Tesi sul tema "Bohus"

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.

Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat. Detta leder till problemformuleringen Hur påverkas VDs bonus av förändringar i företagets prestation i de stora svenska börsbolagen? Syftet med studien är att förklara hur sambandet ser ut mellan VDs bonus och företagets prestation.

I den teoretiska referensramen belyser vi de problem som kan uppstå mellan ägare och VD och hur deras relation kan se ut.  Agentteorin fokuserar på ekonomiska incitament till skillnad från stewardshipteorin som lägger fokus på icke-ekonomiska incitament. Vidare visar vi på anledningar till varför bonus används och vad denna syftar att uppnå. Samt vilka olika former som bonusersättningen kan anta. Kortsiktiga incitament är främst den årligt förekommande rörliga ersättningen, medan optioner i olika former är vanligt förekommande som långsiktiga incitament. Slutligen presenterar vi det viktiga avsnittet om tidigare forskning inom bonusområdet och visar att meningarna är delade såväl om bonusens nytta som om dess effekter. Dock verkar många forskare anse att någon form av samband finns mellan VDs bonus och företagets prestation. Genom att belysa andra forskningsresultat sätter vi vår egen undersökning i ett större perspektiv, tidigare forskning blir en grundsten, samt att detta hjälper oss att motivera valet av undersökningsmetod och variabler.

Då vi utgår från en positivistisk kunskapssyn angriper vi problemet med ett deduktivt angreppssätt. Genom en kvantitativ metod undersöker vi en population på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Genom regressionsanalys testas fem olika hypoteser angående sambandet mellan ersättning och prestation.

Resultaten visar att det finns svaga positiva samband mellan VDs rörliga ersättning och företagets prestation, samt att dessa samband blir något tydligare när optionsprogrammen tas med som dummyvariabel. Däremot varierar graden av samband mycket mellan olika år varför det inte går att se någon trend över hur detta samband utvecklas över tiden.

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats.

Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program.

Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram.

Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram

Background: The theater market has matured – supply now exceeds demand. Government funds are on a decrease, replaced by other means of financing. The city of Stockholm will be introducing a bonus system that will benefit independent theater groups that succeed to increase their revenue and attendance. Hence, the audience will play an even greater role, a tendency some free theater groups come to terms with by interacting with the audience to create value.

Thesis statement: What factors lead to the long-term survival of the independent theater groups, allowing them to benefit from the imminent bonus system?

Purpose: To analyze and evaluate the marketing strategies of the independent theater groups, in reference to their capability of long-term survival through value creation along with the audience, thereby increasing attendance and ticket revenue.

Methodology: The study combines quantitative and qualitative approaches and methods. Interviews were conducted with the producers at three independent theater groups in the city of Stockholm. The questionnaire was answered by 90 members of the independent theater group audience.

Areas of theory: Value creation, marketing communication and customer characteristics.

Results: There is a lack of coherence between the marketing strategies of the independent theater groups and the characteristics of the audience. Hence, the independent theater groups are currently facing poor conditions for long-term survival through growth in audience and revenue. However, if the strategies are adjusted to the audience’s inclination to participate in the value creation, the conditions may improve.

Conclusions: The important factors leading to long-term survival of the independent theater groups, thereby increasing audience participation and ticket revenue, are: ”Co-production of values”, ”Enabling” and ”Word of mouth”. Co-production of value must however not apply to the artistry, since the audience seems to guard artistic freedom.

Bakgrund: Teatermarknaden har mognat – utbud övergår efterfrågan. Bidragen minskar till förmån för en breddad finansiering. Ett bonussystem ska införas i Stockholms stad, vilket kommer att gynna fria teatergrupper som ökar sina intäkter och sitt publikantal. Publiken spelar således en allt viktigare roll och vissa fria teatergrupper försöker hantera detta genom att värdeskapa i interaktion med publiken.

Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att fria teatergrupper ska överleva långsiktigt och sedermera gynnas av det förestående bonussystemet?

Syfte: Att analysera och utvärdera fria teatergruppers marknadsföringsstrategier med avseende på deras förutsättningar att överleva långsiktigt genom att värdeskapa med publiken och på så sätt öka sitt publikantal och sina biljettintäkter.

Metod: Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa ansatser och metoder. Intervjuer har genomförts med producenterna för tre fria teatergrupper i Stockholms stad och enkätundersökningar har genomförts med totalt 90 personer i de fria teatergruppernas publik.

Teoriområden: Värdeskapande, marknadskommunikation och kundegenskaper.

Resultat: Studien visar att de fria teatergruppernas publik är villig att skapa värde tillsammans med teatergrupperna. Såtillvida har de fria teatergrupperna goda förutsättningar att överleva långsiktigt genom att värdeskapa med sin publik. Det råder dock brist på överensstämmelse mellan de fria teatergruppernas strategier och publikens egenskaper. För att uppnå långsiktig överlevnad genom att öka sitt publikantal och sina biljettintäkter måste de fria teatergrupperna anpassa sina strategier till publikens vilja att deltaga i värdeskapandet.

Slutsats: De faktorer som är viktiga för att de fria teatergrupperna ska överleva långsiktigt och sedermera gynnas av det förestående bonussystemet är ”samproduktion av värde”, ”möjliggörande” och ”word-of-mouth”. Samproduktionen av värde bör dock inte gälla den konstnärliga verksamheten, då publiken tycks värna den konstnärliga friheten.

Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkställande direktörer och andra chefer har på senare tid fått allt större plats i media. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall även analysera om det finns samvariation mellan bonusprogram och företagens resultat.

Uppsatsen bygger på en skrivbordsundersökning där vi studerat nitton företag på Large Cap listan. Då möjligheten att studera samtliga företag på Lage Cap listan är för omfattande, valde vi att hålla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femårsperiod för att på så vis få en större förståelse om hur det ser ut över tiden.

Vi har valt att använda oss av teorier som är inriktade på att besvara hur en ledare motiveras av bonus. Initialt har vi beskrivit bakgrunden och olika former av belöningssystem samt varför man använder sig av dessa. Genom att titta på Agentteorin och Stewardshipteorin behandlar vi motivationen hos ledare. Vi använder oss även av Herzbergs arbetsmotivationsteori, förväntansteorin och drivkraftsteorier, för att på så sätt få en större förståelse. Vi för även en diskussion om de etiska och moraliska aspekterna i denna fråga samt omvärldens påverkan och i synnerhet konjunkturens effekt på företagens resultat.

Efter genomförd kartläggning och analys har vi i uppsatsen kunnat dra slutsatsen att bonus används av de flesta företag. Hos våra studerade företag är det bara fem företag som inte använder sig av bonus. I kartläggningen av bonusens uppbyggnad, kan vi se att de flesta företagen baserar sin bonus på resultatet. På frågan om det finns samvariation mellan bolagens resultat och bonus blir svaret i de flesta fall givet, då bonusen baseras på resultatet finns givetvis också en samvariation dem emellan. Hos de företag som inte använder sig av resultatbaserad bonus har vi sett att bonusen också där har följt resultatutvecklingen väl.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att ta reda på ifall det är förenligt med lagen att använda sig av artistskatt (A-SINK) på signing bonus trots att spelaren i fråga tänker stanna i landet i mer än sex månader. Vi vill också utreda om det i så fall är möjligt att betala ut en stor signing bonus till spelaren istället för högre lön. Våra frågeställningar blir således:

Kan man tillämpa artistskatt på signing bonus när en spelare går från en utländsk till en svensk klubb?

Är det möjligt för klubbarna att betala ut en stor signing bonus och inte betala ut lön?

Metod

Vi har baserat uppsatsen på kvalitativa intervjuer samt studier av lagtext, förarbeten, rättsfall och relevant litteratur. Intervjuerna är genomförda med låg grad av strukturering och standardisering. Vi har dock använt oss av ett antal huvudfrågor i samtliga intervjuer. I urvalet av intervjuobjekt har vi valt att prata med personer som kan tänkas ha olika åsikter om hur lagen ska tolkas. Därför har vi intervjuat representanter från både klubbar och Skatteverket.

Resultat och slutsatser

En spelare som går från en utländsk till en svensk klubb kan bli beskattad med A-SINK (15 %) på den signing bonus han erhåller från den svenska klubben. Reglerna i A-SINK är egentligen utformade så att det bara är under en sammanlagd period på sex månader som en spelare kan stanna i landet utan att behöva betala kommunal och statlig skatt på sin ersättning. Trots det kan en spelare som skriver på ett kontrakt som sträcker sig längre tid än dessa sex månader ändå bli beskattad med A-SINK på sin signing bonus.

Det som gör detta möjligt är att Skatteverket endast ser till spelarens skattskyldighet vid den tidpunkt han får ersättningen. Spelaren måste då vara begränsat skattskyldig för sina inkomster från Sverige och ersättningen måste dessutom härröra från idrottslig verksamhet som kommer att utföras i landet.

Då A-SINK är betydligt mer förmånlig än den ordinarie skatt som utgår på ersättningar i Sverige finns risken att klubbar kan försöka betala ut hela ersättningen till spelaren genom en signing bonus. Skatteverket skulle dock troligtvis inte godkänna att en klubb betalar ut en hög signing bonus för att sedan inte betala ut någon lön. Utbetalningen och lönekostnaden måste stå i proportion till varandra. Fallet med fotbollsspelaren Anders Svenssons övergång från Southampton till Elfsborg visar att det kan skilja ganska mycket mellan dessa betalningar utan att det anses vara oproportionerligt. Vad som är proportionerligt kan egentligen bara avgöras i ett prejudicerande domstolsfall. Så länge Skatteverket anser att klubbarna håller sig inom gränserna så kommer detta inte att prövas.

Aim

The aim with this study is to find out if it is within the regulations of the law to use tax for artistes (A-SINK) on signing bonus considering that the player are going to stay more than six months in the country. We would also like to investigate if it is possible to pay a large signing bonus to the player instead of a higher salary. That’s why our questions are:

Is it possible to apply tax for artistes on signing bonus when a player goes from a foreign to a Swedish club?

Is it possible for the clubs to remove the salary cost by paying a large signing bonus?

Method

We have based this study on qualitative interviews and studies of pre work and textures of the law. We have also used legal cases and relevant literature. The interviews are made with a limited extent of structure and standardization. We have despite this used a number of main questions in all interviews. We have looked for persons that might have different opinions about how the law should be interpreted when we decided which people to interview. Therefore we chose to interview people from both the teams and the Swedish Tax Agency.

Results and conclusions

A player that moves from a foreign club to a Swedish club can get the signing bonus that he receives from the Swedish club taxed with tax for artistes (15 %). The rules in tax for artistes is in fact formed so that it is only for a total period of six months that a player can stay in Sweden without paying local and national tax on his income. Despite this a player can get his signing bonus taxed with tax for artistes when he signs a contract that stretches for a longer time than six months.

The thing that makes this possible is that the Swedish Tax Agency only looks at the obligation for the player to pay tax by the time he receives the payment. The player must be considered to be restricted for his liability to pay tax in Sweden and the income have to come from sport activity that is going to be performed in Sweden.

When tax for artistes is considerably more beneficial than the usual tax on income in Sweden it is possible that clubs tries to pay the whole salary as a signing bonus. The Swedish Tax Agency would probably not allow that a club pays a large signing bonus and do not pay any salary. The signing bonus must be in proportion with the salary the player is getting. The case with the football player Anders Svensson’s transfer from Southampton to Elfsborg shows that the gap between the signing bonus and the salary can be large and still be considered to be in proportion with each other. There is only a precedential court case that can determine what could be considered as proportional between signing bonus and salary. As long as the Swedish Tax Agency consider that the clubs are acting within the limits this will not be brought up in court.