Littérature scientifique sur le sujet « Teater, språk »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Teater, språk ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Articles de revues sur le sujet "Teater, språk"
Mosvold, Reidar, Brit Hanssen et Janne Fauskanger. « På jakt etter fagdidaktikk i nasjonale retningslinjer for grunnskolelærerutdanningens matematikkfag ». Acta Didactica Norge 10, no 3 (26 août 2016) : 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2671.
Texte intégralHaugen, Tor Arne. « Funksjonell grammatikk som metaspråk i skulen – ei moglegheit for djupnelæring i arbeid med språk og tekst ». Acta Didactica Norge 13, no 1 (20 mai 2019) : 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6240.
Texte intégralØvereng, Liv Kristin Bjørlykke, Atle Skaftun et Siv M. Gamlem. « Nettbrett i literacypraksisar i førsteklasserom med høg kvalitet i lærar–elev-interaksjonar ». Nordic Journal of Literacy Research 8, no 2 (23 décembre 2022) : 106–24. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v8.3903.
Texte intégralGolden, Anne, et Guri Bordal Steien. « ”Snakke med ved ? Snakke med maskin?” Voksne flyktningers narrativer om norskopplæring ». Acta Didactica Norge 12, no 3 (4 octobre 2018) : 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5916.
Texte intégralNygård Larsson, Pia. « Språklärare i NO-undervisning ? – ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum ». Forskning om undervisning och lärande 10, no 2 (26 octobre 2022) : 26–54. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v10i2.19000.
Texte intégralHolmbukt, Tove, et Minjeong Son. « Praksisnær lærerutdanning – et eksempel fra engelskfaget ». Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 11, no 2 (1 octobre 2017) : 75–93. http://dx.doi.org/10.23865/fou.v11.1775.
Texte intégralNiiniluoto, Ilkka. « G. H. von Wright on Logical Empiricism ». Philosophies 9, no 4 (16 juillet 2024) : 108. http://dx.doi.org/10.3390/philosophies9040108.
Texte intégralLlovet Vilà, Xavier. « Language Teacher Cognition and Curriculum Reform in Norway : Oral Skill Development in the Spanish Classroom ». Acta Didactica Norge 12, no 1 (28 juin 2018) : 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5443.
Texte intégralWiig, Nina Mellem. « Mellom nærhet og distanse : Forskerrollen og skygging som metode i den mangfoldige barnehagen ». Nordisk barnehageforskning 21, no 2 (10 avril 2024) : 62–75. http://dx.doi.org/10.23865/nbf.v21.440.
Texte intégralEngvik, Gunnar. « Hvordan forstår lærere utfordringer i praksisopplæringen ? En studie av eksamenstekster ». Nordisk tidsskrift i veiledningspedagogikk 3, no 1 (20 décembre 2018) : 44–58. http://dx.doi.org/10.15845/ntvp.v3i1.1405.
Texte intégralThèses sur le sujet "Teater, språk"
Björn, Hanna. « Nikolaj Evreinovs Teater för en själv : Aspekter av Teatralisering ». Thesis, Stockholms universitet, Slaviska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-161469.
Texte intégralVoss, Sofie. « ”Teater och språk går ju hand i hand” : En studie om hur grundskollärare uppfattar användning av teaterelement som medel för barns språkutveckling ». Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83437.
Texte intégralJuliusson, Carl Magnus. « Papegojor och spel : En analys av monologen och dialogen i Samuel Becketts I väntan på Godot och Slutspel ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-60287.
Texte intégralBorg, Lovisa, et Frida Ramström. « Språk- och kommunikationsstöd i förskolan : En undersökning om hur barn stöttas i sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29073.
Texte intégralFastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07
Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.
Augustsson, Elin. « Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt hos ämneslärare ». Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56671.
Texte intégralSyftet med studien är att undersöka hur ämneslärare förhåller sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, samt undersöka om och hur de i så fall arbetar med att utveckla elevens språk och ämneskunskap i undervisningen för att gynna elevens lärande. Intentionen är även att undersöka vilka språkliga utmaningar lärarna anser att eleven möter i deras ämnen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ inriktad metod valts, i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades fem gymnasielärare från en skola i Västra Götaland och ämnena som representeras är idrott och hälsa, samhällsvetenskap, historia, religion, sociologi, matematik och naturvetenskap. Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen och att de tycker att det är viktigt att utveckla elevens språkliga förmåga för att eleven ska kunna utvecklas i deras ämnen. Dock visar resultatet att den gamla ämnestraditionen fortfarande finns kvar till viss del, men att synen på ämneslärarens roll likväl håller på att förändras. Vidare visar resultatet att lärarna arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sina ämnen, med fokus på främst termer och begreppsförståelse. Det går tydligt att se Vygotskys sociokulturella perspektiv och Hallidays systemisk-funktionella grammatik i lärarnas arbetssätt, men slutsatsen blir att lärarna till stor del arbetar omedvetet utifrån teorierna och mer råkar ”träffa rätt”. Vidare visar resultatet att alla lärarna är medvetna om vilka språkliga utmaningar som eleven möter i deras ämnen och de är överens om att det främst är de kognitiva förmågorna som är en utmaning för eleven.
Lalander, Christine. « Diagnostiskt läsförståelseprov i början av lärarutbildningen med inriktning mot språk ». Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-112849.
Texte intégralBlückert, Ann. « Juridiska – ett nytt språk ? : En studie av juridikstudenters språkliga inskolning ». Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-111807.
Texte intégralRönning, Monika. « "Alla barn har ett språk" : Ett examensarbete om svenska som andraspråk i skolan ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30887.
Texte intégralDen här studien handlar om flerspråkighet i skolan och hur lärare arbetar med flerspråkiga elever. Syftet är att ta reda på hur lärare arbetar med svenska som andraspråk och vad de tycker fungerar i undervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur svenska som andraspråk definieras, hur lärare arbetar och vilka arbetssätt lärare tycker är kunskapsutvecklande för eleverna. Genom att intervjua tre lärare från två olika skolor har jag genom studien kommit fram till att det är viktigt att utgå från elevernas erfarenheter och kunskaper. Undervisningen i svenska som andraspråk ser olika ut på skolorna men gemensamt för dem är att de utgår från att eleverna ska arbeta med samma saker som övriga klasskamrater. Svenska som andraspråk är ett ämne för de elever som har ett annat modersmål än svenska. Det är också viktigt att arbeta med språket i alla undervisning för att skap förståelse hos eleverna och detta kan göras genom att skapa en brygga mellan elevernas modersmål och svenskan.
Daiwei, Olsén Vivi Weiwei. « Lärarupplevelser vid distansundervisning : En kvalitativ studie av upplevelser av ledarskap vid distansundervisning hos en grupp lärare i moderna språk ». Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191530.
Texte intégralÖssmar, Sofia. « Affective teaching and learning in a Swedish EFL classroom : A case study investigating teacher-student relationship and motivation ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71461.
Texte intégralLivres sur le sujet "Teater, språk"
Sundberg, Leif. Teaterspråk : En teaterpraktika : ord och begrepp i det praktiska arbetet. Stockholm : Carlsson, 2006.
Trouver le texte intégralBednarek, Monika. The language of fictional television : Drama and identity. New York, NY : Continuum International Pub. Group, 2010.
Trouver le texte intégralChapitres de livres sur le sujet "Teater, språk"
Hansén, Sven-Erik. « Språk och profession – utbildning på svenska i Finland ». Dans Morsmålsdidaktisk forskning og profesjonalisert lærerutdanning : Fem nordiske beretninger om 50 års utvikling og kamp, 191–228. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.197.ch6.
Texte intégral