Pour voir les autres types de publications sur ce sujet consultez le lien suivant : Operationssaal.
Thèses sur le sujet « Operationssaal »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Operationssaal ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
1
Brönnimann, Marcel. « Sterilität im Operationssaal : eine neue Methode zur Bestimmung der Sterilität von Druckluft im Operationssaal / ». Bern, 1991. http://www.ub.unibe.ch/content/bibliotheken_sammlungen/sondersammlungen/dissen_bestellformular/index_ger.html.
Texte intégral
2
Meißner, Christian. « Perspektivenorientierte Erkennung chirurgischer Aktivitäten im Operationssaal ». Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2015. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-163366.
Texte intégralRésumé :
Die Dissertation beschäftigt sich mit der automatischen Erkennung chirurgischer
Aktivitäten im Operationssaal, welche einen wichtigen Bestandteil im
automatischen chirurgischen Assistenzprozess darstellt. Die automatische
Assistenz ist eine der wichtigen Entwicklungen bei der fortschreitenden
Technisierung in der Chirurgie. Es werden Anforderungen an ein Erkennungssystem definiert sowie ein entsprechendes Erkennungsmodell entworfen und untersucht. Die Evaluation bedient sich simulierter chirurgischer
Eingriffe mit hoher Realitätsnähe. Die Ergebnisse zeigen eine grundlegende
Eignung des Modells für die automatische Aktivitätserkennung multipler
Eingriffstypen. Mögliche Weiterentwicklungen könnten die vorgestellte Lösung
weiter vorantreiben.
3
Diez, Karin. « Ein prozessorientiertes Modell zur Verrechnung von Facility-Management-Kosten am Beispiel der Funktionsstelle Operationsbereich im Krankenhaus ». Karlsruhe Univ.-Verl. Karlsruhe, 2009. http://d-nb.info/996983309/04.
Texte intégral
4
Gfrörer, Roger. « Das Operationsteam Eine Analyse der Verhältnisse der Zusammenarbeit im Operationssaal / ». Wiesbaden Dt. Univ.-Verl, 2007. http://d-nb.info/985520094/04.
Texte intégral
5
Dressler, Christian. « Einsatz der elektronischen Patientenakte im Operationssaal am Beispiel der HNO-Chirurgie ». Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Leipzig, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-115189.
Texte intégralRésumé :
Wenn ein Chirurg heutzutage während der Operation Informationen aus der Patientenakte benötigt, ist er gezwungen, sich entweder unsteril zu machen oder Personal anzuweisen, ihm die entspre-chenden Informationen zugänglich zu machen. Aus technischer Sicht ist ein System zur intraoperati-ven Bedienung und Darstellung sehr einfach zu realisieren. Grundlage dafür ist eine elektronische Patientenakte (EPA), welche beispielsweise softwaregenerierten oder eingescannten Dokumenten verwaltet. Die vorliegende Arbeit widmet sich den folgenden Fragen: Wird ein solches System im Operationssaal sinnvoll genutzt? Welche Methoden zur sterilen Bedienung kommen infrage? Wie muss die grafische Darstellung auf den Operationssaal abgestimmt werden? Kann durch das Imple-mentieren aktueller Kommunikationsstandards auf alle verfügbaren Patientendaten zugegriffen werden?
Dazu wurden in einer ambulanten HNO-Klinik zwei Pilotstudien durchgeführt. In der ersten Studie wurde das erste auf dem Markt befindliche kommerzielle Produkt „MI-Report“ der Firma Karl Storz evaluiert, welches per Gestenerkennung bedient wird. Für die zweite Studie wurde ein EPA-System entwickelt (Doc-O-R), welches eine Vorauswahl der angezeigten Dokumente in Abhängigkeit des Eingriffs traf und mit einem Fußschalter bedient werden konnte. Pro System wurden ca. 50 Eingriffe dokumentiert. Dabei wurde jedes angesehene Dokument und der Nutzungsgrund protokolliert. Die Systeme wurden durchschnittlich mehr als einmal pro Eingriff genutzt. Die automatische Vorauswahl der Dokumente zur Reduzierung der Interaktionen zeigte sehr gute Ergebnisse.
Da das behandelte Thema noch in den Anfängen steckt, wird in der Arbeit am Ende auf die Vielzahl von Möglichkeiten eingegangen, welche bezüglich neuartiger Darstellungsmethoden, Bedienvorrich-tungen und aktueller Standardisierungsaktivitäten noch realisiert werden können. Dadurch werden zukünftig auch die Abläufe in der Chirurgie beeinflusst werden.
6
Kreutz, Hendrik [Verfasser]. « Undercover Evaluation eines standardisierten "Timeout-Gesprächs" in einem kinderchirurgischen Operationssaal / Hendrik Kreutz ». Mainz : Universitätsbibliothek der Johannes Gutenberg-Universität Mainz, 2020. http://d-nb.info/122481097X/34.
Texte intégral
7
Heil, Robert. « Optimization of anesthetic processes in operating rooms / ». Aachen : Shaker, 2009. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017612725&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Texte intégral
8
Zöller, Anja. « Effizienzanalyse grundlegender Gestaltungsgrössen der OP-Organisation ». Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2009. http://d-nb.info/998696447/04.
Texte intégral
9
Roetzer, Steffen. « Qualitätsmanagement im deutschen Krankenhaus - Wege zur Implementierung nach dem Modell der European Foundation for Quality Management (EFQM) ». [S.l. : s.n.], 2001. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB8989120.
Texte intégral
10
Heil, Robert. « Optimization of anesthetic processes in operating rooms ». Aachen Shaker, 2008. http://d-nb.info/993876064/04.
Texte intégral
11
Ibach, Bastian [Verfasser]. « Konzeption und Entwicklung einer serviceorientierten Integrationsarchitektur für die Vernetzung von Medizinprodukten im Operationssaal / Bastian Ibach ». Aachen : Shaker, 2011. http://d-nb.info/1070152838/34.
Texte intégral
12
Meißner, Christian [Verfasser], Jürgen [Akademischer Betreuer] Meixensberger, (HTWK Leipzig) Andreas [Akademischer Betreuer] Pretschner, Alfred [Gutachter] Winter et Bernhard [Gutachter] Preim. « Perspektivenorientierte Erkennung chirurgischer Aktivitäten im Operationssaal / Christian Meißner ; Gutachter : Alfred Winter, Bernhard Preim ; Jürgen Meixensberger, Andreas Pretschner (HTWK Leipzig) ». Leipzig : Universitätsbibliothek Leipzig, 2015. http://d-nb.info/1239424396/34.
Texte intégral
13
Wahler, Hellen Nora Rebekka [Verfasser]. « Vaskuläre Neurochirurgie - Intraoperative Angiographie im Hybrid-Operationssaal - Nutzen, Risiko und Aufwand basierend auf einer Workflow-Analyse / Hellen Nora Rebekka Wahler ». Ulm : Universität Ulm, 2019. http://d-nb.info/1192373391/34.
Texte intégral
14
Dressler, Christian [Verfasser], Gero [Akademischer Betreuer] Strauß, Alexander [Gutachter] Hemprich et Friedrich [Gutachter] Mohr. « Einsatz der elektronischen Patientenakte im Operationssaal am Beispiel der HNO-Chirurgie / Christian Dressler ; Gutachter : Alexander Hemprich, Friedrich Mohr ; Betreuer : Gero Strauß ». Leipzig : Universitätsbibliothek Leipzig, 2013. http://d-nb.info/1238367348/34.
Texte intégral
15
Gustafsson, Lisa, et Anine Olofsson. « Följsamhet av basala hygienrutiner på operationssal ». Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18129.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Verksamheter som innefattas av Hälso- och sjukvårdslagen ska följa föreskriften om basal hygien i vård och omsorg vilket är det mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Årligen drabbas 65 000 människor av vårdrelaterade infektioner som leder till stora kostnader för samhället och patienter utsätts för onödigt lidande. För att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner har samtliga på en operationssal ett gemensamt ansvar att försöka förhindra det. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner på operationssal. Metod: En strukturerad deskriptiv observation med kvantitativ ansats. Studien omfattade 22 observationstillfällen på två sjukhus i Västra Götaland. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av anestesisjuksköterskorna och pass använde engångsförkläde. Majoriteten av operationssjuksköterskorna förhöll sig till hygienrutinerna vid klädseln av den sterila delen av operationen. Följsamheten till hygienrutinerna uppnåddes vidare i varierande grad. Under observationerna öppnades dörrarna totalt 393 gånger och 149 människor har befunnit sig på operationen. Konklusion: Studien visar att det finns brister vad gäller följsamheten av hygienrutiner. Det är viktigt att uppmärksamma för att kunna planera förbättringsarbete på de avdelningar observationerna ägt rum. Konsekvenserna blir både ekonomiska märkbara och patienten blir utsatt för ett vårdlidande. Därför är det viktigt att på en operationsavdelning jobba på ett systematiskt sätt för att förbättra rutinerna kring hygien.
16
Sandberg, Linnéa. « Följsamhet till hygienrutiner i operationssal – en observationsstudie ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175664.
Texte intégralRésumé :
Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet. Resultat: Efter tio genomförda observationer visade resultatet att de moment som hade flest observerade fall av fullständig följsamhet till gällande hygien- och arbetsrutiner var Sterildrapering och Huddesinfektion medan de moment som hade lägst följsamhet var Under pågående operation och PVK. I de två sistnämna momenten var utebliven desinfektion av händerna den främsta orsaken till den låga följsamheten. Slutsats: Trots att moment som Huddesinfektion och Sterildrapering uppvisades fullständigföljsamhet i vissa fall så förekom det brister i samtliga av de elva momenten som observerades.
17
Ahlsröd, Richard. « Lustgasläckage på operationssal, tandvårdssal och förlossningssal : arbetsmiljöaspekter för sjukvårdspersonal ». Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1141.
Texte intégral
18
Kaas, Kristina, et Veronika Mattsson. « Stäng dörren tack : En observationsstudie om dörröppningar på operationssal ». Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-669.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades. Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet. Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig. Dörröppningsfrekvensen varierade från en gång per minut till var 10:e minut vid konventionell kirurgi. Vid infektionskänslig kirurgi varierade dörröppningsfrekvensen från var 3:e minut till var 19:e minut. Den yrkesgrupp som utförde de flesta dörröppningarna var den cirkulerande personalen. Den största anledningen till dörröppningarna var hämtning av utrustning/material/instrument. Klinisk betydelse: Studien visar att dörröppningsfrekvensen vid konventionell kirurgi är högre än vid infektionskänslig kirurgi. För infektionskänslig kirurgi finns lokala riktlinjer. Däremot finns det inte vid konventionell kirurgi, där de kunde ha betydelse för att sänka dörröppningsfrekvensen.Background: Several studies describe the importance of minimizing the frequency of door openings to the operating room. Higher frequency of door openings leads to impaired ventilation in the operating room, which in turn can lead to surgical site infections. Aim: The aim of this study was that in a surgical department observing the frequency of door openings during surgery, why and by whom they were opened. Method: The method was a quantitative descriptive observational study with cross-sectional design. The personnel in a surgical department in central Sweden were observed during operations. The observations were performed six weekdays in January 2013 and were selected from the surgical program. Results and conclusion: 22 observations were observed, 11 each from conventional and implant surgery. The study indicated that door openings were more frequent when comparing conventional surgery with implant surgery. The frequency of door openings varied from once per minute to every 10 minutes for conventional surgery. In implant surgery the frequency of door openings varied from every 3 minutes to every 19 minutes. The profession who carried out most door openings was the circulating staff. The main reason for the door openings was retrieval of equipment / materials / instruments. Clinical relevance: This study shows that the frequency of door openings was higher at conventional surgery than at implant surgery. For implant surgery there are local guidelines. However, there are none for conventional surgery, where they could play a role in lowering the frequencies of door openings.
19
Persson, Gabriella, et Nina Frövik. « Förberedelserum eller operationssal - jämförelse i patienters upplevelse av oro ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39314.
Texte intégral
20
Thimberg, Isabelle, et Lindberg Linda Appelgren. « Operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal : En systematisk litteraturstudie ». Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78468.
Texte intégralRésumé :
Introduktion: Operationssjuksköterskan medverkar i ett interprofessionellt team på operationssalen där teamarbeten sker kontinuerligt i det dagliga arbetet. I teamet har operationssjuksköterskan ett omvårdnadsansvar för patientens perioperativa vård. Förmågan till teamarbete beskrivs vara en kärnkompetens då ett fungerande teamarbete är betydande för en god och patientsäker vård. Forskning har visat att bristande teamarbete leder till ökad risk för vårdskador. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån SBU, med beskrivande syntes utifrån Evans. Datainsamling har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket resulterade i elva studier. Resultat: Analysen resulterade i temat Samspelets inverkan med subteman Betydelsen av respektfullt bemötande, Betydelsen av samförstånd samt Betydelsen av att vara flexibel. Det andra temat var Teamsammansättningens inverkan med subteman Betydelsen av personlig kännedom samt Att känna sig avskild inom teamet. Konklusion: Sammanställd forskning har visat att operationssjuksköterskor upplevde att olika aspekter beträffande samspel och teamsammansättning hade en inverkan på upplevelsen av teamarbete på operationssalen. Dessa inverkningar kunde vara både främjande och hämmande.Introduction: The operating theatre nurse is part of an interprofessional team within the operating theatre wherein teamwork continuously occurs in daily practise. Within the team a responsibility for the perioperative nursing lies upon the operating theatre nurse. The ability to cooperate as part of teamwork is described as a core competence which is considered a fundamental part of giving patients high quality care and patient safety. Research has shown that lack of teamwork could lead to increased risk of care damage. Aim: To describe operating theatre nurses’ experiences of teamwork within an operating theatre. Method: A systematic literature review following guidelines of SBU, with descriptive synthesis according to Evans. Data collected through databases CINAHL and PubMed, which resulted in eleven studies. Results: Analysis resulted in Meaning of interaction, including subthemes Meaning of respectful attitude, Meaning of consensus and Meaning of flexibility. The second theme was Impact of team composition, including subthemes Meaning of personal knowledge and To feel secluded within the team. Conclusion: Compiled research have shown that operating theatre nurses experience that different aspects of interaction and team composition have impact on the experience of teamwork within the operating theatre. These impacts could be both promoting and inhibiting.
21
Fredriksson, Christina, et Annelie Askling. « Faktorer som påverkar det interprofessionella teamet på operationssal : En litteraturstudie ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82597.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Varje år drabbas patienter i Sverige av vårdskador på grund av bristfällig patientsäkerhet inom sjukvården. Operationspersonalen arbetar i en högriskmiljö där det ställs stora krav på deras kommunikation inom teamet. Operationssjuksköterskan, tillsammans med det interprofessionella teamet, måste fullfölja sitt ansvar och upprätthålla kompetensen vilket annars kan leda till bristande patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationspersonalens uppfattningar om faktorer som är av betydelse för ett välfungerande team. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod och innehållsanalys enligt Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) niostegs-metod. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed och Cinahl med ett strukturerat arbetssätt. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på analyser av 17 vetenskapliga artiklar. Det framkom två huvudteman med sex subteman som belyste vilka faktorer som var av betydelse för teamet på operationssal. Första huvudtemat är Organisationens ansvar med tre subteman; Utbildning till effektiva interprofessionella team, Förutsättningar till ett tryggt och säkert interprofessionellt team och Kompetens i det interprofessionella teamet. Andra huvudtemat är Samverkan med tre subteman; Interprofessionellt team, Kommunikation i samverkan, Betydelsen av WHO Surgical Safety Checklist. Slutsats: I det interprofessionella teamet ingår flera professioner med ett gemensamt mål, att ge en trygg och säker vård till patienten, för att förhindra vårdskada. Det är ett flertal faktorer som påverkar patientsäkerheten såsom samverkan och kommunikation.Background: Every year, patients in Sweden suffer from healthcare injuries due to inadequate patient safety in healthcare. The operating staff work in a high-risk environment where great demands are placed on the operating team and their communication. An operating theatre nurse, must together with the interprofessional team, fulfill their responsibilities and maintain their expertise, which could otherwise lead to a lack of patient safety. Purpose: The aim of the study was to describe the operating staff's perceptions of factors that are important for a wellfunctioning team. Method: Systematic literature study with qualitative method and content analysis according to Bettany-Saltikov & McSherry`s, (2016) nine-step method. Articles were found using structures search methods in the databases Pubmed and Cinahl. Results: The results of the literature study are based on analyzes of 17 scientific articles. Two main themes emerged with six sub-themes highlighting which factors that were of importance in the operating room. The first main theme is the Organization's responsibility with three sub-themes; Education for effective interprofessional teams, Prerequisites for a safe and secure interprofessional team and Expertise in the interprofessional team. The second main theme is Collaboration with three sub-themes; Interprofessional team, Communication in collaboration, Importance of WHO Surgical Safety Checklist. Conclusion: The interprofessional team includes several professions with a common goal, to provide a safe and secure care to the patient in order to prevent care damage. There are several factors that affect patient safety such as collaboration and communication.
22
Lindberg, Therése, et Emma Malm. « Optimeringsanalys av en modern,systemintegrerad operationssal : Jämförelse av tre styrningsfall ». Thesis, KTH, Medicinteknik och hälsosystem, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-267012.
Texte intégralRésumé :
Dagens komplexa vårdmiljö kan förenklas genom att utrusta sjukhusensoperationssalar med en integrerad systemlösning. Syftet är att möjliggöramanövrering av all utrustning från en gemensam enhet, och på så sätt effektiviseraarbetsflödet. Idag saknas data som stödjer påståendet att systemetsförprogrammerade scenarion innebär en förbättring. Det här arbetet går ut på att undersöka den nytta som integrationslösningenmedför i operationssalar. Detta görs genom att undersöka arbetsflödet utifrån treolika styrningsfall (med förprogrammerade scenarion, manuellt via applikationeroch exludering av systemet), samt utifrån tre olika mätparametrar (klick, steg ochtid). Syftet med jämförelsen är att se vilket av dessa fall som är optimalt utifrån ettanvändarperspektiv. Resultatet visar på en tydlig fördel för styrning av systemet med förprogrammeradescenarion utifrån samtliga mätparametrar. De antaganden som har formatundersökningen, samt de kvantitativa begränsningarna i studiens data, tas hänsyntill i analysen. Under analys stärks det framtagna resultatet. I kombination med en fördeladstyrning mellan användarna utgör styrning med förprogrammerade scenarion detbästa alternativet för ett optimerat arbetsflöde.Healthcare system complexity can be simplified by equipping hospital operatingtheatres with an integrated system solution. The goal is to improve the hospitalworkflow by enabling maneuvering of all the equipment from a common unit.Today there is no data to support the claim that the system offered feature of usingpreset scenes provides any improvements. The aim of this study is to demonstrate the benefits of the integrated operatingsystem. This is done by performing a workflow analysis based on three differentcases (with preset scenes, maneuvered through the applications and without use ofthe integrated system) and three different parameters (clicks, steps, and time). Thepurpose is to clarify the, from a user perspective, most beneficial case. The measured result shows an advantage when using the system with presetscenes. All of the assumptions in the survey, including the limitations ofquantitative data, are considered in the study. The result is validated by the analysis. A combination of the case with preset scenesand a distributed control between the users are therefore the best alternative for anoptimized workflow.
23
Aibibu, Dilibaier. « Charakterisierung, Modellierung und Optimierung der Barriereeigenschaften von OP-Textilien ». Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:14-1161869525014-27884.
Texte intégralRésumé :
Durch die systematischen und umfangreichen experimentellen Untersuchungen werden in dieser Arbeit erstmalig die Einflüsse der textiltechnologischen Parameter des Garn- und Gewebebildungsprozesses auf die Porenstruktur und die davon abhängige Barrierewirkung von marktrelevanten OP-Geweben grundlegend analysiert. Daraus resultiert der Schwerpunkt der Arbeit – die Erarbeitung von Modellen – mit denen die Zusammenhänge zwischen strukturbedingten Einflussgrößen von Geweben und deren Barrierewirkung gegenüber kontaminierten Flüssigkeiten charakterisiert werden kann. Aufgrund des maßgeblichen Einflusses der Mikrostruktur auf das makroskopische Materialverhalten wird ein hierarchisches Strukturmodell eingeführt, welches zwischen der Makro-, Meso- und Mikroebene unterscheidet. Diese Strukturebenen erfassen die Gewebestruktur in unterschiedlichen Modellierungsniveaus. Die Systematisierungskriterien Garnfeinheit, Gewebebindung und Fadendichte beschreiben die Mesoebene. Die Filamentfeinheit und der Filamentquerschnitt sind wesentliche Kenngröße der Mikroebene. Das anhand des Darcy-Gesetzes entwickelte Modell für die Beschreibung der Mesoebene ist anschaulicher und beinhaltet den Einfluss der Bindung und der Formänderungen der Filamentgarne bei der Gewebeherstellung. Bei der Analyse der Porenstruktur werden mit Hilfe der optischen Methode – Bildanalyse – systematische Untersuchungen an der Morphologie des Gewebes durchgeführt, die bisher noch nicht realisierbar waren. Hier besteht die Möglichkeit, in das Gewebeinnere „hineinzusehen“ und sich nicht nur auf die funktionalen Parameter zu beschränken. Um die Transportmechanismen von Mikroorganismen unter praxisrelevanten Bedingungen zu simulieren, wird ein Verfahren entwickelt. Die Entwicklung erstreckt sich auf die Simulation des Drucks und der Reibung sowie die Simulation der im OP-Saal vorhandenen Flüssigkeiten mit synthetischem Blut und mit Mikrokugeln kontaminiertem Wasser. Das Verfahren ergänzt die optischen Untersuchungen und trägt zur Interpretation bei. Die qualitativen mikroskopischen Untersuchungen durch die Betrachtung der Gewebeoberfläche und -querschnitte unterstützen die Lokalisierung der Partikel im und auf dem Gewebe. Sie liefern interessante Aussagen und Informationen über die Durchgangsmechanismen von partikelbeladenen Flüssigkeiten durch das Gewebe. Der experimentelle Teil befasst sich mit der kritischen Auswahl und Charakterisierung repräsentativer OP-Textilien. Die wissenschaftlichen Fragestellungen werden an 6 repräsentativen PES-Filamentgeweben von 23 marktrelevanten PES-Filamentgeweben für OP-Textilien untersucht und beantwortet. Diese werden hinsichtlich des Einflusses der textiltechnologischen Parameter – Filamentfeinheit, -querschnitt, und Filamentgarnfeinheit sowie der webtechnischen Parameter – auf die strukturbedingte Barrierewirkung anhand der entwickelten Modelle und des Penetrationsversuches evaluiert. Auf diesen Ergebnissen aufbauend werden die Ansätze für die Optimierung der Gewebestruktur hinsichtlich der Barrierewirkung erstellt. Durch die Kombination von feinen Garnen mit hoher Fadendichte unter Ausnutzung von technologischen Möglichkeiten werden Mustergewebe aus PES-Mikrofilamentgarnen mit hoher Barrierewirkung hergestellt. Die experimentelle Untersuchung der am Institut für Textil- und Bekleidungstechnik entwickelten Mustergewebe und die theoretischen Modellrechnungen bestätigen das vorhandene textiltechnische Potenzial zur Optimierung von Mikrofilamentgeweben, d. h., einer weiteren Erhöhung der Widerstandsfähigkeit gegenüber partikelbeladenen Flüssigkeiten. Die Porenweiten in der Mesoebene können wirkungsvoll durch den Einsatz von feinen Filamentgarnen und das Erreichen der hohen Fadendichten in beiden Fadensystemen um die 50 % reduziert werden. Im Vergleich zu marktrelevanten OP-Geweben weisen die Mustergewebe eine erheblich hohe Barrierewirkung gegenüber synthetischem Blut und mit Mikrokugeln kontaminiertem Wasser auf. Diese Arbeit zur grundlegenden Analyse der strukturbedingten Barriereeigenschaften bietet Grundlagen für künftig notwendige Entscheidungen in der Produktentwicklung, Produktion, Produktnormung sowie Produktevaluierung. Sie kann in unterschiedliche Richtung fortgesetzt werden und die Optimierung flüssigkeits- und partikeldichter Gewebe im Gesundheitswesen, Reinraumtechnik im Speziellen oder von Schutztextilien im Allgemeinen, aber auch die Konkretisierung und Übertragung der Modellansätze betreffen.
24
Hällås, Daniel, Emelie Larsson et Anna Westerberg. « Svängdörrar på operationssalen ? » Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27576.
Texte intégralRésumé :
Vårdrelaterade infektioner är ett problem som kan innebära ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vården. Inom operationssjukvården finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera på ett patientsäkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprätthålla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vårdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen. Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare än vad som kan anses vara nödvändigt. Flest antal dörröppningar orsakades av cirkulerande sjuksköterska/undersköterska och den främsta anledningen var att material behövdes till pågående operation. För att personalen ska följa riktlinjerna kan ökad kunskap och mer utbildning om dörröppningars betydelse och konsekvenser under pågående operation behövas.
25
Dykiel, Jannika, et Katri Kääriä. « Personalens följsamhet av hygienrutiner vid allmän kirurgiskt ingrepp på operationssal : en observationsstudie ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-223971.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet.Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.
26
Söderling, Ingegerd. « Upplevelse av kommunikation, samarbete och säkerhet hos sköterskor som arbetar på en operationssal ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-158138.
Texte intégralRésumé :
Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar på en operationsavdelning där WHO´s Surgical Safety Checklist används, upplever kommunikation, samarbete och patientsäkerhet. Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes på en operationsavdelning som använt WHO´s Surgical Safety Checklist drygt ett år. Deltagarna fick anonymt besvara ett frågeformulär med strukturerade frågor, en översatt version av the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frågeformulärets 6 teman: säkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering. Vidare undersöktes hur sköterskorna tyckte att kommunikationen på operationssalen fungerade; samt i vilken grad checklistan hade förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen. Varje fråga besvarades genom en femgradig Likertskala. Huvudresultat: Fynden visar att man kan anta att sköterskorna upplevde att kvaliteten på kommunikationen och samarbetet på operationssalen var hög. Vidare ser det ut som om deltagarna ansåg att patientsäkerheten fungerade adekvat och att checklistan var viktig för patientsäkerheten. Resultaten visar också att sköterskorna tyckte att checklistan i hög grad har förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen. Slutsats: Sköterskornas upplevelse av kommunikation, samarbete och patientsäkerhet på operationssalen antas huvudsakligen vara positiv 1 år efter att WHO´s Surgical Safety Checklist infördes.The aim of the study was to examine the nurses´ experiences of communication, teamwork and patient safety in an operation ward where WHO´s Surgical Safety Checklist is used. Quantitative method. Design: descriptive, retrospective, non-experimental cross-sectional study. The data collection was implemented in an operation theatre where WHO´s Surgical Safety Checklist had been applied for the last year. The participants responded to a structured questionnaire, a translated version of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) adjusted for operating rooms (OR). In the study 3 of 6 themes of the questionnaire was examined: safety culture, teamwork climate and stress identity. The study examined the nurses´ experiences of communication in the operating room; and to what extent the checklist has improved the communication, teamwork and patient safety in the operating room. Each item was answered using a 5-point Likert scale. The findings reveal nurses´ experience of high quality of communication and collaboration in the operating room. Further it seems that the participants thought the patient safety was sufficient, and the checklist briefing was important for the patient safety. The results also show that nurses thought the checklist briefing has improved the communication, collaboration and patient safety in the operating room. The nurses´ experiences of communication, teamwork and patient safety in the operating room were assumed as mostly positive 1 year after the introduction of the WHO´s Surgical Safety Checklist.
27
Partanen, Liza. « Varför gjorde jag inte som jag tänkte, för jag kände att det var något fel : Arbetsordningoch upplevd psykosocial arbetsmiljö på operationssalen ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-182448.
Texte intégralRésumé :
The purpose of this study was to study how surgical nurses experiences their work order in the operating room (OR), and how they experience their psychosocial work environment and work organization in terms of hierarchical structures.
28
Antonia, Rosencrantz, et Erik Löfström. « Kommunikation i det intraoperativa teamet : Anestesisjuksköterskans upplevelser ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130659.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Kommunikation är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete för att kunnasamarbeta med medlemmarna i det intraoperativa teamet och säkerställa säkerheten förpatienten på operationssalen. 50% av alla komplikationer som sker efter en operation kanrelateras till kommunikationsproblem och skulle kunna undvikas. För att förståkommunikationen i det intraoperativa teamet och kunna göra förbättringar är det av intresse attundersöka och skapa en förståelse av anestesisjuksköterskans erfarenheter av kommunikation.Syfte: Syftet var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av kommunikationen i detintraoperativa teamet på operationssalen.Metod: Tio semistrukturerade intervjuer av anestesisjuksköterskor från två olika sjukhus iSverige genomfördes. Deltagarna valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Intervjuernatranskriberades och analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman baserade på åtta underteman. Första temat Känslanav samarbete baserades på tre underteman: tydlighet i det som sägs, verbal respons ochuppdaterad information. Känsla av trygghet var det andra temat och här beskrev deltagarna ettförberedande samtal inför operationen samt att kunna tolka utan att prata. Dessa två temanbeskrev sådant som deltagarna identifierade som bra kommunikation medan det tredje tematKänslan av utanförskap däremot identifierade negativa erfarenheter och upplevelser avkommunikationen i det intraoperativa teamet. Här beskrev anestesisjuksköterskorna frånvaroav kommunikation, att inte bli bekräftad och att inte våga prata.Slutsats: Anestesisjuksköterskorna hade erfarenhet av positiv och negativ kommunikation i detintraoperativa teamet på operationssalen. Det fanns en dynamik och variation ikommunikationen som berodde på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och utövandeav makt i kommunikationen. Därför finns ett behov av ökad medvetenhet, utbildning ochövning i det kommunikativa samspelet. Eftersom teamet består av flera olika professioner ochdet bara är anestesisjuksköterskans synvinkel som undersökts krävs det vidare forskning för attkunna skapa en helhetsbild.
29
Aibibu, Dilibaier. « Charakterisierung, Modellierung und Optimierung der Barriereeigenschaften von OP-Textilien ». Doctoral thesis, Technische Universität Dresden, 2005. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A24954.
Texte intégralRésumé :
Durch die systematischen und umfangreichen experimentellen Untersuchungen werden in dieser Arbeit erstmalig die Einflüsse der textiltechnologischen Parameter des Garn- und Gewebebildungsprozesses auf die Porenstruktur und die davon abhängige Barrierewirkung von marktrelevanten OP-Geweben grundlegend analysiert. Daraus resultiert der Schwerpunkt der Arbeit – die Erarbeitung von Modellen – mit denen die Zusammenhänge zwischen strukturbedingten Einflussgrößen von Geweben und deren Barrierewirkung gegenüber kontaminierten Flüssigkeiten charakterisiert werden kann. Aufgrund des maßgeblichen Einflusses der Mikrostruktur auf das makroskopische Materialverhalten wird ein hierarchisches Strukturmodell eingeführt, welches zwischen der Makro-, Meso- und Mikroebene unterscheidet. Diese Strukturebenen erfassen die Gewebestruktur in unterschiedlichen Modellierungsniveaus. Die Systematisierungskriterien Garnfeinheit, Gewebebindung und Fadendichte beschreiben die Mesoebene. Die Filamentfeinheit und der Filamentquerschnitt sind wesentliche Kenngröße der Mikroebene. Das anhand des Darcy-Gesetzes entwickelte Modell für die Beschreibung der Mesoebene ist anschaulicher und beinhaltet den Einfluss der Bindung und der Formänderungen der Filamentgarne bei der Gewebeherstellung. Bei der Analyse der Porenstruktur werden mit Hilfe der optischen Methode – Bildanalyse – systematische Untersuchungen an der Morphologie des Gewebes durchgeführt, die bisher noch nicht realisierbar waren. Hier besteht die Möglichkeit, in das Gewebeinnere „hineinzusehen“ und sich nicht nur auf die funktionalen Parameter zu beschränken. Um die Transportmechanismen von Mikroorganismen unter praxisrelevanten Bedingungen zu simulieren, wird ein Verfahren entwickelt. Die Entwicklung erstreckt sich auf die Simulation des Drucks und der Reibung sowie die Simulation der im OP-Saal vorhandenen Flüssigkeiten mit synthetischem Blut und mit Mikrokugeln kontaminiertem Wasser. Das Verfahren ergänzt die optischen Untersuchungen und trägt zur Interpretation bei. Die qualitativen mikroskopischen Untersuchungen durch die Betrachtung der Gewebeoberfläche und -querschnitte unterstützen die Lokalisierung der Partikel im und auf dem Gewebe. Sie liefern interessante Aussagen und Informationen über die Durchgangsmechanismen von partikelbeladenen Flüssigkeiten durch das Gewebe. Der experimentelle Teil befasst sich mit der kritischen Auswahl und Charakterisierung repräsentativer OP-Textilien. Die wissenschaftlichen Fragestellungen werden an 6 repräsentativen PES-Filamentgeweben von 23 marktrelevanten PES-Filamentgeweben für OP-Textilien untersucht und beantwortet. Diese werden hinsichtlich des Einflusses der textiltechnologischen Parameter – Filamentfeinheit, -querschnitt, und Filamentgarnfeinheit sowie der webtechnischen Parameter – auf die strukturbedingte Barrierewirkung anhand der entwickelten Modelle und des Penetrationsversuches evaluiert. Auf diesen Ergebnissen aufbauend werden die Ansätze für die Optimierung der Gewebestruktur hinsichtlich der Barrierewirkung erstellt. Durch die Kombination von feinen Garnen mit hoher Fadendichte unter Ausnutzung von technologischen Möglichkeiten werden Mustergewebe aus PES-Mikrofilamentgarnen mit hoher Barrierewirkung hergestellt. Die experimentelle Untersuchung der am Institut für Textil- und Bekleidungstechnik entwickelten Mustergewebe und die theoretischen Modellrechnungen bestätigen das vorhandene textiltechnische Potenzial zur Optimierung von Mikrofilamentgeweben, d. h., einer weiteren Erhöhung der Widerstandsfähigkeit gegenüber partikelbeladenen Flüssigkeiten. Die Porenweiten in der Mesoebene können wirkungsvoll durch den Einsatz von feinen Filamentgarnen und das Erreichen der hohen Fadendichten in beiden Fadensystemen um die 50 % reduziert werden. Im Vergleich zu marktrelevanten OP-Geweben weisen die Mustergewebe eine erheblich hohe Barrierewirkung gegenüber synthetischem Blut und mit Mikrokugeln kontaminiertem Wasser auf. Diese Arbeit zur grundlegenden Analyse der strukturbedingten Barriereeigenschaften bietet Grundlagen für künftig notwendige Entscheidungen in der Produktentwicklung, Produktion, Produktnormung sowie Produktevaluierung. Sie kann in unterschiedliche Richtung fortgesetzt werden und die Optimierung flüssigkeits- und partikeldichter Gewebe im Gesundheitswesen, Reinraumtechnik im Speziellen oder von Schutztextilien im Allgemeinen, aber auch die Konkretisierung und Übertragung der Modellansätze betreffen.
30
Lindgren, Anna. « Ledarskap inom operationsteamet enligt operationssjuksköterskan : En litteraturstudie som undersöker operationssjuksköterskors upplevelser av ledarskap på operationssal ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85689.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: På operationssalen samarbetar olika professioner i team och med det gemensamma målet att göra det bästa för patienten. Teamarbete inkluderar en ledare och därför omfattas all verksamhet på operationssalen av ett ledarskap, i regel ett informellt sådant. Tidigare forskning uppgav att typen av ledarskap inom operationsteamet påverkade det kirurgiska slutresultatet men att effekten av de olika ledarskapstyperna inte var tillräckligt uppmärksammade för att operationsteamet skulle förstå betydelsen av den. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad operationssjuksköterskor hade för upplevelser av ledarskap på operationssal. Metod: Uppsatsens syfte besvarades med ett systematiskt tillvägagångssätt som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningen bestod av vårdvetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskor upplevde att ledarens förmåga att skapa förutsättningar för samarbete var viktigt, att erfarenhet hade betydelse, att de delvis kunde tillåta hierarki och auktoritärt ledarskap inom teamet, att patienten prioriterades först, att det var viktigt att ledaren kunde kommunicera, att det inte alltid var självklart vem som var ledare på operationssalen och att nyblivna operationssjuksköterskor kunde känna rädsla inför ledarskapet. Slutsats: Efter utförd studie anses ledarskap på operationssalen vara viktigt eftersom den enskilda patientens behov inte ansågs kunna tillgodoses genom att teamet enbart följde rutiner och checklistor. Det känns viktigt för samhället och operationssjuksköterskors framtid att den egna professionen lär sig utveckla ledarskapsförmågor eftersom ledarskap ansågs höra ihop med kompetens och ansvar.
31
Ericsson, Anna, et Maria Törnkvist. « Upplevelser av teamarbete i relation till arbetsmiljöfaktorer och stress på en operationsavdelning ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13441.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Operationssalen är en av de miljöer med störst risk att drabbas av patientskada. Olika arbetsmiljöfaktorer beskrivs påverka hälsa hos personal och kan skapa stress som leder till utbrändhet. Stress och bristfällig kommunikation relaterar till sämre fungerande teamarbete, vilket påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av teamarbete samt hur tillfredsställelse med teamarbete i operationsteam relaterar till upplevda krav och kontroll i arbetet, rollförväntningar, organisationsklimat, självskattad hälsa samt stress (utbrändhet). Metod: En kvantitativ empirisk studie gjordes där data erhölls från en enkät. I urvalet ingick 71 personer som arbetar på en operationsavdelning i södra Sverige, studiens svarsfrekvens var 76%. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera rapporterade faktorer av betydelse för ett väl fungerande teamarbete. Resultat: Resultatet visade samband mellan tillfredsställelse med teamarbete och rollförväntningar, organisationsklimat samt distansering/minskat engagemang (stress). Kommunikation, lyhördhet och respekt var faktorer som upplevdes viktiga för ett fungerande teamarbete. Konklusion: Med utgångspunkt från resultatet är slutsatsen att det är av betydelse att tydliggöra yrkesroller och främja positivt arbetsklimat. Kommunikation behöver synliggöras och vidareutvecklas för ett väl fungerande teamarbete.
32
Blom, Carina, et Wirell Mariángeles. « Antal CFU som hamnar på instrumentborden. : Samband mellan antal CFU och antal personer, antal dörröppningar, personalens klädsel och den tid som blodagarplattorna har varit framme ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-204634.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Operationer kan pågå under många timmar där instrumenten inte är täckta med steril duk och är utsatta för partiklar som finns i luften på operationssalen. Dessa instrument byts inte ut eftersom det inte finns några riktlinjer eller rutiner på detta. Syfte: Undersöka antal CFU på instrumentborden från uppdukning till att operationsingreppet är avslutad. Samt undersöka sambandet mellan antal bakterier och antal personer, antal dörröppningar, personalens klädsel och den tid som blodagarplattorna har varit framme. Metod: Kvantitativ observationsstudie med indirekt och direkt observation. Mätningarna har gjorts med tre stycken blodagarplattor av storlek 14 centimeter i diameter på ett sjukhus i Mellansverige. Observationer har även gjorts på antal personer, dörröppningar, personalens klädsel. Resultat: Resultatet visar att det finns en tydlig ökning av CFU desto längre tiden går. Blodagarplattor C har ett signifikant högre antal CFU än blodagarplattor A (p= 0,018) samt mot blodagarplattor B (p = 0,00). Den bakterien som förekom på flest blodagarplattor var KNS. Antal personer som fanns på operationssalen har en påverkan på antal CFU som fanns på blodagarplatta C (p=0,047). Däremot fanns inget samband mellan antal dörröppningar, personalens klädsel och antal CFU på blodagarplattorna. Slutsats: Studien visar en tydlig ökning av CFU desto längre tiden går. På samma sätt kan vi anta att det som har hamnat på plattorna även har hamnat på instrumenten samt material under observationstiden.
33
Nilsson, Elisabeth, et Madeleine Fjellström. « Att arbeta i team : Operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i team på en operationssal - en intervjustudie ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84834.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Team och samarbete är ständigt aktuellt inom hälso- och sjukvården. Operationspersonal är en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt när det gäller att jobba för en säkrare vård för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, där tillvaratagande av varandras kompetenser är en förutsättning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och välfungerande teamarbete inne på salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team på en operationssal. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med elva operationssjuksköterskor på två sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman, och fyra underteman. De två övergripande teman som framkom var: Att interagera med varandra och Att visa respekt och förståelse för varandra. En god kommunikation var en grund till ett gott samspel inom teamet. Fler tillfällen för reflektion och samtal med arbetskamraterna önskades, eftersom ett bra teamarbete tog tid att utveckla. Att bemöta varandra med respekt och att vara hjälpsam ansågs vara viktigt, även att ha kunskap om teamets olika professioner. Slutsats: Ett väl fungerande teamarbete i operationssalen är en viktig del för patientsäkerheten. Att arbeta i team i operationssalen innebär komplexa interaktioner mellan olika yrkeskategorier med olika utbildning där alla är beroende av varandra. Grundpelarna för ett bra teamarbete är att samarbeta och hjälpa varandra, upprätthålla en god kommunikation, bemöta varandra med respekt och värdighet samt inneha kunskap om såväl ens egen profession som andras profession i teamet. Den här studien visar att det behövs mer stöd från organisationen samt tid för samtal och reflektion mellan teammedlemmarna.
34
Svensson, Sofia, et Anna Nordström. « Visualisering av dörröppningar : En trådlös prototyp ». Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-169886.
Texte intégralRésumé :
Dörröppningar till en operationssal under en pågående operation ökar infektionsrisken. På Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gånger än nödvändigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar på lång sikt. En trådlös tekniklösning som räknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer långvarig effekt, därför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen. Prototypen kan räkna och visualisera antalet dörröppningar från en dörr. Då en operationssal oftast har tre dörrar är visualiseringen förberedd för att kunna visa antalet för dessa. Prototypen behöver vidareutvecklas för att kunna användas på under en operation.Door openings to an operating theatre, during an ongoing operation, increases the risk of infection. At the Central operation department, Karolinska University Hospital Solna, the doors open more frequently than necessary. Oral information to the staff has not reduced the number of door openings for a longer time. A wireless solution that counts and visualizes is believed to have a more longlasting effect, therefore a prototype would be created. A literature study was performed in order to find components and with those build the prototype. The prototype is able to count and visualize the number of door openings from one door. However, since many operating theatres have three doors, the visualization is prepared for this. To be able to use this system during an operation the prototype needs to be further developed.
35
Rehnberg, Christine, et Nicola Youngman. « Förekomst av ultra-fina partiklar och partiklar ≤10µm vid diatermianvändning med mobilt rökutsug : Jämförelse av partikelnivåer centralt och perifert på operationssal ». Thesis, Uppsala University, Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-120888.
Texte intégralRésumé :
Flertalet studier har påvisat ett samband mellan koncentrationen av partiklar ≤ 10µm i luftföroreningar och cardiovaskulär- och pulmonell morbiditet och mortalitet. Vid resektion, koagulering/bränning med diatermipenna under operationer alstras rök. Denna rök innehåller bland annat mutagena och carcinogena partiklar i inhalerbar storlek (partiklar ≤ 10µm).
Ett första syfte med denna studie var att kvantifiera den mängd ultra-fina partiklar (UFP) och partiklar ≤ 10µm som operationspersonal exponeras för i operationsrummet, vid användande av diatermi med mobilt rökutsug. Ett andra syfte var också att ta reda på om operations-personal exponeras olika mycket beroende på var i rummet de befinner sig, samt undersöka om partikelnivåerna skiljer sig på olika operationssalar. Partikelmätningar utfördes under 14 ortopediska operationer där diatermi med rökutsug använts.
Medelvärdena av UFP visar på relativt låga partikelkoncentrationer på höftprotes- och ryggoperationer, med mycket korta stunder av höga värden upp till ett maxvärde på 88 396pt/ml vid operationsområdet. Även partiklar i storleken 1-10µm låg inom låga nivåer och under gränsvärdena vid jämförelse med organisk damm. Resultaten i studien indikerar att personal som står vid operationssåret exponeras av högre partikelkoncentrationer av ultra-fina partiklar och partiklar 1-10µm än övrig personal, även vid användande av mobilt rökutsug. Vid jämförelse av partikelnivåer av ultra-fina partiklar på två olika operationssalar framkom det att på den sal med lägst antal luftväxlingar i operationsrummet, var partikelkoncentrationen signifikant högre.
36
Marberg, Niklas, et Johan Menkus. « Energikartläggning samt åtgärdsanalys av en kirurgibyggnad ». Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21614.
Texte intégralRésumé :
Energifrågor och energieffektivisering blir alltmer uppmärksammat i dagens samhälle. Kostnadssituationen för energi är idag helt annorlunda mot vad den var för 30 år sen, priset är numera mycket högre.Speciellt påverkar detta gamla sjukhus där det är installationstätt och det finns aktivitet som pågår i stort sett dygnet runt. Här finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frågan är bara var och hur? Detta examensarbete innehåller en energikartläggning av kirurgibyggnaden på Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benämnd som byggnad 33, samt även en fördjupning kring området ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har åstadkommits med hjälp av simuleringsprogram, uppmätta värden och beräkningar. Med detta som utgångspunkt föreslås senare åtgärder för att minska energibehovet för de olika delarna av byggnaden.Vidare behandlas ventileringen av operationssalarna, där tas det i rapporten upp hur sådana avdelningar skall ventileras enligt dagens standard. Dagens befintliga ventilationssystem redovisas. Därefter följer en beskrivning av ett nytt eget projekterat system, som gjordes med avsikten att både vara bättre och mer energisnålt. Dessa båda jämförs också i en Life Cycle Cost-analys.Arbetet har lett till resultatet att det finns stora möjligheter att spara in pengar i denna fastighet. Framför allt för ventilationen. Även om dagens ventilationssystem för operationssalarna är funktionellt, så drar det otroligt mycket mer energi än vad som kan anses vara nödvändigt.Energy questions and energy efficiency is attracting more and more attention in today’s society. The price situation for energy has changed totally over the last 30 years; today it is much more expensive. This especially affects old hospitals which are equipped with many systems and has activity more and less constantly twenty-four hours a day. Here it obviously exist a possibility to save money. The question is only where and how?This report contains an energy analysis concerning the University hospital in Malmo’s building for surgery, in the report often named building 33. In the beginning of the report an energy balance of the building is presented, which have been made possible thanks to simulation programs, measured values and calculations. With this as a starting point, actions to reduce the energy requirements for the building, is suggested.Furthermore the report deals with ventilation of the operation halls and there on explains how ventilation systems in this field should be built and function today.Today’s current ventilation system in this area is presented and explained. It is followed by a description of a completely new alternative system, developed with the intention to be both better and more energy efficient.The two systems have then been compared with each other in a Life Cycle Cost -analysis.This study has led to the result that there definitely exist great possibilities to save money in this building. Especially concerning the ventilation area. Even if the ventilation system is functional, it clearly uses far too much energy than what is actually necessary.
37
Lillieblad, Rickard. « Anestesisjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress ». Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18161.
Texte intégralRésumé :
Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom den perioperativa vården. Tidigare forskning visar att det begås många fel inom detta område som grundar sig i en stressig arbetsmiljö. Felen som begås kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Hur påverkar stressen patientsäkerheten och vilka situationer och faktorer spelar in. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer och faktorer där arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten i det dagliga arbetet. Kvalitativ metod har använts i form av intervjuer och innehållsanalys. Sex anestesisjuksköterskor från samma operationsavdelning deltog i studien. Resultatet påvisar att en hög arbetsbelastning ligger till grund för arbetsrelaterad stress. Anestesisjuksköterskorna upplevde att man inte fick tid för förberedelse vilket hade negativ påverkan på patientsäkerheten. Samarbetet i operationsteamet försämrades och osämja kunde uppstå, detta påverkade också patientsäkerheten. Gemensamt ansvar för en uppgift i operationsteamet tenderade att prioriteras och stärkte på det sättet patientsäkerheten. En sådan uppgift var till exempel WHO:s checklista för säker kirurgi. Resultatdiskussionen berör kommunikationen på operationssalen och varför kommunikationsbrist uppstår. Vidare diskuteras studiens resultat gentemot tidigare forskning inom området. Det är viktigt att verksamheten aktivt arbetar för att stärka personalens samarbetsförmåga och kommunikation. Arbetsledningen bör också ha rimliga krav på produktionen så att en god patientsäkerhet uppnås.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
38
Björk, Hanna, et Gith Åkvist. « Sambandet mellan postoperativ vårdrelaterad sårinfektion och operationsklädselns genomsläpplighet ». Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18960.
Texte intégralRésumé :
I vår framtida yrkesprofession läggs stor vikt på de hygieniska aspekterna, där operationsklädernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebärande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssåret är en förutsättning för ett professionellt vårdande.Syftet är att utifrån vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklädseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebärande partiklar vid infektionskänslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare är vårt syfte att ta reda på vilka grunder utarbetandet av en medicinsk riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i västra Sverige, vilar på.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig på en ortopedklinik i västra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och på Internet. Flemming (1998) har använts för formulering av syfte och problemformulering. Vi har använt oss av Evans (2003) för att analysera litteraturen och Burnard (1991) för att analysera intervjun.I resultatet visas att operationsklädselns material och design spelar stor roll tillsammans med ventilationen, för att hålla halten av bakteriebärande partiklar på en låg nivå. En låg nivå av de bakteriebärande partiklarna är en förutsättning för att undvika eventuella postoperativa sårinfektioner.I diskussionen diskuteras samband mellan operationskläder och postoperativa, vårdrelaterade sårinfektioner. Intervjuns för- och nackdelar tas i beaktande och grunderna för introducering av en ny medicinsk riktlinje diskuteras.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård
Uppsatsnivå: D
39
Olofsson, Loise, et Lisa Kinbom. « Operationssjuksköterskors kunskap om riktlinjerna gällande mun- och andningsskydd och deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-228154.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Att arbeta i en miljö där hälsofarlig rök och risk för smitta förekommer innebär en risk för operationssjuksköterskans hälsa. På universitetssjukhuset finns riktlinjer om när mun- och andningsskydd ska användas. Syfte: Att undersöka om operationssjuksköterskorna på universitetssjukhuset har fullgoda kunskaper om sjukhusets riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Att undersöka förutsättningarna för operationssjuksköterskorna att kunna följa riktlinjerna, deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet samt vilka faktorer som avgör operationssjuksköterskornas val av mun- och andningsskydd. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med tvärsnittsdesign och kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till operationssjuksköterskor på universitetssjukhuset vilka är verksamma på operationssal. För att bli godkänd i sin kunskap krävdes att respondenten hade 100 % rätta svar på kunskapsfrågorna. Data från enkäterna hanterades deskriptivt och analyserades med Mann Whitney u-test och Chi-två-test. Resultat: Hos 62 % fanns inte fullständiga kunskaper om universitetssjukhuset riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Vidare upplevde 60 % att riktlinjerna inte är lättillgängliga. Resultatet visade att 24 % ansåg sig alltid kunna följa riktlinjerna. Slutsats: Resultatet visar att kunskapen gällande riktlinjerna är ofullständig vilket innebär att en stor del av operationssjuksköterskorna i studien riskerar sin hälsa i sitt arbete. För att operationssjuksköterskorna ska kunna uppdatera sina kunskaper bör universitetssjukhuset utforma tydligare riktlinjer angående mun- och andningsskydd i ett samlat dokument.Background: OR nurses work in a place where there is hazardous smoke and contagion. This represents a risk to their health. The teaching hospital has guidelines for when to use facial protective devices. Aim: To see if the OR nurses at the teaching hospital have complete knowledge about the hospital guidelines regarding facial protective devices, and to study the OR nurses’ ability to follow the guidelines. The study will also determine the nurses’ perception of the availability of the guidelines and which factors determine the OR nurses’ choice of facial protective devices. Method: This is a descriptive questionnaire study with a cross-sectional design and a quantitative approach. The questionnaires were distributed to OR nurses who work in the operating room. In order to pass the test about the guidelines the respondent had to get 100 % correct answers. Data from the questionnaire were described and analyzed using Mann Whitney U test and Chi-square test. Result: Of the OR nurses, 62 % were lacking complete knowledge about the guidelines regarding facial protective devices. Furthermore, 60 % perceived the guidelines as not easily accessible. The result showed that 24 % always considered themselves to be able to follow the guidelines. Conclusion: The result shows a lack of knowledge regarding the guidelines. This means that a big part of the OR nurses in this study risk their health at work. To enable the OR nurses to update their knowledge, the teaching hospital should develop clearer guidelines on facial protective devices in one single document.
40
Kalles, Jessica. « Anestesisjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med operationsteamet under operation ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24755.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Operationsavdelningen klassas som en högriskmiljö, fel eller kommunikationsmisstag kan få allvarliga konsekvenser för patienten. Teamarbete, effektiv och frekvent kommunikation mellan personalen leder till minskade risker för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av kommunikationen med operationsteamet under operation Metod: Kvalitativ intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor med olika bakgrund och erfarenhet. Innehållet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet resulterade i tre kategorier; perioperativt samarbete, betydelsen av WHO´s checklista och klimatet på operationssalen. Anestesisjuksköterskorna upplevde förbättrad kommunikation när det hade ett fungerade teamarbete och alla strävade åt samma håll och arbetade för patienten. En tydlig och ömsesidig dialog var helt avgörande för att optimera förutsättningarna för anestesisjuksköterskan att göra det bästa för patienten. Sedan införandet av WHO´s checklista upplevde anestesisjuksköterskorna förbättrad kommunikation och ökad delaktighet. De visade sig också att klimatet på operationssalen spelade en avgörande roll för kommunikationen. Tillåtande klimat skapade möjligheter för god kommunikation medan andra faktorer försämrade och försvårade kommunikationen med operationsteamet. Slutsats: Det framkom i studien att kommunikationen förbättrades av teamarbete och att alla strävade åt samma håll och arbetade för patienten. En tydlig dialog mellan alla i operationsteamet var avgörande för att optimera anestesisjuksköterskornas förutsättningar att göra det bästa för patienten. Införandet av WHO´s checklista hade förbättrat kommunikation och klimatet på operationssalen spelade en avgörande roll för kommunikationen. Det framkom också att bristande kommunikation skapade frustration och försämrade anestesisjuksköterskornas förutsättningar att göra det så bra som möjligt för patienten. Att belysa vikten av god kommunikation mellan yrkeskategorierna på operation kan förbättra omvårdnaden och patientsäkerheten.
41
Sjödin, Michaela, et Sara Norén. « Patient safety in operating theatres in Bangladesh ». Thesis, KTH, Medicinsk teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-149489.
Texte intégralRésumé :
Background Because of extreme population and a lack of resources the risk of beeing harmed while admitted to a hospital in Bangladesh is big. Mistakes made at operating theatres can result in devastating consequences, but by evaluating the patient safety that risk can be minimized. Right now Bangladesh is in the middle of an industrialisation that is contributing to the growing need for an expanding health care. The country is regularly suffering from cyclones, tsunamis and monsoon rains and there is an urgent demand for safe health care. Method The aim of this thesis was to study the physical structure, organisation and practice at operating theatres in Bangladesh. At three private and two public hospitals 14 operating rooms in total were visited and the basic equipment was examined. Managers, physicians, nurses and technicians were interviewed at all hospitals, 41 people in total participated in the study. Results The temperature control was not up to standard, bigger storages were needed and none of the public hospitals had enough washing equipment for proper scrubbing. Only one hospital could monitor the patient’s body temperature during surgery and proper resuscitation equipment was missing in half of the operating rooms. The autoclave process could not keep up with the surgeries and delays were not unusual. The cleaning staff had no training in patient safety and the staff found that the nurse’s education was not enough. The reporting of mistakes rarely reached the management and a written report was unusual. Discussion Most of the staff did not know what calibration meant and there were only biomedical departments at two of the hospitals. Even though training was re- quested by the staff the management did not plan for any changes. This shows that it is the organisation, not the human errors, that is the source to the unstable situation of health care. The lacking of the reporting system is an- other reason for the slow development. Staff with technical knowledge must be available at the hospitals in order to help prevent risks and all hospitals should establish a biomedical department. Patients had to lie on the floor, due to the shortness of space. This is not good for patient safety, but the alternative would be that they would end up with no help at all. The outcome of patient safety should always result in better health for the people. The personal had this view of thinking and they showed great engagement to their work. Key words: Patient safety, Bangladesh, operating theatres, operating roomsBakgrund På grund av extrem befolkningsmängd och brist på resurser är risken för att bli skadad av sjukvården i Bangladesh stor. Misstag inom kirurgin ger förödande konsekvenser, men genom att utreda patientsäkerheten kan risken minimeras avsevärt. Bangladesh befinner sig just nu i en industrialisering som bidrar till det ökande behovet av vård. Flodvågor, översvämningar och stormar drabbar landet regelbundet och efterfrågan på säker sjukvård är akut. Metod Patientsäkerheten analyserades genom att undersöka den fysiska miljön, organi- sationen och den praktiska utövningen i operationssalar. På tre privata och två statliga sjukhus i Bangladesh besöktes sammanlagt 14 operationsrum, där den grundläggande utrustningen utvärderades. Avdelningschefer, läkare, sköterskor och tekniker intervjuades på samtliga sjukhus, totalt är 41 anställda med i stu- dien. Resultat Temperaturkontrollen var bristfällig, bättre förvaringsmöjligheter efterfrågades och ingen av de statliga sjukhusen hade tillräcklig utrustning för att tvätta händerna rätt. Endast ett sjuhus kunde övervaka patientens kroppstemperatur och återupplivningsutrustning saknades på hälften. Sterilisering av instrument kunde inte ske i samma tempo som operationerna och förseningar var vanligt. Städpersonalen hade ingen träning i patientsäkerhet och det fanns ett missnöje över sköterskornas utbildning. Rapportering av misstag gick sällan till sjukhus- ledningen och skriftlig rapportering var sällsynt. Diskussion De flesta av de tillfrågade visste inte vad innebörden av kalibrering var och endast två av sjukhusen hade en medicinteknisk avdelning. Trots att vidareut- bildning efterfrågades av personalen hade ledningen inga planer på förändringar. Detta visar på att det är organisationen, inte de anställdas misstag, som är källan till den osäkra sjukvården. Den otillräckliga rapporteringen är också en anled- ning till varför utvecklingen hämmas. Tekniskt kunniga personer måste finnas tillgängliga på sjukhusen för att förebygga risker och varje sjukhus bör organi- sera en medicinteknisk avdelning. På grund av platsbrist låg många patienter på golvet. Detta är självklart inte bra för patientsäkerheten, men alternativet skulle vara att de inte fick någon hjälp alls. Synen på patientsäkerhet måste alltid inkludera att hälsan i sin helhet förbättras, den insikten hade personalen på sjukhusen och de visade stort engagemang. Key words: Patientsäkerhet, Bangladesh, operationsavdelningar, operations- salar
42
Simonsen, Åsa, et Carina Wressmark. « ”Alla i samma film och inga överraskningar” En observationsstudie om samarbetet på operationssalen ». Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20904.
Texte intégralRésumé :
Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre. Genom att teamet får träna kommunikationen och samarbetet med hjälp av olika strukturerade kommunikationsprotokoll såsom CRM och SBAR ökar patientsäkerheten.Syftet med observationsstudien är att undersöka hur kommunikationen och samarbetet fungerar mellan de olika yrkeskategorierna på operationssalen.Kvalitativ metod har använts med semistrukturerade observationer. Nio operationer på två olika sjukhus har observerats. Till dataanalysen har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet som framkom ur observationerna visar att medlemmarna i teamet i det stora hela var nöjda med kommunikationen, men att det finns brister främst från kirurgernas sida. Sjuksköterskor och kirurger har olika syn på kommunikationen där sjuksköterskorna i högre grad är missnöjda med kirurgernas kommunikation medan kirurgerna är fullt nöjda med kommunikationen.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
43
Jönsson, Helene. « Betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner : En systematisk litteraturstudie ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82499.
Texte intégralRésumé :
Abstrakt Bakgrund: Vid all kirurgi finns en risk att patienten drabbas av en postoperativ infektion, vilket orsakar ohälsa, ofta ett försämrat operationsresultat och ett ökat lidande för patienten. Operationssköterskan måste i sitt arbete ha kunskap om vilka metoder och åtgärder som minskar risken för postoperativ infektion. Inom detta område utgör arbetsdräkten en faktor som kan ha betydelse för att minska smittspridning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner. Metod: En kvantitativ systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2007 och 2019 valdes ut och analyserades. .Inga studier identifierades där man funnit att arbetsdräkten direkt kunde minska risken för postoperativ infektion. Efter analys av artiklarna delades de in i två huvudkategorier: arbetsdräkten som skydd mot luftburen smitta och kontaminering av arbetsdräkten som kan leda till kontaktsmitta och sex underkategorier. Slutsats: Evidensen är fortsatt bristfällig avseende huruvida operationspersonalens arbetsdräkt kan påverka risken för postoperativ sårinfektion som leder till ett ökat vårdlidande för patienten. Studier med större patienturval och längre uppföljningstid kommer att behövas för att kunna påvisa skillnader mellan olika arbetsdräkter och risken för postoperativa sårinfektioner.
44
Artursson, Borbas Maria, et Johanna Bohman. « Den sövda patientens värdighet på operationssalen : En kvalitativ observationsstudie ». Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353564.
Texte intégralRésumé :
Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity.Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.
45
Woods, Michael. « Kritisk Kunskapssammanställning av Operationssalsdesign : En fallstudieorienterad jämförelse kopplat till litteratur med fokus på operationssalsventilation ». Thesis, KTH, Byggvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231939.
Texte intégralRésumé :
Postoperativa sårinfektioner är den tredje mest frekventa anmälda vårdrelaterade infektionen i Sverigeenligt Socialstyrelsen (2006). Operationsrummet är det mest kritiska området för infektionskontroll.Enighet tycks råda kring den bakteriella orsaken för postoperativa sårinfektioner, nämligenStaphylocous aureus samt att den förekommer i den normala hudfloran hos oss människor, är individberoende samt luftburen. Att en betydande del bakteriebärande partiklar kontaminerar såret underoperation har även visats samt att de härstammar från den omgivande luften. En relation mellan haltenluftburna bakterier och infektionsfrekvens har gjorts för ledplastikoperationer av höft- och knäleder.Dock är relationen mellan sårkontaminering och infektionsfrekvensen inte helt fastställd för övrigkirurgi och frågasätts även för ledplastikoperationer. För att minska infektionsfrekvensen idag användsdock en kombination av antibiotikaprofylax, ventilationssystem och kläder. Trots svårigheten i attbedöma halten S.aureus utifrån mängden bakteriebärande partiklar är det trots allt den ända metodenatt mäta ventilationssystemets effektivitet på. Det blir än mer viktigt med att uppnå låga halter av dessai luften i och med ökandet av multiresistenta bakterier.Stor oenighet råder bland dagens experter kring vilken systemvalslösning som är bäst lämpad givetolika förutsättningar och krav på renlighet. Debatten har varit stor främst då det under senaste tidenimplementerats olika ventilationsprinciper inom sjukvården i landet. Debatten grundar sig i om ettlaminärt system med hastighet under 0,4 m/s beter sig omblandande eller faktiskt laminärt samt omkläder har samma effekt beroende på luftföringsprincip. Det efterfrågas även en större ömsesidigförståelse mellan ingenjörer och kirurger för att medvetengöra personalens inverkan på spridning avbakteriebärande partiklar under pågående operation.Mot bakgrund av detta har målet med denna studie varit att sätta ihop en kritiskkunskapssammanställning kring frågor rörande renhet, arbetsmiljö och inomhusklimat ioperationssalar baserat på fallstudier och litteraturstudie inom ämnena. Samt att utifrån dettaidentifiera risker med utföranden, utmaningar, kunskaps- och samverkansbehov i frågorna. Störredelar av studien görs med utgångspunkt från fallstudier utförda genom kvalitativa intervjuer därerfarenheter och information om ämnet samlas in i syfte att kartlägga och exponera sammansattaproblem, utmaningar samt skillnader i utförande och systemlösningar. Författaren ämnar inte utföraegna mätningar eller simuleringar utan studien vilar på tidigare forskning i områden kringspridningsmekanismerna och källor till infektionsspridande partiklar, termisk komfort och luftkvaliteti operationssalsmiljö samt empirin från fallstudier och kvalitativa intervjuer.Redskapen som använts har varit en litteraturstudie i kombination med kvalitativa fallstudier därintervjuer har skett med tolv respondenter från olika yrkesgrupper som alla till olika grad varitdelaktiga vid beslut/design/utförande av operationssalarna och systemlösningarna. Intervjuerna harvarit halvstrukturerade och analyserats utifrån ett pragmatiskt synsätt. Studien i sin helhet har utförtsmed ett abduktivt förhållningssett där befintliga teorier inom ämnet har jämförts med ny empiri ochsammanställts i en syntes.Resultatet har utmynnat i följande: För att minska risken för postoperativa sårinfektioner krävs båderutiner i form av när och hur antibiotikan appliceras, personlig hygien och kläder i samspel medventilationstekniken men även funktionen av att upprätthålla olika barriärer mellan infektionskälla ochpatient. För att upprätthålla detta krävs ett samspel mellan ventilationstekniken, byggtekniken och denmäskliga faktorn. Det handlar om att begränsa förekomsten av bakteriebärande partiklar i salen ocheffektivt transportera bort och spä ut de som oundvikligt förekommer samt begränsa dess livsduglighetöver tid. För patientsäkerheten innebär det även i förlängningen att erbjuda både personal och patient2 (100)en god arbetsmiljö och termiskt klimat för att undvika kirurgiska misstag och nedkylning (hypotermi)av patient.Av de två ventilationsprinciperna behandlade i denna studie, omblandande och laminär strömningvisas det att båda kan uppnå godkända nivåer på halter luftburna bakterier under pågående operation.Systemen skiljer i luftföringsprincip men bygger båda till olika grad på riktad strömning ochutspädning. Utspädningsprincipen tycks inte till fullo kunna bedöma det laminära systemets förmågaatt reducera halten bakteriebärande partiklar likväl antar dess strömning ändå en omblandandekaraktär då det är känsligare för hinder. Det antyds att systemet upprätthåller en viss strömningseffektmed undertempererad luft men anses även på grund av detta i samband med stora flöden utsättapatienten för större risk för hypotermi i jämförelse med omblandande systemet. Gemensamt för debåda är beroendet av rätta rutiner hos personal, en upprättad tryckdifferens mellan utrymmen ochskyddande klädsel för att minska spridning från angränsande utrymmen och oss människor.Beslutsprocessen gällande val av system kräver mer oberoende forskning, tydligare och adekvatajämförelser samt en försiktighet vid analys av tidigare studier kring ventilationssystemens inverkan påpostoperativa sårinfektioner. En enskilds parameters inverkan på infektionsfrekvensen kan idag intebedömmas. Med denna vetskap är det även av stor vikt med samarbete och förståelse mellan ingenjöreroch vårdverksamheter för att upplysa varandra om operationsverksamhetens behov ochsystemlösningarnas begränsningar samt de förutsättningar som ställs för att en låg infektionsfrekvensska uppnås.
46
Byhlin, Emelie, et Ulrika Emanuelsson. « Operationssjuksköterskors erfarenhet av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden ». Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78425.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: Trycksår kan uppkomma i samband med operation och påverka patientens livskvalité. Uppkomsten av trycksår kan vara orsakade av en kombination av flera faktorer och operationssjuksköterskornas ansvar är att minimera uppkomsten av trycksår i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats genom konventionell innehållsanalys. Deltagarna bestod av 12 operationssjuksköterskor, alla kvinnor, på tre sjukhus i Mellansverige.Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskorna inhämtade information inför operationen för att utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. När trycksårsförebyggande åtgärder utfördes användes olika tryckavlastande material. Erfarenhet gav operationssjuksköterskorna kunskap för att hantera de utmaningar som det trycksårsförebyggande arbetet innebar. Samarbetet i operationslaget kring patienten belystes som en viktig del i det trycksårsförebyggande arbetet.Konklusion: Operationssjuksköterskorna hade tillsammans med operationslaget en del utmaningar i det trycksårsförebyggande arbetet. Utmaningarna bemötte operationssjuksköterskorna med sin kunskap för att göra operationen så bra som möjligt för patienten. Uppmärksamhet på patientens pre- och intraoperativa positionering borde lyftas fram eftersom komplikationer från positionering fortfarande existerar, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer. Därför är rutindokument och uppföljning av patientens pre- och intraoperativa positionering betydelsefull.Background: Pressure ulcers may occur in connection with surgery and affect the patient's quality of life. The occurrence of pressure ulcers may be caused by a combination of several factors and the responsibility of the operating nurses is to minimize the occurrence of pressure ulcers in the pre- and intraoperative nursing care.Aim: The aim was to elucidate the operation nurses’ experiences of the pressure ulcerprevention work in pre- and intraoperative nursing.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through conventional content analysis. The participants consisted of 12 operating nurses, all women, at three hospitals located in the middle of Sweden.Result: The result showed that the operating nurses obtain information before the operationto be able to perform adequate measures. To carry out pressure ulcer prevention they used various pressure-relieving materials. Through experience, the operating nurses developed knowledge of the pressure ulcer prevention work so they could handle the challenges that occurs in a better way. The collaboration in the operating room around the patient was highlighted as an important part of the pressure ulcer prevention work.Conclusion: The operating nurses, together with the operating team, had some challenges in the pressure ulcer prevention work. To make the surgery as good as possible for the patient the operating nurses used their nursing knowledge. Attention to patients pre- and intraoperative positioning should be kept emphasized as patients still are suffering from complications due to pressure ulcer. Especially patients with multiple risk factors. Therefore, the use of routine documents and follow-up of the patient's pre- and intraoperative positioning are important.
47
Korsner, Borg Suzanne, et Larsson Frida Runnquist. « Operationssjuksköterskans hantering av vassa instrument i operationssalen ». Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-657.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund Operationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operationssjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen. Metod Studiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer. Resultat Studiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats. Beskrivna hjälpmedel och metoder för att förhindra stick- och skärskador användes i liten utsträckning. Trots detta utfördes viss hantering av vassa instrument på ett säkert sätt. Stundom utfördes arbetet på ett riskfyllt sätt. Slutsats Beskrivna hjälpmedel och metoder för säker hantering av stickande och skärande instrument finns men användes i liten utsträckning vilket resulterar i ett självstyrt säkerhetsarbete i operationssalen. Hjälpmedel bör göras mer tillgängliga, tydliga rutiner och skriftliga riktlinjer för hantering av stickande och skärande instrument behövs. Klinisk betydelse Studien kan fungera som en del av ett utvecklingsarbete på Södersjukhuset gällande hantering av stickande och skärande instrument. Utvecklingsarbetet kan exempelvis leda till en uppdatering av innehållet i kundanpassade operationsset och plocklistor samt att skriftliga riktlinjer tas fram.Background Operating room personnel are at particularly high risk of injury and blood borne diseases due to handling of sharp items and frequent blood exposure. Operating room nurses aim to perform at a high level of security to reduce the risk of transmission of blood borne diseases. To prevent sharps injuries there are regulations, methods and safety devices but few written guidelines. Aim The aim of this study is to identify how the operating room nurse handles sharps within the operating room. Method A quantitative cross-sectional study was conducted at Södersjukhuset in Stockholm, Sweden. 18 operating room nurses participated in this structured observation study during 50 operations. Results The result indicates shortcomings in obtaining a safe working environment in all observed areas. Safety devices and other methods to prevent sharps injuries were seldom used. Despite this the work with sharps was mainly conducted in a safe way. At times the work was performed in a hazardous manner. Conclusions The safety devices and methods described in the study exist but are seldom used which leads to a subjective work method regarding safety in the operating room. The safety devices need to be made more accessible and explicit guidelines are needed. Clinical significance This study may be part of a quality improvement project at Södersjukhuset regarding handling and routines concerning sharps. The quality improvement effort can result in alterations of the contents in the procedure pack and the development of written guidelines.
48
Diaz, Diaz Natalia Carmen, et Hjelm Linda Persson-. « Operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhållande till vanlig elektiv arbetsmodell ». Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-114.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund Inom hälso- och sjukvården eftersträvar verksamheterna att öka effektivitet och produktion. Studier visar att en av de verksamheter med störst möjlighet att öka sjukhusets produktion är operationsavdelningen. Utmaningen för operationsavdelningarna är att utföra fler ingrepp med befintliga resurser utan att personalen upplever ökad arbetsbelastning och stress. Med detta ändamål har de på det valda sjukhuset utarbetat en arbetsmodell. Syftet med denna studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av optimerad arbetsmodell i förhållande till vanlig elektiv arbetsmodell. Metod En kvalitativ studie genomfördes, ett bekvämlighetsurval användes och 18 operationssjuksköterskor från ett medelstort sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide, en kvalitativ manifest innehållsanalys utfördes. Resultatet Tre kategorier och sju subkategorier kom fram. Operationssjuksköterskorna ansåg att den optimerade arbetsmodellen gav många fördelar och få nackdelar för personalen, patienterna och verksamheten. Den ökade bemanningen samt standardiseringen av ingrepp, patienter, arbetsuppgifter, operationssalar och material var de faktorer som ledde till fördelarna i den optimerade arbetsmodellen. Hälften av operationssjuksköterskorna föredrog inte den ena arbetsmodellen framför den andra, antalet operationssjuksköterskor som hade en preferens var jämt fördelat mellan arbetsmodellerna. Slutsats En majoritet av operationssjuksköterskorna ansåg att den optimerade arbetsmodellen ledde till mindre stress och ökad patientsäkerhet samtidigt som ett fåtal upplevde ökad stress och sämre patientsäkerhet.Background Healthcare organizations strive to increase their efficiency. Studies show that the operating room is one of the departments with the greatest possibility to increase a hospital's efficiency. Their challenge is to perform more surgeries using the existing resources without increasing personnel workload or causing stress. In order to achieve this a new work model has been established by the selected hospital. The aim of this study was to investigate the operation room nurses' experiences of this new work model in relation to a conventional work model. Method A qualitative study was performed, a convenience sample was used and 18 operation room nurses from a hospital in central Sweden took part in a survey. Semi-structured interviews were conducted with an interview guide, a manifest qualitative content analysis was performed. Results Three categories and seven subcategories emerged. The operating room nurses believed that the new work model lead to many advantages and few disadvantages for the staff, patients and the department as a whole. The operating room nurses believed that the increase in staffing combined with a standardization of operation procedures, patients, tasks, operation rooms and material were the main reasons to the advantages with the new work model. Half of the operating room nurses did not prefer one work model over the other, the amount of operating room nurses that did was equal between the two work models. Conclusion A majority of the operation room nurses believed that the new work model lead to a decline in stress and to higher patient safety, but a minority experienced more stress and lower patient safety.
49
Sjökvist, Aina, et Rolf Heinemann. « Att arbeta med medicinteknisk utrustning : Operationspersonalens erfareheter ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184770.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund: På en operationsavdelning används en betydande mängd medicintekniskutrustning. Anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskoransvarar för att förbereda, iordningställa och hantera maskiner, utrustning och detmaterial som behövs under en operation eller undersökning. För att kunna utföraarbetet behövs kunskap och samarbete. Den medicintekniska utrustningen byts ut,uppdateras eller ersätts för att förbättra och/eller effektivisera i det område den äravsedd att användas. Motiv: Mängden medicinteknisk utrustning ökar och den uppdateras eller byts utmot mer avancerad utrustning. Det kräver att operationspersonalen ständigtuppdaterar sina kunskaper. Ofta förväntas personalen att ta till sig ny utrustningunder pågående operationsprogram mellan operationer. Syfte: Att beskriva operationspersonalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning. Metod: För att undersöka personalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning valdes en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Nio intervjuer analyserades med innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier med underliggande subkategorier: Positivaerfarenheter av medicinteknisk utrustning. Med subkategorierna; Denmedicintekniska utrustningen fyller ett syfte, Den medicintekniska utrustningenfrämjar patientsäkerheten och Kunskap och erfarenhet påverkar arbetet medmedicinteknisk utrustning positivt. Negativa erfarenheter av medicintekniskutrustning. Med subkategorierna; Den medicintekniska utrustningen innebärtidskrävande arbete, Den medicintekniska utrustningens påverkan på arbetsmiljön,Bristande utbildning om medicinteknisk utrustning och Den medicintekniskautrustningens påverkan på patientsäkerheten. Det mest framträdande resultatet varatt samtliga deltagare uttryckte att det läggs för lite tid och resurser till utbildning. Konklusion: Om utbildning prioriteras skulle det kunna minska stress, irritation,förkorta operationstider, ge mer tid till patienterna och förbättra patientsäkerheten.Background: In the surgical ward a substantial amount of medical equipmentis used. The anesthetic nurses, operating theatre nurses and the assistant nursesare all responsible for setting up and preparing the appropriate machines, equipment and material as well as knowing how to use them. In orderto accomplish this both teamwork and knowledge is needed. In order to enhanceand or increase efficiency medical equipment is updated or replaced. Motive: The amount of medical equipment increases in a steady state, isupdated or replaced with more advanced equipment thus the staff in theoperating ward constantly needs to keep updating their knowledge. Staff areexpected to learn how to handle new equipment in between operations andduring ongoing operating schedule. Aim: The focus of this study was to describe the staff¨s experiences of workingwith medical equipment. Methods: A qualitative method with semi structured interviews was used. Nineinterviews were analyzed with a content analysis. Result: Two main categories with subcategories. Positive experiences ofworking with medical equipment. Subcategories: The medical equipmenthas a purpose, Medical equipment enhances patient safety and Knowledge andexperience affects work with medical equipment in a positive way. Category:Negative experiences of working with medical equipment.Subcategories: Working with medical equipment is time consuming, Themedical equipment’s impact on the working environment, Lack of education ofthe medical equipment and Medical equipment affect´s patient safety. The mostprominent result was that all the informants experienced lack of opportunities toachieve correct education of the medical equipment. Conclusion: Prioritization of education and training could reduce stress,irritation, shorten operating time, create more time to take care of patients andenhance patient safety.
50
Johansson, Pia, et Annica Jolfson. « Anestesisjukvårdens säkerhetsarbete, en litteraturstudie ». Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26200.
Texte intégralRésumé :
Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de fem metoder som används är incidensrapportering, checklistor, teamträning, fortbildning med och utan simulatorer samt utökat användande av videoteknik. Det visade sig att dessa metoder inte är nya. Samma metoder finns beskrivna i litteraturen sedan 1970-talet men de har vidareutvecklats.In health care as well as in many other professions today there are a debate going on about safety management and preventive safety work. The anaesthesia department is no exception.The main discussion is on the level of leadership, and it is about how to change whole systems so the environment around the patient and the professional work will be safer. The purpose of this literature review was to elucidate and describe the methods the anaesthetisa workers can use to give the patient as safe anaetsthesia care as possible. Our method was a literature review based on ten scientific articles. The result showed five different methods, incident reporting, checklists, theoretical as well as practical education with and without simulators and more use of video technique. The methods described were not new, they had been discussed in the literature sins 1970, but they have been developed.