Thèses : « OpEpA »

1

Wedholm, Hjalmar. « opera : stadsgårdskajen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-98552.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

2

Mould, Stephen James. « Curating Opera ». Thesis, The University of Sydney, 2016. http://hdl.handle.net/2123/14521.

Texte intégral

Résumé :

Recent decades have seen the art curator emerge from a behind-the-scenes, anonymous position to that of a public functionary, challenging the role of the artist as the dominant force in the creation of art. A blurring of the roles of artist, gallerist and curator has resulted, along with a diversification in disciplines that attract curatorial attention, including science and architecture. The notion of Gesamtkunstwerk has frequently been evoked in the literature and even found its way into exhibition titles.1 The blurring of curatorial roles is also a characteristic of the opera house, where the singer, composer, conductor, impresario and (most recently), the stage director historically vie for predominance, giving rise to the power struggles for which the world of opera is renowned. The competing forces that drive operatic practice have so far had no visible commentators (such as the art world has recently acquired), to examine curating and curatorial roles within the opera house and to demystify the process for the public. This thesis will: (1) consider the so-called ‘birth’ of opera, with reference to the near-contemporary rise of the modern art museum; (2) examine aspects of the performance history of works by Gluck, Mozart and Beethoven, in order to demonstrate curatorial practices employed in the dissemination and maintenance of the repertoire; (3) consider curatorial tendencies within the modern opera house with reference to current performance practices and the related practices of art museums, highlighting aspects of authenticity, authorial intent, preservation and historically informed performance practice.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

3

Daniel, Jennifer Susan. « Democratising opera : Opera North and the access agenda in action ». Thesis, University of Leeds, 2016. http://etheses.whiterose.ac.uk/15539/.

Texte intégral

Résumé :

This thesis explores the role of Opera North as the publicly funded opera company for the north of England, addressing the ways in which the company embodies, mediates and fulfils an agenda for access, education and innovation. A broadly ethnographic approach is taken, through case studies of three productions and the work surrounding them: the commissioned ‘operetta’ Skin Deep by David Sawer and Armando Iannucci (2009), the commissioned ‘family opera’ Swanhunter by Jonathan Dove and Alasdair Middleton (2009 and 2015), and the ‘staged concert’ version of Wagner’s Ring cycle for Leeds Town Hall and touring concert venues (2011-14). The nature and origins of the access agenda are explored, including the legacy of Opera North’s parent company English National Opera, and the post-war imperative of John Maynard Keynes, and his Arts Council, to fund decentralised and geographically dispersed ‘high’ cultural forms. Recent political agendas are also pertinent, particularly the developing aim of the UK’s ‘New Labour’ government (1997-2010) for cultural instrumentalism to address social issues. This is explored particularly in relation to the commission, by Opera North’s Education and Projects departments, of Swanhunter, in 2009. The access agenda and the works explored in the case studies are situated in their historical, political and artistic contexts, to give a cohesive account of Opera North’s cultural work in and for the north of England and beyond.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

4

Tse, Hue-ying, et 謝曉瑩. « The inheritance of modern Cantonese opera from traditional Chinese opera ». Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2009. http://hub.hku.hk/bib/B43085878.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

5

Keith, Mathieu. « Collaboration in Opera Composition : Writing an opera with three composers ». Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79129.

Texte intégral

Résumé :

Music is full of collaboration, between composers and musicians, musicians with each other, or composers with directors, to name a few. Not as commonly found are collaborations between multiple composers. Some works, such as Hexameron, (Liszt, 1839) were written as variations on a theme by several composers, but even rarer are single works written collaboratively by multiple composers. How would one set out to create a work with multiple composers? Can a group of composers collaborate to create a single, unified vision with a similar voice? What obstacles would arise from such a project? This thesis sets to answer these questions and more, and details the process in which myself and two composers created an operetta in three acts. We will walk through every step of our journey, from the first meeting to the writing process to the final product and concert. The aim of this thesis is to explore how a collaboration of composers can work, the problems that may arise and how to potentially avoid them. If these aims are achieved, this thesis may serve as guidelines for other composers wishing to collaborate on similar projects.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

6

Jansson, Pär-Åke, et David Andersson. « Opera – Operativ Tåginformation ». Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2893.

Texte intégral

Résumé :

Uppsatsen redogör för resultatet av en förändringsanalys av informationssystemet Opera – Operativ Tåginformation samt dess samverkan med andra informationssystem. Vi ger även ett flertal förändringsförslag angående Opera. Det primära målet är att utifrån analysen ge färändringsförslag angående Opera och dess informationssystemarkitektur. För att detta skulle vara möjligt har vi kartlagt Opera och den interaktion som sker med andra informationssystem. Målet är att öka förståelsen för Opera och dess informationssystemarkitektur samt att föreslå förändringar av densamma. Analysresultatet beskriver både Operas interna och externa informationssystemarkitektur det vill säga hur Opera samverkar med andra informationssystem, Operas kärnprocesser och hur dessa kan spåras i den nuvarande databasen. Förändringsförslagen innefattar ett erbjudande om att, utifrån en beskrivning av de viktigaste handlingarna i Operas kärnprocesser skapa en objektmodell som tydliggör de centrala begrepp i verksamheten. Detta bör leda till ett förbättrat informationssystem och en förbättrad informationssystemarkitektur som stöd för kärnprocesserna. Syftet med detta arbete är att visa på hur grundläggande begrepp i informationssystemarkitekturen kan definieras med utgångspunkt från en analys av verksamhetens kärnprocesser och handlingar.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

7

Petko, Lukas. « Opera i Stockholm ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35351.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

8

Aravena, Maria-Loreto. « Opera Stockholm, Årstafältet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-118461.

Texte intégral

Résumé :

Den befintliga parken får nytt liv genom att markplaneringen ändras och en stor transparent byggnad tillförs - Operan!Operan sträcker sig över hela landskapet där den formar en stor park med olika offentliga rum. Parken attraherar befolkningen till Operan genom sina rörelser som ger den rytm och leder dem till olika platser som byggnaden och landskapet erbjuder. Idén är att förena en park med en storslagen byggnad, utan att tappa den elegans och storhet som en opera identifieras med. Jag låter byggnaden sträcka ut sig där den kan nå alla hörn, uppmana befolkningen i närheten att våga sig fram till denna kulturens enorma rum och uppleva Operan- på, under och innanför.
The existing park gets new life through land planning changes and a large transparent building is supplied - The Opera! The Opera extends throughout the landscape where it forms a large park with various public spaces. The park attracts people to the Opera by its movements that provide a rhythm and lead them to the different places the building and landscape has to offer. The idea is to combine a park with a grand building, without losing the elegance and grandeur as an opera is identified with. I let the building stretch out so that it can reach all corners of the park, invite people in the vincinity to venture and experience the Opera. From above, under and inside it.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

9

Štefáček, Ondřej. « Česká historická opera ». Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze. Hudební fakulta AMU. Knihovna, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-78137.

Texte intégral

Résumé :

This thesis considers the concepcion of historical opera. It tries to look into the way, that comsers and librettist dealt with historical subjects. Princip main part of the thesis treats of operas with historical topics composed by Bedřich Smetana.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

10

Mátlová, Markéta. « Wexford Opera Festival ». Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze. Hudební fakulta AMU. Knihovna, 2011. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-96818.

Texte intégral

Résumé :

This MgA project is following my Bc project, which was about the estabilishing and beginnig of Wexford Opera Restival. MgA project is about the progress in years 1961 - 1968. You can find in this work the basic ideas of WOF, the main facts about this developing festival in the second decade of it´s existence and information about the choosing repertoire and artists. This is the only comprehensive factographical material in Czech language. In the Introdiction you can find much more about the base of WOF - also in english language.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

11

Pashayev, Mikhail. « Opera v Ázerbájdžánu ». Master's thesis, Akademie múzických umění v Praze.Hudební a taneční fakulta. Knihovna, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-253926.

Texte intégral

Résumé :

The theme of this Master thesis is the Opera in Azerbaijan. It come out of my Bachelor thesis. The work divided into the following chapters: Uzeir Hadžibejov biography, Uzeir Hadžibejov and Azerbaijani opera, Epos „Köroğlu“ and the genre of opera, Synopsis of the opera, Formal content of the opera, Musical forms in „Köroğlu“. In the first chapter I write about one of the representatives highlights from operatic works in Azerbaijan – Uzeir Hadžibejov. In the second chapter I talk about the influence of the hard-working genius to Azerbaijan opera. In the next chapters I analyze the most valuable works in the history of Azerbaijan – opera „Köroğlu“. As an attachment I attach a CD with musical examples.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

12

Goose, Benjamin James. « Opera for the masses ? : opera and mass culture during the Weimar Republic ». Thesis, Royal Holloway, University of London, 2006. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.430419.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

13

Willis-Lynam, Keyona. « The Crossover Opera Singer : Bridging the Gap Between Opera and Musical Theatre ». The Ohio State University, 2015. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1449161062.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

14

Wells, Christopher Katz Mark. « Grand Opera as racial uplift the National Negro Opera Company 1941-1962 / ». Chapel Hill, N.C. : University of North Carolina at Chapel Hill, 2009. http://dc.lib.unc.edu/u?/etd,2760.

Texte intégral

Résumé :

Thesis (M.A.)--University of North Carolina at Chapel Hill, 2009.
Title from electronic title page (viewed Mar. 10, 2010). "... in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts in the Department of Music." Discipline: Music; Department/School: Music.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

15

Peters, Ulrich. « Die Oper des 17. und frühen 18. Jahrhunderts auf der modernen Opernbühne eine Untersuchung zur Aufführungspraxis von Barockopern im deutschsprachigen Theaterraum zwischen 1975 und 1986 / ». [München ? : s.n.], 1988. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/24391455.html.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

16

Olson, Ehn Isa. « Opera i Stockholm, Värtahamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-40408.

Texte intégral

Résumé :

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

17

Eriksson, Helena. « Opera i Stockholm, Värtahamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34315.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

18

Gyllengahm, Isabelle. « Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34445.

Texte intégral

Résumé :

Stockholmsoperan, Stadsgårdkajen, en opera för alla! Koppla samman och tillåta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka människor att vistas på platsen, dag som natt, Stockholmsbo som värmlandsbo. Oavsett om du går på opera eller bara tar en kvällspromenad, vill äta en god matbit eller fika på café, ska operan tillgodose alla dessa behov.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

19

Ekemark, Viktor Zapata. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34063.

Texte intégral

Résumé :

Att tänka opera: Vi kan ge det nya operahuset många betydelser. Det kan vara ett skal, som inrymmer möjligheten att skapa konst. Vi kan hoppas på att det blir en mötesplats, ett nytt rum. Det kan ses som en symbol, en signatur för staden Stockholm. Att positionera sig: En signatur blir dock inte bättre av att lägga till nya bokstäver, då känns det angelägnare att försöka läsa vad som redan står skrivet. Jag tror inte på inordning, jag tror på inkänning. För mig så är operabyggnaden som en identitetssökande symbol ointressant, ett seriöst förslag på en ny opera är ett förslag som tar opera som hantverk seriöst. Funktionalitet är ett ord som är användbart. Att försöka se operan som en fabrik. Att inta en plats: Placeringen är känslig. Från Galärvarvets udde ser du slottet samtidigt som hötorgsskraporna. I en bermudatriangel mellan Nordiska museet, Wasamuseet och Strandvägen så krävs både hänsyn och mod för att lyckas få det nya huset att tala med omgivningen. Risken finns att uppfattas som skrikig, men också faran att bli överröstad. Operan är en enorm byggnad och det är en kvalitet att ta vara på, samtidigt som de kringliggande byggnaderna har sin integritet. För mig känns det naturligt att bygga lågt och horisontellt. Då betonas volymen och samtidigt som den inte tar över platsen visuellt. Att rita en opera: Kommunikation. Kommunikation. En opera är en kropp. Den har ett blodomlopp, den har tarmar och den har ett hjärta. Utan ljusteknikerns toalett kan divan inte sjunga. En opera är en väv, där alla funktioner måste ligga dörr i dörr. Även de offentliga utrymmena måste binda ihop besökaren och scenerna, samtidigt som de ska erbjuda det bästa av omgivningen. Jag har skapat tre kommunikationsstråk som binder samman de två scenerna och samtidigt samlar liknande funktioner kring samma gata. Att skapa form: En opera är ett kvarter, en stadsdel. Det är svårt att behandla den volymen som ett vanligt hus, särskilt som scenerna har en bestämd utformning. Jag hittade lösningen i Pompeji. Att låta naturen välla in över huset likt ett jordskred eller ett vulkanutbrott. Jag ville att fasaden mot Strandvägen skulle vara en spegel av staden, en monolit som i sin brist på variation blir monumental. Genom att använda betongplattor i olika utföranden så skapas ändå en subtil variation. Fasaden mot söder/parken skulle möta naturen. Att ha möjligheten att gå på en byggnad tillgängliggör den både fysiskt och mentalt.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

20

Gärde, Martin. « Opera i stockholm, Värtahamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34175.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

21

Berg, Daniel. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34287.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

22

Andersson, Joakim. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35072.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

23

Henriksson, Jonatan. « Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34058.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

24

Segura, Antonio. « Opera i Stockholm, Frihamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34151.

Texte intégral

Résumé :

Projektets ide är främst att göra byggnaden till en spektakulär och funktionell upplevelse förbesökarna. Varför är detta förslag den bästaför den här platsen? För att den är intressant och blir som ett märke och symbol för Stockholm som Sydneyoperan är för Australien. Dessutom kopplar den till omgivningen med sitt reflekterande fasad och den skapar en ny och spännande inre miljö för besökarna. När man har ett så stort program som detta projekt har bör man ta chansen att skapa att skapa monumentala rum och intresseväckande former. Speciellt om operan ska kunna konkurrera med resten i Norden.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

25

Fager, Johanna. « Opera i Stockholm, Frihamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34154.

Texte intégral

Résumé :

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter. Slutligen finns även en önskan om en mer transparent verksamhet.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

26

Esbjörnsson, Anna. « Opera i Stockholm, Frihamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34294.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

27

Gammelgård, Frida. « Opera i Stockholm, Frihamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34642.

Texte intégral

Résumé :

Jag har valt att placera operan i Frihamnen för jag tror att det är bra för stadens utveckling att flytta ut viktiga byggnader så att innerstaden får växa ochde nya bostadsområderna får en egen, attraktiv karaktär. Operan skulle bli en samlingplats och knutpunkt för den nya värtastaden och skapa ett flöde fråninnerstan till Frihamnen, vilket skulle gynna verksamheter i området och leda till en blandning av bostäder och olika verksamheter.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

28

Dahlberg, Mattias. « Opera i Stockholm, Stadsgården ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34696.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

29

Bergendal, Adam. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35184.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

30

Bergqvist, Anders. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35275.

Texte intégral

Résumé :

Min ambition har varit att operabyggnaden ska imitera och spegla platsens karaktär och unika läge i staden.Galärvarvet är ett område som har direkt närhet till både staden (Strandvägen och Östermalm), parken (Galärparken och resten av Djurgården) samt till vattnet (Ladugårdsviken och Mälaren). Dessa tre stadselement är också starkt karaktäriserande för Stockholm som stad. Intentionen var dessutom att operabyggnaden skulle kunna erbjuda staden något mer än bara opera som konstform och att den ska vara inbjudande och tillgänglig både interiört och exteriört även för de som inte uppskattar operakonsten. Fasaden mot Strandvägen är till stora delar glasad med ytor för operabesökare, balettsalar, orkestersalar och loger för artister samt musiker som kommunicerar operans verksamhet mot staden. Längs med denna fasad löper en lång ramp för besökare ner till den lilla scenen och restaurangen. Fasaden mot söder och parken är mer uppbruten och har en organiskt, oregelbunden karaktär med möjligheter att röra sig upp på operans gröna tak. Kontakten och kopplingen till vattnet sker genom en pir som skjuter ut i vattnet och som avslutas med en resturang samt en brygga för småbåtar och en ny hållplats för Djurgårdsfärjan. Även pirens tak har vegetation vilket gör övergången från takparken och vattnet mer upplöst. Entréfasaden har en tung och (nästan) helt symmetrisk utformning som en referens till nordiska museet.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

31

Österlind, Susanne. « Opera i stockholm, galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35287.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

32

Persson, Gerda. « Opera i Stockholm, Årstafältet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35298.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

33

Prusic, André. « Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35301.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

34

Fabre, Thibaut. « Opera i Stockholm, Värtahamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35308.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

35

Graversen, Marie. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35309.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

36

Hoffman, Anna. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35368.

Texte intégral

Résumé :

A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in Galärvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design. By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings. The result is that the new opera house helps present the magic of any opera performance of any era or artistic content.
En ny operabyggnad i Galärvarvet ställer en rad olika krav på byggnaden. Den måste inte bara kunna betraktas från många olika vinklar och avstånd, utan också stå i kontrast till den redan befintliga operabyggnaden i Stockholm. Den trånga tomten ställer också en rad olika krav på byggnadens utformning. Genom att rationalisera planlösningen, strukturen och våga bygga på höjden kan det komplexa projektet på över 30 000 kvm få plats på tomten och smälter skalmässigt in i miljön. Till skillnad från den befintliga operan i Stockholm, knyter den nya Galäroperan an till rationaliteten och den avancerade tekniken som döljer sig bakom scenerna och görs här synlig för besökarna. Genom den smarta fasaden kan Galäroperan inta vilken karaktär den så önskar, på samma sätt som scenen ändrar karaktär genom scenografi. Galäroperan blir på så sätt spännande att betrakta från olika perspektiv och den dynamiska fasaden hjälper till att föra fram operans magi.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

37

Evensen, Fredrik. « Opera i Stockholm, Frihamnspiren ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35395.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

38

Karlsson, Kristin. « Opera i Stockholm, Årstafältet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34320.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

39

Jonestrand, Henrik. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35156.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

40

Bäckman, Johan. « Opera i Stockholm, stadsgårdskajen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35251.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

41

Tengvall, Olga. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35264.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

42

Boberg, Daniel. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35279.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

43

Rudin-Lundell, Tova. « Opera i Stockholm - Årstafältet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35291.

Texte intégral

Résumé :

Förslag på opera vid Årstafältet Årsta Parkopera ligger placerad som en entré till Årstafältet. Promenaden fram till opera- byggnaden gestaltas som en park inspirerad av 1700-talets engelska parker, barockoperans storhetstid, och fortsätter genom operans två huvudbyggnader för att öppna sig mot det vidsträckta fältet.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

44

Granath, Peder. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35292.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

45

Stenberg, Astrid. « Opera i Stockholm, Värtahamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35296.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

46

Wadenholt, Joakim. « Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35428.

Texte intégral

Résumé :

Ett förslag på nya Stockholmsoperan. Med en uppdelning av programmets olika scener formas en vulkanliknande form där alla scener ska få sin plats. En idé som även handlar om att locka ny publik till platsen för att göra konceptet opera mer intressant igen.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

47

Törngren, Anders. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35503.

Texte intégral

Résumé :

En ny Opera på Galärvarvet i Stockholm. Klippformad volym som landar i vattnet och sveper ner över land. Absolut närhet till Stockholms hjärta, vattnet, samt influenser från kobbar och skär från stockholm yttre skärgård.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

48

Willander, Malin. « Opera i Stockholm, Stadsgården ». Thesis, KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35591.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

49

Samuelsson, Mikaela. « Opera i Stockholm, Galärvarvet ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34730.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

50

Boyea, Ljung Alexander. « Opera i Stockholm, Frihamnen ». Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-34740.

Texte intégral

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Thèses sur le sujet « OpEpA »

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres