Letteratura scientifica selezionata sul tema "Dokumenta"

Cita una fonte nei formati APA, MLA, Chicago, Harvard e in molti altri stili

Scegli il tipo di fonte:

Consulta la lista di attuali articoli, libri, tesi, atti di convegni e altre fonti scientifiche attinenti al tema "Dokumenta".

Accanto a ogni fonte nell'elenco di riferimenti c'è un pulsante "Aggiungi alla bibliografia". Premilo e genereremo automaticamente la citazione bibliografica dell'opera scelta nello stile citazionale di cui hai bisogno: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver ecc.

Puoi anche scaricare il testo completo della pubblicazione scientifica nel formato .pdf e leggere online l'abstract (il sommario) dell'opera se è presente nei metadati.

Articoli di riviste sul tema "Dokumenta"

1

Bešić, Dejan. "MIKROSERVIS ZA EKSTRAKCIJU TEKSTA IZ WORD I PDF DOKUMENATA". Zbornik radova Fakulteta tehničkih nauka u Novom Sadu 36, n. 07 (4 luglio 2021): 1256–58. http://dx.doi.org/10.24867/13be26besic.

Testo completo
Abstract (sommario):
U ovom radu će biti opisano rešenje ekstakcije teksta iz dokumenata u Word i PDF formatu. Pored same implementacije rešenja, diskutovaće se biblioteke koje su potrebne za ekstrakciju teksta, kao i za konverziju jednog formata dokumenta u drugi. Opisaće se struktura PDF dokumenta, zbog čega su u upotrebi kao i koji su problemi prilikom ekstraktovanja teksta. Problem ekstraktovanja teksta iz Word i PDF dokumenata se svodi na problem ekstraktovanja teksta iz PDF dokumenata.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Ruvčevski, Stefan. "SOFTVERSKI SISTEM ZA OBRADU PRAVNIH DOKUMENATA ZASNOVAN NA TEHNIKAMA SEMANTIČKOG VEBA I MAŠINSKOG UČENJA". Zbornik radova Fakulteta tehničkih nauka u Novom Sadu 36, n. 01 (26 dicembre 2020): 99–102. http://dx.doi.org/10.24867/11be17ruvceski.

Testo completo
Abstract (sommario):
U ovom radu predstavljen je softverski sistem za obradu pravnih dokumenata australijskog saveznog suda. Pomenuti sistem se sastoji iz tri logičke celine: semantički veb, sumarizacija i modelovanje tema. Prva celina predstavlja populisanje ontologije i ekstrak­ciju relevantnih semantičkih veza unutar iste. Druga se zasniva na sumiranju obimnih dokumenata u kratak tekst koji sadrži najbitnije iz originalnog. Treća celina sve dokumente svrstava u definisani broj tema kako bi se korisniku olakšala pretraga relevantnih. Predloženi sistem zasnovan na gore navedenim tehnikama obezbeđuje podršku za semantičku pretragu, kratak opis obimnog dokumenta i prikaz svih dokumenata iste teme.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Ruvčevski, Stefan. "SOFTVERSKI SISTEM ZA OBRADU PRAVNIH DOKUMENATA ZASNOVAN NA TEHNIKAMA SEMANTIČKOG VEBA I MAŠINSKOG UČENJA". Zbornik radova Fakulteta tehničkih nauka u Novom Sadu 36, n. 01 (26 dicembre 2020): 99–102. http://dx.doi.org/10.24867/11be17ruvceski.

Testo completo
Abstract (sommario):
U ovom radu predstavljen je softverski sistem za obradu pravnih dokumenata australijskog saveznog suda. Pomenuti sistem se sastoji iz tri logičke celine: semantički veb, sumarizacija i modelovanje tema. Prva celina predstavlja populisanje ontologije i ekstrak­ciju relevantnih semantičkih veza unutar iste. Druga se zasniva na sumiranju obimnih dokumenata u kratak tekst koji sadrži najbitnije iz originalnog. Treća celina sve dokumente svrstava u definisani broj tema kako bi se korisniku olakšala pretraga relevantnih. Predloženi sistem zasnovan na gore navedenim tehnikama obezbeđuje podršku za semantičku pretragu, kratak opis obimnog dokumenta i prikaz svih dokumenata iste teme.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Pungartnik, Marjan. "Vdor elektronskega dokumenta v literaturo". Organizacija znanja 8, n. 2 (2003): 82–89. http://dx.doi.org/10.3359/oz0302082.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Lepar, Minja. "MODELOVANJE TEMA U TEKSTU NA OSNOVU NASLOVA DOKUMENATA". Zbornik radova Fakulteta tehničkih nauka u Novom Sadu 38, n. 03 (5 marzo 2023): 362–65. http://dx.doi.org/10.24867/22be11lepar.

Testo completo
Abstract (sommario):
U radu je predstavljen pristup za modelovanje tema i klasifikaciju tekstualnih dokumenata. Konkretno, vršena je 1) primena LDA (Latent Dirichlet Allocation) nad tekstom zarad dobijanja tema, pri čemu je evaluacija rađena kvalitativno, kroz semantiku pronađenih tema; 2) klasifikacija dokumenta primenom reprezentacije teksta dobijene kombinacijom tf-idf obeležja i tema izvučenih pomoću LSA (Latent Semantic Analysis); nad ovom reprezentacijom treniran je Naive Bayes klasifikator, a evaluacija je vršena računanjem F-mere, 3) klasifikacija dokumenta primenom tf-idf reprezentacije teksta, gde je eksperimentisano sa treniranjem SVM (Support Vector Machines) i RF (Random Fores) modela; I u ovom slučaju evaluacija je vršena računanjem F-mere.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Filipović, Ana Thea. "Catechetical-pastoral and Ecclesiological Perspectives of the Motu Proprio Antiquum Ministerium of Pope Francis". Bogoslovska smotra 93, n. 1 (2023): 17–38. http://dx.doi.org/10.53745/bs.93.1.1.

Testo completo
Abstract (sommario):
Motuproprijem Antiquum ministerium (Drevna služba) pape Franje od 10. svibnja 2021. godine ustanovljena je laička služba katehete kao trajna služba u Crkvi. Prvi dio rada prikazuje i komentira strukturu i sadržaj navedenog dokumenta. Posebno naglašava važnost katehetâ u povijesti Crkve, razumijevanje katehetske službe, kriterije za pripuštanje u službu i zahtjeve formacije katehetâ koje navodi apostolsko pismo. Drugi dio rada interpretira apostolsko pismo kao osobito priznanje ulozi katehetâ u Crkvi i poticaj daljnjem razvoju katehetske službe, posebno na tragu novijih dokumenata i poticaja crkvenog učiteljstva. Treći dio rada sagledava značenje motuproprija kao doprinos razvoju ekleziologije zajedništva i služenja te izgradnji sinodalne Crkve. U četvrtom dijelu pogled se usmjerava prema implementaciji dokumenta s obzirom na položaj i profil katehetâ u Crkvi u različitim dijelovima svijeta i posebnim prilikama mjesnih Crkava. Metodologija ovog rada je sustavna, pretežito analitičko-interpretativna i kritičko-evaluacijska. Na temelju analize dokumenta, praktičnoteološke kriteriologije i uvida u relevantnu literaturu u članku se na vidjelo iznose katehetsko-pastoralne i ekleziološke perspektive motuproprija Antiquum ministerium.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Dobrivojević, Ivana. "Jugosloveni o siromaštvu 1964. Tragom jednog dokumenta". Tokovi istorije 24, n. 2/2016 (agosto 2016): 199–214. http://dx.doi.org/10.31212/tokovi.2016.2.dob.199-214.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Gogić, Miljan. "Nekoliko kotorskih dokumenta iz druge polovine XIV. vijeka". Miscellanea Hadriatica et Mediterranea 8 (24 marzo 2022): 149–62. http://dx.doi.org/10.15291/misc.3616.

Testo completo
Abstract (sommario):
U rukopisnom zborniku poznatom kao Zbornik porodice Bizanti koji se čuva u Arhivu HAZU u Zagrebu nalaze se djelimično oštećeni prepisi nekoliko isprava iz druge polovine XIV. vijeka, nastalih u kotorskoj kancelariji. Isprava od jula 1356. godine odnosi se na podjelu novca između sinova Tripa Buće i regulisanja njegovih dugova. Dokumenta od 14. aprila i 27. jula 1359. godine govore o imovinskim sporovima između Dome Berislavi i Draga Basilijevog Matei. Pitanjem sklapanja braka i bračne imovine bavi se isprava od 20. marta 1362. godine. Isprava od 6. januara 1371. godine tiče se ustupanja prava na imovinu koju je Mlečanin Filip Bareli stekao u Kotoru.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Matković, Stjepan, e Tomislav Jonjić. "Dva nepoznata dokumenta Ive Pilara iz Prvoga svjetskog rata". Journal of contemporary history 53, n. 1 (1 aprile 2021): 276–316. http://dx.doi.org/10.22586/csp.v53i1.12248.

Testo completo
Abstract (sommario):
Autori se u tekstu bave analizom dvaju novootkrivenih dokumenata koje je sastavio Ivo Pilar za potrebe informiranja visokih austrijskih krugova odlučivanja. Spomenica o novom uređenju Habsburške Monarhije i Rješenje južnoslavenskoga pitanja dio su njegovih napora da u prvoj polovici 1918. predloži promjenu dualističke strukture Austro-Ugarske i istakne rješenja u korist njegove vizije razvitka hrvatskih nacionalnih interesa. Autori navedene dokumente promatraju kroz koncepciju južnoslavenskoga pitanja koje se odnosilo na problem uređenja jugoistočnoga dijela Monarhije i na utjecaje srbijanske države. Posebnu pozornost posvećuju idejama subdualizma i kvadralizma, koje je Pilar sagledavao u kontekstu širih odnosa u Austro-Ugarskoj, napose u vezi s položajem poljskoga pitanja.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Mitić, Dušan. "Mass sports practice and the national strategic documents". Fizicka kultura 73, n. 1 (2019): 120–33. http://dx.doi.org/10.5937/fizkul1901120m.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Tesi sul tema "Dokumenta"

1

Uvarova, Svetlana. "Metaistorija Bulata Okudžavy : obraz dokumenta v romane Putešestvie diletantov /". Stockholm : Univ. Regia Stockholmiensis, 2009. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017397262&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Ouvarova, Svetlana. "Metaistorija Bulata Okudžavy : Obraz dokumenta v romane Putešestvie diletantov". Doctoral thesis, Stockholms universitet, Slaviska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8420.

Testo completo
Abstract (sommario):
This study examines Okudzhava’s depiction of the process of documentalization of the past as a defining feature of the novel Puteshestvie diletantov, giving reason to consider it a form of metahistory, or an artistic statement on the subject of historical knowledge. The image of the document plays a central role in the novel Puteshestvie diletantov. Through it, Okudzhava depicts the process of knowing and (re)creating the past, as well as the process of its deformation, supplementation and modification. In the form of a document, the past finds existence in time and space, finds its author and addressee, and becomes submerged in a constantly changing context. Okudzhava does not contest the truth of the past, but rather problematizes it, immersing the reader in its real element – the narrative one, permeated by the creative will of the individual. Within this element, two juxtaposed narrative streams stand out clearly: the fictional and the documentary, each shaping the picture of the past in different ways. By thematicizing the issue of documents as evidence, Okudzhava at the same time thematicizes the influence of narrativity on the process of our recreation of past events, as well as on the course of these same events. The act of compiling a document and the act of narration appear in the novel as the driving force of the action and are treated by the author of Puteshestvie diletantov as a fully fledged manifestation of human will in History. In this way, the metafictionality of the novel (its thematicization and problematization of various narrative forms) becomes the key to its metahistoricality (the thematicization and problematization of knowledge of the past, the composition of History), inasmuch as History itself is represented here in the form of a narrative stream.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Kotovienė, Danutė. "Dokumento suklastojimo ir disponavimo suklastotu dokumentu tyrimas". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2011. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2007~D_20110709_151626-12416.

Testo completo
Abstract (sommario):
Tobulėjančios informacinės technologijos vis labiau skverbiasi ir į mūsų kasdienybę, plinta atsiskaitymai internetu, pirkimai, sutarčių pasirašymai, patvirtinti elektroniniais parašais, tačiau ant popieriaus ar kitokio pagrindo pagaminti materialūs dokumentai vis dar yra ir bus svarbūs mūsų gyvenime. Jie perteikia įvairius tiek visos valstybės, tiek įmonės veiklos aspektus, taip pat neišvengiami kasdieniniame gyvenime (pinigų banknotai, asmens tapatybės dokumentai, civilinių aktų liudijimai ir kt.). Kai tokia mūsų gyvenimą reguliuojanti dokumentų funkcija, dažnai kyla poreikis ką nors tuose dokumentuose pakeisti siekiant savanaudiškų tikslų, norint nuslėpti klaidas, pasipelnyti, todėl įvairūs dokumentai yra klastojami. Dokumentas – tai fiksuota informacija, nesvarbu, koks jos fiksavimo būdas, ir informacijos laikmenos (grafiniai darbai, atlikti įvairiais būdais: parašyti ranka, išleisti spaustuvėje, išspausdinti rašomąja mašinėle, surinkti kompiuteriu, nupiešti ar nubraižyti, vaizdo ar garso įrašai, kompiuterių informacijos laikmenos, kino ir fotografijos negatyvai, pozityvai ar kiti informacijos masyvai), taip pat bet kokiu būdu ar priemonėmis padarytos tokios informacijos laikmenų kopijos. Nors Lietuvos Respublikos baudžiamojo proceso įstatymai įtvirtina dvi pagrindines dokumentų, kaip įrodinėjimo priemonių, naudojimo formas: a) dokumentus, kaip savarankišką įrodinėjimo formą ir b) dokumentus, kaip daiktus, turinčius reikšmės nusikalstamai veikai tirti ir nagrinėti. Tačiau... [toliau žr. visą tekstą]
THE INVESTIGATION OF CRIMES REFERING TO FORGERY OF DOCUMENTS AND POSSESSION OF FORGED DOCUMENTS Constantly improving informational technologies more and more get into our daily routine: nowadays it is widely spread internet payments, purchases, signing on-line agreements using electronic signatures. However, paper documents or other made of appropriate materials, which have material evidence, still have a very significant impact on our life. Its convey different aspects of states’ public works, which are inevitably in our everyday cares (money banknotes, identity cards, civil acts certificate and etc.). While such significant impact of documents on our life exists, there always be a need to change something in those documents seeking selfish interests, trying to hide mistakes, get rich, therefore different documents are being forged. Document – contains fixed information, do not matter what are the fixing methods and information storages (information was applied using ink, either by hand (to make a hand-written document) or by a mechanical process (such as a printing press, more recently, a printer), it was audio or video recorded, stored in computer, photographed and etc.), as well all the document copies made using any of named above ways. Although laws of penal code of Lithuanian Republic consolidate two main forms of documents, which can be used as a proof: a) documents, as a self-independent form of evidence and b) documents, as an object, which has an importance for... [to full text]
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Barauskas, Vaidas. "Universali dokumentų valdymo sistema mažoms ir vidutinėms įmonėms". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2006. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2006~D_20060112_051047-16407.

Testo completo
Abstract (sommario):
The global network is changing the way every business works. In particular, new networked applications will affect the way in which organizations work with documents. Document management solutions help organizations run smarter and maximize business performance. This document management software was created to help people control and organize all of their work-related documents regardless of whether they exist as an email, a paper copy, a word processing document, an image, or a spreadsheet.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Král, Petr. "Elektronický oběh účetních dokladů". Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2007. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-1717.

Testo completo
Abstract (sommario):
Práce popisuje historický vývoj v oblasti správy dokumentů v prostředí podniku. V kontextu tohoto vývoje jsou představeny dnešní komplexní systémy pro elektronickou správu dokumentů a podnikového obsahu. Zvláštní pozornost je věnována vztahu těchto systémů k legislativě, zaměstnancům a finančně-ekonomickým otázkám spojeným s jejich provozem a pořízením.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Šprta, Vlastimil. "Inteligentní dokument". Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2012. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-219662.

Testo completo
Abstract (sommario):
This diploma thesis, interested in intelligent documents, covers, in its introductory chapters, the basic problematics of inteligent documents. The major part of major part of these theorethical chapters is devoted to the analysis of possible practical applications of certain parts of knowledge management. The second part of the thesis, focused more on a practical usage of intelligent documents, includes the proposition of the actual structure and the realization of the specific intelligent document. This part also includes the evaluation and the examples of the differences between an ordinary electronic document and an intelligent document. The conclusion of the practical part of the thesis is the summary of all the findings concerning the practical implementation of an intelligent document and the evaluation of possible applications, extension possibilities and changes of such intelligent document.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Kažukauskas, Audrys. "Tekstinių dokumentų išsaugojimo ir išrinkimo metodų dokumentų valdymo sistemoje tyrimas". Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2004. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2004~D_20040527_231112-11107.

Testo completo
Abstract (sommario):
Document management systems allow organizations to have greater control over the lifecycle of documents from creation through review, storage, retrieval and dissemination all the way to their destruction. Document management provides greater efficiencies in the ability to classify and reuse information. This document deals with issues of storage and retrieval processes of text documents in document management systems. Main focus is made on choosing an effective document format, means and methods for storing and retrieving documents. The paper suggests using XML as the base document format and relational database management system as backend storage of the document management system. A new modification of the standard Edge method for storing and retrieving XML documents from relational database management systems is introduced and the results of its performance experiment are presented. The experiment proves the performance superiority of the modified Edge method over its standard analogue.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Götze, Marcel. "Personalisierung digitaler Dokumente". kostenfrei, 2006. http://diglib.uni-magdeburg.de/Dissertationen/2006/margoetze.htm.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Ronquist, Martina, e Emil Andersson. "Revisionen som dokument". Thesis, Stockholm University, School of Business, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6424.

Testo completo
Abstract (sommario):

Revisionen är en gedigen process med många och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan också som hjälp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mängd externa intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskränker sig till revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har blivit kritiserad bland annat på grund av dess standardiserade utformning och brist på information. Småföretag är viktiga för samhällsekonomin och dessa är till stor del beroende av lånefinansiering från banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberättelsen vid en kreditbedömning. Uppsatsens syfte är därmed att försöka ta reda på hur en grupp av externa intressenter, kreditgivarna, behandlar revisionsberättelsen i sitt yrkesutövande. Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens analys och slutsatser är genomförd som fyra kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i ett fiktivt företag med en årsredovisning och tillhörande revisionsberättelser anpassade efter uppsatsens syfte. Företaget med årsredovisningen som grund fick genomgå en kreditbedömning hos respondenter på olika storbanker i Sverige. Efter inledande bedömning av räkenskaperna lades isolerat till bedömningsgrunden olika typer av orena revisionsberättelse för att se hur bedömningen påverkades. Slutsatsen är att revisionen i sig har stor betydelse men som dokument är betydelsen inte lika avgörande. Ett tydligt mönster var att om anmärkningen i revisionsberättelsen föll utanför de poster som respondenten såg som viktigast vid kreditgivning behöver en oren revisionsberättelse inte ha någon negativ påverkan vid kreditförfarandet. Anmärkningsvärt var att om en relation finns etablerad med den kreditsökande upplevs informationen i revisionsberättelsen ibland som inaktuell då kreditgivarna redan hade uppmärksammat problemet eller har större förtroende till sina kunder än till revisorn.

Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Persson, Hanna, e Olivia Polanski. "Ett levande dokument". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32196.

Testo completo
Abstract (sommario):
Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat. Analysen av det empiriska materialet har utgått ifrån ett normkritiskt perspektiv där våra begrepp är; profession, normer, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, samt samverkan mellan hem och förskola. Vi har undersökt den tidigare forskning som gjorts kring våra begrepp samt definierat och tolkat begreppen utifrån olika teorier. Vår teoretiska förankring har utgått ifrån det empiriska materialet och de områden som framkommer i vår analys. Vår studie har visat en viss problematik med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Problematiken ligger främst i förskolornas förutsättningar som synliggörs på olika sätt. Tiden, organisationen och de gemensamma diskussionerna kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är påverkande faktorer till arbetet med likabehandlingsplaner.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Libri sul tema "Dokumenta"

1

Radenković, Michael Blagoje. Dokumenta: Originalna dokumenta američke vojne obaveštajne službe. Beograd: Pešić i sinovi, 2022.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Janić, Zoran. Dokumenta imaginarnog. Beograd: Utopia, 2012.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Prostranstvo ėkrannogo dokumenta. Moskva: "Iskusstvo", 1986.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Drobashenko, S. Prostranstvo ėkrannogo dokumenta. Moskva: Iskusstvo, 1986.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Stevanović, Vladimir. Dejan Ećimović: Dokumenta. Beograd: Orion art, 2017.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Pleshkevich, E. A. Osnovy obshcheĭ teorii dokumenta. Saratov: Izd-vo "Nauchn. kniga", 2005.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Mitrović, Momčilo. Tri dokumenta o ibeovcima. Beograd: Institut za noviju istoriju Srbije, 2009.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Popović, Radomir V. Vaseljenski sabori: Odabrana dokumenta. Beograd: Akademija Srpske pravoslavne crkve za umetnosti i konservaciju, 2007.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Mitrović, Momčilo. Tri dokumenta o ibeovcima. Beograd: Institut za noviju istoriju Srbije, 2009.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Pleshkevich, E. A. Osnovy obshcheĭ teorii dokumenta. Saratov: Izd-vo "Nauchn. kniga", 2005.

Cerca il testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Capitoli di libri sul tema "Dokumenta"

1

Buchinger, Jürgen. "Dokumente ohne Geschichte – Geschichte ohne Dokument". In Medienkulturen des Dokumentarischen, 445–58. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-14698-6_22.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Neumann, Karin. "Dokumente". In Systemische Interventionen in der Familientherapie, 19–21. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-46474-8_4.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Holtij, Hans-Jürgen. "Dokumente". In Dokumentenakkreditivgeschäft, 104–233. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-82627-5_3.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Lepper, Herbert. "Dokumente". In Die Einheit der Wissenschaften, 87–247. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83898-8_11.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Wilson, W. Daniel. "Dokumente". In Geheimräte gegen Geheimbünde, 267–356. Stuttgart: J.B. Metzler, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03376-5_7.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Werner, Heinz. "Dokumente". In Basiswissen Außenhandel, 59–62. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08715-9_10.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Werner, Heinz. "Dokumente". In Basiswissen Außenhandel, 51–53. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-05949-1_10.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Rieger, Wolfgang. "Dokumente". In Edition PAGE, 11–22. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-78702-7_2.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Lobin, Henning. "Dokumente". In Informationsmodellierung in XML und SGML, 37–68. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-59604-9_4.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Sachs, Rudolf. "Dokumente". In Leitfaden Außenwirtschaft, 57–63. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-14762-6_9.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Atti di convegni sul tema "Dokumenta"

1

Karčić, Fikret, e Ehlimana Memišević. "Sarajevske rezolucija iz 1941. godine: Tekstualna analiza". In Vrijeme i pamćenje: Muslimanske rezolucije 1941. Bošnjački institut - Fondacije Adila Zulfikarpašića, 2021. http://dx.doi.org/10.52450/zrmr07.

Testo completo
Abstract (sommario):
Cilj ovog referata je izvršiti tekstualnu analizu Sarajevske rezolucije iz 1941. godine na osnovu potpisane verzije koja se čuva u Arhivu Gazi Husrev-begove biblioteke u Sarajevu. Bit će adresirana pitanja: autentičnosti dokumenta, autora, potpisnika, njihove samoidentifikacije i društvenog profila, razloga nastanka dokumenta, adresata, sadržaja (šta dokument kaže, a šta izostavlja), utjecaja dokumenta te šta dokument kaže o vremenu u kojem je nastao.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Matić, Antonija, e Antonio Šabić. "NACIONALNI PLAN OPORAVKA I OTPORNOSTI 2021. – 2026.: BUDUĆNOST I TRENDOVI RAZVOJA KULTURNIH I KREATIVNIH INDUSTRIJA KROZ JAČANJE KAPACITETA I KONKURENTNOSTI". In Europski realiteti. Academy of Arts and Culture of the J. J. Strossmayer University in Osijek, 2023. http://dx.doi.org/10.59014/tdlb8472.

Testo completo
Abstract (sommario):
Pandemija uzrokovana koronavirusom koja je 2020. pogodila Europu izazvala je veliku gospodarsku krizu. Kao odgovor na krizu, Europska komisija osmislila je Mehanizam za oporavak i otpornost. Kako bi iskoristile dio sredstava osiguranih Mehanizmom za oporavak i otpornost, države članice trebaju pripremiti vlastiti Plan za oporavak i otpornost koji čine plan projekata, mjera i reformi. Sektor kulturne i kreativne industrije nalazi se među najteže pogođenima u pandemijskoj krizi. Uzimajući navedeno u obzir, u Nacionalnom planu oporavka i otpornosti osigurano je 250 milijuna kuna za kulturne i kreativne industrije. Cilj je rada prikazati mogućnosti koje će sektoru biti na raspolaganju kroz korištenje bespovratnih sredstava Europske unije namijenjenih bržem oporavku sektora, razvoju konkurentnosti, a time i multipliciranju moći u kulturnom i kreativnom sektoru. U tu svrhu, u ovom radu analiziran je dokument Nacionalni plan oporavka i otpornosti 2021. – 2026. kako bi se vidjelo pomoću kojih provedbenih mjera će se realizirati korištenje predviđenih sredstava. Na temelju analize dokumenta donesen je zaključak o mogućnostima koje će sektoru biti na raspolaganju u cilju kvalitetnije pripreme sektora za javne pozive i programe dodjele državnih potpora. Korištenje bespovratnih sredstava omogućit će razvoj digitalnih kompetencija i novih inovativnih proizvoda i usluga, što će doprinijeti jačanju kulturnog i kreativnog sektora na tržištu. Za potrebe izrade rada korištena je metoda istraživanja za stolom (engl. desk research) relevantne literature – znanstvenih članaka na engleskom, i hrvatskom jeziku te dokumenata Vlade Republike Hrvatske.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Đorđević, Bojan. "Govor književnog lika i govor dokumenta: jedna epizoda iz Proljeća Ivana Galeba". In Desničini susreti 2014. Filozofski fakultet u Zagrebu, FF Press, 2015. http://dx.doi.org/10.17234/desnicini_susreti2014.5.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Jarc Kovačič, Branka, Branka Balantič e Zvone Balantič. "ISO 45001 priložnost za integracijo ergonomije v delovne procese". In Organizations at Innovation and Digital Transformation Roundabout: Conference Proceedings. University of Maribor Press, 2020. http://dx.doi.org/10.18690/978-961-286-388-3.21.

Testo completo
Abstract (sommario):
Postopki za prepoznavanje in zmanjševanje nevarnosti, ki so jim izpostavljeni zaposleni, so do aprila 2018, temeljili na enem od treh sistemov upravljanja: na sistemu upravljanja kakovosti (ISO 9001), sistemu upravljanje okolja (ISO 14001) ali na podlagi referenčnega dokumenta za zdravje in varnost (OHSAS 1800). Novi standard za upravljanje varnosti ISO 45001 temelji na skupnih elementih, značilnih za vse standarde sistemov vodenja ISO in skozi štiri korake »planiraj-izvedi-preveriukrepaj« (PDCA), organizacijam na sistematičen način omogoča prepoznavati tveganja in sprejemanje ukrepov za varne in zdrave delovne razmere. Ključnega pomena za uspešno implementacijo tega pristopa v organizacijo je zaveza in podpora vodstva pri razvoju, vodenju in promociji varnostne politike, ki je usmerjena v preprečevanje poškodb in bolezni ter vodi v proaktivno izboljšanje sistema varnosti in zdravja. Namen prispevka je na primeru pisarniškega dela predstaviti izvajanje programa ergonomije v skladu z zahtevami ISO 45001.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Pašalić Kreso, Adila. "NAPUŠTANJE TEMELJNIH VRIJEDNOSTI ZAVNOBIH-a ETNOPOLITIZACIJOM I SEGREGACIJOM OBRAZOVNOG SISTEMA BIH". In Međunarodna naučna konferencija-75. GODIŠNJICA PRVOG ZASJEDANJA ZAVNOBIH-a: POVIJESNA UTEMELJENOST OBNOVLJENE DRŽAVNOSTI BOSNE I HERCEGOVINE U 20. I 21. STOLJEĆU. Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina, 2019. http://dx.doi.org/10.5644/pi2019.179.17.

Testo completo
Abstract (sommario):
U ovom radu fokus neće biti na iznalaženju novih historijskih dokumenata niti novih dokaza o vrijednostima ZAVNOBiH-a u pogledu obrazovanja i kulturno-prosvjetnog djelovanja u formiranju “novog čovjeka”, “graditelja socijalističkog društva”. Svi važni dokumenti, ili najveći dio njih, već su poznati, sakupljeni i objavljeni i interpretirani. Težište ovog rada će biti više usmjereno ka podcrtavanju i reafirmiranju onih vrijednosti ZAVNOBiH-a koje i danas imaju univerzalni globalni karakter i koje prepoznajemo u dokumentima međunarodnih tijela i organizacija (UN, EU, OECD, UNESCO i sl.) ili u obrazovnim politikama zemalja razvijene demokratije, a koje su kod nas danas marginalizirane ili sasvim napuštene. Paralelno s ukazivanjem na temeljne vrijednosti odgoja i obrazovanja koje nam je ZAVNOBiH ostavio u nasljeđe, referiranjem na nekoliko najvažnijih dokumenata I i II zasjedanja ZAVNOBiH-a (1943–1945) u kojima je trasirana obrazovna politika, novi sistem vrijednosti za koji treba da se zalaže “nova škola” i “narodna prosvjeta”, pokušat ću ukazati na proces praktičnog udaljavanja od njih te na retrogradne tendencije obrazovnih sistema i odgoja mladih generacija u BiH od 1990-tih godina do danas. Kada su u višestranačkim previranjima krajem 1990-tih naglo, čak demonstrativno napuštane vrijednosti ZAVNOBIH-a zagovaranjem novog demokratskog i kapitalističkog društva, vjerovatno je bilo malo onih koji su mogli pretpostaviti da će se desiti nagli povratak, čak sunovrat na “staro”, prevaziđeno i napušteno, i to više od 60-ak godina unatrag. Novonastalo socioekonomsko raslojavanje, stvaranje malobrojne elite bogatih, kapitalistički sistem eksploatacije nezaštićenih radnika, sumnjiva privatizacija društvene i državne imovine, korupcija, korumpirano sudstvo i niz drugi oblika nehumanih društvenih odnosa pojačanih ratnim razaranjima (1991–1995) odrazilo se snažno na bosanskohercegovačko obrazovanje koje je u sebi zrcalilo sve slabosti tog “novog” sistema. Mnogi pokazatelji i istraživački nalazi potvrđuju da je obrazovni sistem BiH danas, u nekim bitnim postavkama, sličniji onom “starom” iz prošlog stoljeća, klasno podijeljenom, segregirajućem i demotivirajućem za narodne mase, koje je svjesno i odlučno napušteno već u toku NOB, nego ciljevima i vrijednostima za koje se zalaže savremena Evropa u prvim decenijama 21. stoljeća.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Samčović, Andreja, Svetlana Čičević e Milkica Nešić. "Bezbednosni aspekti elektronskih ličnih identifikacionih dokumenata nove generacije". In Synthesis 2015. Belgrade, Serbia: Singidunum University, 2015. http://dx.doi.org/10.15308/synthesis-2015-101-106.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Jireček, Miroslav. "Historicko-srovnávací analýza kurikulárních dokumentů dějepisu: výzkumné uchopení problematiky". In 19th Annual Conference of CERA (Czech Educational Research Association). 19. výroční konference České asociace pedagogického výzkumu. Masaryk University Press, 2011. http://dx.doi.org/10.5817/pdf.p210-capv-2012-18.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Kozma, Branislav, e Saša Adamović. "Digitalno potpisivanje dokumenata u lokalnoj mreži sa sopstvenim CA". In Sinteza 2014. Belgrade, Serbia: Singidunum University, 2014. http://dx.doi.org/10.15308/sinteza-2014-652-657.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Dudina, Viktoriia Iurevna. "Otsenka kachestva strategicheskikh dokumentov munitsipal'nykh obrazovanii". In All-Russian scientific and practical conference. Publishing house Sreda, 2019. http://dx.doi.org/10.31483/r-32579.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
10

Francl, Martin. "Autorizácia dokumentov podľa zákona o e-governmente". In Právne rozpravy on-screen II. Belianum. Vydavateľstvo Univerzity Mateja Bela v Banskej Bystrici, 2021. http://dx.doi.org/10.24040/pros.13.11.2020.svp.50-60.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri

Rapporti di organizzazioni sul tema "Dokumenta"

1

Katarina, Axelsson. Klimatkalkylatorn version 2.0: metodbeskrivning. Stockholm Environment Institute, dicembre 2022. http://dx.doi.org/10.51414/sei2022.054.

Testo completo
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
2

Navarro Arancegui, Mikel. Las interrelaciones entre las dimensiones determinates del bienestar. Universidad de Deusto, 2024. http://dx.doi.org/10.18543/rqfz5110.

Testo completo
Abstract (sommario):
Resumen Tras repasar las características que poseen los constructos y los modelos del bienestar y destacar cómo ello afecta a las interrelaciones que se dan entre sus dimensiones, este documento revisa la contribución al análisis de las interrelaciones efectuada tanto por varias corrientes del pensamiento previas a la agenda 2030 (teoría microeconómica neoclásica y ecológica, estudios sobre los objetivos últimos de la política económica, capitalismo comparado y capital territorial, y literatura sobre indicadores), como por la literatura sobre interrelaciones en los Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS). A partir de esas revisiones, el documento reflexiona sobre las consecuencias que, para la construcción de un marco de análisis del bienestar, en el plano regional, se derivan de la toma en consideración de las interacciones (sinergias y contraposiciones) que pueden tener lugar entre las dimensiones y determinantes del bienestar. Laburpena Ongizateari buruzko konstruktuek eta ereduek dituzten ezaugarriak berrikusi ondoren, eta horiek dimentsioen arteko erlazioei nola eragiten dieten nabarmendu eta gero, dokumentu honek berrikusi egiten ditu elkarreraginen ezagutzari bai 2030 Agendaren aurreko zenbait pentsamendu-korrontek (hots, teoria mikroekonomiko neoklasiko eta ekologikoa, ekonomia-politikaren azken helburuei buruzko azterlanak, kapitalismo konparatua eta lurralde-kapitala, eta adierazleei buruzko literatura) eta bai Garapen Jasangarriaren Helburuen interakzioei buruzko literaturak egindako ekarpenak. Berrikuspen horietatik abiatuta, dokumentuak gogoeta egiten du lurralde mailako ongizatearen marko analitiko bat eraikitze aldera, ongizatearen dimentsioen eta determinatzaileen artean gerta daitezkeen elkarreraginak (sinergiak eta aurkakotasunak) kontuan hartzetik eratorritako ondorioez Abstract After reviewing the characteristics of well-being constructs and models and highlighting how this affects the interactions between well-being dimensions, this paper reviews the contribution to the analysis of interactions made by various schools of thought prior to the 2030 Agenda (neoclassical and ecological microeconomic theory, studies on ultimate economic policy goals, comparative capitalism and territorial capital, and literature on indicators), as well as the literature on interlinkages in the Sustainable Development Goals (SDGs). Based on these reviews, the paper reflects on the implications for the construction of an analytical framework of well-being, at the regional level, of taking into account the interactions (synergies and trade-offs) that can take place between the dimensions and determinants of well-being.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
3

Hanjalić, Kemal, Izet Smajević e Mustafa Smajić. BUDUĆNOST POSTOJEĆIH I NOVIH TERMOELEKTRANA U BOSNI I HERCEGOVINI U ENERGETSKOJ TRANZICIJI. Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina, 2021. http://dx.doi.org/10.5644/pi2021.196.00.

Testo completo
Abstract (sommario):
Bosna i Hercegovina prihvata načelno globalna opredjeljenja i proklamovane ciljeve relevantnih međunarodnih institucija (Pariški Sporazum, Evropski Zeleni Plan, i drugi) za prelaz na održivi niskougljenični razvoj baziran na kružnoj ekonomiji neuslovljenoj upotrebom prirodnih resursa, te težnju ka nultoj neto emisiji stakleničkih gasova. U energetskom sektoru to podrazumijeva povećanje energijske efikasnosti, te bezuvjetni prelaz na obnovljive izvore energije i eliminaciju fosilnih goriva. I dok je opšte opredjeljenje nesporno, način i dinamika ostvarenja pojedinih ciljeva u zacrtanom roku do 2050. godine sa najmanje negativnih ekonomskih, socijalnih, sigurnosnih i političkih posljedica predstavlja ozbiljni izazov, posebno u zemljama koje se, kao Bosna i Hercegovina, tradicionalno oslanjaju na sopstveni ugalj kao primarni energent. U cilju doprinosa iznalaženju optimalnih rješenja u energetskoj transformaciji, a u okviru Plana rada za 2019 godinu, Odbor za energiju, energetiku i okoliš (OEEO) Akademije nauka i umjetnosti Bosne i Hercegovine (ANUBiH) u saradnji i uz finansijsku podršku JP Elektroprivreda Bosne i Hercegovine d.d. Sarajevo, je organizovao regionalnno naučno-stručno savjetovanje: Budućnost postojećih i novih termoelektrana u BiH u energetskoj tranziciji, koje je održano 21. 11. 2019. godine u ANUBiH u Sarajevu. Cilj Savjetovanja je bio da nauka i struka, pod pokroviteljstvom i u okviru ANUBiH, u saradnji sa stručnjacima iz EU i Regije razmjene iskustva, stavove i planove o upotrebi uglja i biogoriva u proizvodnji električne i toplinske energije u periodu do 2050. godine. Na Savjetovanju, kojem su prisustvovali predstavnici vlasti i zvaničnih institucija iz BiH, naučni radnici, stručnjaci, menadžmenti elektroprivrednih organizacija iz oba bh. entiteta, je na bosanskom, srpskom, hrvatskom ili engleskom jeziku na prethodno odabrane teme izloženo 15 referata po pozivu. Pored stručnjaka iz BiH, referate su podnijeli i pozvani eksperti iz zemalja EU i okruženja sa elektroprivrednom strukturom i izazovima u toj oblasti sličnim kao što ih ima i BiH, a koje u proizvodnji električne energije karakteriše značajni, ili čak dominantni oslonac na fosilna goriva, naročito ugalj. U referatima su izloženi mogući modeli tranzicije i iskustva iz BiH, Srbije, Grčke, Sjeverne Makedonije, Poljske i Njemačke. Prošireni sažeci i slide prezentacije svih referata na jezicima na kojima su referati izloženi, kao i Zaključci Savjetovanja su sadržani u ovom Posebnom izdanju ANUBiH. Savjetovanje je potvrdilo da je dekarbonizacija elektroenergetskog sektora u EU i Regiji do 2050. godine opravdan, ali i veoma zahtjevan cilj. Svaka država koja se obavezala za takav cilj, mora razviti svoj model održive tranzicije, koristeći vlastito znanje, pomoć eksperata EU, te iskustva i modele drugih. U tom smislu zaključeno je da je veoma važno u što je moguće kraćem roku, u saradnji sa Energetskom zajednicom, detaljno i odgovorno koncipirati razvoj energetskog sektora u Bosni i Hercegovini u tranzicijskom periodu, dajući pritom do znanja Evropskoj uniji, ali i svima drugima, da je Bosna i Hercegovina spremna pratiti i ispoštovati generalno postavljene ciljeve u toj oblasti, uvažavajući pri tom svoju potrebu za energetskom neovisnošću. U tom cilju potrebno je definirati jasnu viziju, sa prohodnim putem do postavljenih ciljeva, uzimajući u obzir sve relevantne direktive i regulativu EU, ali i realne mogućnosti i potrebe Bosne i Hercegovine. Iskustva i poruke izložene u referatima, diskusije tokom Savjetovanja, te saznanja do kojih smo došli, a koji su sumirani u Zaključcima ovog dokumenta, čine korisnu bazu i orijentir za konkretizaciju strategije za aktuelnu tranziciju energetskog sektora BiH.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
4

Pawelleck, Anja, Sabine Reisas e Kerrin Riewerts. Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) – Projekte planen, begleiten, dokumentieren. Kiel: Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, marzo 2020. http://dx.doi.org/10.21941/7jt1-7v14.

Testo completo
Abstract (sommario):
Die vorliegenden Materialien sollen Personen bei der Entwicklung, Durchführung und Bewertung von Projekten im Sinne des Konzepts Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) unterstützen. Sie richten sich damit sowohl an Hochschullehrende, als auch an Hochschuldidaktiker*innen, denen das SoTL-Konzept bereits bekannt ist. Das vorliegende Dokument bestehen aus zwei Abschnitten: Einem Leitfragenkatalog und einem (Selbst-)Bewertungsraster zur systematischen Reflexion und Beforschung der eigenen Lehre. Beide Bereiche beziehen sich auf die unterschiedlichen Phasen eines SoTL-Prozesses und sind jeweils nach den folgenden Kategorien gegliedert: - Phasen des Forschungsprozesses (gelb) - Formale und wissenschaftliche Kriterien (blau) - (Selbst-)Reflexion, ethische Fragen und Einbezug der Studierenden (rot)
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
5

Richardson, Erica. Kluczowe kwestie: czynniki wpływające na stosunek do szczepień ukraińskich uchodźców przebywających w polsce. SSHAP, giugno 2022. http://dx.doi.org/10.19088/sshap.2022.026.

Testo completo
Abstract (sommario):
Uchodźcom z Ukrainy zapewniono bezpłatny dostęp do wszystkich usług służby zdrowia w krajach sąsiednich, w tym do rutynowych szczepień dzieci. Od wszystkich ukraińskich dzieci przebywających w Polsce przez okres dłuższy niż trzy miesiące wymaga się poświadczonego odpowiednim dowodem szczepienia wykonanego zgodnie z ogólnym kalendarzem szczepień obowiązującym na Ukrainie lub w Polsce. Niski wskaźnik szczepień pośród przemieszczających się uchodźców wzbudził zaniepokojenie już w początkowej fazie kryzysu. Niniejszy dokument skierowany jest do działaczy samorządowych, organizacji pozarządowych (NGO) i agencji międzynarodowych wspierających uchodźców w Polsce. Zawiera podsumowanie informacji na temat czynników wpływających na decyzje dotyczące szczepień na obecnym etapie kryzysu, a ponadto strategiczne i praktyczne informacje, które mogą posłużyć do opracowywania planu działania ukierunkowanego na przekonanie ukraińskich uchodźców o celowości rutynowych szczepień. Rozpoczyna się od przedstawienia perspektywy historycznej i postaw społeczeństwa ukraińskiego wobec szczepień rutynowych. Następnie omówiono wpływ kontekstu historycznego na stosunek do szczepień Ukraińców mieszających w Polsce przed wybuchem trwającego obecnie konfliktu (luty 2022 r.) oraz stosunek uchodźców ukraińskich do szczepienia się w Polsce. Na zakończenie, w oparciu o trwające nadal badania, wyjaśnimy, jak niepewność co do długoterminowych planów uchodźców wpływa na ich niechęć do poddawania się szczepieniom. Niniejsze opracowanie zostało sporządzone na zlecenie UNICEF Emergency Response Team (Genewa) przez Ericę Richardson (European Observatory on Health Systems and Policies, London School of Hygiene and Tropical Medicine). Opracowanie zostało zweryfikowane przez Olivię Tulloch (Anthrologica), Marinę Bragę, Tetianę Stepurko (Narodowy Uniwersytet „Akademia Kijowsko-Mohylańska”), Marianę Palavrę (UNICEF) i Sanję Matovic (Euro Health Group). Niniejszy dokument został zredagowany przez Victorię Haldane (Anthrologica). Za jego treść odpowiada SSHAP.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
6

Navarro Arancegui, Mikel. La relación entre el crecimiento económico y la sostenibilidad medioambiental. Una revisión. A cura di Patricia Canto. Universidad de Deusto, 2024. http://dx.doi.org/10.18543/irpj1841.

Testo completo
Abstract (sommario):
Resumen Este documento ha efectuado una revisión de literatura para esclarecer si la salvaguarda del medioambiente requiere actualmente la adopción de políticas de decrecimiento. Tras exponer las visiones de las economías neoclásica y ecológica sobre la relación entre crecimiento económico y sostenibilidad medioambiental y la propuesta de conciliar ambos fenómenos mediante un desarrollo sostenible, se analiza la posibilidad de que el desacople posibilite tal conciliación, desde una perspectiva teórica y empírica. A continuación, se exponen y debaten los tres grandes posicionamientos existentes en la literatura sobre el crecimiento económico: los partidarios del crecimiento, los partidarios del decrecimiento y los agnósticos ante el mismo; y se presentan las políticas que desde esas posiciones se propugnan, bien orientadas a la eficiencia y soluciones técnicas o bien a la suficiencia y cambios en los niveles y patrones de producción y consumo. Finalmente, se apuntan una serie de gaps de la literatura, que convendría corregir para realmente hacer operativas y eficaces las políticas que se proponen. Abstract This paper has carried out a literature review to answer the question of whether safeguarding the environment currently requires the adoption of degrowth policies. After presenting the neoclassical and ecological economic views on the relationship between economic growth and environmental sustainability and the proposal to reconcile both phenomena through sustainable development, the possibility of the decoupling that could make such a reconciliation possible is analysed from both a theoretical and empirical perspective. Next, the three main positions in the literature on economic growth are presented and debated: those in favour of growth, those in favour of degrowth and those agnostic towards it; and the policies advocated from these positions, whether oriented towards efficiency and technical solutions or towards sufficiency and changes in the levels and patterns of production and consumption. Finally, a series of existing gaps in the literature are pointed out, which should be corrected in order to make the policies proposed operational and effective. Laburpena Dokumentu honek literaturaren berrikuspena egin du, gaur egun ingurumena babesteko desazkundeko politikak hartu behar ote diren galderari erantzuteko. Horretarako, lehen-lehenik ekonomia neoklasiko eta ekologikoek hazkunde ekonomikoaren eta ingurumen-iraunkortasunaren arteko erlazioaz duten ikuspegiak azaltzen dira. Ondoren hazkunde ekonomikoa eta ingurumenaren zaintza uztartzen dituen garapen iraunkorra ahalbidetuko lukeen deslotzeko aukera aztertzen da, bai teorikoki eta bai enpirikoki. Jarraian, hazkunde ekonomikoari buruzko literaturan dauden hiru jarrera nagusiak aurkeztu eta eztabaidatzen dira: hazkundearen aldekoak, desazkundearen aldekoak eta hazkundearekiko agnostikoak; eta jarrera horietatik defendatzen diren politikak aurkezten dira, bai eraginkortasunera eta irtenbide teknikoetara bideratuak, bai nahikotasunera eta produkzio eta kontsumo maila eta ereduen aldaketetara zuzenduak. Azkenik, literaturan dauden hutsune batzuk azpimarratzen dira, politikak operatiboak eta eraginkorrak izan daitezen zuzendu beharko liratekeenak.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
7

Schmid, Hansjörg, Julie Dubey, Tatiana Roveri e Amir Sheikhzadegan. Muslimische Seelsorge in Bundesasylzentren. Vertiefte Evaluation des Pilotprojekts. Freiburg (Schweiz): Schweizerisches Zentrum für Islam und Gesellschaft (SZIG), Freiburg, 2023. http://dx.doi.org/10.51363/unifr.szigs.2023.008.

Testo completo
Abstract (sommario):
Das Staatssekretariat für Migration (SEM) hat das im Frühjahr 2021 begonnene Pilotprojekt für muslimische Asylseelsorge bis Ende 2022 verlängert. Auf der Grundlage einer vertieften Evaluation durch das Schweizerische Zentrum für Islam und Gesellschaft (SZIG) der Universität Freiburg soll geprüft werden, wie sich muslimische Seelsorge dauerhaft einführen lässt. Das Ziel dieser Evaluation, die im Zeitraum von Juli bis Oktober 2022 realisiert wurde, war es, herauszufinden, wie sich die muslimische Seelsorge seit der letzten Evaluation entwickelt hat. Zudem war die Studie damit beauftragt, auch die im Januar 2022 eingeführte muslimische Seelsorge im Tessin zu evaluieren. Derzeit sind sechs muslimische Seelsorgende mit einem Stellenumfang von insgesamt 315% in elf Bundesasylzentren (BAZ) in den Asylregionen Westschweiz, Zürich, Ostschweiz sowie Tessin und Zentralschweiz im Einsatz. Die formativ angelegte qualitative Evaluation basiert auf Interviews und Hearings mit insgesamt 18 Personen (Seelsorgende, Verantwortliche P&A, SEM- Verantwortliche) sowie auf neuer wissenschaftlicher Literatur, Medienberichten und weiteren Dokumenten. Sie nimmt Bedürfnisse, Potenziale und Interaktionen unterschiedlicher Stakeholder in den Blick. Ein besonderes Augenmerk richtet sich dabei auf die Weiterentwicklung des Pilotprojekts im Jahr 2022. Die Studie kommt zum Schluss, dass sich die Befunde der letzten Evaluation bestätigen lassen und dass mit der zunehmenden Etablierung der muslimischen Seelsorge in den BAZ eine bessere Kooperation mit anderen Diensten in den Zentren wie auch eine grössere Wertschätzung dieser Dienstleistung von anderen Akteuren vor Ort einhergeht. Die Seelsorgenden begleiten die Gesuchstellenden, hören ihnen bei psychischen Belastungen oder gesundheitlichen Problemen zu, trösten sie in schwierigen Lebenssituationen, nehmen ihre religiösen Anliegen wahr und ermöglichen einen kultursensiblen Umgang mit einschneidenden Ereignissen in den BAZ. Darüber hinaus nehmen sie als Respektspersonen eine Mediationsrolle ein und tragen zur Vorbeugung von Konflikten bei. Muslimische Seelsorge erweist sich damit als wichtige Ressource, von der nicht nur die Gesuchstellenden, sondern auch die BAZ als ganze profitieren. Mehrere Befragte bekundeten, dass die muslimische Seelsorge nicht mehr aus den BAZ wegzudenken ist. So wurde in einem Fall auch das Angebot der muslimischen Seelsorge infolge einer Initiative des Betreuungspersonals auf ein weiteres BAZ ausgeweitet. Darüber hinaus konnte im zweiten Projektjahr die interreligiöse und interprofessionelle Zusammenarbeit mit den christlichen Seelsorgenden sowie mit dem Betreuungs-, Gesundheitsund Sicherheitspersonal vertieft werden. Der Quervergleich zeigt, dass die muslimische Seelsorge in den BAZ, in denen sie schon länger angeboten wird, besonders gut verankert ist. Im Tessin, wo erst Anfang 2022 ein muslimischer Seelsorgender seine Tätigkeit aufgenommen hat, besteht noch Bedarf an Information, Austausch und Rollenklärungen. In der Deutschschweiz arbeitet das SEM mit dem Verein QuaMS (Qualitätssicherung der Muslimischen Seelsorge in öffentlichen Institutionen) zusammen, der als Fachstelle an der Schnittstelle von öffentlichen Institutionen, Kanton und Religionsgemeinschaften breite Anerkennung geniesst. Aufgrund der Massnahmen zur Qualitätssicherung sowie der Supervisions- und Weiterbildungsmöglichkeiten für die Seelsorgenden im Rahmen von QuaMS ergibt sich hier ein Mehrwert, der in den anderen Sprachregionen so nicht gegeben ist. Die Evaluation empfiehlt mit Nachdruck eine Verstetigung des Pilotprojekts und schlägt einige Massnahmen zu deren Optimierung vor. So soll die strukturelle Verankerung und die Unabhängigkeit der muslimischen Seelsorgenden gestärkt werden. Dabei soll auch die spezifische Situation in den verschiedenen Sprachregionen berücksichtigt und der Austausch zwischen diesen intensiviert werden. Muslimische und kantonale Akteure in der Westschweiz sollen ermutigt werden, aufbauend auf dort vorhandene Kompetenzen eine analoge Organisation zu QuaMS zu schaffen. Ausserdem empfiehlt die Evaluation, ein besonderes Augenmerk auf die Diversität in den Seelsorgeteams zu richten, was Geschlecht, Sprachkenntnisse und konfessionelle Profile betrifft. Weiterbildungen für die Seelsorgenden sollen sich allgemeinen Herausforderungen im Zusammenhang mit Flucht und Asyl widmen, aber auch spezifischen Fragen Raum geben, die die kulturellen Kontexte und religiösen Ressourcen von Gesuchstellenden muslimischen Glaubens betreffen. Schliesslich sollen die Verantwortlichen der BAZ den Austausch mit allen Seelsorgenden intensivieren und im Rahmen von Workshops die Teamentwicklung vorantreiben. Aufgrund des anhaltend hohen Bedarfs soll auch geprüft werden, ob eine Erhöhung des Zeitbudgets der Seelsorgenden bzw. eine Anstellung weiterer Seelsorgender sowie eine Ausweitung auf weitere BAZ möglich ist.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
8

Njå, Ove, e Kirsti Russell Vastveit. Norske kommuners planlegging, gjennomføring og bruk av risiko- og sårbarhetsanalyse i forbindelse med samfunnssikkerhetsarbeidet. University of Stavanger, ottobre 2016. http://dx.doi.org/10.31265/usps.164.

Testo completo
Abstract (sommario):
I prosjektet; «Helhetlig ROS-analyse i norske kommuner» analyserer vi hvordan kommuner utvikler, bruker og oppdaterer ROS-analyser og risikoforestillinger i sitt samfunnssikkerhetsarbeid. Det legges vekt på hvordan kommuner integrerer ROS-arbeidet og risikoforestillinger i eksisterende plan- og arbeidsprosesser. Hvilke utfordringer opplever kommunene i dette arbeidet? Etter å ha jobbet med risiko og sikkerhet i mer enn 20 år, og en vesentlig del av disse opp mot kommuner, er det etter vårt syn et gjennomgående trekk at kommunalt ansatte som jobber med sikkerhet og beredskap har stor skepsis til akademikere på dette feltet. Den teoretiske «verden» er ikke i stand til å kommunisere med den praktiske og vice versa. Denne utfordringen mener vi står sterkt også i dag, og dermed ble det i prosjektet viktig å finne ut hvordan begrepene ble brukt i kommunene. Hvor kritiske er begrepene for omfanget av bruken av analysene? Står vi ved et markant skille nå med innføring av ny veileder for helhetlig ROS-analyse i kommuner? Eller, er arbeidet omkring samfunnssikkerhet og beredskap fastnet i en praksis uten påvirkning fra ROS-analyse? Datamateriale fra 26 kommuner er inkludert i studien. Kommunene dekker alle landsdelene og de har varierte demografiske og geografiske profiler. Blant deltagerne er kommuner med storulykkesindustri, større bykommuner, mindre øykommuner og grensekommuner. Opptil fem personer med ulikt ansvar for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet er intervjuet i hver kommune. En viktig del av prosjektet er forholdet mellom ROS-analyser på ulike forvaltningsnivåer, hvordan ROS-analysene kommuniserer risikoforestillinger og hvordan kommunene kan bygge på og hente innspill fra hverandre i ROS-analysearbeidet. Siden 2010 har Lov om kommunal beredskapsplikt, sivile beskyttelsestiltak og Sivilforsvaret (sivilbeskyttelsesloven) og underliggende Forskrift om kommunal beredskapsplikt stilt krav til kommunenes ROS-analyse og samfunnssikkerhetsarbeid i stort. Likevel er det ikke opplagt hva det innebærer. Forskriften snakker om begreper og konsepter som; - Jobbe systematisk og helhetlig med samfunnssikkerhet; - Forankring i kommunestyret; - Eksisterende og fremtidige risiko- og sårbarhetsfaktorer; - Særlige utfordringer; - Langsiktige mål, strategier, prioriteringer og plan for oppfølging av samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet; - Vurdere forhold som bør integreres i planer og prosesser; og - Overordnet beredskapsplan. Det stiller store krav til kommunens ansattes kunnskap og kompetanse til å fortolke hva alle disse konseptene skal bety for kommunen og hvordan ansatte skal jobbe med kravene. Her ligger kjernen av vår studie. Studien vår viser at det legges betydelig med ressurser og arbeid ned i kommuners helhetlige ROS-analyser, samfunnssikkerhets og beredskapsarbeid. Risikoinformert styring og risikotenkning er en krevende filosofi, hvor det forutsettes at de ansatte med ansvar for kommunens systemer og samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet har høy kompetanse på området. I kommunene som deltok i studien synes det å være enklere for kommunene å konkretisere hvordan de arbeidet med beredskap enn med samfunnssikkerhet. Kommunene hadde i varierende grad oversikt over hvordan beredskapsarbeidet var satt i system på tvers av etater. Materialet ble analysert ut fra fire forhold: - Begrepsforståelser og bruk av begreper for å uttrykke samfunnssikkerhet - Planlegging og gjennomføring av ROS-analyseprosesser - Presentasjon av resultater fra ROS-analysearbeidet - Implementering av analyseresultatene i kommunens aktiviteter Datamaterialet viser at kommunene og de fleste respondentene våre er i liten grad bekymret over begrepene de bruker. I hovedsak er det risiko, ROS-analyse (eller andre koplinger av ROS), hendelser, akseptkriterier, beredskap, kriseplaner og tiltak som er konseptene i bruk. Usikkerhet var et begrep som fulgte med, men det var i liten grad reflektert over utover at det var en egenskap med hele ROS-analyseprosessene. Samfunnssikkerhet, ytelse av beredskapstiltak, sårbarhet, resiliens, barrierer, system er begreper som får lite eller ingen omtale i kommunenes befatning med samfunnssikkerhet og beredskap. Kommunene er veldige instrumentelle i arbeidet med å utvikle produktene (helhetlig) ROS-analyse og beredskap- og kriseplaner. Beslutningsprosessene som den helhetlige ROS-analysen er en del av, trekkes ikke frem som førende for hvordan ROS-analyser og samfunnssikkerhetsarbeidet gjøres. Fylkesmannen sin rolle som pådriver, rådgiver og tilsynsmyndighet var for de aller fleste kommunene beskrevet med positive fortegn. Alle analysene vi har hatt tilgang til er utført som grovanalyser (hazid-gjennomganger, scenariobeskrivelser, gruppediskusjoner), men med relativt små variasjoner innenfor hvordan risiko måles og uttrykkes. Enkelte kommuner inspireres av innholdet i FylkesROS-analyse eller Nasjonalt Risikobilde, mens andre har et større fokus på lokale forhold og hendelser. I forbindelse med bruk av tiltak fra helhetlig ROS-analyse var det en klar trend at kommunene synes det var vanskelig å sikre implementering av tiltak. Dette skyldes blant annet at det var utfordrende å sikre at den ansvarlige etat tok ansvar for tiltak, at beredskapskoordinatorer ikke anså tiltak som skulle implementeres i enkeltetater som sitt ansvar og at kommunene i mange tilfeller ikke hadde midler til gjennomføring av tiltak. Problemet kan trolig også spores til at helhetlig ROS-analyse ikke var et dokument som var i aktiv bruk i hverdagen til kommunenes ansatte, og som det i de fleste tilfeller ikke ble laget aksjonsplaner for å følge opp. På tiltakssiden var det også tydelig at flere kommuner gjorde det vanskelig for seg selv, ettersom de beskrev svært generelle tiltak i rapportene sine, tiltak som egentlig var på plass i den ansvarlige etat og som var dekket av andre internkontrollrutiner, eller som andre offentlige etater var ansvarlige for. Kommunene i prosjektet hadde i varierende grad koblet beredskapsplanene sine opp mot de helhetlige ROS-analysene. En annen utfordring i forbindelse med «bruk» til beredskapsplanlegging var at kommunene ikke var sikre på hvordan dette skulle tolkes. Skulle man lage øvelser basert på hendelsene som var brukt i helhetlig ROS-analyse, skulle det lages tiltakskort som passet til scenarioene i helhetlig ROS-analyse? Enkelte kommuner hadde inkludert hendelser fra helhetlig ROS-analyse i beredskapsplanverket sitt, mens andre hadde fokusert mer på felles kapasiteter i helhetlig ROS-analyse. Å se sammenhengen mellom helhetlig ROS-analyse og beredskapsplanlegging var et vanskelig tema for kommunene. Beredskapsanalyse og vurdering av «godheten» av beredskapstiltak er også en stor utfordring. Den største utfordringen og det viktigste funnet som har kommet fram gjennom studiet er at prinsippene i risikobasert styring er nærmest fraværende i kommunene. Funksjonelle krav til sikkerhet mangler, en levende diskusjon om samfunnssikkerhet og beredskap mangler, og analysene brukes i svært liten grad. ROS-analyse og intensjoner om risikobasert styring har vært i norske kommuner i mer enn 20 år, og basert på dette mener vi at det er kompetanse og reguleringsregimet det må gjøres noe med, heller enn å innføre nye veiledere og tilsynsaktiviteter. Ansvaret for kommunens samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeid må knyttes opp mot spesifikk kompetanse. Det krever at kommunene endrer praksis på i den administrative ledelsen og virksomhetene som eier systemene, tjenestene og aktivitetene, så vel som i kommunikasjonen mellom administrativ og politisk ledelse når det gjelder samfunnssikkerhet og beredskap. Vi mener at politikeren fra bykommune 1 langs kysten i Nord-Norge illustrerer behovet på en betegnende måte: «Veldig få i beredskapsrådet har lest dokumentene. I vårt fylke tror jeg vi er noen av de som har kommet lengst, og det sier etter mitt skjønn sitt». «Vi må involvere oss på et mye tidligere stadium. Skaffe oss oversikt over hva som er beredskapsplanene, og hvor flaskehalsene er. Det tror jeg at jeg deler med veldig mange. Vi strykes med hårene i alt for stor grad. Vi får for mye ros.»
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
9

Lurralde garapenerako metodologia eta metodoa. Ikerketa-ekintzaren bidez eraginkortasuna eta demokratizazioa bateratzeko ikasketak. Universidad de Deusto, 2023. http://dx.doi.org/10.18543/sqkj8107.

Testo completo
Abstract (sommario):
Mundu mailan lurralde guztiak erronka konplexuei -eta horien artean larrialdi klimatikoari- aurre egin nahirik dabiltzan une honetan, nabarmendu egin da gizarte eraldaketa sakonen beharra. Horrez gain, eraldaketa horiek izaera demokratizatzailea duten prozesuen bidez egiteko beharra ere areagotzen ari da. Koaderno honek azaltzen du Gipuzkoako Foru Aldundia bezalako probintzia mailako gobernu batek ekintza ikerketarekiko apustua egin duela eraldaketa prozesu horiei aurre egiteko, aldi berean demokratizazioan sakonduz. Zehazki, metodologia (egiten denaren printzipio filosofikoak) eta metodoa (benetan egiten dena) aurkezten dira dokumentu honetan. Hauen analisiak ondorengoak nola egin ikasteko aukera ematen du: Eraldaketa prozesuak garatzeko moduen inguruko ikuspegi desberdintasunak gainditzen lagunduko duten bisio partekatua eta akordioak eraiki Estrategiak garatzeko orduan plangintzan oinarrituriko ikuspegiak alde batetik eta ikasketan eta negoziazioan oinarritutakoak bestetik malgutasunez orekatzen dituzten lan-metodologia eta metodoak definitu Fazilitazioa erabili eraldaketa sozialeko prozesuak esanguratsuak izan daitezen eragile guztientzat, baita prozesuari denbora gutxi eskaini diezaieketen lurralde-eragileentzat ere Kudeaketa emozionala ahalbidetzen duten hausnarketa prozesuak integratu Aurrekoak lankidetzazko gobernantzaren aldeko apustua egin nahi duten gobernu, ikerketa institutu edo beste mota bateko entitateentzat interesgarriak izan daitezkeen ikasgaiak dira.
Gli stili APA, Harvard, Vancouver, ISO e altri
Offriamo sconti su tutti i piani premium per gli autori le cui opere sono incluse in raccolte letterarie tematiche. Contattaci per ottenere un codice promozionale unico!

Vai alla bibliografia