Tesi sul tema "Fyrar"

The dissertation deals with the issue of reflection, democracy and educational drama. The overarching aim of the dissertation is to investigate whether educational drama may be perceived as fostering democratic values in the literature and curricula.

The dissertation shows that, based on various different theoretical and philosophical values, an interplay does exist between the goals for an activity and the choice of content and work method, which creates a number of opportunities for reflection in the various different perspectives of educational drama. It also indicates, however, that attitudes towards educational drama shift in the different curricula, where the artistically oriented perspective is the one most sought after. As a result, education in democratic values, which does not necessarily problemize social and political issues, is demanded from educational drama.

The literature analyses made in the dissertation reveal four perspectives. Within the artistically oriented perspective, a democratic potential exists in giving the individual tools with which to learn both how to achieve and to create knowledge. Every performance is a story about life and, for every performance the individual takes part in, his knowledge of art and human problems at different times and in different situations increases.

Within the personal development perspective the individual. acquires tools to understand himself in relation to others and to understand the connection between various dynamic processes occurring at individual, group and community levels. The aesthetic form as well as the participant s' own experience of life gives cause for adaptation and reflection.

The democratic potential contained in the critically liberating perspective are that the individual acquires the necessary tools to investigate both in word and deed power relationships in society and how such power relationships are made apparent in concrete human situations.

The idea of fostering democratic values contained in the holistic learning perspective is characterised by acquiring tools with which to understand the universal human significance behind every problem. In the communicative process, the varying language skills of the individual are developed, skills in which artistic expression is fundamental for understanding complex human situations.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.

Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten.

Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete.

Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.

Innehållshanteringssystem används för att hantera innehåll och det finns många system att välja på. Detta arbete har fokuserat på fyra innehållshanteringssystem för innehåll på webben. Det är systemen Drupal, Joomla, Polopoly och Wordpress. Syftet var att inhämta teoretisk och praktisk kunskap om dessa system och besvara huvudfrågeställningarna om vilka inbyggda funktioner som finns, hur anpassbara systemen är, hur de olika systemen är att arbeta med för en utvecklare och hur anpassade systemen är för webbplatser med mycket trafik.

Det jag kom fram till var att Drupal är ett mycket väl utbyggt och omfattande och anpassbart system där det går att utnyttja mycket tredjepartstillägg och anpassa den efter egna önskemål. Joomla är ett system som innehåller mycket inbyggd funktionalitet och det finns mycket tredjepartstillägg att tillgå, men anpassbarheten är dålig. Wordpress är ett minimalt användarvänligt system som inte innehåller så mycket inbyggd funktionalitet, men som har bra möjligheter att utvidgas med tredjepartstillägg och egenutvecklade. Anpassbarheten är god, men inte lika omfattande som i Drupal. Polopoly är till skillnad från de övriga systemen bara ett ramverk. Själva webbplatsen måste utvecklas från grunden. Polopoly är bra för välbesökta webbsidor som ska skala bra, med mycket innehåll. Anpassbarheten är god, men mycket funktionalitet måste implementeras.

Content Management System is used to manage content and there are many systems to choose from. This work has focused on four content management systems for web content. The systems are Drupal, Joomla, WordPress and Polopoly. The aim was to obtain theoretical and practical knowledge about these systems and answer key questions about the built-in features, how adaptable systems are, how the various systems are working with a developer and how the systems are tailored for sites with heavy traffic.

What I came to was that Drupal is a very extensive and comprehensive and customizable system that can use much additional third-party extensions and adapt it to their liking. Joomla is a system that contains a lot of built-in functionality and there are a lot of third-party extensions available, but adaptability is poor. WordPress is a minimal user-friendly system that does not contain as much built-in functionality, but which has great potential to be extended with third-party extensions and self developed ones. Adaptability is good, but not as extensive as in Drupal. Polopoly is unlike other systems, only a framework. The actual site must be developed from scratch. Polopoly is good for popular Web pages that will scale well, with much content. Adaptability is good, but a lot of functionality must be implemented.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties.

I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk.

Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen.

Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas.

Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap.

Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.

På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser.

Detta examensarbete avser att undersöka konsekvenserna av förändrade materialhanteringsrutiner vid försäljning av morgontidningsprenumerationer. Undersökningen genomförs inom Nerikes Allehanda AB, som är en av Sveriges största landsortstidningar. Försäljningen av prenumerationer inom NA är utkontrakterad till ett externt telemarketingbolag.

Under 2004 genomfördes en omfattande strukturförändring inom prenumerationsfunktionen inom NA. Avsikten var att effektivisera och möjliggöra en förbättrad uppföljning av försäljningen. Det var jag som författare av detta examensarbete som lade grunden och implementerade strukturförändringen. Min roll som upplage- och distributionsansvarig inom NA-koncernen har resulterat i ett direkt ansvar avseende frågor som gäller prenumerationsfunktionen.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för hur säljorganisationen upplever att kontakten med beställarorganisationen avseende materialhantering påverkar försäljningen.

Som empirisk grund i arbetet finns intervjuer genomförda med VD, säljledare samt säljare vid säljbolaget. En morgontidning kan både karakteriseras som produkt och som tjänst. Utgångspunkten för arbetet är tjänstemarknadsföringsperspektivet, och då med tyngdpunkt på kvalitet i tjänstemarknadsföringsprocessen. Den teoretiska grunden baseras på ett antal traditionella tjänstemarknadsföringsmodeller ur den nordiska skolan.

Resultatet av det som framkommit är att det finns mycket små skillnader inom säljorganisationen avseende synen på materialhantering. Ett kontinuerligt arbete med materialhanteringen har en positiv inverkan på försäljningen avseende mjuka faktorer såsom attityder, relationer och beteenden. De viktigaste egenskaperna för att skapa ”integration” mellan NA och säljorganisationen är tillgänglighet och förtroende. Dessa ger en direkt påverkan på säljarnas självkänsla i interaktionen med prenumeranten. Formalisering av arbetsrutiner skapar en struktur som är uppskattad bland säljarna vilket påverkar de kvalitativa aspekterna av försäljningen positivt.

The essence of this assignment is to examine the consequences of changes in the material routines when selling subscription of newspapers. It is a case study carried out within Nerikes Allehanda AB, one of the largest newspapers in Sweden. The division of selling is outsourced to an external telemarketing company.

In 2004 the division of subscription carried out an extensive structural change. The intention was streamlining and to enable improved follow-up off sales. My experience as circulation and distribution manager has made me involved in the work with questions regarding to evaluate and improve operational changes in the material routines.

The purpose of this thesis is to create an understanding of how the external telemarketing company experience that the contact with Nerikes Allehanda differs with changes in the material routines.

As an empirical background are interviews with staff and employees by the telemarketing company. A newspaper subscription can both be categorized as a service and a product. The origin of this thesis is the view of service. Therefore as a theoretical background I have chosen a framework of models from the Nordic school of research in services marketing.

The results of the study points at rather small differences in opinions between the staff and employees by the telemarketing company. To continuously work with the process of material routines seems to have a positive influence on the selling regarding soft factors, as attitudes, relations and behaviour. The most important qualities for creating “integration” between the organizations are access and trust. These factors give direct influence on the seller’s self-esteem within the interaction with the potential customer/subscriber. Standardized working routines create structure which is very much appreciated by the sellers. Which also affect the quality in the selling process in a positive way.

Syfte

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.

För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?

Metod

En metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.

Resultat

Samtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.

Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.

Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare

Ondska kan ta många former vi finner det varje dag i tidningar, på TV och i mötet med andra människor. Var kommer då ondska ifrån? I de fyra världsreligionerna finns det skildringar av ondska som kan tyckas lätta att förstå. Men det finns en djupare förklaring till det som står att läsa. Alla religioner har en uppfattning om etik och moral, om att leva ett gott liv och vad man ska göra för att uppnå det. Likaså har alla religioner exempel i berättelser på hur etik och moral kan ta form. Alla dessa berättelser är viktiga för varje religion och de kan hjälpa till att skildra för den oinsatte hur man förhåller sig till vad som är gott och ont. I judedomen så har man Purim en berättelse om hur judarna undkom ett grymt öde genom att de räddades av en judisk drottning av ett land där man inte tillbad den judiske guden. Islam har berättelsen om Karbala där den modige och rättrådige Husayn kämpade för det som var gott mot den onde och illvillige Yazid där i slutändan ytterst få av Husayns familj och vänner, såväl kvinnor som barn överlevde martyrdöden i öknen vi Karbala. Sedan så har vi hinduismen där den gudomlige Ram ger sig ut på en resa för att rensa världen från ont i Ramayana efter att ha blivit fråntagen sin kronprinstitel av en styvmor med ont uppsåt och slutligen dödar demonen Ravan som handlar endast i själviska syften. Och till sist Buddhismen där den unge prins Siddharta som efter att ha ställts inför den mänskliga verkligheten med ålderdom, sjukdom och död väljer att försöka hitta den rätta vägen och till slut bli Buddha. Genom att användandet av enbart litteratur i undersökningen så har frågeställningen i den här uppsatsen besvarats med slutsatsen att ondskan i dessa berättelser hittar man i okunskap och i brist på hängivenhet och tro. Människan måste rannsaka sig själv för att hitta ursprunget till ondskan och för att kunna bekämpa den. Inte i ett ting eller hos en annan person.

Evil can take many forms. We can find it everyday in newspapers, on TV and in meeting with other people. Where does evil come from, one might ask oneself. In the four world religions there are descriptions of evil that might seem easy to understand. But there is a deeper understanding to what is written. Every religion has a perception of ethics and moral, of living a good life and what you have to do to achieve that life. There are also in every religion stories with examples of how morals and ethics take shape. All these stories are important for each religion and they can be of assistance to describe for the unversed how the religion looks upon the question of what is good and what is evil. In Judaism there is Purim, a story about how the Jews escaped a cruel destiny by being saved by a jewish queen of a country where they didn’t worship the jewish god. Islam has the story of Karbala in which the brave and just Husayn fought for what was good against the evil and malicious Yazid and in which just a few of his family and friends survived martyrdom in the end. And then there is Hinduism and the story of the divine Ram, Ramayana, who embarks on a great journey to purify the world from evil after being bereaved of his crown as crown prince by a stepmother with evil intensions and ultimately kills the evil demon Ravan. And finally we have Buddhism and the story of the young prince Siddhartha who, after being presented to the human reality with agedness, sickness and death, chooses to try to find the right path and who ultimately becomes Buddha. Through literary studies the answer to the question formulation of this essay unfolds and the conclusion that the evil in these stories is to be found in ignorance and in the lack of devotion and faith. And that man must search within herself to find the source of evil and to learn how to fight evil. Not in an object or another person.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Enligt författarna och lärarna är det viktigaste att ett läromedel följer kursplanen och passar alla elever. Lärarna prioriterar även lämpliga arbetsområden. Till största delen använder lärare eget material i undervisningen, vilket beror främst på skolornas ekonomi. Vi kom fram till att utifrån våra granskningsområden så är Bonniers Teknik det bästa läromedlet.

Vi begränsade vårt arbete till fyra granskningsområden, vilket ger möjlighet för andra att analysera läromedlen med utgångspunkt från andra områden. Förslag kan vara hur läromedlen förhåller sig till barn med behov av särskilt stöd, pedagogisk grundsyn, elevuppgifter och instruktioner mm.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.

Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola.

Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer.

En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.