Tesi sul tema "Be tar"

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ”Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?” En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.

Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.

Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument. Från statlig nivå Lpo-94 och läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning (SOU 1992:94), via kommunens skolplan - Sandvikens kommuns skolplan, den lokala arbetsplanen - Norrsätraskolans arbetsplan, till rektor för skolan. Jag presenterar och analyserar varje delområde var för sig, med utgångspunkt från min tes och mina frågor. Jag sammanfattar varje delområde för sig själv. Sammanfattning av delområdena tillsammans, där relationerna dem emellan presenteras och vad man rimligen kan säga om detta material tas sedan upp i diskussionsavsnittet.

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.

Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri. Frågeformuläret besvarades av 18 företag och resultatet visar att respondenterna överlag anser att repatrioters kunskaper gynnar organisationen samt att den bidrar till en stärkt konkurrenskraft. Trots detta är det enbart 3 av de 18 företagen som har en formell strategi för kunskapsöverföring vid repatriering. Ett flertal av företagen använder sig däremot av informella metoder, då främst genom personifierad kunskapsöverföring. Detta kommer dock troligtvis att ändras då många av företagen uppgett att de inom de närmsta fem åren med stor sannolikhet kommer att utveckla en strategi för kunskapsöverföring vid repatriering. Behovet av en bättre genomarbetad strategi tycks komma av en framtida utökad användning av expatriering inom organisationen.

QC 20141022

Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv

Dissertation in political science, D-level by Niklas Andersson, Spring Semester 2010. Tutor: Malin Stegmann McCallion

“Societies in Crisis – When Washington Take Over”

An economic meltdown wreaks havoc on the world and has plunged the Western world into a spiral of economic stimulus in order to keep their way of life intact. At the same time the same institutions that support these countries have had another agenda for more unfortunate and less influential countries where nothing has been free and everything been to a price of self-sacrifice in order to get the consent of the IMF and the World Bank. Everything according to the points stated in the so called Washington Consensus.

The purpose of this dissertation is to research what impact the Washington Consensus has on the state in terms of power over the market and sovereignty. This shall be done by examining the points of the Consensus and then delve into the IMF and World Bank’s own program in four countries, Argentina, Russia, Kenya and the Republic of Korea. The findings shall then be compared to the Andersson Contract, a social contract theory summary showcasing the ideal liberal state, to determine if the Consensus gives enough room for the state to act against the market. This shall also be backed up with theories on economics from Adam Smith and Karl Polanyi in order to strengthen the comparison on the economic issues.

The research question thus for the dissertation are:

Which institutions and features does the Washington Consensus highlight as necessary for a state? Is the state they proposes to weak to uphold society according to the social contracts?

According to the research there are parts of the Washington Consensus that fits the social contract and should therefore in theory be able to maintain a level of social dignity and be able to take part in the positive effects of the market. Other parts on the other hand show that some crucial institutions lack certain strength in order to be able to keep the free market in check, but they still exist. Therefore the answer to the question is that it’s ambiguous as all the necessary institutions exist, but some of them need to be strengthened in order to make sure the market remains free as well as the countries should be able to choose their own way to economic welfare.

Statsvetenskaplig uppsats, D-nivå av Niklas Andersson, Vårterminen 2010, Handledare Malin Stegmann McCallion

"Samhällen i Kris - När Washington Tar Över"

En ekonomisk härdsmälta skapar kaos runt om i världen och har kastat ner västvärlden i en spiral av ekonomiska stimulanser för att hålla deras livsstil flytande. Santidigt som detta sker har samma institutioner vilka gett första hjälpen till dessa länder har de haft en annan agenda för mer otursamma och mindre inflytelserika länder där ingenting har varit gratis och allt varit till priset av självuppoffring för att få IMF och Världsbankens samtycke. Allt utifrån punkterna fastlagda av Washington-konsensusen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inverkan Washington-konsensusen har på staten i betydelsen makt över marknaden och suveränitet. Detta skall genomföras genom att undersöka punkterna i konsensusen och sen dyka ner i IMF och Världsbanknens egna program i fyra länder, Argentina, Ryssland, Kenya och Sydkorea. Det jag finner ska sedan jämföras med Andeersson-kontraktet, en kontraktsteori sammanfattning av den ideala liberala staten, för att utröna om konsensusen ger tillräckligt utrymmer för staten att agera mot marknaden. Detta ska också stödjas med teorier om ekonomi av Adam Smith och Karl Polanyi för att styrka jämförelsen på de ekonomiska delarna.

Frågeställningarna för uppsatsen är då följande:

Vilka institutioner och funktioner uppmärksammar Washongton-konsensusen som nödvändiga för staten? Är staten de framhäver för svag för att upprätthålla samhället enligt kontraktteorierna?

Enligt forskningen är det ett par delar av Washington-konsensusen som passar in i kontraktsteorin och borde därför i teorin möjliggöra en viss nivå av social värdighet och hantering av effekterna utav marknaden. Andra delar däremot visar att några viktiga institutioner saknar tillräckligt med styrka för att fullt ut kunna hålla marknaden i schack, men de existerar fortfarande. Därför är svaret till frågorna att det är tvetydigt eftersom alla g´rundelement finns där, men några av dem behöver förstärkas för att försäkra att marknaderna förblir fria samtidigt som länderna själva väljer deras  väg till ekonomiskt välstånd.

Syfte: Syftet med denna uppsats är en analysera och kartlägga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrån de prestationsmått författarna ställt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jämföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare ämnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgår för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.

Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treårsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) där författarna valt ut åtta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att säkerställa undersökningen har undertecknade använt teoretiska modeller såsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.

Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. Således kan inte några generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning. I undersökningen är det likafullt bara tre hedgefonder som lyckats prestera en högre avkastning är det satta hedgefondindexet (HFXSew). Vidare belyser undertecknade Alphas styrka som ett konkurrensmått för framtida val av hegefondsplacering där sex av åtta hedgefondsförvaltare levererat en positiv Alpha.

SAMMANFATTNING

Problem

OECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och påverkat länder i hela världen. Inom EU har också en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmärksammade Parmalat-skandalen i Italien år 2003. Sverige såsom många andra länder har valt att skärpa reglerna för internrevision och år 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillämpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion årligen ska utvärdera om de har ett behov av en sådan.

Vad karaktäriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?

Syfte

Att undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion. Dessa bolag har ett börsvärde > 3 miljarder svenska kronor och finns noterade på Large och Mid Cap. Med hjälp av årsredovisningar från år 2006 kommer vi att granska vilka företag som har en funktion och sedan kartlägga vad som driver behovet av att ha en sådan. Vi kommer bland annat att beakta bolagets storlek, om de har en revisionskommitté samt branschtillhörighet.

Teori

I vår teoretiska referensram inleder vi med att presentera allmänna riktlinjer och regelverk rörande internrevision, som IIA, OECD’s principer för bolagsstyrning samt Svensk kod för bolagsstyrning. Vi inkluderar även ett antal studier om internrevision och specifikt den interna revisionsfunktionen.

Metod

Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att studera årsredovisningar från år 2006. Totalt ingick 86 bolag i vår studie, varav 52 bolag från Large Cap och 34 bolag från Mid Cap. Vi hade ett deduktivt angreppssätt då vi empiriskt testade tidigare teorier och resonemang med olika mått. Vi har en positivistisk kunskapssyn och har genomfört ett antal statistiska tester.

Resultat

Vår undersökning visade att 31,4% av bolagen i vår studie hade en intern revisionsfunktion. Följande variabler och mått driver bolagens behov av att ha en intern revisionsfunktion; nettoomsättning, antal anställda, totala tillgångar, Cap-notering, revisionskommitté, ägarfördelning, kommittémöten och antal länder.

Faktorer som inte driver behovet av en funktion är skuldsättningsgrad, likviditet och branschtillhörighet.

Under vår tidigare studie med titel ”Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förändringsprocess på en gymnasieskola.” (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmärksammade vi förändringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lärarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktär. Studiens syfte var att förstå vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus på de kritiska aspekter som kan uppstå i en sådan process.

Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod där vi använde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena. Analysarbetet präglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vår förförståelse som inom hermeneutiken ses som grundläggande.

Resultatet visar på hur flera olika faktorer inverkar på, och samverkar i, förändringsarbete. Ur dessa har vi urskiljt tre kritiska aspekter i arbetslagets förändringsarbete som vi anser särskilt betydelsefulla att beakta vid förändringsarbete;

• Att organisationen förhindrar det pedagogiska förhållningssättet
• Att målstyrning kräver förändrat ledarskap.
• Att samarbete och förändring bidrar till lärares kritiska reflektion och makt över sin egen praktik.

Vi konstaterar att en gemensam förståelse för uppdraget, genom hela skolans organisation, är nödvändig för att kunna genomföra de omstruktureringar som förnyade undervisningsformer kräver. En ytterligare förutsättning för förnyade undervisningsformer är att våga frångå det gamla till förmån för det nya.

During our previous study entitled ”Development or complication? An interactive study of a developing project in a upper secondary school.” (Alexandersson & Carlén, 2007) we noticed the complexity of developing projects. Along with the teachers and school management we decided to follow up their developing project in this study of deeper character. The purpose of the study was to understand what happens in a team work practice related to a developing project focusing on critical aspects that can appear in such a process

Our empirical approach was hermeneutic and our method was action research. We used reflexive interviews which are open and offer flexibility during the interviews. Interpreting and reflection characterized our analysis work

The result indicates several different aspects that effects developing project and we have identified three critical aspects which we find particularly important to take into consideration in developing project.

• That the organisation prevents the pedagogical attitude.
• That management by objectives requires transformed leadership.
• That co-operation and developing project contributes teachers’ critical reflection and power of their domain.

We establish that a common understanding of the mission throughout the school organisation is necessary in order to implement restructuring that renew teaching format require. Another condition for renewed teaching format is to relinquish tasks to make place for new ones.

Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet. Eftersom historien och biografin är en viktig berättare av den mänskliga verkligheten så har detta fått framställa vår forskningsmetod. För att nå den sociala verkligheten har våra informanter eller författare själva fått skildra och kartlagt sin egen verklighet genom brev utan vår närvaro. Resumén som följer beskriver en sammanfattning av det material analysen bearbetat och belyser att klass verkligen existerar i dagens samhälle. Analysen rymmer en rad olika teman som ställer det empiriska materialet mot teorierna vi använt, vår metod och viss litteratur från förförståelsen. Den avslutande delen, slutdestinationen speglar de tankar som kommit upp längs resans väg, den tystnad klass för med sig idag trots att kvinnan fortfarande som denna studie visar präglas, påverkas och genomsyras av sin position i samhället och sin resa dit.

Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ”det effektivaste sättet att ta ut pengar från ett få-mansföretag”. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal beräkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter från de fem största revisionsbyråerna. När en företagare står inför valet hur den-ne ska ta ut pengar från sitt företag kan denne välja på att ta ut lön, göra pensionsavsättningar, ta ut utdelning eller låna in pengar till företaget med ränta.

Det mest effektiva sättet att ta ut pengar på varierar från företag till företag, men i de flesta fallen är det bäst att först och främst göra uttag genom löneutbetalningar till delägarna. An-ledningen till att delägarna först och främst ska ta ut lön är att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna är avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom är pensions-, sjukpennings- och föräldrapenningsgrundande. Löneutbetalningen ska i första hand uppgå till någon av föl-jande gränser: sjukpenningsgrundande inkomst (7,5 prisbasbelopp = 307 500kr), undre skikt-gränsen för statlig inkomstskatt (328 800kr), pensionsgrundande inkomst (8,07 inkomstbasbe-lopp = 387 360kr) eller den inkomst som lönekravet kräver (275 400-688 500kr).

I andra hand ska företaget göra pensionsavsättningar på ca 7-10 procent av bruttolönerna till de anställda delägarna så de får samma skydd som en vanlig privatanställd tjänsteman. Efter att företaget har betalat ut lön och gjort pensionsavsättningar bör utdelning tas ut upp till gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestäms utifrån det högsta av förenklingsregeln och huvudre-geln. Huvudregeln är vanligast förekommande då den ger ett högre gränsbelopp redan då företaget har bruttolöner på 360 000kr, förenklingsregeln ger alltid minsta gränsbelopp på två inkomstbasbelopp (91 800kr). Om utdelningsbara medel i företaget överstiger gränsbeloppet sparas detta belopp till senare år och eventuellt görs extra pensionsinsättningar till delägarna.

Relationen till den egna kroppen är för många kvinnor en källa till låg livskvalitet och psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering på kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstämdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmärksammades även. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ”single case”-design användes och data analyserades genom Rn-metoden. Signifikanta resultat erhölls avseende nedgång i kroppsoro samt utseendeinvestering men ej gällande nedstämdhet. Samtliga deltagare beskrev ett långvarigt missnöje med det egna utseendet samt upptagenhet, negativ affekt och undvikande relaterat till detta. Deltagarna uttryckte sig huvudsakligen positivt kring interventionen. Sammantaget indikerar resultaten goda effekter av interventionen och upplägget bör prövas i större skala.

Bilaga: 1 CD