Thèses sur le sujet « Språk och samhälle »
Pour voir les autres types de publications sur ce sujet consultez le lien suivant : Språk och samhälle.
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 16 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Språk och samhälle ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
1
Brantsing, Leif, et Åsa Olsson. « Barn, vuxna, språk och samhälle II ». Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3429.
Texte intégralRésumé :
Syfte Vårt syfte är att undersöka hur det är med barns språkutveckling idag. Det framkomer ofta i den offentliga debatten att barnens språk blivit sämre, det gäller talet såväl som läs-och skrivkunnigheten. Hur förhåller det sig egentligen? Vi har därför valt att vända oss till förskole – och lågstadielärarna med vår fråga. Forskningsfrågan Hur är lärarens syn på barns språkutveckling? Metod Vår undersökning är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Den grundar sig på intervjuer med 9 förskollärare och 6 lågstadielärare. Samtliga intervjuer, förutom 2, är bandade. Här avböjde lärarna att låta oss banda intervjun. Intervjuformen har en lägre grad av både stadardisering och strukturering, eftersom vi önskar få klarlägga kvalitativa aspekter från den intervjuades livsvärld. Lärarna, som vi fått tillfälle att intervjua, är verksamma i Halland. Resultat Verkligheten är inte alltid lätt att fånga. Den är inte svart eller vit eller likadan för alla. Men utgår man från en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats, får man räkna med att resultatet kanske inte blir entydigt. Det finns olika svar på vår forskningsfråga: hur lärarens syn är på barns språkutveckling. För somliga lärare upplevs språksvårigheterna som mer påtagliga, för andra handlar det mer om språkutveckling, dvs. stimulera barnet att utveckla ett mera rikt och nyanserat språk. Men gemensamt är, att alla har åsikter i frågan. Och det var ju egentligen lärarens syn på språkutvecling vi ville undersöka – inte få vårt eget tyckande bekräftat. Vi anser att detta är ett område, där det krävs en mer omfattande forskning.
2
Håkansson, Therese, et Julia Hellberg. « Mitt språk, min värld : En socialpsykologisk uppsats om språk och identitetsutveckling på ett språkcafé ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21526.
Texte intégralRésumé :
We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, come closer to an understanding of what meaning a language café might have for the people who go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are in the middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into how they feel about their situation and what the social encounters on the language café might mean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identity development of the visitors. The result shows that the language café is an important place for the visitors because it is the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which is important for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils an important function of a place where the visitors can receive an understanding of the Swedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see the opportunities in the situations they find themselves in. Consistently for the language café is the importance of the social function it fulfils, as many of the visitors has experienced loneliness and isolation of society here in Sweden. At the language café they can connect with new people and spend time with others who are in the same situation as they are in. These social meetings with other people, we believe is the basis for the identity to be created and developed, and this is done through language.Vi vill i denna uppsats med hjälp av deltagande observation och kvalitativa intervjuer närma oss en förståelse för vad ett språkcafé kan ha för betydelser för de som går dit. Många av besökarna är personer som nyligen flyttat till Sverige och som är mitt uppe i processen att lära sig svenska. Vi vill få en vidare insikt i hur de upplever sin situation i Sverige och vad språkcaféet med de sociala möten som finns där fyller för funktion för dem. Syftet är att undersöka vad det i sin tur kan ha för betydelse för besökarnas identitetsutveckling. Resultatet visar att språkcaféet är en viktig plats för besökarna just för att det är den enda plats de kan gå till för att träna på att tala svenska, vilket är viktigt för dem för att finna sin plats i Sverige. Språkcaféet fyller även en funktion som en plats där besökarna kan få en förståelse för det svenska samhället och reflektera kring detta, men även få reflektera kring sig själva och se möjligheter i de situationer de befinner sig i. Genomgående för vad språkcaféet har för betydelse är den sociala funktion den fyller, då många av besökarna upplevt ensamhet och isolering från samhället här i Sverige. På språkcaféet kan de få en gemenskap med nya människor och umgås med personer i samma situation som de själva är i. Dessa sociala möten med andra människor tror vi ligger som grund för att identiteten ska kunna skapas och utvecklas, och att detta sker via språket.
3
Alm, Maria, et Madelein Alsaid. « Anhörigvårdare i ett mångkulturellt samhälle : om vuxna barn och deras äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11350.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem. De beskrev relationen på ett positivt sätt, men omsorgsgivandet beskrevs som tungt och tidskrävande. Dessa uppgifter var ibland svåra att kombinera med förvärvsarbete för den som ger omsorg till sin förälder. Betydelsefulla faktorer för de vuxna barnens val att bli anhörigvårdare visade sig vara mellanmänskliga relationer, kultur och språk - språket både som ett praktiskt hinder och en del av kulturen. Slutsatser var att anledningar bakom att inte ta emot offentlig äldreomsorg var en kombination av de vuxna barnens önskan att bevara sin kultur och deras föräldrars hjälplöshet när de inte kunde uttrycka sina behov på sitt eget språk.The main purpose of this study was to study and understand the situation of adult children and their experiences of providing daily care for their elderly parents in need who have an immigrant background. One of the aims was to describe and analyze the motives of adult children choosing to become caregivers, without recourses to the right of using the public elderly care in form of home care and/or elderly care homes. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five adult children who cared for their parents. The theoretical frames of analysis were symbolic interactionism with the concepts “I” and “Me” and “significant others”, the theory of reciprocity and finally risk factors for social exclusion. The theoretical frames were used to give deeper insight and different perspectives of the social reality of informal caring. Important results found in our study are that adult children who care for their parents believe it is their duty to help the person who used to take care of them. They described the relationship to their care receiving parents in positive words, but their care duties were described also as heavy and time consuming. These duties were sometimes hard to combine with employment for the family caregiver. Important factors for the adult childrens’ choice to become caregivers were interpersonal relationships, culture and language - language as a practical obstacle but also as part of the culture. Conclusions that could be drawn were that reasons behind the refrain from receiving assistance from the public eldercare was a combination of the wish of the adult children to preserve their culture and their parents’ helplessness in not being able to make themselves and their needs understood in their own language.
4
Lärkfors, Elin. « Kvinnans roll och ställning i dagens japanska samhälle : En undersökning av komplikationer som arbetande gifta mödrar upplever när de ska kombinera arbetsliv med familjeliv ». Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för japanska, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145152.
Texte intégral
5
Ahokas, Pia. « Förskollärares tankar om tvåspråkighet : En studie om likheter och skillnader från två samhällen med olika språk villkor ». Thesis, Umeå universitet, Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-56477.
Texte intégralRésumé :
Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska. En slutsats som drogs av studien är att samtliga av studiens informanter, oavsett i vilken kommun de arbetade och om de själva var tvåspråkiga, såg positivt på tvåspråkighet och ansåg att det är bra för barns senare utveckling att vara tvåspråkiga. En annan slutsats var deras pedagogiska anpassning utifrån tvåspråkiga barns behov. I Tornedalen fokuserade de mer på att barnen skulle lära sig svenska eftersom finskan dominerade både i hemmet och i samhället. Det kunde anses som en problematik för barnen om de inte hade lärt sig att behärska det svenska språket innan de börja skolan. En annan skillnad var att man i det andra samhället i Sverige använde sig mer av hemspråksundervisning för att utveckla barns tvåspråkighet, men i Tornedalen hade man i varje avdelning en förskollärare eller barnskötare som behärskade både finska och svenska.
6
Josephine, Persson. « Kvinnliga arketyper och hur de skapar föreställningar i samhället : Moderna versioner av arketypen Rödluvan tolkade med hjälp av psykoanalys och arketypsanalys ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24635.
Texte intégral
7
Nyman, Hildur. « Engelskan i Sverige : Attitydundersökning av engelskan i svenskan och i det svenska samhället ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-144287.
Texte intégralRésumé :
The aim of this study is to examine attitudes towards the use of English in the Swedish language, in Swedish society in general, and in Swedish academia. Mainly a quantitative method was used to examine these attitudes. An online questionnaire was constructed, consisting of different statements regarding the current linguistic situation in Sweden. It also contained a section where the participants had to choose between using an English word or a corresponding Swedish word. The study indicates that people tend to choose the English word instead of the corresponding Swedish word. In addition, people answering this questionnaire seem to be more worried about the use of English in the Swedish language than they are about the use of English in Swedish society in general and in academia. This study also shows that the younger you are, the more positive you tend to be towards the usage of English.
8
Sörlle, Magdalena. « "Tillsammans gör vi samhället möjligt" : En multimodal diskursanalys av kommunikationen på två myndigheters hemsidor ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385404.
Texte intégralRésumé :
I denna uppsats har två myndigheters webbaserade kommunikation analyserats ur ett kritiskt perspektiv. Detta har gjorts med syfte att undersöka hur dessa myndigheter ägnar sig åt identitetsskapande och ger uttryck för värderingar genom sin visuella och verbalspråkliga kommunikation, huruvida det finns motsättningar mellan detta identitetsskapande och de lagstadgade klarspråkskraven samt ifall det går att se influenser från en kommersiell diskurs i myndighetskommunikationens diskurs. För att göra detta har Försäkringskassans och Skatteverkets hemsidor analyserats och kontrasterats mot den kommersiella aktören Adlibris’ hemsida med hjälp av verktyg från den multimodala systemisk-funktionella grammatiken. Studiens resultat visar att de båda myndigheterna ägnar sig åt identitetsskapande och värderingsuttryck i varierande utsträckning och med hjälp av olika visuella och verbalspråkliga resurser. Resultaten visade även på att det kan finnas en viss motsättning mellan klarspråklig tydlighet och begriplighet och ett stort fokus på identitetsskapande. Sist men inte minst kunde studien visa på ett mått av kommersiella influenser i den webbaserade myndighetskommunikationen.
9
Engels, Melanie. « Ett litet folkbibliotek och dess språkliga och sociala rum : Och hur samhällets vardagsrum påverkas av en tillfällig stängning ». Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36455.
Texte intégralRésumé :
Ett litet folkbibliotek kartläggs som språkligt landskap och dessutom granskas bibliotekets förmåga att vara ett socialt rum för alla åldrar inom den flerspråkiga befolkningen. Resultaten visar att det språkliga landskapet huvudsakligt består av det svenska, arabiska och engelska språket. Tyska, braille och minoritetsspråken representeras i olika grad, men i mycket mindre utsträckning. Biblioteket erbjuder sociala rum för den flerspråkiga befolkningen och skapar även digitala alternativlösningar under tiden, då biblioteket tillfälligt behöver stängas, för att begränsa smittspridningen av Covid-19.
10
Abdi, Abdollah. « Invandring och integration i det svenska samhället : En studie av flyktingars upplevelse av integration i Sverige ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14236.
Texte intégralRésumé :
Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet. Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt. Det innebär att deltagarnas ord och berättelser spelar den största roll i uppsatsens tolkningar. I resultatet framkommer att integration handlar om lika rättigheter och möjligheter, jämlikhet, respekt samt acceptans bland olika sociala grupper i samhället. Samtidigt har jag kommit fram till att flyktingar upplever diskriminering, utanförskap samt känner att de befinner sig i en process av ovilliganpassning i samhället.
11
Blomqvist, Gabriella. « Skrivkompetenser för livet : Att undervisa i skrivande för ett aktivt deltagande i samhället efter gymnasiet ». Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35731.
Texte intégralRésumé :
Utgångspunkten för detta arbete är problemet att många ungdomar lämnar gymnasiet med otillräckliga skrivkunskaper vilket får konsekvenser för deras möjligheter att arbeta, studera och på andra sätt delta aktivt i samhället. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på skrivande och lärande är syftet med den här studien därför att undersöka vilka skrivkompetenser forskningen anser att eleverna behöver förvärva genom svenskämnets skrivundervisning i gymnasiet för att kunna delta aktivt i samhället. Dessa skrivkompetenser presenteras dels som generella kompetenser, vilka anses behövas oavsett framtidsplaner, dels som specifika kompetenser, vilka anses behövas för vidare studier och arbetsliv. Studien syftar också till att reda ut hur skrivundervisningen med fördel kan utformas för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla viktiga skrivkompetenser och således stå väl rustade för att möta samhällets krav efter fullgången skola. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på forskning som undersökt svenskämnets praktik i allmänhet och elevers skrivande i synnerhet. I studien ingår också forskning om skrivande i en akademisk diskursgemenskap samt om skrivande i arbetslivet. Resultatet visar bland annat att de skrivkompetenser som elever behöver främst finns att hämta i diskursiva skrivuppgifter där eleverna ägnar sig åt problemutredande och ställningstagande textaktiviteter. De kompetenser som eleverna främst behöver utveckla är av diskursiv och kritisk art inklusive metakunskaper om skrivande. Skrivundervisningen behöver enligt studiens resultat vara explicit och iscensättas i autentiskt kommunikativa skrivsituationer. Dessa aspekter diskuteras utifrån ett demokratiskt perspektiv och problematiseras utifrån teoretiska förhållningssätt inom svenskämnet.
12
Enberg, Lisa. « Han, Hon, Hen : Hur kan attityderna till och användningen av hen förstås i det svenska språket och samhället ? » Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69965.
Texte intégralRésumé :
Two categories of sex are considered to not be enough and the use of a masculine pronoun in cases where gender is unknown is said to increase the gaps instead of bringing them together when it comes to gender equality. In 2015, the new word ze (in swedish: hen) was added to the Swedish Academic Glossary and since then the opinions regarding the linguistic change have gone apart. This study aims to provide in-depth knowledge of the gender neutral pronouns ze, the attitudes to and the use of the word in the Swedish language and society. Through a quantitative study with a survey as a method; 226 questionnaires were collected. Then they were analyzed based on the theoretical framework based on a sociolinguistic perspective and queertheory that focuses on normality and deviation. The results from the study show that more than half of the respondents have a positive attitude towards ze. It is primarily in writing that the gender neutral pronoun is used; almost half of the respondents state that they prefer the word in writing situations. Language usage in general affects a persons attitude to the word ze, the more linguistic change someone has accepted, the more likely it is that they start using a future one. The conclusion is that linguistic changes take time, but despite that, ze have been established in the Swedish language and society as a gender neutral pronoun but not as a third gender category.
13
Kabata, Bazolla. « Att vara svensk med etniskt påbrå i det svenska samhället : Varför definieras människor som ”vi” och ”dem” ? » Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-126672.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna här studie är att undersöka idéer om ”svenskhet”. Det är tydligt av mina informanters diskussion om svenskhet att det finns flera sätt att förstå och förhålla sig till svenskhet. Mina informanter ser sig själva som svenskar, men är också medvetna om att andra kan se dem som invandrare, det vill säga som icke-svenskar. De teman jag behandlar är mina informanters förståelse av svenskhet, och det de ser som de främsta hindren för att uppnå svenskhet, nämligen personnamn, förmåga att tala svenska och tankar om hemland.The purpose of this study is to investigate what ideas about “Swedishness”. As my informants discuss the subject, it is clear that there are different responses to what is meant by Swedishness and several ways to look at it. My informants think of themselves as Swedish, but also aware that others may view of them as immigrants, that is non-Swedish. The themes I have looked closely at are my informants ideas about Swedishness, and what they think are obstacles to attain Swedishness in the eyes of others, that is personal names, ability to speak Swedish, and ideas about homeland.
14
Haglund, Lisa. « Åtta modellväljare och deras föreställningar om det svenska samhället : En kritisk diskursanalys av riksdagspartiernas valmanifest inför 2018 års val ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98451.
Texte intégralRésumé :
This study examines the introductory texts in the 2018 election manifestos of the eight political parties represented in the Swedish parliament, with the aim of comparing the different views of Swedish society expressed in the texts. The idea that the public political debate in Sweden in recent years have been focused on individual issues rather than ideology forms a starting point for the study. The analysis is based on the term model voter, which is a way of adapting the notion of the so-called model reader to fit this specific study. Critical discourse analysis is used as a theoretical framework, and is discussed in relation to political ideologies and presupposed information in texts. The analysis takes a qualitative approach, in identifying how prominent key words, visual elements and rhetoric patterns are used to persuade the model voter of the party’s message. The model voter is viewed as a representation of each party’s ideology and values, and the different views on Swedish society are described through the eyes of the model voter. The results show that the model voter appears in the texts with a varying degree of clarity, and that they all have characteristics in common as well as characteristics that set them apart. The study concludes that all the model voters see some kind of threat to the development of the Swedish society, but the origin of these threats vary depending on the political party in question. The different natures of these threats are closely connected to the ideology of each party. The study also discusses its results related to the tendency of some election platforms to exclude certain groups of voters in their texts, based on the values and opinions that the model voter is presumed to share with its political party.
15
Westrin, Fredrik. « Viktigt att lyfta fram vad man klarar av : Inkludering av personer med ADHD i samhället genom att informera om diagnosen, styrkor och hjälpmedel med avgränsning mot arbetslivet ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18979.
Texte intégralRésumé :
ADHD has for a long time been perceived as something that affects children and grows away with time. American psychiatric association state that ADHD may appear differently with adolescences and adults than with children. That could lead to misunderstandings and exclusion by adults and adolescences with ADHD at work life amongst other situations. This report investigates that exclusion and tries to find what information that needs to reach certain target groups to prevent it from happen. The works focus is text design, a part of information design, and looks firstly at the factors that make good information material. Then I investigate if there is a need for more information about ADHD within working life and if so what it would contain. The next part brings up what criteria it takes to be diagnosed with ADHD and different kinds of support; such as administrative, economical or cognitive. The goal of the report is to form information, mostly with text. Therefore the theoretical part ends with factors connected to information design followed by the design development.ADHD har länge uppfattats som något som drabbar barn och växer bort med tiden. American psychiatric association uppger att ADHD kan uppträda annorlunda hos ungdomar och vuxna än hos barn. Något som kan leda till missförstånd och exkludering av vuxna och ungdomar med ADHD på bland annat arbetsmarknaden. Denna rapport undersöker den exkluderingen och söker vilken information som behöver nå vilka målgrupper för att förebygga den. Arbetets inriktning är textdesign, en del av informationsdesign, och fokuserar inledningsvis på de faktorer som bygger effektiv informationsmaterial. Sedan undersöks om det finns behov av mer information om ADHD inom yrkeslivet och vad den i så fall ska innehålla. Nästa del tar upp vilka kriterier som ska uppfyllas för att diagnostiseras med ADHD och vilken typ av stöd som då går att få; det kan handla om administrativ, ekonomisk eller kognitiv. Rapportens mål är att gestalta information och det är i första hand med hjälp av text. Därför avslutas den teoretiska delen med faktorer kopplade till informationsdesign och följs av designarbetets utveckling.
16
Sars, Lovisa. « ”Den som granskar samhället måste också själv kunna tåla att bli granskad” : En fallstudie i Aftonbladets nyhetsrapportering av anklagelserna om våldtäkt och andra sexualbrott mot journalisten Fredrik Virtanen ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70172.
Texte intégralRésumé :
The aim of the study was to examine how the newspaper Aftonbladet reported the accusation on the journalist Fredrik Virtanen concerning sexual harassment and rape. He was at the time of the accusations employed at Aftonbladet as a chronicler and columnist. Aftonbladet has been criticized for inadequate coverage of the case. The main questions this study examined are: How and what did Aftonbladet report regarding one of their own journalists being accused for sexual harrassment? And how did the reporting comply with the editorial policy at Aftonbladet? The method of the study was a case study and critical discourse analysis, with the aim to examine news and whether the newspaper followed its editorial policy. The main theme listed in the texts published by Aftonbladet was that an Aftonbladet employee was accused for rape. Additional themes where discourses regarding the work environment at Aftonbladet and a moral discourse regarding the ethics of publishing names and reporting openly about the accusations. Other accusations than rape are not mentioned in Aftonbladet, except in one article regarding an interview with Fredrik Virtanen. Further, the published texts mainly consists of opinions and interviews of management at Aftonbladet, including Fredrik Virtanen. Thus, Aftonbladet has reported the case one-sidedly. The message mediated in texts regarding press ethics and news prioritation is that the case was primarly treated as a staff issue rather than news. The criticism directed against Aftonbladet regarding lack of news reporting and openness has been answered by Aftonbladet with reference to the fact that the newspaper follows the press ethics and publishing rules. However, it can be determined that Aftonbladet, despite its reference to press ethics, did not follow its own editorial policy when reporting the case.