Thèses sur le sujet « Nationalism – History – 20th century »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Nationalism – History – 20th century ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
Jacobs, Stephen. « Hindu identity, nationalism and globalization ». Thesis, University of Wales Trinity Saint David, 1999. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.683176.
Texte intégralLin, Syaru Shirley, et 林夏如. « National identity, economic interest and Taiwan's cross-strait economic policy 1994-2009 ». Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2010. http://hub.hku.hk/bib/B43761896.
Texte intégralAlbers, Andrew D. « Ethno-nationalism and the Spanish state : a comparison of three regions in Spain / ». Thesis, This resource online, 1992. http://scholar.lib.vt.edu/theses/available/etd-12042009-020026/.
Texte intégralKennedy, James 1968. « Empire, federalism and civil society : liberal nationalists in Scotland and Québec ». Thesis, McGill University, 2000. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=36967.
Texte intégralThe British Empire exerted an overarching influence on both Scotland and Quebec. Yet each enjoyed a very different relationship to the empire. Liberal nationalists responded differently to the same policies---the South African War, Tariff Reform and the Naval Question. The Young Scots invoked Liberal principles: freedom of speech, free trade and disarmament. The Nationalistes' response was nationalist: these were encroachments on Canadian sovereignty. Yet both groupings shared a liberal conception of empire, characterised by autonomy and decentralisation.
Scotland and Quebec enjoyed a 'federal' relationship to their states (Britain/Canada). Deficiencies in these systems prompted different responses. The Young Scots campaigned in support of a Scottish Home Rule Parliament. The Nationalistes favoured a Canadian federation which was avowedly consociational, one which recognised Canadian duality. These were liberal measures of accommodating difference.
Finally, Scotland and Quebec possessed distinctive civil societies. Yet they differed in the degree to which they were governed by liberal norms. In Scotland a liberal ethos was sustained by both the dominant Liberalism and Presbyterianism. However in Quebec the dominant Catholic church sought to preserve its hegemony over francophone society against Liberal challenges. Liberal nationalists not only reflected the distinct national character of their civil societies but also the degree to which those societies were governed by liberal norms.
It was these configurations of institutions and norms which ensured that the nationalisms which emerged in Scotland and Quebec were liberal in character. Yet there were important differences: greater emphasis was placed on Liberalism in Scotland ("Liberal nationalists") while the emphasis was on Nationalism in Quebec ("liberal Nationalists"). The character of empire, federalism and civil society in Scotland and Quebec shaped the nationalisms that emerged between the Boer War and the First World War.
Porter, Catherine Lee. « Nationalism, authority and political identity in the secession of Katanga, 1908-1963 ». Thesis, University of Cambridge, 2015. https://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.709432.
Texte intégralHellman, Michel. « Art, identité et Expo 67 : l'expression du nationalisme dans les oeuvres des artistes québécois du Pavillon de la Jeunesse à l'Exposition universelle de Montréal ». Thesis, McGill University, 2005. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=98928.
Texte intégralWe will also look into the artworks presented by young Quebecois artists in the more marginal "Youth Pavilion" situated on Ile Sainte-Helene, and will explain how this new generation of artists was able to take advantage of the particular context of the Universal Exhibition in order to implement its own concept of national identity, an identity closely related to popular culture, and thus very different from the image projected by the Quebecois elite of the time.
Zaini, Achmad. « Kyai Haji Abdul Wahid Hasyim : his contribution to Muslim educational reform and to Indonesian nationalism during the twentieth century ». Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1998. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape11/PQDD_0007/MQ43975.pdf.
Texte intégralBennett, Andrew Peter Wallace. « 20th century Bannockburn : Scottish nationalism and the challenge posed to British identity, 1970-1980 ». Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1997. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/ftp01/MQ29481.pdf.
Texte intégralO'Brien, Carolyn 1957. « Immigrant integration, European integration : the Front national and the manipulation of French nationhood ». Monash University, Centre for European Studies, 2002. http://arrow.monash.edu.au/hdl/1959.1/8548.
Texte intégralMenguc, Murat Cem. « Historiography and nationalism : a study regarding the proceedings of the First Turkish History Congress ». Thesis, McGill University, 2002. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=79796.
Texte intégralAvailable sources on the First Turkish History Congress and the role of religion and language for the Turkish nationalist endeavors are referred throughout the thesis. In its conclusion, this study raises questions about the close relationship between nationalism and historiography, and the influence of nationalism on our view of history today.
Lim, Jason. « Nationalism, tea leaves and a common voice : the Fujian-Singapore tea trade and the political and trading concerns of the Singapore Chinese tea merchants, 1920-1960 ». University of Western Australia. School of Humanities, 2007. http://theses.library.uwa.edu.au/adt-WU2007.0088.
Texte intégralDi, Lillo Ivano. « Opera and nationalism in Fascist Italy ». Thesis, University of Cambridge, 2011. https://www.repository.cam.ac.uk/handle/1810/283883.
Texte intégralBayar, Yesim. « Turkish nation-building process : an analysis of language, education, and citizenship policies during the early Republic (1920-1938) ». Thesis, McGill University, 2008. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=115601.
Texte intégralBy looking at language, education, and citizenship policies, and their formulations, the present analysis will make three main propositions: First, and in contrast to the existing literature on nations and nation-building, it will be demonstrated that the process of Turkish nation-building was neither a smooth nor an automatic process. Moreover, during the period under analysis, there were competing definitions of nationhood which were taken up, and discussed by the political elite. The final conceptualization of nationhood --which took an assimilationist form with an ethnic understanding attached to it -- was formed over time. At times, the process was wrought with tensions as illustrated by the heated debates among the political elite.
Second, the present analysis will seek to bring together two different ways of looking at nation formation. More specifically, the analysis will attempt to bridge the gap between those works which only underline the role of ideas in the formation of nations, and those which emphasize the role of structural forces. By paying attention to the "voices" (and actions) of the political elite, this study will demonstrate that it is not only ideas, nor is it only structural forces that matter. Rather, the crystallization of the contents of Turkish nationhood illustrates the interplay of ideological as well as geopolitical and political forces.
Third, a detailed analysis of the trajectory of Turkish nation-building and the formulation of Turkish nationhood reveals the complexity of this process. The existing literature on Turkey tends to treat the Kemalist era as an undifferentiated whole. The present work will remain critical to such an outlook. Instead, and by looking at the shifting conceptualizations of nationhood, it will seek to demonstrate the complexity and contingent nature of the Turkish nation-building process.
Martyn, Elizabeth 1968. « Gender and nation in a new democracy : Indonesian women's organisations in the 1950s ». Monash University, Dept. of Politics, 2001. http://arrow.monash.edu.au/hdl/1959.1/9112.
Texte intégralKarrar, Hasan Haider. « National consciousness and the Communist Revolution in China, 1921-1928 ». Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1997. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/ftp03/MQ43891.pdf.
Texte intégralWillingham, Robert Allen. « Jews in Leipzig nationality and community in the 20th century / ». Thesis, Austin, Tex. : University of Texas Libraries, 2005. http://www.lib.utexas.edu/etd/d/2005/willinghamr73843/willinghamr73843.pdf#page=2.
Texte intégralBartulin, Nevenko School of History UNSW. « The ideology of nation and race : the Croatian Ustasha regime and its policies toward minorities in the independent state of Croatia, 1941-1945 ». Awarded by:University of New South Wales. School of History, 2006. http://handle.unsw.edu.au/1959.4/28336.
Texte intégralVidović, Ferderbar Dragica. « In limine : writers, culture and modernity in interwar Japan ». Thesis, The University of Sydney, 2004. https://hdl.handle.net/2123/27985.
Texte intégralChan, Man-lok, et 陳民洛. « Between red and white : Chinese communist and nationalist movements in Hong Kong, 1945-1958 ». Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2011. http://hub.hku.hk/bib/B46088908.
Texte intégralHortlund, Cecilia. « Tillsammans med våra bröder på andra sidan Bottenviken : En studie av maskulinitet, nationalism och medborgarskap inom Vasa Skyddskår och Västerbottens Skytteförbund 1918-1944 ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159477.
Texte intégralKahfi, Erni Haryanti. « Haji Agus Salim : his role in nationalist movements in Indonesia during the early twentieth century ». Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1996. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk3/ftp04/MQ44090.pdf.
Texte intégralO'Mahony, Geraldine Maria. « Islam in Sudan : identity, citizenship and conflict ». Thesis, McGill University, 2006. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=99738.
Texte intégralWood, Michael John. « The historical past as a tool for nation-building in new order Indonesia / ». Thesis, McGill University, 2004. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=84684.
Texte intégralWong, Swee Fong Languages & Linguistics Faculty of Arts & Social Sciences UNSW. « Memoir-writing and the post-colonial Southeast Asian subject and across three languages, two lands : a life narrative ». Awarded by:University of New South Wales. Languages & ; Linguistics, 2007. http://handle.unsw.edu.au/1959.4/40752.
Texte intégralRowlands, David T. (David Thomas). « Democracy, American nationalism and Woodrow Wilson's search for identity ». Thesis, Department of History, 1999. http://hdl.handle.net/2123/5790.
Texte intégralSeljak, David 1958. « The Catholic Church's reaction to the secularization of nationalism in Quebec, 1960-1980 ». Thesis, McGill University, 1995. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=39996.
Texte intégralSafronovas, VASILIJUS. « The Competition of Identity Ideologies in a City of South-Eastern Baltic Sea Region : The Case-Study of Klaipėda in the 20th Century ». Doctoral thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2012. http://vddb.laba.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2011~D_20120123_153541-35073.
Texte intégralDisertacijoje sprendžiama teorinė problema: ja siekiama atsakyti į klausimą, nuo ko priklauso, kaip reiškiasi ir kokias gyventojų prisiskyrimo ir atskirumo demonstravimo variacijas konkrečiame Pietryčių Baltijos jūros regiono mieste gali sukurti tapatybės ideologijų konkurencija. Tyrimo erdvinė ir chronologinė apimtis yra apribota Klaipėdos miestu XX amžiuje, sykiu suvokiant, kad Klaipėdoje vykę tapatybių ideologijos konkurencijos procesai buvo bendresni, pasireiškę ir kituose Pietryčių Baltijos jūros regiono miestuose. Tai yra atvejo analizė lyginamajame kontekste, kuria siekiama pateikti vieno atvejo empirine medžiaga apribotus apibendrinimus apie reiškinius, būdingus daugeliui Pietryčių Baltijos jūros regiono miestų, ir šitaip vieno atvejo pagrindu prisidėti prie tapatybės ideologijos konkurencijos, būdingos daugybei atvejų, apibendrinimo. Disertacijos tikslas yra atskleisti pagrindinių konsoliduojančių tapatybės ideologijų konkurencijos Klaipėdos miesto viešojoje bendravimo erdvėje įtaką šio miesto gyventojų tapatybei XX amžiuje ir empirinės medžiagos pagrindu suformuluoti tokių tapatybės ideologijų konkurencijos Pietryčių Baltijos jūros regiono mieste modelį. Joje nagrinėjamas Klaipėdoje aktualizuotas nacionalistinių tapatybės ideologijų reikšminis turinys ir šių ideologijų simbolinio ir ritualinio palaikymo viešojo bendravimo erdvėje būdai 1918–1939 m., 1945–1988 m. ir po 1988 m.; yra nustatomi tapatybės ideologijų, kurios buvo palaikomos Klaipėdoje, konkurencijos... [toliau žr. visą tekstą]
Börjegren, Per. « Vilka var vi som grävde guld i USA ? : Om banal nationalism under fotbolls-VM 1994 ». Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45420.
Texte intégralThe purpose of this essay has been to study expressions of banal nationalism in Swedish media during the World Cup in the United States 1994. It is meant to expand the knowledge of nationalism in day-to-day life, and how nationalistic ideas might be reproduced and reinforced. The theoretic framework of this essay relies on Michael Billigs discourse theory of banal nationalism, supplemented by Marianne Winther Jørgensens and Louise Phillips theories on metaphors in relation to national discourse. The investigated material consists of 157 different kinds of publications including first pages spread over 26 issues of Aftonbladet (9), Expressen (9) and Dagens Nyheter (8). The analysis shows that banal nationalism is prominent in the issue’s printed materials during the World Cup. The portrayals of Swedish’s players and coach are similar between newspapers and issues and stand in stark contrast to portrayals of the opponents. First mentioned are characterized as humble, loyal, wise and determined. Opponents are often characterized as unpredictable and inconstant. These expressions can be seen as attempts to create engagement and involvement, but nevertheless they´re also a part of producing and reproducing an almost self-explanatory national community. Ruling school documents and history didactic research shows that student-centered learning is preferrable, which demands a history teacher who is confidant with terms like nationalism. This essay shows that national conceptions can be produced and reproduced in ordinary life situations, in a seemingly unreflected way. The results can therefore be considered a meaningful perspective for soon-to-be history teachers to reflect upon.
Murphy, Oliver Michael. « Race, violence, and nation : African nationalism and popular politics in South Africa's Eastern Cape, 1948-1970 ». Thesis, University of Oxford, 2013. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.711668.
Texte intégralTollardo, Elisabetta. « Italy and the League of Nations : nationalism and internationalism, 1922-1935 ». Thesis, University of Oxford, 2014. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:1be4159c-7a45-4e8a-ae05-3d6b296f3429.
Texte intégralAnderson, Zoe Melantha Helen. « At the borders of belonging : representing cultural citizenship in Australia, 1973-1984 ». University of Western Australia. History Discipline Group, 2009. http://theses.library.uwa.edu.au/adt-WU2009.0176.
Texte intégralMarshall, Alex. « Die uralte moderne Lösung : nation, space and modernity in Austro-German Zionism before 1917 ». Thesis, University of Oxford, 2016. https://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:bfafc7d6-4f9c-4a0e-823f-d087d0dae43e.
Texte intégralHarty, Siobhán. « Disputed state, contested nation : republic and nation in interwar Catalonia ». Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1998. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape11/PQDD_0027/NQ50182.pdf.
Texte intégralMcavoy, Meghan. « Critical nationalism : Scottish literary culture since 1989 ». Thesis, University of Stirling, 2016. http://hdl.handle.net/1893/23242.
Texte intégralDe, Villiers Shirley. « Religious nationalism and negotiation : Islamic identity and the resolution of the Israel/Palestine conflic ». Thesis, Rhodes University, 2004. http://hdl.handle.net/10962/d1007815.
Texte intégralSyaroni, Mizan. « The Majlisul Islamil Ala Indonesia (MIAI) : its socio-religious and political activities (1937-1943) ». Thesis, McGill University, 1998. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=21270.
Texte intégralThe mission of the MIAI was seen by Muslims as a response to the threat posed by external forces. It reacted in particular against Dutch policies considered discriminatory by Muslims concerning matters involving Islamic belief and practice, such as marriage and education. The federation also took a strong stand regarding Christian polemic aimed at Islam and took part in Indonesian Muslim response. That the establishment of the MIAI was favored by most Islamic organizations attested to the strong sentiment among Indonesian Muslims for a common front, regardless of their differences on socio-religious and political issues. Together with the GAPI (Gabungan Partai Politik Indonesia or the Federation of Indonesian Political Parties) and the PVPN (Persatuan Vakbonden Pegawai Negeri, or the Association of Government Employees), the MIAI took part in demanding political reform on behalf of Muslim groups. Indeed, notwithstanding its short life span, the MIAI was a pioneer for national unity in general and Indonesian Muslim unity in particular.
Scott, Phoebe. « Forming and reforming the artist : modernity, agency and the discourse of art in North Vietnam, 1925-1954 ». Thesis, Department of Art History and Theory, 2012. http://hdl.handle.net/2123/12348.
Texte intégralSjöberg, Erik. « Battlefields of memory : The Macedonian conflict and Greek historical culture ». Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49830.
Texte intégralDenna studie har sin utgångspunkt i de utmaningar som det grekiska samhället och nationalstaten stod inför vid kalla krigets slut. I fokus står den diplomatiska konflikten mellan Grekland och republiken Makedonien, gällande den senare partens namn och bruk av historiskt laddade symboler samt minoritetsrättigheter. Denna makedonska konflikt som seglade upp i samband med Jugoslaviens sammanbrott kom att dominera den in- och utrikespolitiska dagordningen i Grekland under det tidiga 1990-talet, och förde tidvis in landet på kollisionskurs med dess västeuropeiska och amerikanska partners. Avhandlingens syfte har bestått i att spåra de sammanhang som denna konflikt växte fram i. Jag hävdar att den makedonska konflikten inte endast skall förstås som en kris i grekisk inrikespolitik, eller i landets relationer med omvärlden, utan fastmer som en kris i den grekiska historiekulturen. I det offentliga samtalet i Grekland smälte konflikten samman med en oro gällande nationens förflutna, nutid och framtid. Den diplomatiska fejden med den nya grannstaten i norr uppmärksammades av en bred allmänhet och åtföljdes av en diskurs som utmålade den egna nationens historia och arv som hotade. Studiet av denna diskurs, eller rättare sagt diskurser, om historia är ett viktigt mål i denna avhandling, eftersom det belyser uppfattningar om det förflutna jämte farhågor rörande nuet och nationens framtid, uppfattningar och farhågor som ytterst präglade den politiska krisen. Den teoretiska utgångspunkten för studien återfinns i begreppet historiekultur. Med detta avses de samtliga diskurser genom vilka ett samhälle begripliggör sig självt, nuet och framtiden genom att tolka det förflutna. Sålunda definierad skall historiekultur förstås som både struktur och process. Det innebär att historiekulturen är både ramverket av kunskap, attityder och värderingar som ger den enskilde mening och sammanhang, och samhällen deras sammanhållning, och själva handlingen genom vilka ovansagda skapas och förmedlas. Som redskap för att studera historiekultur har begreppen berättelser och historiebruk använts. Eftersom studien särskilt uppmärksammar fackhistorikers roll i konflikten – viktiga i egenskap av aktörer som skapar och sprider den kunskap och de värderingar som utgör historiekultur – har även ett vetenskapssociologiskt perspektiv infogats. Offentliga kontroverser rörande det förflutna inbegriper kamp om trovärdigheten i vissa tolkningar liksom hos dem som framför dem. Som kompletterande analysredskap brukas begreppet gränsdragning (boundary-work), utifrån uppfattningen att vetenskapen bör studeras i det sociala sammanhang i vilket den bibringas mening och auktoritet. Historiekultur studeras genom dess lämningar. I föreliggande avhandling utgörs källmaterialet främst av artiklar i grekisk dagspress, men även historieskrivning (akademisk såväl som icke-akademisk) i bokform, vetenskapliga tidskrifter och andra relevanta trycksaker där historia debatteras, berättas, sätts in i sammanhang och brukas, har studerats. Materialet täcker ingalunda grekisk historiekultur i hela dess vidd men utgör likväl ett representativt urval av de arenor där såväl allmänhet som specialister mötte diskurser och debatter om det förflutna. 324 Studien har kartlagt de sätt på vilka historia brukades med särskilt avseende på de intressen som kan skönjas däri. Själva upplevelsen av kris tog sig uttryck i ett existentiellt historiebruk, kopplats till ett sökande efter rötter och kontinuitet som närdes av fruktan för krig, rotlöshet och kulturell minnesförlust. Det upplevda yttre hotet mot Grekland beskrevs ofta i termer av en hotande utmaning gentemot den nationella identiteten och nationens överlevnad, men också som en möjlighet att återupprätta en samlande nationell berättelse. Samtidigt brukades historia med både kommersiella och politiska mål i sikte, eftersom det nationella förflutna sågs som en moralisk, politisk och ekonomisk tillgång. Ett framträdande drag i debatten var ett politiskt historiebruk som syftade till att utmana en upplevd vänsterhegemoni som utmålades som ett hinder för nationell enighet och främjandet av Greklands utrikespolitiska målsättningar i utlandet. Men historia kunde även brukas politiskt för att visa på nationalismens avarter. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt det moraliska historiebruket. Detta är ett bruk som utmanar vad som utpekas som förhärskande föreställningar och därför är ett medel för historiekulturens förändring. Historieproducenter längs med den politiska skalan tenderade att utforma sina berättelser i kritisk och moralistisk anda, även om syftet ofta var att bevara en traditionell förståelse av nationell historia och identitet. Emellertid är det berättelser som utmanar den nationella tolkningsramen som undersökts särskilt noggrant. Det moraliska historiebruket hänger samman med hur den makedonska frågan nyttjades till att främja minnespolitiska krav. I detta sammanhang har särskild uppmärksamhet riktats mot den slaviskmakedonska minoritetsaktivismen som prisade etnisk särart och anklagade den grekiska staten för diskriminering. Dess historiebruk underblåste föreställningar om ett överhängande hot mot den grekiska nationalstaten och tilltalade som sådant också grupperingar inom den grekiska vänstern, som i den slaviskmakedonska kritiska berättelsen såg ett medel till förändring av rådande samhällsordning och den nationella historiekulturen, genom att blottlägga statens ”ideologiska historiebruk”. En grupp som brukade historien moraliskt och som i viss utsträckning även länkade sin minnespolitiska dagordning till den makedonska frågan återfanns bland de pontiska grekerna. Studien har belyst hur en pontisk identitet knuten till en berättelse om folkmord i Turkiet och en historia av diskriminering i Grekland växte fram i senare delen av 1980-talet och erkändes av staten 1994. Medan kapitel 3 utforskar det lokala historiekulturella landskapet i det grekiska Makedonien, belyser kapitel 4 även de förbindelser som pontiska aktivister sökte upprätta med historiska berättelser utanför den nationella historiens ramverk, huvudsakligen det armeniska folkmordet och förintelsen. Förhållandet mellan politik och historia, mellan kritiska berättelser som utmanade förhärskande uppfattningar i nationella frågor och dem som försvarade den förda politikens legitimitet och den officiella historieskrivningen, står i fokus för kapitel 5. Den makedonska konflikten medförde kolliderande anspråk på expertis inom vetenskapssamhället – mellan ämnesdiscipliner och enskilda forskare – såväl som mellan fackmän och lekmän, vilket tog sig uttryck i retoriska 325 uteslutningsmekanismer. För somliga bar den allmänna betoningen av nationell historia ett löfte med sig om finansiering och förstärkt prestige åt dem som hade denna inriktning. Andra uppfattade den makedonska krisen och historieskrivning med nationella och politiska förtecken som ett direkt hot mot den fria forskningen och Greklands överlevnad som ett demokratiskt samhälle. Den akademiska autonomin som föreföll hotad skyddades genom att insistera på en skiljelinje mellan historia som vetenskap respektive som ”ideologiskt bruk” för politiska ändamål. Detta försök att återupprätta konsensus inom vetenskapssamhället genom att vädja till professionens etiska principer blev också en utväg för historiker som med tiden sökte distansera sig från en förd politik som uppfattades som skamfilad och nationalistisk. Analysen har visat på de sammanhang i vilka den makedonska krisen växte fram och hur farhågorna för och bruket av historia kan förstås. Den första av dessa kontexter är den inrikespolitiska, närmare bestämt det grekiska samhällets demokratisering efter 1974. I det nya pluralistiska klimatet införlivades delar av den tidigare förföljda vänsterns kritiska berättelse om det nära förflutna i statens historieskrivning. Övergången från ett auktoritärt samhälle och historiekultur till en ökad öppenhet banade även väg för missnöjda gruppers identitetspolitik (slaviska makedoner, pontiska och andra anatoliska greker), grupper vars historiebruk naggade de gamla nationella och ideologiska stora berättelserna i kanten. Vid tiden för kalla krigets slut 1989 hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna, i synnerhet socialismen, medfört en motreaktion till förmån för en mer traditionell nationalism. Det andra betydelsefulla sammanhanget återfinns i den europeiska integrationen som följde på Greklands EG-inträde 1981. Denna medförde inte endast hopp om ekonomisk vinning utan även behovet att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som 1990-talets krig på Balkan medförde. Särskilt historiker betonade att denna process gjorde det nödvändigt att europeisera nationens värderingar och uppfattningar kring historia, en uppgift som försvårades av Greklands hållning i den makedonska frågan och det sätt på vilket man slog vakt om ”historiska rättigheter”. Även aktivister som, huvudsakligen i den grekiska diasporan, var sysselsatta med att marknadsföra denna fråga pekade på behovet av att modernisera aspekter av den nationella historiekulturen i en tid av europeiskt enande och konvergerande historieutbildningar. Det som ovan beskrivits har ett nära samband med det tredje stora sammanhanget, som även det är av transnationell art. Den nationella historiekulturen är inte avskild från omvärlden; föreställningar om det förflutna rör sig över nationella gränser. På global nivå sammanföll den makedonska konflikten med de s.k. history wars, historiekrig som rasade vid samma tid runtom i världen. Dessa återspeglar i sin tur urholkandet av de stora nationella och ideologiska berättelserna i västerländska samhällen, de identitets- och minnespolitiska kraven hos under- och ickestatliga aktörer, de mänskliga rättigheternas paradigm och 326 beklagandets politik (the politics of regret), som anammar nationell skuld som ny princip för politisk legitimitet. Trenden inom transnationell historiekultur mot en mer universell moral, symboliserad av den ”amerikaniserade” (och ”europeiserade”) förintelsens moral innebar en ytterligare utmaning mot de nationella historiekulturerna. Den pontiska folkmordsberättelsen (och dess nationaliserade förlängning) analyseras som svarande till kravet på en ”amerikanisering” av grekisk historiekultur. I detta sammanhang lyfts den grekiska diasporans roll fram, inte endast som instrumentell i utformningen av Greklands utrikespolitiska dagordning, men även i egenskap av förmedlare av historiekulturella angelägenheter och behovet av anpassning till transnationell omgivning. Konsekvenser av denna ”amerikaniserade” folkmordsberättelse diskuteras. Ett fjärde sammanhang, med en både nationell och transnationell dimension, är det akademiska, inom vilket forskare debatter och formar historiens representation. Identitetspolitikens ankomst och den makedonska konflikten stod även i samband med den objektivistiska historieskrivningens legitimitetskris och den postmoderna utmaningen. Urholkningen av staters bärande historieberättelse och tolkningsföreträde motsvarades i viss utsträckning av ett undergrävt förtroende för den traditionella historieskrivningens trovärdighet och auktoritet. Denna urholkning kunde tolkas som ett hot mot själva historievetenskapen och professionen. Ett annat sätt att bemöta detta hot var att betrakta såväl det som den makedonska krisen som en uppfordran till perspektivskifte inom forskning och historieskrivning. Samspelet mellan politik och historia, mellan förståelsen av svunna realiteter, nutida bekymmer och förväntningar inför framtiden formade sålunda den politiska krisen och banade väg för den grekiska historiekulturens förändring.
Finn, Sarah. « 'Padre della nazione italiana' : Dante Alighieri and the construction of the Italian nation, 1800-1945 ». University of Western Australia. European Languages and Studies Discipline Group. Italian Studies, 2010. http://theses.library.uwa.edu.au/adt-WU2010.0085.
Texte intégralKenrick, David William. « Pioneers and progress : white Rhodesian nation-building, c.1964-1979 ». Thesis, University of Oxford, 2016. https://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:a9e3ff0d-dfca-4e19-8adc-788c3e7faf9f.
Texte intégralTruscott, Ross. « An archaelogy of South Africanness : the conditions and fantasies of a post-apartheid festival ». Thesis, University of Fort Hare, 2012. http://hdl.handle.net/10353/539.
Texte intégral湯志楓. « 國家與信仰 : 一九二零年代中國基督徒對國家主義的回應 = National and faith : a study on the responses of Chinese christians towards nationalism in the 1920s ». HKBU Institutional Repository, 1996. https://repository.hkbu.edu.hk/etd_ra/55.
Texte intégralÅström, Elmersjö Henrik. « Norden, nationen och historien : Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919-1972 ». Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66130.
Texte intégralHistoria utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen 1919-2009
Scuto, Denis J.-P. M. « La construction de la nationalité luxembourgeoise : une histoire sous influence française, belge et allemande, 1839-1940 ». Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 2009. http://hdl.handle.net/2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/210310.
Texte intégralThe dissertation analyzes the evolution of the nationality legislation of the Grand Duchy of Luxembourg from the French Code civil (1803) till the most recent law of 2008.
Doctorat en Histoire, art et archéologie
info:eu-repo/semantics/nonPublished
Drouin, Jennifer. « "To be or not to be free" : nation and gender in Québécois adaptations of Shakespeare ». Thesis, McGill University, 2005. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=85904.
Texte intégralKelley, Caroline Elizabeth. « (Dé) doublement Algérienne : the discursive life-writing of the Algerian moudjahidate in the context of the Algerian revolution (1954-1962) ». Thesis, University of Oxford, 2007. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.670128.
Texte intégralMacDonald, Juliette. « Aspects of identity in the work of Douglas Strachan (1875-1950) ». Thesis, University of St Andrews, 2003. http://hdl.handle.net/10023/7357.
Texte intégralKenderian, Nanor. « Prison to prison : the prison novels of Hagop Oshagan and Armenian penological literature ». Thesis, University of Oxford, 2010. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:2352bc99-62be-4d32-8d44-f0453fb9ea48.
Texte intégralTector, Amy. « Wounded warriors : representations of disabled soldiers in Canadian fiction of the First World War ». Doctoral thesis, Universite Libre de Bruxelles, 2009. http://hdl.handle.net/2013/ULB-DIPOT:oai:dipot.ulb.ac.be:2013/210335.
Texte intégralMaslowiec, Anna. « Sonorism and the Polish Avant-Garde 1958-1966 ». Phd thesis, Sydney Conservatorium of Music, 2008. http://hdl.handle.net/2123/8205.
Texte intégral