Letteratura scientifica selezionata sul tema "God"

Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili

Scegli il tipo di fonte:

Consulta la lista di attuali articoli, libri, tesi, atti di convegni e altre fonti scientifiche attinenti al tema "God".

Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.

Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.

Articoli di riviste sul tema "God"

1

Thomas. "The God Gad". Journal of the American Oriental Society 139, n. 2 (2019): 307. http://dx.doi.org/10.7817/jameroriesoci.139.2.0307.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

임효명. "God, Samuel's God". Korean Journal of Old Testament Studies 18, n. 4 (dicembre 2012): 38–71. http://dx.doi.org/10.24333/jkots.2012.18.4.38.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Hampson, Michael. "God Without God". Tikkun 23, n. 3 (maggio 2008): 16–17. http://dx.doi.org/10.1215/08879982-2008-3008.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Marey, Alexander. "Mortal God—Dying God?" Sotsiologicheskoe Obozrenie / Russian Sociological Review 14, n. 4 (2015): 199–203. http://dx.doi.org/10.17323/1728-192x-2015-4-199-203.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Numbers, Ronald L. "America's God, Nature's God". Journal of The Historical Society 3, n. 2 (marzo 2003): 193–96. http://dx.doi.org/10.1111/1540-5923.00056.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Sennett, James F. "Is God Essentially God?" Religious Studies 30, n. 3 (settembre 1994): 295–303. http://dx.doi.org/10.1017/s0034412500022903.

Testo completo
Abstract (sommario):
If theism is true, then there exists a being to which we appropriately refer with the term ‘God’. This point is analytic. Any object to which we appropriately refer with the term ‘God’ bears certain properties – e.g. omniscience, omnipotence and moral perfection. While the analyticity of this point may be a matter of debate, I find no problem granting its necessary truth, at least for the purposes of this paper. There are properties essential to the appropriate wearing of the title ‘God’. Does it follow from these claims that the object to which we appropriately apply the term ‘God’ bears the properties in question – omniscience, omnipotence, etc. – essentially? Is God essentially God? Or is it possible that the being to whom we refer with ‘God’ exist but not be God? Many would assume that the answers to these questions are obvious – that God is God essentially, or not at all. However, I wish to argue that there may be properties essential to Godhood, but not essential to the being that is God.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Hardin, Michael. "Let God Be God:". Journal of Ministry in Addiction & Recovery 1, n. 2 (24 novembre 1994): 9–22. http://dx.doi.org/10.1300/j048v01n02_02.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Chandler, Marvin. "God is Still God". Black Sacred Music 1, n. 1 (1 marzo 1987): 64. http://dx.doi.org/10.1215/10439455-1.1.64.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Weyde, Karl William. "Is God a Violent God?" Teologisk tidsskrift 6, n. 04 (12 dicembre 2017): 280–300. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1893-0271-2017-04-02.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Baumann, Monica. "God økonomi i god ernæring". Norsk tidsskrift for ernæring 9, n. 1 (marzo 2011): 15–16. http://dx.doi.org/10.18261/ntfe.9.1.5.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Tesi sul tema "God"

1

Niklasson, Viktor, e Carl-Oscar Olofsson. "Är god redovisningssed fortfarande god sed?" Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26527.

Testo completo
Abstract (sommario):
Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Vermilion, Jon Mark. "Exploration 21 whose God is God? /". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2003. http://www.tren.com.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Larsson, Kajsa. "Från god man till god vän : Hur gode män till ensamkommande barn uppfattar sin roll och asylprocessen". Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384308.

Testo completo
Abstract (sommario):
Vad anser gode män till ensamkommande barn om hur Barnkonventionen efterlevs under asylprocessen och hur uppfattar de sin egen roll och sitt uppdrag som god man till ensamkommande barn? Denna fråga undersöks i studien genom intervjuer med gode män. Bakgrunden är att UNICEF gett kritik till Sverige för att inte till fullo efterleva Barnkonventionen i en asylprocess samt det faktum att godmanskapet i flera aspekter framställs som ett oklart och odefinierat uppdrag. Studien syftar även till att undersöka hur de intervjuade gode männen uppfattar samarbetet med Socialtjänsten och Migrationsverket. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har analyserats med hjälp av en strukturell-funktionell rollteori samt genom ett rättighetsperspektiv, där Barnkonventionen och begreppet barnets bästa varit centralt. Resultatet visar främst hur uppdraget som god man till ensamkommande barn tolkas på ett mycket varierande sätt. Den främsta skillnaden inom godmanskapet tycks innebära den relation som skapas till barnet, vilket i sin tur skapar en orättvisa mellan barnen som är tilldelade gode män. Det egna initiativtagandet kan till och med påverka det enskilda barnets asylprocess och framtid. Ett centralt resultat i studien är även uppmärksammandet över bristen gällande ensamkommande ungdomars 18-årsdag och det därmed avslutade godmanskapet. Studiens intervjupersoner framställer detta som ett systemfel som bör åtgärdas för att behandla ungdomarna rättvist och humant.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Törnell, Charlotta. "Är god redovisningssed "god" eller borde begreppet avskaffas?" Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5050.

Testo completo
Abstract (sommario):

Syfte: Implementeringen av EG:s fjärde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet på rättvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rättvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frågan om kravet på god redovisningssed är berättigat med hänsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behållas. Är begreppet fortfarande berättigat med hänsyn till internationaliseringen och efter att rättvisande bild införts i svensk lag. För att kunna besvara problemformuleringarna har begreppen jämförts och analyserats.

 

Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en intervjuundersökning per mail och telefon med ett företag och med tre revisorer på tre olika revisionsbyråer i Stockholm, Göteborg och Malmö.

 

Resultat & slutsats: I uppsatsen framkommer det att det finns tillämpningsproblem med begreppen god redovisningssed och rättvisande bild. Det är svårt att veta hur begreppen ska tolkas och det finns ingen vägledning i praxis eller litteratur. Resultatet av uppsatsen innebär att det är riskabelt att ta bort begreppet god redovisningssed eftersom begreppet blivit ett uttryck som länge tjänat som standard i Sverige och som numera är väl inarbetat både bland praktiker och intressenter. Begreppet rättvisande bild kan först komma att användas som en rättslig standard utan begreppet god redovisningssed när EG-domstolen gett begreppet en mera tydlig innebörd.  Det torde inte heller finnas något behov av en overrideregel i Sverige. I Sverige har försiktighetsprincipen en betydande roll i redovisningstraditionen. Det bästa sättet att skapa en rättvisande bild, om lagar och rekommendationer inte räcker till, är genom tilläggsupplysningar på det sätt som redan förekommer. Vissa av respondenterna har dock ansett att det kan vara nödvändigt att göra avsteg från lagen för att uppnå en rättvisande bild. Mot bakgrund av det bör Sverige införa en overrideregel för att undvika att en lucka kan uppstå i den svenska lagstiftningen.

 

Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har endast fyra respondenter fått redovisa sin mening. Ett förslag till fortsatt forskning är att utöka antalet respondenter för att få fler infallsvinklar. Ett annat förslag är att gå in mer på djupet och granska den praxis som finns på området för att se hur begreppen tillämpas mer i praktiken.

 

Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till ny kunskap på det sättet att olika intressenter får en ökad förståelse för hur rekvisiten i årsredovisningslagen ska tolkas och hur eventuella tolkningsproblem kan uppstå med de olika begreppen. Läsarna får också en förståelse för hur det svenska rättssystemet bör utformas för att inte tillämpningsproblem ska kunna uppstå.

[1] Årsredovisningslag (1995:1554)

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Rubenbauer, Suzanne. "Finding God in the ordinary images of God". Theological Research Exchange Network (TREN), 1991. http://www.tren.com.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Lilliehöök, Alexandra. "God skiljemannased". Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93292.

Testo completo
Abstract (sommario):
Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för. Förtroendet för såväl skiljemän som allmänna domare är en fundamental beståndsdel för respektive verksamhets fortskridande. För att bibehålla allmänhetens förtroende för domstolsverksamheten ansågs det viktigt att gemene man fick insikt i domares förhållningssätt i etiska dilemman. Det ansågs därför nödvändigt att domarkårens yrkesetik, den goda domarseden, analyserades och tydligare definierades. Trots motargumentet att det redan existerade en god etisk standard inom domarkåren, ansågs det viktigt att arbeta för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende. Att etik är något man har och inte något man skaffar sig med hjälp av ett regelverk ansåg inte heller eliminera behovet av att försöka definiera en överenskommen standard. Skiljeförfarandets uppbyggnad som ett insynsfritt eninstansförfarande tillsammans med en otydlig innebörd av de krav som ställs på skiljemäns etiska ansvar torde tala för ett införande av en överenskommen etisk standard även för skiljemän. Hitintills finns dock ingen synlig diskussion om yrkesetiken för skiljedomsverksamheten likt den som ansågs behövlig för domare. Det finns ingen känd etisk kravbeskrivning för skiljemän i Sverige. En kodifiering av god skiljemannased saknas, trots en befarad ökning av skiljeförfaranden och trots en svårdefinierad yrkesgrupp och avsaknaden av kompetenskrav för den. Det hade möjligtvis varit rimligt om en vägledning till innebörden av den goda skiljemannaseden funnits i svensk gällande rätt men de svenska rättskällorna ger inget tydligt svar vad gäller innebörden av en sådan sed. När rättvisa ska skipas i ett eninstansförfarande är det viktigt att på alla tänkbara sätt försöka säkra att etiska värden upprätthålls innan en slutgiltig dom meddelas. Det måste anses finnas ett allmänt intresse i att på alla sätt försöka förstärka parters rättssäkerhet oavsett val av förfarande. En kodifierad god skiljemannased skulle utgöra ett starkare preventivt skydd för ett rättvist förfarande. En etisk kod är således viktig för att bibehålla förtroendet för skiljedomsverksamheten i stort.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Chavez, Edward Jr. "Under God". Case Western Reserve University School of Graduate Studies / OhioLINK, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=case1401900116.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Greer, Joseph Christian. "Seeking God". Thesis, Boston University, 2006. https://hdl.handle.net/2144/27659.

Testo completo
Abstract (sommario):
Boston University. University Professors Program Senior theses.
PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you.
2031-01-02
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Gioia, Luigi. "God loved and known through God in Augustine's De Trinitate". Thesis, University of Oxford, 2006. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:94d90841-f3cb-45a3-bd62-43e833364a34.

Testo completo
Abstract (sommario):
The present dissertation combines sequential and analytical approaches to Augustine's De Trinitate to elaborate a description of the treatise based on the presupposition of its unity and its coherence from the structural, rhetorical and theological points of view. The sequential analysis of books 1-7 and 8-15 describes first the outer layer of the argument of the treatise: Scripture and the mystery of the Trinity (books 1-4); discussion of'Arian' logical and ontological categories (books 5 —7) and a comparison between self-love/knowledge and formal aspects of the confession of the mystery of the Trinity (books 8-15). However, this outer layer does not adequately account for the * unity and the coherence of the treatise. On the contrary, the most comprehensive and satisfactory structural, rhetorical and theological description of the De Trinitate results from an inner layer which can be detected throughout the treatise around the theme of knowledge of God. Augustine, in the De Trinitate, implicitly endorses the threefold classical definition of the purpose of rhetoric: teach, move, delight (explicitely mentioned in the De Doctrina Christiana). The outer layer of the De Trinitate, especially the so called 'analogical' line, is meant to entice the interest and the curiosity of the reader, to delight him. Other aspects of the outer layer, especially in the first half of the treatise, have a predominant instructive or polemical function. The deepest thrust of the treatise, however, aims at 'moving' the reader, that is leading him to the visio and frutio of God the Trinity, in whose image he is created. This mystagogical aspect of the rhetoric of the treatise entails its own distinctive delightfulness and eloquence, unfolded through Christology, soteriology doctrine of the Holy Spirit and doctrine of revelation. At the same time, from the vantage point of dilectio, Augustine detects and powerfully describes the epistemological consequences of human sinfulness, thus unmasking the fundamental deficiency of received theories of knowledge. Only dilectio restores knowledge and enables philosophers to yield to the injunction which resumes philosophical enterprise as a whole, namely cognosce te ipsum.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Morrow, Jennifer Kate. "Benedictine spirituality thoughts on God, us, and God with us /". Online full text .pdf document, available to Fuller patrons only, 2003. http://www.tren.com.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Libri sul tema "God"

1

Martin, Christopher. One God - three Gods? Worthing: Churchman, 1986.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Hellman, Miriam. God and the gods. [Washington, DC (2013 Que St., NW, Washington 20009): Prophetic Ministries Publications, 1996.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

One God-- three Gods? Worthing, West Sussex: Churchman Pub., 1986.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Kirsch, Jonathan. God Against the Gods. New York: Penguin USA, Inc., 2009.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Shul'gin, V. V. Gody. Dni. 1920 god. Moskva: Novosti, 1990.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

1884-1943, Shli͡apnikov A. G., a cura di. Kanun semnadt͡satogo goda ; God semnadt͡satyĭ. Moskva: Izd-vo polit. lit-ry, 1992.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Jemiriya, Timothy F. The Yoruba God and gods. Ado-Ekiti [Nigeria]: Petoa Educational Publishers, 1998.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Grant, Robert McQueen. Gods and the one God. Philadelphia: Westminster Press, 1986.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Aslan, Reza. No god but God. New York: Random House Publishing Group, 2005.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Goshen-Gottstein, Alon. Same God, Other god. New York: Palgrave Macmillan US, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-137-45528-4.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Capitoli di libri sul tema "God"

1

Hoffman, Louis, e Juanita Ratner. "God Beyond God". In Encyclopedia of Psychology and Religion, 962–64. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-24348-7_200201.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Hoffman, Louis, e Juanita Ratner. "God Beyond God". In Encyclopedia of Psychology and Religion, 1–4. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-27771-9_200201-1.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Tacey, David. "God after God". In The Postsecular Sacred, 131–50. 1 [edition]. | New York : Routledge, 2019.: Routledge, 2019. http://dx.doi.org/10.4324/9780429260872-8.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Runehov, Anne L. C. "God-Human-God Relationship". In The Human Being, the World and God, 139–65. Cham: Springer International Publishing, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-44392-8_8.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Hibbard, Bill. "Good God, Bad God". In Super-Intelligent Machines, 113–31. Boston, MA: Springer US, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4615-0759-8_8.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Oliver, P. M. "The God of God". In Donne’s God, 168–95. New York: Routledge, 2018. | Series: Routledge studies in Renaissance literature and culture; 43: Routledge, 2018. http://dx.doi.org/10.4324/9781315159812-8.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Moss, David M. "God". In Encyclopedia of Psychology and Religion, 960–62. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-24348-7_265.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Cole, W. Owen, e P. S. Sambhi. "God". In Sikhism and Christianity, 25–49. London: Palgrave Macmillan UK, 1993. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-23049-5_3.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Cave, Peter, e Dan Cohn-Sherbok. "God". In Arguing about Judaism, 11–17. 1. | New York : Routledge, 2020.: Routledge, 2020. http://dx.doi.org/10.4324/9780429319730-1.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Slater, Angus M. "God". In Radical Orthodoxy in a Pluralistic World, 64–110. New York : Routledge, 2017. | Series: Routledge studies in religion ; 62: Routledge, 2018. http://dx.doi.org/10.4324/9781315223216-3.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Atti di convegni sul tema "God"

1

Unknown. "The God". In ACM SIGGRAPH 2004 Computer animation festival. New York, New York, USA: ACM Press, 2004. http://dx.doi.org/10.1145/1186015.1186071.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Gliozzo, Alfio Massimiliano. "The GOD model". In the Eleventh Conference of the European Chapter of the Association for Computational Linguistics: Posters & Demonstrations. Morristown, NJ, USA: Association for Computational Linguistics, 2006. http://dx.doi.org/10.3115/1608974.1608994.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Cuevas, Michael. "God of War 3". In ACM SIGGRAPH 2011 Dailies. New York, New York, USA: ACM Press, 2011. http://dx.doi.org/10.1145/2047493.2047508.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Rifat, Md Rashidujjaman, Jay Chen e Kentaro Toyama. "Money, God, and SMS". In CHI '17: CHI Conference on Human Factors in Computing Systems. New York, NY, USA: ACM, 2017. http://dx.doi.org/10.1145/3025453.3025960.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Brown, Kevin. "God of War III". In ACM SIGGRAPH 2010 Computer Animation Fesitval. New York, New York, USA: ACM Press, 2010. http://dx.doi.org/10.1145/1836623.1836701.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Kačer, Hrvoje. "CHF CASE – 2019. god." In XV Majsko savetovanje: Sloboda pružanja usluga i pravna sigurnost. University of Kragujevac, Faculty of Law, 2019. http://dx.doi.org/10.46793/xvmajsko.153k.

Testo completo
Abstract (sommario):
In this text the authors deal with the latest developments in the Croatian model of solving the so-called CHF case. Unfortunately, the legislator did not do well and failed to see the possibility that, when he had already decided to bring the new normative framework, to predict and to properly regulate in it at least the key legal issues, such as: (no)admissibility of the lawsuit for those who decided to convert, the statutory limitation of the judgment on collective lawsuit and the currency clause relating to the Swiss franc. Instead of preventing reasons for the future lawsuit by the amendment of the Consumer Credit Law, it seems that (whatever it is desired) has come to the contrary. Despite the criticism of the legislator, the authors agree with the current court practice, for which the authors think it might and must (regarding to the highest courts) be much faster, in any case, the waiting for decisions of the Supreme Court of the Republic of Croatia and the Constitutional Court of the Republic of Croatia should be measured in months rather than years. The authors certainly repeat their already stated opinion that in the procedures that are labeled with the CHF case syntax, as a rule, there is no exclusive responsibility, and that is only (above slowness) what should be criticized in the court practice, which has not recognized it.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Brooker, Samuel. "Man proposes, God disposes". In HT '19: 30th ACM Conference on Hypertext and Social Media. New York, NY, USA: ACM, 2019. http://dx.doi.org/10.1145/3342220.3343649.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Thomas, Rhianna. "God Is Half White and Half Brown: Two Children's Metaphors for God". In 2019 AERA Annual Meeting. Washington DC: AERA, 2019. http://dx.doi.org/10.3102/1435121.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Anquetil, Nicolas, Anne Etien, Gaelle Andreo e Stephane Ducasse. "Decomposing God Classes at Siemens". In 2019 IEEE International Conference on Software Maintenance and Evolution (ICSME). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/icsme.2019.00027.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Wang, Fei, e Xuan Zhang. "Does God have many names". In International Academic Workshop on Social Science (IAW-SC-13). Paris, France: Atlantis Press, 2013. http://dx.doi.org/10.2991/iaw-sc.2013.247.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Rapporti di organizzazioni sul tema "God"

1

Taylor, Chasity, e Teri Lopez. God save MacQueen. Ames: Iowa State University, Digital Repository, 2013. http://dx.doi.org/10.31274/itaa_proceedings-180814-737.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Mansour, Hesham. TIME A CREATURE OF GOD. Academic Journal of Scientific Miracles, dicembre 2015. http://dx.doi.org/10.19138/miracles.37.2.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

von Balthasar, Hans Urs. God is his own exegete. Saint John Publications, 2024. http://dx.doi.org/10.56154/nq.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Wüthrich, Annik. Amon, dieu de la ville, dans le chapitre 23 du Livre des Morts. Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, giugno 2021. http://dx.doi.org/10.1553/erc_stg_757951_a.wuetrich_amon_dieu_de_la_ville_dans_le_chapitre_23_du_livre_des_morts.

Testo completo
Abstract (sommario):
Book of the Dead spell 23 aimed to allow the deceased to recover the use of his mouth: therefore, the deceased invokes, among other deities, the “god of the city” as his personal god. However, some copies of the Book of the Dead from the 26th dynasty onwards replace or add to this expression the name of the god Amon. All these papyri clearly or supposedly come from Thebes based on prosopographical and onomastic criteria. This article lists hence these different attestations, seeking to explain this phenomenon, to examine if it extends to other Egyptian cities and to investigate the concept of local gods more generally.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Wüthrich, Annik. Amon, dieu de la ville, dans le chapitre 23 du Livre des Morts. Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, giugno 2021. http://dx.doi.org/10.1553/erc_stg_757951_a.wuethrich_amon_dieu_de_la_ville_dans_le_chapitre_23_du_livre_des_morts.

Testo completo
Abstract (sommario):
Book of the Dead spell 23 aimed to allow the deceased to recover the use of his mouth: therefore, the deceased invokes, among other deities, the “god of the city” as his personal god. However, some copies of the Book of the Dead from the 26th dynasty onwards replace or add to this expression the name of the god Amon. All these papyri clearly or supposedly come from Thebes based on prosopographical and onomastic criteria. This article lists hence these different attestations, seeking to explain this phenomenon, to examine if it extends to other Egyptian cities and to investigate the concept of local gods more generally.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Forsberg, Ellen-Marie, Christin Thea Wathne, Bjørg Aase Sørensen e Migle Gamperiene. Evaluering av tilsynsmetodikken i Arbeidstilsynets God Vakt!-kampanje. Oslo: Arbeidsforskningsinstituttet, 2007. http://dx.doi.org/10.7577/afi/fou/2007/2.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Hutcherson, Robert A. The Vision of Our Founding Fathers: One Nation Under God. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, aprile 1995. http://dx.doi.org/10.21236/ada295687.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Erbach, James G. Spiritual Dormancy: The Strategic Effect of the Depravation of God. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, marzo 2013. http://dx.doi.org/10.21236/ada589202.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Gallien, Max, Umair Javed e Vanessa van den Boogaard. Between God, the People, and the State: Citizen Conceptions of Zakat. Institute of Development Studies, maggio 2023. http://dx.doi.org/10.19088/ictd.2023.027.

Testo completo
Abstract (sommario):
The global pool for zakat – one of the five pillars of Islam mandating an annual payment typically equivalent to 2.5 per cent of an individual’s productive wealth – is estimated to make up between USD 200 billion and 1 trillion. States have long sought to harness zakat for their own budgets – and legitimacy. To date, however, there has been no systematic empirical discussion of how citizens perceive and engage with state involvement in zakat and how they perceive state-run zakat funds. These perceptions and experiences are central to important questions of how we conceptualise fiscal transfers and the relationship between citizens and states: if it is legally treated as one, does zakat function like a tax? Do citizens engage with it differently? Does its formalisation strengthen or undermine the social norms in which it is embedded? This paper provides, to the best of our knowledge, the first comparative analysis of how citizens in Muslim-majority countries conceptualise zakat, attempting to situate it between religion, charity, and the state. We do so in the context of three lower middle-income countries (LMICs) – Morocco, Pakistan, and Egypt – representing variation in state involvement in zakat, relying on nationally representative surveys covering 5,484 respondents, of whom 2,648 reported that they had paid zakat in the preceding 12 months. Despite heterogeneity in state practice across the three countries, and in contrast to our expectations, we find commonalities in how citizens perceive zakat. Across our cases, citizens understand zakat as existing beyond the state, even where the state is involved in zakat administration and enforcement. Rather than viewing it as a legal obligation akin to taxation or merely as a charitable payment, Muslims across diverse religious and institutional contexts predominately conceive of zakat as a form of informal tax, rooted in social pressures and sanctions in the afterlife, but existing beyond the limits of state authority. This has important conceptual implications for the study of public finance, which has been predominately state-centric, while suggesting that there are clear limits to states’ ability to harness zakat payments into public finance systems. It also suggests clear limits to the ability of states to ‘harness’ zakat as a fiscal tool through centralised administration or mandated enforcement.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Gallien, Max, Umair Javed e Vanessa van den Boogaard. Between God, the People, and the State: Citizen Conceptions of Zakat. Institute of Development Studies, agosto 2023. http://dx.doi.org/10.19088/ictd.2023.041.

Testo completo
Abstract (sommario):
Zakat – one of the five pillars of Islam – is an annual obligatory payment, typically equivalent to 2.5 per cent of an individual’s productive wealth, to a set of appropriate recipients, including the poor. The annual global zakat pool is estimated to make up between US$200 billion and 1 trillion. States have long sought to harness zakat for their own budgets – and legitimacy. To date, however, there has been no systematic empirical discussion of how citizens perceive and engage with state involvement in zakat and how they perceive state-run zakat funds. These perceptions and experiences are central to important questions of how we conceptualise fiscal transfers and the relationship between citizens and states: if zakat is legally treated as a tax, does it function like one too? Do citizens engage with it differently? Does its formalisation strengthen or undermine the social norms in which it is embedded? Summary of Working Paper 167.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
Offriamo sconti su tutti i piani premium per gli autori le cui opere sono incluse in raccolte letterarie tematiche. Contattaci per ottenere un codice promozionale unico!

Vai alla bibliografia