Littérature scientifique sur le sujet « Russian revolution - 1917-1921 »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Russian revolution - 1917-1921 ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Articles de revues sur le sujet "Russian revolution - 1917-1921"
Legvold, Robert, et William Henry Chamberlin. « The Russian Revolution 1917-1921 ». Foreign Affairs 76, no 5 (1997) : 230. http://dx.doi.org/10.2307/20048247.
Texte intégralREAD, CHRISTOPHER. « THE RUSSIAN REVOLUTION AFTER THE FALL OF COMMUNISM ». Historical Journal 40, no 4 (décembre 1997) : 1127–34. http://dx.doi.org/10.1017/s0018246x97007474.
Texte intégralАрхірейський, Д. В. « "Ukrainian Revolution" (1917-1921 gg.) : To the problem of the logical meaning of the term ». Problems of Political History of Ukraine, no 14 (12 juin 2019) : 155–67. http://dx.doi.org/10.33287/11913.
Texte intégralShmelev, Anatol. « The Revolution Turns Eighty : New Literature on the Russian Revolution and its Aftermath ». Contemporary European History 8, no 1 (mars 1999) : 127–39. http://dx.doi.org/10.1017/s0960777399000168.
Texte intégralPrimochkina, Natalia N. « M. Gorky “About the Russian peasantry” : Problematics, poetics, historical context ». Philological Sciences. Scientific Essays of Higher Education, no 4 (juillet 2023) : 92–101. http://dx.doi.org/10.20339/phs.4-23.092.
Texte intégralLityński, Adam. « Armenii droga do leninowsko-kemalowskiego rozbioru (1917–1921) ». Czasopismo Prawno-Historyczne 70, no 1 (12 octobre 2018) : 67–109. http://dx.doi.org/10.14746/cph.2018.1.2.
Texte intégralKhaziev, R. A. « Great Russian Revolution : financial metamorphosis in 1917-beginning of 1921 ». Rossiiskii Gumanitarnyi Zhurnal 6, no 5 (2017) : 409. http://dx.doi.org/10.15643/libartrus-2017.5.6.
Texte intégralKiryanov, I. K. « VESTIMENTARY CODES OF POWER IN THE RUSSIAN REVOLUTION OF 1917-1921 ». Вестник Пермского университета. История, no 1(40) (2018) : 159–64. http://dx.doi.org/10.17072/2219-3111-2018-1-159-164.
Texte intégralKotendzhy, E. « UKRAINIAN REVOLUTION OF XX–XXI CENTURIES : HISTORICAL AND LEGAL COMPARATIVE STUDY ». Bulletin of Taras Shevchenko National University of Kyiv. Legal Studies, no 112 (2020) : 32–35. http://dx.doi.org/10.17721/1728-2195/2020/1.112-6.
Texte intégralPavlenko, S. S. « The Ukrainian Revolution and contacts with Japan (1917–1921) ». Modern Studies in German History 49, no 49 (11 janvier 2024) : 133–44. http://dx.doi.org/10.15421/312312.
Texte intégralThèses sur le sujet "Russian revolution - 1917-1921"
Lin, Yuexin Rachel. « Among ghosts and tigers : the Chinese in the Russian Far East, 1917-1920 ». Thesis, University of Oxford, 2015. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:6b8153ea-0f39-43cd-9c76-416f86c85d02.
Texte intégralRiga, Liliana. « Identity and empire : the making of the Bolshevik elite, 1880-1917 ». Thesis, McGill University, 2000. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=37820.
Texte intégralAlthough the 'class' language of socialism has dominated accounts not only of the causes of the Revolution but also of the sources of Bolshevik socialism, in my view the Bolsheviks were more a response to a variety of cultural, linguistic, religious, and ethnic social identities than they were a response to class conflict. The appeal of a theory about class conflict does not necessarily mean that it was class conflict to which the Bolsheviks were responding; they were much more a product of the tensions of a multi-ethnic imperial state than of the alienating 'class' effects of an industrializing Russian state.
How 'peripherals' of the imperial borderlands came to espouse an ideology of the imperial 'center' is the empirical focus. Five substantive chapters on Jews, Poles and Lithuanians, Ukrainians, Transcaucasians, and Latvians, consider the sources of their radicalism by contextualizing their biographies in regional ethnopolitics and in relationships to the Tsarist state. A great attraction of Russian (Bolshevik) socialism was in what it meant for ethnopolitics in the multi-ethnic borderlands: much of the appeal lay in its secularism, its 'ecumenical' political vision, its universalism, its anti-nationalism, and in its implied commitment to "the good imperial ideal". The 'elective affinities' between individuals of different ethnic strata and Russian socialism varied across ethnic groups, and often within them. One of the key themes, therefore, is how a social and political identity is worked out within the context of a multinational empire, invoking social processes such as nationalism, assimilation, Russification, social mobility, access to provincial and imperial 'civil societies', linguistic and cultural choices, and ethnopolitical relationships.
Bergman, Leo. « Ukraїnas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918 ». Thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323861.
Texte intégralDenna avhandling är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Syftet med denna kvantitativa studien var att undersöka VAD som skrevs om Ukrajinas självständighet 1917 i svensk press 1917–1918. Den kvalitativa delen av undersökningen ämnade att besvara frågan om tidningens politiska hållningen påverkade nyhetsrapporteringen under den valda perioden. Den exakta periodiseringen fastställdes att vara mellan den 1 mars 1917 och den 30 juni 1918. Denna periodisering valdes på grund av marsrevolutionen 1917 som utlöste självständighets-förklaringar i en rad länder som var förtryckta av Moskovitien och som nu såg sin chans till frihet. Juni 1918 blev slutpunkten i undersökningen därför att det var just då som fredsavtalet mellan Ukrajina och Sovjet undertecknades. Källmaterialet har valts att representera en mångfald ideologiska inriktningar. Det var liberal, moderat, konservativ, frisinnad samt vänstersocial inriktningar. Källmaterialet bestod av tidningsartiklar från följande tidningar: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Göteborgs Aftonblad, Svenska Dagbladet, Dalpilen, Kalmar tidning och Norrskensflamman. Det användes kvantitativ metod på källmaterialet som bestod i en genomsökning av tidningsartiklarna efter nyhetsrapporter från Ukrajina eller som hade något med händelserna i Ukrajina att göra. Varje tidning genomsöktes dag för dag. Det genomsökta materialet presenterades i två kapitel som representerade olika perioder. Det första resultatkapitlet presenterade resultatet från år 1917, och mer exakt från mars till december 1917. Det andra kapitlet presenterade resultatet från år 1918, men även från december 1917, det vill säga resultatet från och med december 1917 till och med juni 1918. Det hela resultatet diskuterades sedan i ett eget kapitel där även den kvalitativa analysen diskuterades. Resultatet från den kvantitativa analysen visade att det har skrivits relativt sparsmakat om Ukrajinas självständighet även om artikelmängden ökade från december 1917 och ännu mer under 1918. Ibland förekom det artiklar på första sidan. Men för det mesta placerades artiklarna med Ukrajina-frågor bland andra utlandsartiklar. Det framgick också i undersökningen att det var mest första världskriget som upptog tidningarnas uppmärksamhet, även om händelserna i Petrograd och sedan i Ukrajina tog allt mer plats allt eftersom. Denna undersökning visade också att det som skrevs om Ukrajinas självständighet var också det som förekommer i referenslitteraturen. Nyhetsrapporterna berättade hur Ukrajina utropat sin självständighet i mars 1917 tills landet proklamerat en oberoende republik i november 1917 när bolsjevikerna genomförde sin statskupp i Petrograd. Tidningarna skrev också hur de ryska kommunisterna skickade krigsförklaring till Ukrajina i december 1917 och om det kriget som följde efter det. Artiklarna berättar även om hur förhandlingarna för Ukrajinafreden gick till i Brest-Litovsk samt hur dessa avslutades med att Tyskland allierade sig med Ukrajina i kampen mot kommunisterna. Det berättades hur den tyska armén marscherade in i Ukrajina för att befria det från bolsjevikerna. Fram till maj 1918 pågick det strider mellan tysk-ukrajinska armén och kommunisterna. I juni 1918 undertecknades fredsavtalet och där slutade undersökningen. Undersökningen visade att det skrevs om Ukrajinas självständighet i samtliga tidningar. Dagens Nyheter hade flest nyhetsartiklar kopplade till undersökningen. Även om antalet artiklar ej var i syfte att analysera i denna undersökning. Den kvalitativa analysen gick ut på att använda Höjelids teoretiska begrepp ”positiv klang” och ”negativ klang” på den kvantitativa analysens resultatmaterial. Det kvalitativa resultatet visade att det var nästintill omöjligt att se skillnad mellan de olika tidningarna eftersom artiklarna traderades mellan tidningarna, det vill säga innehållet kopierades rakt av. Det bör påpekas att inte allt innehåll var ämne för kopiering mellan tidningarna. Kopieringen förekom i större utsträckning men det fanns ändå originella artiklar som härstammade från respektive tidning. De flesta av artiklarna var dessutom direkta telegram som kommunicerades i utlandet till tidningens redaktioner. En hel del av dessa telegraferade artiklar skickades med ett givet syfte att vilseleda samhällsopinionen. Dessa vinklade artiklar publicerades utan vidare granskning i svensk press. Det förekom artiklar från exempelvis Dagens Nyheter vars redaktion uppmärksammat de ”märkliga Petrogradrapporter” och informerat om det i möjligt syfte att upplysa allmänheten. Men eftersom de flesta tidningarna var upptagna med första världskriget, som det visades i källmaterialet, var tidningsredaktionerna mindre intresserade av andra utländska händelser. Därför kunde sådana vinklade artiklar förekomma i svensk press i en större omfattning.
Wolfs, Gilles. « La Russie en guerre (1914-1918) vue par les périodiques occidentaux : relation des événements, nationalismes et propagange ». Université Marc Bloch (Strasbourg) (1971-2008), 2001. http://www.theses.fr/2001STR20044.
Texte intégralCasey, Walter Thomas. « Unexpected Unexpected Utilities : A Comparative Case-Study Analysis of Women and Revolutions ». Thesis, University of North Texas, 2000. https://digital.library.unt.edu/ark:/67531/metadc2728/.
Texte intégralDrennan, Erica Stone. « Reading and Judging : Russian Literature on Trial ». Thesis, 2021. https://doi.org/10.7916/d8-bgpm-yw98.
Texte intégralLivres sur le sujet "Russian revolution - 1917-1921"
Chamberlin, William Henry. The Russian revolution, 1917-1921. Princeton, N.J : Princeton University Press, 1987.
Trouver le texte intégralChamberlin, William Henry. The Russian revolution, 1917-1921. Princeton, N.J : Princeton University Press, 1987.
Trouver le texte intégralBeryl, Williams. The Russian Revolution, 1917-1921. Oxford, UK : B. Blackwell, 1987.
Trouver le texte intégralWilliams, Beryl. The Russian Revolution, 1917-1921. New York : B. Blackwell, 1987.
Trouver le texte intégralJim, Whiting. The Russian Revolution : 1917. Hockessin, Del : Mitchell Lane, 2007.
Trouver le texte intégralRoss, Stewart. The Russian Revolution. New York : Bookwright Press, 1989.
Trouver le texte intégralWood, Anthony. The Russian revolution. 2e éd. Harlow : Longman, 1986.
Trouver le texte intégralStewart, Ross. The Russian Revolution. Austin, TX : Raintree Steck-Vaughn, 2003.
Trouver le texte intégralWade, Rex A. The Russian Revolution, 1917. Cambridge : Cambridge University Press, 2000.
Trouver le texte intégralWade, Rex A. The Russian Revolution, 1917. 2e éd. Cambridge : Cambridge University Press, 2005.
Trouver le texte intégralChapitres de livres sur le sujet "Russian revolution - 1917-1921"
Dukes, Paul. « The Russian Revolution, 1917–1921 ». Dans A History of Russia, 208–26. London : Macmillan Education UK, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-26080-5_11.
Texte intégralVarga, Beáta. « Az ukrán államiság periodizációja 1918–1920 között ». Dans Fontes et Libri, 273–81. Szeged, Hungary : Szegedi Tudományegyetem, 2023. http://dx.doi.org/10.14232/btk.2023.sje.24.
Texte intégral« 2. THE GREAT WAR, AND THE RUSSIAN REVOLUTION AND THE CAUCASUS ». Dans British Policy towards Transcaucasia, 1917-1921, 13–28. Piscataway, NJ, USA : Gorgias Press, 2010. http://dx.doi.org/10.31826/9781463225827-004.
Texte intégralOrlovsky, Daniel. « Russia In War And Revolution 1914–1921 ». Dans Russia A History, 231–62. Oxford University PressOxford, 2002. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198605119.003.0009.
Texte intégralOrlovsky, Daniel T. « Russia in War and Revolution 1914–1921 ». Dans Russia A History, 269–306. Oxford University PressOxford, 2009. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780199560417.003.0009.
Texte intégralLively, Anna. « 3 “Playing at International Politics?” Irish Nationalist Responses to the Russian Revolution, 1917–1921 ». Dans The Irish Revolution, 93–115. New York University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.18574/nyu/9781479808908.003.0005.
Texte intégralLively, Anna. « 3 “Playing at International Politics?” Irish Nationalist Responses to the Russian Revolution, 1917–1921 ». Dans The Irish Revolution, 93–115. New York University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.18574/nyu/9781479808915.003.0006.
Texte intégralOgren, Kathy J. « Introduction : The Significance Of The Jazz Controversy For Twenties America ». Dans The Jazz Revolution, 3–10. Oxford University PressNew York, NY, 1992. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780195074796.003.0001.
Texte intégralEwing, E. Thomas. « The Ispanka in Historical Context ». Dans Pandemic Re-Awakenings, 244–57. Oxford University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780192843739.003.0015.
Texte intégralButler, William E. « The Administration of Legality ». Dans Russian Law, 163–236. Oxford University PressOxford, 2009. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780199562220.003.0006.
Texte intégralActes de conférences sur le sujet "Russian revolution - 1917-1921"
Kuras, Leonid, Norovsambuu Khishigt et Bazar Tsybenov. « From «Revolution in Kolchakia» to the Mongolian Revolution, 1921 ». Dans Irkutsk Historical and Economic Yearbook 2020. Baikal State University, 2020. http://dx.doi.org/10.17150/978-5-7253-3017-5.42.
Texte intégral