen även med avloppsreningsverket i fråga. Fortsatta analyser inom detta område betraktas som absolut nödvändiga före man exploaterar detta område vidare. Sådana studier är till exempel att analysera det transienta beteendet hos den omgivande bergväggen i avloppsnätet då värme börjar återvinnas uppströms. Modellen i denna studie behöver också vidare bekräftelse genom faktiska temperaturmätningar i avloppssystemet, vilka idag ej existerar. Vidare bör en fullständig livscykelanalys över hela det urbana vattensystemet göras, var man bör finna ett optimerat sätt att använda samt återta energin.
Meyer, Meyer. "Development of a range of air-to-air heat pipe heat recovery heat exchangers". Thesis, Stellenbosch : University of Stellenbosch, 2004. http://hdl.handle.net/10019.1/16389.
Testo completoENGLISH ABSTRACT: As the demand for less expensive energy is increasing world-wide, energy conservation is becoming a more-and-more important economic consideration. In light of this, means to recover energy from waste fluid streams is also becoming more-and-more important. An efficient and cost effective means of conserving energy is to recover heat from a low temperature waste fluid stream and use this heat to preheat another process stream. Heat pipe heat exchangers (HPHEs) are devices capable of cost effectively salvaging wasted energy in this way. HPHEs are liquid-coupled indirect transfer type heat exchangers except that the HPHE employs heat pipes or thermosyphons as the major heat transfer mechanism from the high temperature to the low-temperature fluid. The primary advantage of using a HPHE is that it does not require an external pump to circulate the coupling fluid. The hot and cold streams can also be completely isolated preventing cross-contamination of the fluids. In addition, the HPHE has no moving parts. In this thesis, the development of a range of air-to-air HPHEs is investigated. Such an investigation involved the theoretical modelling of HPHEs such that a demonstration unit could be designed, installed in a practical industrial application and then evaluated by considering various financial aspects such as initial costs, running costs and energy savings. To develop the HPHE theoretical model, inside heat transfer coefficients for the evaporator and condenser sections of thermosyphons were investigated with R134a and Butane as two separate working fluids. The experiments on the thermosyphons were undertaken at vertical and at an inclination angle of 45° to the horizontal. Different diameters were considered and evaporator to condenser length ratios kept constant. The results showed that R134a provided for larger heat transfer rates than the Butane operated thermosyphons for similar temperature differences despite the fact that the latent heat of vaporization for Butane is higher than that of R134a. As an example, a R134a charged thermosyphon yielded heat transfer rates in the region of 1160 W whilst the same thermosyphon charged with Butane yielded heat transfer rates in the region of 730 W at 23 °C . Results also showed that higher heat transfer rates were possible when the thermosyphons operated at 45°. Typically, for a thermosyphon with a diameter of 31.9 mm and an evaporator to condenser length ratio of 0.24, an increase in the heat transfer rate of 24 % could be achieved. Theoretical inside heat transfer coefficients were also formulated which were found to correlate reasonably well with most proposed correlations. However, an understanding of the detailed two-phase flow and heat transfer behaviour of the working fluid inside thermosyphons is difficult to model. Correlations proposing this behaviour were formulated and include the use of R134a and Butane as the working fluids. The correlations were formulated from thermosyphons of diameters of 14.99 mm, 17.272 mm, 22.225 mm and 31.9 mm. The evaporator to condenser length ratio for the 31.9 mm diameter thermosyphon was 0.24 whilst the other thermosyphons had ratios of 1. The heat fluxes ranged from 1800-43500 W/m2. The following theoretical inside heat transfer coefficients were proposed for vertical and inclined operations (READ CORRECT FORMULA IN FULL TEXT ABSTRACT) φ = 90° ei h = 3.4516x105Ja−0.855Ku1.344 φ = 45° ei h = 1.4796x105Ja−0.993Ku1.3 φ = 90° l l l ci l l v h x k g 1/ 3 2.05 2 4.61561 109Re 0.364 ν ρ ρ ρ − ⎡ ⎡ ⎛ ⎞⎤ ⎤ = ⎢ ⎢ ⎜ ⎟⎥ ⎥ ⎢ ⎢ ⎜ − ⎟⎥ ⎥ ⎣ ⎣ ⎝ ⎠⎦ ⎦ φ = 45° l l l ci l l v h x k g 1/ 3 1.916 2 3.7233 10 5Re 0.136 ν ρ ρ ρ − ⎡ ⎡ ⎛ ⎞⎤ ⎤ = ⎢ ⎢ ⎜ ⎟⎥ ⎥ ⎢ ⎢ ⎜ − ⎟⎥ ⎥ ⎣ ⎣ ⎝ ⎠⎦ ⎦ The theoretically modelled demonstration HPHE was installed into an existing air drier system. Heat recoveries of approximately 8.8 kW could be recovered for the hot waste stream with a hot air mass flow rate of 0.55 kg/s at an inlet temperature of 51.64 °C and outlet temperature of 35.9 °C in an environment of 20 °C. Based on this recovery, energy savings of 32.18 % could be achieved and a payback period for the HPHE was calculated in the region of 3.3 years. It is recommended that not withstanding the accuracies of roughly 25 % achieved by the theoretically predicted correlations to that of the experimental work, performance parameters such as the liquid fill charge ratios, the evaporator to condenser length ratios and the orientation angles should be further investigated.
AFRIKAANSE OPSOMMING: As gevolg van die groeiende aanvraag na goedkoper energie, word die behoud van energie ‘n al hoe belangriker ekonomiese oorweging. Dus word die maniere om energie te herwin van afval-vloeierstrome al hoe meer intensief ondersoek. Een effektiewe manier om energie te herwin, is om die lae-temperatuur-afval-vloeierstroom (wat sou verlore gaan) se hitte te gebruik om ‘n ander vloeierstroom mee te verhit. Hier dien dit dan as voorverhitting van die ander, kouer, vloeierstroom. Hittepyp hitteruilers (HPHR’s) is laekoste toestelle wat gebruik kan word vir hierdie doel. ‘n HPHR is ‘n vloeistof-gekoppelde indirekte-oordrag hitteruiler, behalwe vir die feit dat dié hitteruiler gebruik maak van hittepype (of hittebuise) wat die grootste deel van sy hitteoordragsmeganisme uitmaak. Die primêre voordele van ‘n HPHR is dat dit geen bewegende dele het nie, die koue- en warmstrome totaal geïsoleer bly van mekaar en geen eksterne pomp benodig word om die werkvloeier mee te sirkuleer nie. In hierdie tesis word ‘n ondersoek gedoen oor die ontwikkeling van ‘n bestek van lug-totlug HPHR’s. Hierdie ondersoek het die teoretiese modellering van so ‘n HPHR geverg, sodat ‘n demonstrasie eenheid ontwerp kon word. Hierdie demonstrasie eenheid is geïnstalleer in ‘n praktiese industriële toepassing waar dit geïvalueer is deur na aspekte soos finansiële voordele en energie-besparings te kyk. Om die teoretiese HPHR model te kon ontwikkel, moes daar gekyk word na die binnehitteoordragskoëffisiënte van die verdamper- en kondensordeursneë, asook R134a en Butaan as onderskeie werksvloeiers. Die eksperimente met die hittebuise is gedoen in die vertikale en 45° (gemeet vanaf die horisontaal) posisies. Verskillende diameters is ook ondersoek, maar met die verdamper- en kondensor-lengteverhouding wat konstant gehou is. Die resultate wys dat R134a as werksvloeier in die hittebuise voorsiening maak vir groter hitteoordragstempo’s in vergelyking met Butaan as werksvloeier by min of meer dieselfde temperatuur verskil – dít ten spyte van die feit dat Butaan ‘n hoër latente-hittetydens- verdampings eienskap het. As voorbeeld gee ‘n R134a-gelaaide hittebuis ‘n hitteoordragstempo van omtrent 1160 W terwyl dieselfde hittebuis wat met Butaan gelaai is, slegs ongeveer 730 W lewer by 23 °C. Die resultate wys ook duidelik dat hoër hitteoordragstempo’s verkry word indien die hittebuis bedryf word teen ‘n hoek van 45°. ‘n Tipiese toename in hitteoordragstempo is ongeveer 24 % vir ‘n hittebuis met ‘n diameter van 31.9 mm en ‘n verdamper- tot kondensor-lengteverhouding van 0.24. Teoretiese binne-hitteoordragskoëffisiënte is ook geformuleer. Dié waardes stem redelik goed ooreen met die meeste voorgestelde korrelasies. Nieteenstaande die feit dat gedetailleerde twee-fase-vloei en die hitteoordragsgedrag van die werksvloeier binne hittebuise nog nie goed deur die wetenskaplike wêreld verstaan word nie. Korrelasies wat hierdie gedrag voorstel is geformuleer en sluit weereens die gebruik van R134a en Butaan as werksvloeiers in. Die korrelasies is geformuleer vanaf hittebuise met diameters van onderskeidelik 14.99 mm, 17.272 mm, 22.225 mm en 31.9 mm. Die verdamper- tot kondensor-lengteverhoudings vir die 31.9 mm deursnit hittebuis was 0.24 terwyl die ander hittebuise ‘n verhouding van 1 gehad het. Die hitte-vloede het gewissel van 1800-45300 W/m2. Die volgende teoretiese geformuleerde binne-hitteoordragskoëffisiënte word voorgestel vir beide vertikale sowel as nie-vertikale toepassing (LEES KORREKTE FORMULE IN VOLTEKS OPSOMMING) φ = 90° ei h = 3.4516x105Ja−0.855Ku1.344 φ = 45° ei h = 1.4796x105Ja−0.993Ku1.3 φ = 90° l l l ci l l v h x k g 1/ 3 2.05 2 4.61561 109Re 0.364 ν ρ ρ ρ − ⎡ ⎡ ⎛ ⎞⎤ ⎤ = ⎢ ⎢ ⎜ ⎟⎥ ⎥ ⎢ ⎢ ⎜ − ⎟⎥ ⎥ ⎣ ⎣ ⎝ ⎠⎦ ⎦ φ = 45° l l l ci l l v h x k g 1/ 3 1.916 2 3.7233 10 5Re 0.136 ν ρ ρ ρ − ⎡ ⎡ ⎛ ⎞⎤ ⎤ = ⎢ ⎢ ⎜ ⎟⎥ ⎥ ⎢ ⎢ ⎜ − ⎟⎥ ⎥ ⎣ ⎣ ⎝ ⎠⎦ ⎦ Die wiskundig-gemodelleerde demostrasie HPHR is geïnstalleer binne ‘n bestaande lugdroër-sisteem. Drywing van om en by 8.8 kW kon herwin word vanaf die warm-afvalvloeierstroom met ‘n massa vloei van 0.55 kg/s teen ‘n inlaattemperatuur van 51.64 °C en ‘n uitlaattemperatuur van 35.9 °C binne ‘n omgewing van 20 °C. Na aanleiding van hierdie herwinning, kan energiebesparings van tot 32.18 % verkry word. Die HPHR se installasiekoste kan binne ‘n berekende tydperk van ongeveer 3.3 jaar gedelg word deur hierdie besparing. Verdamper- tot kondensator-lengteverhouding, vloeistofvulverhouding en die oriëntasiehoek vereis verdere ondersoek, aangesien daar slegs ‘n akkuraatheid van 25 % verkry is tussen teoretiese voorspellings en praktiese metings.
Mateu, Royo Carlos. "Development of High Temperature Heat Pumps for Industrial Waste Heat Recovery". Doctoral thesis, Universitat Jaume I, 2021. http://dx.doi.org/10.6035/14107.2021.744033.
Testo completoUno de los mayores desafíos de esta década recae en el desarrollo de sistemas energéticos más sostenibles que contribuyan a la preocupación medioambiental, especialmente la mitigación del cambio climático. Extender las condiciones de funcionamiento de la tecnología de bomba de calor a temperaturas más elevadas permitirá descarbonizar el sector industrial desde dos vertientes: recuperando calor de fuentes de calor residual, actualmente disipado al ambiente y producir calor a los niveles térmicos requeridos, útiles para los procesos industriales, reduciendo así las emisiones de CO2 equivalentes del sector industrial y contribuyendo al desarrollo sostenible. Esta tesis pretende abordar el desarrollo de bombas de calor de alta temperatura a través de un análisis teórico y experimental, para abordar diferentes desafíos tecnológicos: arquitectura, refrigerantes, prototipo experimental, aplicaciones avanzadas e integración de sistemas, generando nuevos conocimientos que representan un paso adelante en la tecnología de bombas de calor de alta temperatura.
Programa de Doctorat en Tecnologies Industrials i Materials
De, Waal Devin. "Feasibility study of heat pumps for waste heat recovery in industry". Master's thesis, University of Cape Town, 2012. http://hdl.handle.net/11427/10324.
Testo completoA case study was thus carried out at an applicable local industry (brewery) to assess the feasibility of implementing the heat pump for waste heat recovery. Through analysis, the focus was narrowed down from a site wide audit, to a departmental breakdown and then eventually to a specific process; the wort boiler. Three different alternatives were investigated and the performance and economic viability compared; a simple waste heat recovery solution involving a vapour condenser (vq, a mechanical vapour recompression (MVR) heat pump and a thermal vapour recompression (TVR) heat pump. It was found that the MVR system yielded the greatest energy savings, followed by the VC and then the TVR system. All three systems had positive rates of return, with the VC and TVR systems being tied for first place.
Lemaire, Lacey-Lynne. "Miniaturized stirling engines for waste heat recovery". Thesis, McGill University, 2012. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=107690.
Testo completoLes appareils électroniques portatifs ont définitivement laissé un impact sur notre société et économie par leur utilisation fréquente pour le calcul, les communications et le divertissement. La performance et l'autonomie de ces appareils peuvent s'améliorer grandement si leur exploitation fonctionne en utilisant l'énergie récoltée de l'environnement. Pour s'orienter vers ce but, cette thèse a exploré si le développement d'un moteur Stirling fonctionnant sur l'énergie résiduelle était faisable. Un moteur Stirling de configuration 'gamma', de la grandeur d'une paume de main, avec un volume d'environ 165 centimètres cubes, a été fabriqué en utilisant des techniques conventionnelles d'usinage. Ce moteur a été capable de soutenir l'opération constante et stable à des différences en température relativement basses (entre 20 degrés Celsius et 100 degrés Celsius). De plus, il a produit quelques milli-Joules d'énergie mécanique à des fréquences entre 200 et 500 révolutions par minute. Par la suite, le moteur Stirling de configuration 'gamma' a été transformé en un moteur Ringbom. Par après, l'opération de ce moteur a été comparée à des prédictions basées sur un modèle analytique disponible dans la littérature. Les informations recueillies durant cette étude ont fourni certaines directives pour la miniaturisation éventuelle d'un moteur Stirling en utilisant des techniques de microfabrication.
Ahmad, Mardiana Idayu. "Novel heat recovery systems for building applications". Thesis, University of Nottingham, 2011. http://eprints.nottingham.ac.uk/13852/.
Testo completoLiu, Shuli. "A novel heat recovery/desiccant cooling system". Thesis, University of Nottingham, 2008. http://eprints.nottingham.ac.uk/11602/.
Testo completoHolmlund, Kim. "Heat recovery solutions for mine ventilation systems". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36565.
Testo completoGibbons, Jonathan S. (Jonathan Scott) 1979, e Stephen V. 1982 Samouhos. "Mobile power plants : waste body heat recovery". Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2004. http://hdl.handle.net/1721.1/32814.
Testo completoIncludes bibliographical references.
Novel methods to convert waste metabolic heat into useful and useable amounts of electricity were studied. Thermoelectric, magneto hydrodynamic, and piezo-electric energy conversions at the desired scope were evaluated to understand their role and utility in the efficient conversion of waste body heat. The piezo-electric generator holds the most promise for the efficient conversion of waste body heat into electricity. In the future, this same device could be easily extended into a combustion based power plant. An experimental apparatus investigating the use of magneto hydrodynamics was designed, built, and tested. A room temperature liquid inetal was propelled through a magneto hydrodynamic channel of 4 inches by 0.1875 inches at a rate of 10 mL/s. A 2 T induction field was applied within the channel. However, the results of the analysis did not find the magneto hydrodynamic device to be an effective electric generator at the scale tested.
by Jonathan S. Gibbons and Stephen V. Samouhos.
S.B.
Wu, Yongguo. "Optimization of heat recovery in glass melting". Case Western Reserve University School of Graduate Studies / OhioLINK, 1994. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=case1057602989.
Testo completoSapa, Ihor. "Waste heat recovery in the ceramic industry". Master's thesis, Universidade de Aveiro, 2013. http://hdl.handle.net/10773/11827.
Testo completoEste trabalho tem como objetivo principal constituir um contributo para a sistematização e análise das diferentes opções disponíveis para a recuperação de calor residual na indústria cerâmica, através do desenvolvimento e aplicação de uma metodologia para a incorporação eficiente de tecnologias de recuperação de calor residual. Com base na revisão da literatura, a metodologia proposta fornece bases para a identificação e caracterização das fontes de calor residual presentes na indústria cerâmica, bem como apresenta a revisão e análise de aplicabilidade das tecnologias de recuperação de calor mais comuns e inerentes a este sector. A demonstração e aplicação da metodologia proposta foi desenvolvida no âmbito de um estágio extracurricular numa unidade fabril portuguesa do setor cerâmico - TopCer - integrado no programa Galp 202020@UA. O estudo de caso desenvolvido revelou a importância da recuperação de calor como uma das ferramentas para a melhoria da eficiência energética no sector cerâmico no sentido de obter uma vantagem competitiva. A revisão bibliográfica sobre recuperação de calor demonstrou que esta área do conhecimento tem apresentado um crescimento significativo em termos de número de publicações quase duplicando em número de 2011 para 2012, o que ilustra o crescente interesse da comunidades científica e tecnológica por este tema. A metodologia proposta tendo o setor da indústria cerâmica como ponto de partida, é suficientemente robusta para poder ser facilmente adaptada a outras indústrias que procuram soluções de poupança de energia através da valorização de calor residual.
This work aims to be a contribution to the systematization and analysis of the different options available for waste heat recovery in the ceramic industry, through the development and application of a methodology for incorporating efficient technologies in waste heat recovery in the industrial process. Based on a review of the literature, the proposed methodology provides the bases for the identification and characterization of waste heat sources in the ceramics industry, and presents a review and analysis of the applicability of the available technologies for heat recovery, most common and inherent in this sector. The demonstration and application of the proposed methodology was developed at a Portuguese ceramic manufacturing unit – TopCer – as part of an extracurricular internship under Galp 202020@UA program. The undertaken case study revealed the importance of heat recovery as a tool for improving energy efficiency in the ceramic sector in order to gain competitive advantage. The literature review on the waste heat recovery has demonstrated that this area has suffered a significant increase in terms of number of publications in 2012, illustrating the growing interest of scientific communities and practitioners in the heat recovery problems. The elaborated methodology for waste heat recovery incorporation is a rather robust instrument and, therefore, it can be easily tailored to other industries looking for energy saving solutions though consideration of waste heat recovery options.
Engström, Olle. "Optimization of fluid-based heat-recovery systems". Thesis, KTH, Hållbara byggnader, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-257876.
Testo completoDen här rapporten har syftat till att utreda hur vätskekopplade värmeåtervinningssystem för ventilation kan optimeras. En hög andel befintliga system fungerar med lägre verkningsgrad än vad som är möjligt, och uppnår därmed inte sin fulla potential vad gäller energibesparing. Målet med den här rapporten har varit att ta reda på varför, att identifiera vilka parametrar som påverkar dylika systems verkningsgrad, och att ta fram en generell metodik för optimering. Som metod för utförande gjordes först en litteraturstudie och senare fältexperiment som utgick ifrån vad litteraturstudien indikerade. Resultatet från litteraturstudien visade att dimensionerad verkningsgrad, vätskeflödet i kretsen och försmutsningsgrad av systemet var viktiga parametrar som påverkade prestandan i hög grad. Fältexperimenten bekräftade detta till stor del, men visade också att en implementering av det teoretiskt optimala vätskeflödet inte alltid är till gagn för prestandan, utan högre flöde borde alltid övervägas. Resultaten indikerade också en korrelation mellan vätskeflödet och det konvektiva övergångstalet (U-värdet) i värmeväxlarna. En metodik för optimering presenteras i diskussionsavsnittet. Som förslag på vidare forskning föreslås två möjliga inriktningar – rengöringens potential samt vätskeflödets inverkan.
Olanders, Linn. "Modeling of waste heat recovery system and outdoor swimming pool : Waste heat from hotel kitchen recovered by heat exchanger transferred to pool". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171880.
Testo completoJamaleddine, Eyad. "Composting bioreactors: heat redistribution and heat recovery system for small compost vessels". Thesis, McGill University, 2014. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=123122.
Testo completoLe compostage est une méthode de plus en plus populaire pour la gestion municipale et résidentielle des déchets. Le compostage uniforme est nécessaire pour obtenir un produit homogène de haute qualité et assurer la destruction des agents pathogènes. Il est donc essentiel de maintenir une température uniforme dans tout le compost. Pour mieux y parvenir, un récipient de compost équipé d'un système de redistribution de la chaleur (HRS) a été conçu, construit et vérifié. Ce système est composé d'un échangeur de chaleur, un tube en plastique, et une bobine de cuivre rempli d'eau. La digestion bactérienne des matières organiques cause une augmentation de la température de l'eau à l'intérieur du HRS et provoque un effet de flottabilité qui enchaîne un déplacement d'eau à l'intérieur du tube de cuivre, distribuant la chaleur du centre le plus chaud du compost vers les zones plus froides et ce, sans apport d'énergie externe. La chaleur est également redistribuée par conduction le long du tube de cuivre. Les résultats obtenus suggèrent que le HRS atteint son objectif, mais des pertes de chaleur ont été découvertes à la sortie d'air de 4 ̎. Un échangeur de chaleur à air (AES) a été ajouté pour réduire la perte de chaleur. Un total de douze expériences ont été effectuées : quatre avec le HRS, quatre avec l'AES et quatre contrôles. Les vaisseaux été équipés de thermocouples placés à 33, 54 et 84 cm du sol. Les vaisseaux équipés du HRS ont démontré des températures plus élevées au cours des 10 premiers jours de l'expérience (p < 0,001).
Lyu, Sixiang. "Theoretical and Experimental Characterizationof a Soft Polymer Heat Exchanger forWastewater Heat Recovery". Thesis, KTH, Energiteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280803.
Testo completoAvloppsvatten som rinner ut från duschar, diskhoar och tvättmaskiner innehåller en betydande mängd spillvärme som kan återvinnas med hjälp av en värmeväxlare. Konventionella metallvärmeväxlare för värmeåtervinning av avloppsvatten har vanliga problem med korrosion, förorening och förstoppning, vilket gör det nödvändigt att utveckla en ny typ av värmeväxlare för applikationer med låg värmeåtervinning. Denna studie behandlar en ny patenterad polymervärmeväxlare (WO2020049233A1) tillverkad av mjuka polyuretanrör som tål vibrationer som ett resultat av yttre krafter. Laboratorietester tillsammans med teoretiska analyser visar en stabil global värmeöverföringskoefficient på 100-110 W/m2·K, mellan det ideala parallella flödet och tvärflödesvärmeväxlarna. De teoretiska beräkningarna indikerar att en prestanda hos polymervärmeväxlare kan uppnå 62-92% av prestanda för titan-, aluminiumoch kopparvärmeväxlare med samma dimensioner och arbetsförhållanden. Det visar sig att den mjuka värmeväxlarens prestanda kan förbättras med 30% när den vibrerar. Dessutom visar resultaten från studien med termisk resistens att det totala värmemotståndet är betydligt högre i modellen för parallellt flöde jämfört med tvärflöde. I det parallella flödet verkar dessutom det externa konvektiva värmemotståndet vara det dominerande i stället för värmeledning genom väggmaterialet.
Blanquart, Fanny. "Perspectives for Power Generation fromIndustrial Waste Heat Recovery". Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-215985.
Testo completoChowdhury, Jahedul Islam. "Modelling and control of waste heat recovery system". Thesis, Queen's University Belfast, 2017. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.725593.
Testo completoGavilán, del Amo Asier, e Lopez Ana Alonso. "Drain water heat recovery in a residential building". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19864.
Testo completoBorgström, Fredrik, e Jonas Coyet. "Waste heat recovery system with new thermoelectric materials". Thesis, Linköpings universitet, Mekanisk värmeteori och strömningslära, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-125716.
Testo completoOluleye, Oluwagbemisola Olarinde. "Integration of waste heat recovery in process sites". Thesis, University of Manchester, 2016. https://www.research.manchester.ac.uk/portal/en/theses/integration-of-waste-heat-recovery-in-process-sites(ebbc2669-2c9b-40be-9eae-8d2252f0286f).html.
Testo completoShah, Nikhilkumar. "Vapour compression heat pump driven by diesel engine concept incorporated with heat recovery". Thesis, Ulster University, 2015. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.677465.
Testo completoAbbas, Sohani Amir. "Waste heat recovery from SSAB’s Steel plant in Oxelösund using a Heat Pump". Thesis, KTH, Energiteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-193047.
Testo completoThis project was focused on waste heat potentials in the iron and steel industry. High temperature industrial heat pumps (HTIHP) for medium temperature, waste heat recovery were modelled. The SSAB iron and steel plant in Oxelösund was used as an example. The iron and steel industry in Sweden is a large energy consumer, together with the pulp and paper industry. There is also a large potential for waste heat recovery in the steel industry. This is already done in for instance Luleå [1]. Iron and steel production methods and waste heat recovery in the world, especially in the US and Sweden, have been reviewed in a literature study. Current methods and potentials of waste heat recovery in the iron and steel industry of Sweden were especially reviewed. The SSAB iron and steel plant in Oxelösund has been planning for decades, not only to heat the city of Oxelösund as today, but also to expand to the nearby city of Nyköping 12 km away [2]. Typically the maximum temperature entering the district heating network of Nyköping would be 110 °C on the coldest day. The heat pump output from a waste heat recovery plant generally does not have to reach such a high temperature. However, 80 °C maximum forward temperature would surely be enough to use recovered heat all the time. Even a lower temperature like 75 °C would probably be sufficient – as only a few heat exchangers in individual houses then would have to be changed, to accept that lower temperature. The extra degrees between 80 °C (75 °C) and 110 °C can be taken with heat from e.g. existing biofuel furnaces locally in Nyköping. Using heat pumps in this context is not self-evident. Generally the heat flows from a steel plant are available at such high temperatures that no heat pump ideally is needed. However collecting the heat at those high temperatures, in an old plant, can get very expensive and interfere with the processes. Therefore the study is focusing on medium temperature (30 – 40 °C) waste heat potentials implementing High Temperature Industrial Heat Pumps (HTIHP). The heat is now being rejected by a cooling tower. That way, easily available waste heat, can cover 50% of the total need from Nyköping. Assuming a COP of around 5 and adding the electricity needed to run the heat pump, the total will result in totally 62% of the energy need for Nyköping. The Oxelösund Plant is just an example and the study is really focusing on HITIHP for this and similar purposes. Appropriate components and refrigerants have been evaluated and the general layouts of proper HITIHP types are suggested. A literature study on the best choice of refrigerant in the high temperature heat pump has been done. A two stage high temperature heat pump has been modeled and simulated using the available heat sink capacity and temperature, together with the demanded temperatures in the district heating network. The simulation has mainly been performed using the EES software. R245fa is e.g. a good candidate as refrigerant in a second stage (high temperature stage) of a two stage cascade heat pump. With R245fa even higher temperatures than 90°C to the district heating can be achieved. Earlier, R134a would be used in this application but R245fa has e.g. a lower GWP (around 1000 instead of around 1300) [3]. Many different refrigerants have been simulated in the first of two stages of a smaller screw compressor driven cascade heat pump. Also a two stage turbo compressor throttling heat pump, using a flash tank, has been simulated, showing a good performance. In the latter case both, refrigerants R1234ze(z) and R245fa have good characteristics but R1234ze(z) has a much lower GWP. All COPs, compressor energy consumptions, condenser pressures, pressure ratios were compared. R245fa-R245fa and R600-R245fa were studied in the two stage cascade systems. They came out with the best results. R717-R245fa also showed a very good performance, but had other limitations. In two stage flash tank systems, R1234ze(z) had the best performance (COP) and no temperature loss between the two stages (like in the cascade systems). If SSAB Oxelösund’s blast furnace and cooling tower water would not be available, the turbo heat pump can produce the demanded heat, using sea water as heat source instead. The CO2 emission reduction is very hard to calculate. That will be more of a political conviction problem. A very rough cost estimation of the projects investment cost is also done. It will cost between 420 and 450 MSEK. This cost estimation includes a heat pump and 12 km pipe to Nyköping. The cost of heat delivered in Nyköping will vary between 0,2 and 0,65 SEK/kWh when the cost of electricity is varied between 0,5 and 2 SEK/kWh (include taxes). In that price the capital costs for the heat pump and pipe is included. The high cost level 0, 65 SEK/kWh assumes that sea water is used as heat source. A cooling towers waste heat can be recovered, using a high temperature heat pump. This heat can thus be delivered from Oxelösund to Nyköping. The economic viability of this idea is only superficially covered. Factors like if the old furnace in Nyköping needs upgrading, which could be postponed, could possibly tip the project into go. Maitenance cost, of the existing cooling tower, is another such factor, initiating the project. A waste heat pipe between Oxelösund and Nyköping has been studied at least since the middle of the 1970:s by e.g. Lars Åke Cronholm [4]. Could it be the right time now?
Tait, Nicole Lynn. "Recovery factors in zero-mean internal oscillatory flows". Thesis, Monterey, Calif. : Springfield, Va. : Naval Postgraduate School ; Available from National Technical Information Service, 1995. http://handle.dtic.mil/100.2/ADA306233.
Testo completo"December 1995." Thesis advisor(s): Ashok Gopinath, Oscar Biblarz. Bibliography: p. 61. Also available online.
Duarte, Marta. "Heat recovery units in ventilation : Investigation of the heat recovery system for LB20 and LB21 in Building 99, University of Gävle". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21825.
Testo completoEisa, Mahmoud Abdel Rahman. "Design and optimisation studies on heat pump systems". Thesis, University of Salford, 1987. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.239981.
Testo completoEngelke, Kylan Wynn. "Novel thermoelectric generator for stationary power waste heat recovery". Thesis, Montana State University, 2010. http://etd.lib.montana.edu/etd/2010/engelke/EngelkeK0510.pdf.
Testo completoLow, Robert E. "A variable-capacity heat pump for renewable energy recovery". Thesis, University of Edinburgh, 1991. http://hdl.handle.net/1842/12477.
Testo completoSilva, Ana Margarida Barradinhas da. "Heat recovery from wastewater: numerical modelling of sewer systems". Master's thesis, Faculdade de Ciências e Tecnologia, 2012. http://hdl.handle.net/10362/8473.
Testo completoThis thesis was carried as a collaboration of Delft University of Technology (TU Delft) and the companies Waternet and KWR. The main project aims to study the possibility of thermal energy recovery from wastewater, reducing the carbon dioxide (CO2) emissions linked to the energy sector. The present work is based on a previous computational model that was developed to simulate heat recovery from wastewater for constant flow rate and temperature of water. The first goal is to simulate a wastewater discharge. In order to achieve this, a Gaussian function was added to the boundary conditions for water flow rate and water temperature. As a second goal, this work aims to assess the significance of the terms present in the water heat balance and air heat balance equations. Binary coefficients were added in each term of both equations and then all the combinations were computed. The unsteady situation successfully simulated a main discharge and numerical predictions for water temperature and flow rate are presented. The deviations associated with the modified cases for the two equations suggest that the heat flux pipe to water (!!") and heat flux pipe to air (!!") terms are crucial for water and air heat balance predictions,respectively. In order to smooth extra oscillations, the time step (dt) was reduced and a smaller relative size of oscillations was obtained. This work concludes with a section of future developments in order to improve the results obtained. Despite of the fact that the current state of these routines does not allow us to accurately assess heat exchanges in pipes, promising results were obtained, proving that numerical modelling of heat recovery will contribute greatly to the development of the main project.
O'Connor, Dominic. "A novel heat recovery device for passive ventilation systems". Thesis, University of Sheffield, 2016. http://etheses.whiterose.ac.uk/15904/.
Testo completoKishore, Ravi Anant. "Low-grade Thermal Energy Harvesting and Waste Heat Recovery". Diss., Virginia Tech, 2018. http://hdl.handle.net/10919/103650.
Testo completoPHD
Williams, Christopher Lloyd. "A waste heat recovery strategy for an integrated steelworks". Thesis, Cardiff University, 2015. http://orca.cf.ac.uk/87146/.
Testo completoThanasoulas, Sotirios. "Evaluation of CO2 Ice rink heat recovery system performance". Thesis, KTH, Energiteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-245233.
Testo completoIsrinkar är de största energikonsumenterna när det gäller offentliga byggnader på grund av deras ständiga behov av nedkylning, uppvärmning, ventilation och belysning. Detta innebär också att anläggningarna har en stor potential att effektivisera sin energibesparing. Isrinkar konsumerar stora mängder kylmedel på grund av deras storlekar, vilket potentiellt har en stor negativ inverkan på miljön. CO2 kylenheter skulle kunna klara av alla dessa utmaningar som är kopplade till isrinkens drift. Att använda CO2 som en kylarvätska har en ytterst liten inverkan på miljön och kan dessutom bidra med tillräckligt mycket energi för att täcka uppvärmningsbehovet för en isrink. CO2 baserade system bör köras i ett transkritiskt läge vilket påverkar kylsystemets prestanda, men genom att återanvända den utsläppta värmen som annars skulle gå förlorad till omgivningen så blir den totala energiförbrukningen lägre. Värmeåtervinningsprocessen är därför avgörande för ett effektivt energisystem. Kylaggregatet kan producera tillräckligt med energi för att täcka alla värmebehov för en isrink, men endast när värmeåtervinningen behärskas ordentligt. Energiåtervinningsmetoden är också väldigt viktig, men den bör skräddarsys för att täcka alla krav. Detta beror på att alla delsystem, dvs krav, har olika temperatur- och belastningskrav. Energin kan återvinnas i ett eller två stadier från kylsystemet. Tyvärr så räcker dock inte hårdvaran till för att uppnå en önskad drift, men systemet bör även fungera under de bästa förutsättningarna (utloppstryck och underkylning) för att vara effektiv. Ju bättre drift, desto mindre är energiförbrukningen. Denna energiåtervinningsmetod kan också användas som underkylning i varma klimat vilket gör CO2 till en mycket effektiv lösning. Vanliga typer av kylmedel används fortfarande ofta i varma länder trots att deras negativa miljöpåverkan. Ett kylsystem med ett naturligt kylmedel som till exempel koldioxid har emellertid inga begränsningar. Den enda begränsningen är den felaktiga hanteringen av driften.
Best, Y. Brown Roberto. "An experimental study of heat driven absorption cooling systems". Thesis, University of Salford, 1990. http://usir.salford.ac.uk/14742/.
Testo completoAndersson, Edwin. "Cooperation for Heat Recovery : A Case Study on Heat Utilization From a Supermarket Refrigeration System". Thesis, KTH, Energiteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299769.
Testo completoSe filen
Jennings, Claire Elizabeth. "Recovery of Campylobacter jejuni from cold storage". Thesis, University of Newcastle Upon Tyne, 2000. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.323454.
Testo completoWang, Weilong. "Mobilized Thermal Energy Storage for Heat Recovery for Distributed Heating". Doctoral thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11142.
Testo completoÅngpanneföreningens Forskningsstiftelse (ÅF)
Anwar, Zahid. "Experimental Investigation of heat recovery from R744 based refrigeration system". Thesis, KTH, Tillämpad termodynamik och kylteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34049.
Testo completo