Littérature scientifique sur le sujet « Patientrollen »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Sommaire
Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Patientrollen ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Articles de revues sur le sujet "Patientrollen"
Sönnerberg, Eva, Lars D. Edgren et Lennart Welin. « Patientrollen i en värld i förändring — resultat av en studiecirkel för diabetespatienter ». Nordic Journal of Nursing Research 21, no 4 (décembre 2001) : 38–41. http://dx.doi.org/10.1177/010740830102100407.
Texte intégralThèses sur le sujet "Patientrollen"
Gustafsson, Josefin, et Robin Engström. « Sjuksköterskans yrkesroll och patientrollen i ett historiskt perspektiv : En kvalitativ intervjustudie ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154206.
Texte intégralSyfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva sjuksköterskans yrkesroll samt patientrollens förändring under olika tidsperioder. Metod: Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer, där respondenterna hade en koppling till sjuksköterskeyrket, antigen som student, nu arbetande sjuksköterska eller pensionerad sjuksköterska. Datan analyserades med innehållsanalys. Resultat: De äldre respondenterna anser att sjuksköterskan har en hög status idag och ses som en påläst och välinformerad person. Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare anser de flesta har förbättrats genom tiden. Flertalet äldre sjuksköterskor påpekar att nyexaminerade sjuksköterskor idag har en god teoretisk kunskap, men att den praktiska kunskapen inte är lika bra. Idag arbetar sjuksköterskan mer självständigt fast med mer administrativa uppgifter. Att hälso- och sjukvårdens yrkesgrupper har en gemensam klädsel ses som någonting positivt, dock kan det vara svårt för patienterna att se skillnad på yrkesgrupperna. Patienten får idag mer information och är även mer välinformerad, framför allt genom internet. Idag finns även ett större patientinflytande, särskilt inom barnsjukvården och psykiatrisk vård. Slutsats: Genom att få en övergripande syn på vad förändringarna har medfört kan arbetet med vidareutveckling inför framtiden ske.
Källerwald, Susanne. « I skuggan av en hotad existens : om den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom / ». Växjö : Växjö University Press, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1575.
Texte intégralKalju, Sylvia, et Erika Eskilsson. « Att själv hamna på båren ». Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19544.
Texte intégralProgram: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
Gustafsson, Agneta. « Personer med idiopatisk normaltryckshydrocefalus:deras förväntningar på behandling med shunt och syn på egen roll i rehabiliteringsprocessen-en intervjustudie ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-267303.
Texte intégralBackground: It has been noticeable that some patients with idiopathic normal pressure hydrocephalus (iNPH) find the expected result of shunt treatment not achieved and they report detoriation at postoperative follow-up even though standardized tests do not show results in that direction. It has also been shown that rehabilitation possibilities for patients varied, ranging from structured rehabilitation periods, e.g. at geriatric rehabilitation units to basically no rehabilitation at all. Objective: To describe what expectations patients with iNPH have on treatment with shunt and how they view their own role in the rehabilitation process. Method: A quality, descriptive design with manifest and inductive approach. The data collection was done by semi-structured interviews with seven patients with iNPH preoperative. Results: There was consensus among informants regarding the expectations on the result of shunt treatment. The expectations concerned the symptom triad (gait-and balance disturbance, urgency bladder and cognitive dysfunction) which often occurs in iNPH. Varied descriptions were given on how the symptoms had affected the informants. There was also an opinion among the informants that they had own responsibility for the rehabilitation process and suggestions were given on what they could contribute with in the process but also different obstacles for performing physical activities were described. Conclusion: Expectations on shunt treatment results need to be discussed with the patient (sometimes together with a relative) prior to shunt treatment, already when the patient is offered a shunt operation and also on the day before operation when the patient is in the neurosurgery clinic. The rehabilitation process also needs to be discussed with the patient before the shuntoperation as well as early postoperative. This is probably very important in order to achieve as optimal treatment results as possible.