Bibliographies thématiques / Musik i litteraturen

Littérature scientifique sur le sujet « Musik i litteraturen »

Auteur : Grafiati
Publié le 26 juillet 2024
Mis à jour le 28 juillet 2024

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres

Choisissez une source :

Sommaire

Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Musik i litteraturen ».

À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.

Articles de revues sur le sujet "Musik i litteraturen"

1

Francke, Helena, Torbjörn Forslid, Sara Kärrholm, Margareta Petersson, Linn Areskoug, Katarina Bernhardsson, Stefano Fogelberg Rota, Patrik Mehrens, Jenny Bergenmar et Leena Kaunonen. « Recensioner ». Tidskrift för litteraturvetenskap 42, no 4 (1 janvier 2012) : 70–96. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v42i4.11620.

Texte intégral
Résumé :
Helena Francke om Björn HammarfeltFollowing the Footnotes. A Bibliometric Analysis of Citation Patterns in Literary StudiesUppsala: Uppsala universitet 2012, 193 s. (diss. Uppsala) (Skrifter utg. av Inst. för ABM vid Uppsala universitet, 5) Torbjörn Forslid om Pamela Schultz NybackaBookonomy. The Consumption Practice and Value of Book ReadingStockholm: Företagsekonomiska institutionen 2011, 417 s. (diss. Stockholm) Sara Kärrholm om Ulla Carlsson och Jenny Johannisson (red.)Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för LitteraturutredningenGöteborg: Nordicom 2012, 344 s. Margareta Petersson om Elisabeth Bladh & Christina Kullberg (red.)Litteratur i gränszonen. Transnationella litteratureri översättning ur ett nordiskt perspektivFalun: Högskolan Dalarna 2011, 175 s. Linn Areskoug om Inger Littberger Caisou-RousseauÖver alla gränser. Manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och LagerlöfGöteborg & Stockholm: Makadam 2012, 399 s. Katarina Bernhardsson om Magnus PerssonDen goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsningLund: Studentlitteratur 2012, 230 s. Stefano Fogelberg Rota om Eva Nilsson NylanderThe Mild Boredom of Order. A Study in the History of the Manuscript Collection of Queen Christina of SwedenLund: Bokhistoriska skrifter 8, 2011, s. 328 (diss. Lund) Patrik Mehrens om Yvonne BlombergAtt besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963–1999Möklinta: Gidlunds förlag 2011, 412 s. (diss. Stockholm) Jenny Bergenmar om Ann-Sofi Ljung SvenssonJordens dotter. Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturenGöteborg & Stockholm: Makadam 2011, 316 s. (diss. Lund) Leena Kaunonen om Axel Englund,Still Songs: Music In and Around the Poetry of Paul CelanAldershot: Ashgate, 2012, 239 pages.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Den Toonder, J. « Musil et la litterature europeenne. By Philippe Chardin. (Collection Litteratures europeennes). Paris, PUF, 1998. 274 pp. Pb 148 F. » French Studies 54, no 4 (1 octobre 2000) : 532. http://dx.doi.org/10.1093/fs/54.4.532.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Vincent-Arnaud, Nathalie. « The No Music City ?1 ». Littératures, no 66 (16 novembre 2012) : 185–93. http://dx.doi.org/10.4000/litteratures.199.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Philipson, Lotte. « Kronik og publikationer ». Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 24, no 2 (1 juin 2011) : 63–83. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v24i2.66704.

Texte intégral
Résumé :
Indhold: Bøger og bibliotek; Jyske Lov; Kulturminister Per Stig Møller; Det Kongelige Bibliotek på nettet; Foredrag; Foredragsrækken Carsten Niebuhr; International forfatterscene; Paul Auster og Siri Hustvedt; Beate Grimsrud; Amos Oz; György Dragomán; Et Øieblik – ny scene for litteratur og lyrik; Musik; Erhvervelser; Publikationer
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Berliner, Peter, Mette Sonniks, Steven Arnfjord et Taitsiannguaq Tróndheim. « Indledning - om psykologi i Grønland ». Psyke & ; Logos 38, no 1 (22 novembre 2017) : 5–12. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v38i1.100085.

Texte intégral
Résumé :
Baggrunden for dette temanummer er, at der i disse år pågår en meget stor udvikling i Grønland. Det er spaendende at se, hvordan psykologien indgår i denne udvikling. At se, hvor den knytter sig til selvstaendighed, kulturel revival og levende udvikling med musik, litteratur, økonomisk vaekst, økologisk bæredygtighed og social ansvarlighed. Og også at se, hvordan psykologien kan gå fra en dominerende opfattelse af at beskrive og forklare sociale problemer til at blive en aktiv “driver for change” og dermed bidrage til løsning af sociale og mentale sundhedsproblemer og bidrage til at skabe grundlag for trivsel og resiliens for alle.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Kinder, Marsha. « Musikvideo og tilskuer : Fjernsyn, ideologi og drøm ». MedieKultur : Journal of media and communication research 3, no 6 (27 août 1987) : 28. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v3i6.753.

Texte intégral
Résumé :
Denne artikel af Marcha Kinder er allerede en klassiker. I næsten al litteratur om musikvideoer henvises der til den - også herhjemme. Det er især hendes typologi over musikvideoerne, som der refereres til, mens artiklens percep- tionspsykologiske sammenligninger mellem musikvideoer og drømme næsten ikke har været inddraget i debatten. Marcha Kinder har arbejdet med medier i en årrække og udgav sammen med Beverle Houston "Self and Cinema A Transformalist Perspective" /(Redgrave Publishing Vompany) i 1980. Artiklen "Musikvideo og tilskuer" er oversat i sin helhed fra "Music Video and the Spectator": Television, Ideology and Dream, Film Quarterly, vol. XXXVIII, no. I 1984 af Jim Høyer.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Bø-Rygg, Arnfinn. « Per Thomas Andersen : Modernisme. Tverrestetiske peilinger i musikk, billedkunst og litteratur ». Edda 96, no 04 (30 novembre 2009) : 432–38. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2009-04-07.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Leergaard, Joan. « Kronik ». Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 17, no 1 (1 mars 2004) : 65–82. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v17i1.66542.

Texte intégral
Résumé :
Indhold: Tyverierne fra Det Kongelige Bibliotek før 1978 under opklaring; Musikafdelingen 12 5 år; Klippoteket og Arkiv for Dansk Jazzhistorie - oversigter nu online; Ny jazzdiskografi på cd The jazz Discography afTom Lord er nu tilgængelig som cd på Center for Musik og Teater; Danske nodeskriftprøver på nettet; Rischel og Birket-Smiths samling af trykte noder nu online; Middelalder korbog på nettet; Poul Reumerts samling kan søges online; Præsentation af Albansk Samling i Contessa Entelina på Sicilien; Orfeus online; Tegninger fra Georgia på nettet; Tilvækst i registrering af Udenlandske Ældre Samling på nettet; Brugerundersøgelse af Det Kongelige Bibliotek som universitetsbibliotek; Ny udlånsaftale i Øresundsregionen forbedrer de studerendes adgang til litteratur; Bogudgivelser og nye tidsskrifter; Carl Nielsen Studies; Diamanten - nyt kulturblad; Føreren har ordet! – boglancering; Nyt nummer af Fund og forskning; Et leksikon bliver til; Ny bog om nybyggeri og udviklingslinier for biblioteker i Østersøområdet; Foredrag; Brunch på Biblioteket; Udstillinger; Musikarrangementer; Erhvervelser
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Schrøder, Kim. « Oplevelsens Kvalitet. Om kvalitetskriterier i kunst og kulturindustri ». MedieKultur : Journal of media and communication research 4, no 7 (26 janvier 1988) : 17. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v4i7.767.

Texte intégral
Résumé :
De fleste af os har en helt klar fornemmelse for, hvad der er skidt og kanel på kulturmarkedet, hvadenten det drejer sig om maleri, musik, litteratur eller TV-fiktion. Kim Schrøder plæderer i denne artikel for, at den øgede indsigt i tekstoplevelser, som receptionsforskningen har skabt i de senere år, må føre frem til en rehabilitering af "den folkelige smag" og til et opgør med "den gode smags tyranni": med den herskende opfat- telse af kulturel kvalitet, der ser bort fra oplevelseskvaliteten og udelukkende baserer sin kvalitetsvurdering på værkets formelle æstetiske træk. Han rejser bl.a. det spørgsmål, om man ikke bliver nødt til at opgive en almengyldig forestilling om, hvad kvalitet er, så både "godt" og "dårligt" altid er godt og dårligt for nogen? - Men hvis man virkelig accepterer, at "smag og behag er forskellig", må det få kulturpoliti- ske konsekvenser, som artiklen til slut kommer ind på.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Prevos, Andr'e, et Guy-Claude Balmir. « Du Chant au poeme : Essai de litterature sur le chant et la poesie populaires des noirs americains ». American Music 3, no 4 (1985) : 495. http://dx.doi.org/10.2307/3051848.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Thèses sur le sujet "Musik i litteraturen"

1

Bylund, Martin. « Sprache durch Musik : Der Einsatz von Musik im Fremdsprachenunterricht ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-73604.

Texte intégral
Résumé :
Language and music share key features such as melody and rhythm and do also develop simultaneously in the childhood. The idea that music and language learning could benefit from each other has been around for a long time and some of the research and studies on the effects of music on language learning and language education are presented in this essay. A survey on the subject was made for modern languages teachers in Sweden to answer, asking about their opinions and experiences of music in the modern languages classroom. It was clear from the results that almost all participants were positive to the use of music in the language education and had experienced positive learning outcomes among students from the use of music. According to the teachers, modern language learning could above all benefit from the motivational properties of music and music can be a help by vocabulary acquisition.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Johansson, Pär. « Domänanalys av elektroakustisk musik. Undersökning av en konstnärlig domäns litteratur ». Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101828.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Fransson, Andreas. « Vad innebär ett konstnärligt uttryck och hur kan det bedömas ? : En litteratur- och begreppsstudie gällande kunskapens karaktär och dess uttryck i den estetiska läroprocessen i musik ». Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28925.

Texte intégral
Résumé :
Syftet med arbetet är att ta reda på vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet. Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan – praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär. I resultatet framgår att musikämnet innefattar flera olika kunskapsformer och att varje kunskapsform kräver sin egen form av bedömningspraktik vilken också kan fungera som ett effektivt verktyg för att nå kunskapsmålen i kursen.
The purpose of this study is to investigate those approaches to knowledge that exist in music in the Swedish curriculum, and how these approaches are related to the recommendations about content and judgment for teachers in aesthetic subjects written by the National Agency for Education.    The study is a literary and conceptual study presenting analyses of selected documents from the National Agency for Education in how to make judgements of knowledge in school, and the curriculum for instrumental and voice instruction in the upper secondary school. The theoretical framework of the study is based on three different perspectives concerning the concept of knowledge. In the chapter on background there is also a presentation regarding methods on judgement as applied by current professionals in the field of music education. The chapter containing the findings presents analyses in how a knowledge of music is represented in the documents from the National Agency for Education. It is clear that music is actually a consolidation of several types of approaches to knowledge. To categorize knowledge it is necessary to clarify what type of judgment that is best suited for a specific occasion. This study calls attention to the fact that judgments often used are an effective tool for teachers in encouraging students to improve their performance.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Fred, Ylva. « Musik för kör och violin : Musikalisk textgestaltning ». Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3497.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Danielsson, Michelle, et Frida Dahlgren. « Musik som språkverktyg : Hur musik kan användas som hjälpmedel i engelskundervisning ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-172738.

Texte intégral
Résumé :
Det här examensarbetet behandlar musik som redskap i engelskundervisning. Syftet med litteraturstudien var att söka svar på vad forskning säger om hur musik kan användas i undervisning och andraspråkstillägnande. Därutav sökte vi svar på vilka musikaktiviteter som skulle kunna användas i undervisning, vilka förmågor dessa har positiv inverkan på samt varför lärare sällan använder musik som hjälpmedel i undervisning trots stark koppling mellan musik och språk. Det visade sig att den mest framträdande musikaktiviteten var sången. Andra aktiviteter vi hittade var musiklyssning, dans, rörelse, rytm och att arbeta med sångtexter. Förmågor som tal, uttal, läsa och skriva samt egenskaper som motivation påverkas alla positivt av att musik vävs in i undervisningen. Det mest uppenbara skälet till att musik inte används mer i undervisningen verkar vara att det inte finns modeller att tillgå för lärare. Andra skäl hade med attityder om musik att göra, till exempel att musik bara ska användas för “musikaliska” personer, osäkerhet att använda musik, frånvaro av utbildning i musik, otillräckligt med tid för att planera in musik med mera. Vi anser att lärare behöver utbilda sig i hur de kan integrera musik som ett hjälpmedel i språkundervisningen under lärarutbildningen. Vi hittade mycket intressant forskning i ämnet och det är tydligt att det krävs mer forskning på området om lärare ska övertygas och motiveras till att använda musik som ett språk verktyg i andraspråkstillägnande.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Ivarsson, Sofie, et Amanda Svensson. « Elevers läs - och skrivutveckling genom tonsatta berättelser : en kvalitativ studie utifrån svenskundervisning ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37347.

Texte intégral
Résumé :
De estetiska uttrycksformerna är relativt ovanliga när det handlar om att inkludera dem i undervisningen, exempelvis musik integrerat i svenskundervisningen. Musiken används mest i skolundervisning i form av sånger för att gynna elevernas kulturarv. Musikämnet har mer potential än så och kan användas på ett mer didaktiskt sätt, exempelvis genom att utveckla elevernas läs- och skrivutveckling i form av en varierad svenskundervisning. En sådan integrering av musik i svenskämnet blir dock enformigt ifall musik endast används i syfte att lära elever nya sånger. Eleverna ska ha en varierad skolgång samt en konstellation av musik och språk som lärande metoder i undervisningen. Det finns en del vetenskapliga arbeten om musik integrerat i undervisningen, dock behövs det ytterligare forskningen inom detta område. Därför vill vi bidra genom vår forskning för att visa vad musik har att tillföra i svenskundervisningen, specifikt inom läs- och skrivutveckling. Syftet för studien är att undersöka relationen mellan elevernas samarbete och deras textbearbetning utifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med ett multimodalt perspektiv. Syftet mynnar ut i två frågeställningar: Vad resonerar eleverna om när de skriver en berättelse till en given melodi? På vilket sätt bidrar musiken till elevernas läs- och skrivutveckling när de skriver en berättelse till en given melodi? Studien besvarar frågorna genom en sammanställning och analys från empiri utifrån tre kännetecken ur det sociokulturella perspektivet kombinerat med det multimodala perspektivet, nämligen kreativitet, mediering och socialt samspel. Det övergripande resultatet, är att eleverna resonerar om vad de kan ta bort, byta plats eller lägga till ord från sina berättelser för att den ska förhålla sig bättre till melodin. Det andra övergripande resultatet är att musiken bidrar till elevernas läs- och skrivutveckling, eftersom musik kan stimulera deras medvetenhet om textens syfte, att skriva en berättelse till en given melodi. Musiken bidrar även till att eleverna bearbetar sina texter på en högre nivå, genom att läsa meningarna högt för att förhålla sig både till melodin och berättelsens struktur.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Svensson, Pamela, et Gabriel Hjalmarsson. « Musikens inverkan på patienten vid regional anestesi : En systematisk litteraturstudie ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-72845.

Texte intégral
Résumé :
Sammanfattning Bakgrund: Det är känt att musik kan påverka personer och kan användas i syfte att främja läkning. Musik används bland annat för patienter med demens och för patienter som är vakna under operation. Regional anestesi i samband med operation medför flera fördelar för patienten som skall opereras. Det finns flera studier som visar musikens positiva effekt för patientens välbefinnande både innan och efter operation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskning avseende musikens inverkan på patienten vid regional anestesi under operation. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 13 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysmetod som användes var integrerad dataanalys och resultatet redovisades i form av kategorier och underkategorier. Resultat: Patienters oro och ångest minskade när de fick lyssna på musik under regional anestesi. Patienter beskrev att de upplevde en känsla av välmående och var mer tillfredsställda efter operation om de fått lyssna på musik. Vitalparametrar som blodtryck och pulsfrekvens visade sig minska vid användning av musik. En del patienter upplevde att smärtan minskade. Det fanns dock inkluderande studier som inte påvisade någon signifikant skillnad på respektive kategori. Diskussion: Musik kan ha en positiv inverkan under operation med regional anestesi. Det används olika instrument för att mäta ångest, vilket kan påverka resultatet. Vid vissa studier fick patienterna välja musik själva. Musiken spelades upp i varierande former, till exempel i hörlurar eller i operationssalen. Dessa faktorer gör att de blir svårt att dra ett generaliserbart resultat. Slutsats: Resultatet visar att musik kan ha en positiv inverkan både fysiskt och psykiskt på patienterna som fick lyssna på musik under operation. Anestesisjuksköterskor bör erbjuda musik vid regional anestesi och patienterna kan med fördel få välja musik själva då det visat sig ha bra effekt.
Abstract Background: Music is well known to affect people and has been used to promote healing. Music is used, for example, for patients with dementia and for patients waking up during surgery. Regional anesthesia associated with surgery brings several benefits to the patient to be operated. There are several studies showing the positive impact of music on patient wellbeing before and after surgery. Aim: The purpose of the literature study was to compile research into the impact of music on the patient in regional anesthesia during surgery. Method: The method was a literature review. In the result 13 articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis method used was integrated data analysis and the results were presented in the form of categories and undercategories. Result: Patients' anxiety decreased when they listened to music under regional anesthesia. Patients described that they experienced a sense of well-being and were more satisfied after surgery if they had listened to music. Vital parameters such as blood pressure and pulse rate were found to decrease when using music. Some patients felt that the pain decreased. However, there were included studies that did not show any significant difference in the respective categories. Discussion: Music may have a positive effect during surgery with regional anesthesia. Different instruments are used to measure anxiety, which can affect the outcome. In some studies, patients were given the choice of music themselves. The music was recorded in various forms, such as headphones or in the operating room. These factors make it difficult to draw a generalizable result. Conclusion: The result shows that music can have a positive impact both physically and mentally on patients who listened to music during surgery. Nurse anesthetists should offer music at regional anesthesia and patients can benefit from choosing music themselves as it proved to be of good effect.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Magnou, Jacqueline. « Robert Musil de Törless à Noces ou le vertige du moi ». Lille 3, 1991. http://www.theses.fr/1991LIL30006.

Texte intégral
Résumé :
Par une étude très précise des oeuvres litteraires que Robert Musil a écrites avant la Première Guerre Mondiale, est suivie l'évolution de l'écrivain qui revèle les crises qu'a vecues sa génération : crise du langage, crise de l'identité. Mais il y apporte une réponse personnelle et esthetique qui permet de surmonter cete crise, de remettre en cause une certaine conception de la litterature et de transformer en ouverture positive, comparable a celle de la psychalalyse, cette menace d'autodestruction. Apres le choc de la Première Guerre Mondiale, il tentera la recherche d'un compromis - jamais véritablement atteint - qui se manifestera dans la rédaction de "l'homme sans qualités" qui, cependant, gardera la trace indelébile de cette crise fondatrice
Thanks to a detailed study of the literary works that robert musil wrote before the first world war one can follow the writer's evelution with all the crises his generation lived through, among which the language crisis and the identity crisis. But he tackles them in a very personal manner, which enables him to overcome them and to question a certain idea of literature, transforming the threat of self-destruction into a positive approach, similar to that of psychoanalysis. After the upheaval of the first world war he will endeavour to find a compromise - never really achieved - which will lead to the writing of the "man without qualities", a work which, however, retains an indelible mark from that founding crisis
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Andersson, Stina, et Susanna Magnusson. « Integrering av estetiska uttryckssätt i svenskundervisningen : En kvalitativ intervjustudie av lärarstudenters uppfattning om drama och musik i undervisning ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34465.

Texte intégral
Résumé :
Studiens problemområde grundar sig i lärarstudenters kunskapsomsättning inom estetiska uttryckssätt. Tidigare forskning kan inte fastställa om studenter använder de kunskaper som ges under utbildningen. Syftet med studien är att undersöka blivande lärares upplevelser och resonemang kring användning av musik och drama i svenskundervisning. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyserats utifrån en innehållsanalys. Det finns forskning som visar på språkutveckling genom drama och musik. Dock visar denna studie att integrering av drama och musik i undervisningen inte är given. Respondenterna i studien uttrycker en osäkerhet förknippad med kunskapsbrist, genomförande och elevers lärande. Likaså uttrycker respondenterna att uttryckssättet musik är krävande att integrera i svenskundervisningen. Det bygger på respondenternas självförtroende och känsla av trygghet. Ett positivt inslag i studien är dock respondenternas inställning till integreringen av drama i undervisningen. Då de kan se en tydlig koppling mellan den skrivna och den dramatiserade texten. Vidare är respondenternas inställning påverkad av deras egen erfarenhet. Slutsatsen är att det krävs mer forskning inom de estetiska uttryckssätten drama och musik. Vidare behöver lärarstudenter se sig själva som kulturbärare för att kunna öka sitt självförtroende för integreringen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Laurer, Janin. « The translation of song lyrics in popular music : German lyrics and their translation into English ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79882.

Texte intégral
Résumé :
This study investigates the translation of song lyrics and presents an analysis of translation outcomes. While the majority of previous studies regarding song translation focuses on the translation of lyrics from musicals and operas, this study focuses on the translation of popular song lyrics. The lyrics of eight German songs and their English versions were analysed using the approximation approach (Franzon 2009) which divides smaller textual units into the categories paraphrase, metaphrase and addition. The target texts (henceforth TT) were also categorised according to Peter Low’s (2013) song translation categories, translation, adaptation and replacement text. The aim of this study is to determine to what degree the meaning of the source texts (henceforth ST) is transferred into the TTs and to determine how Franzon’s approximation approach can be used to determine if the TTs are translations, adaptations, or replacement texts. This study found that all TTs were mostly made up of paraphrases and metaphrases, which means that all TT derived to most parts directly from the STs i.e. the TT was written using mostly direct and oblique translations. Due to the low frequency of additions and all significant details of the STs being transferred into the TTs, all song translations analysed in this study were categorised as translations.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Livres sur le sujet "Musik i litteraturen"

1

1963-, Arnald Jan, et Brodow Anna, dir. Artes : Tidskrift för litteratur, konst och musik. Stockholm : Natur och Kultur, 2002.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Marschner, Bo. Bibliografisk litteratur og håndbøger i faget musik. 2e éd. Århus : Musikvidenskabeligt Institut, Århus Universitet, 1992.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Cas, Norah Giraldi Dei. Felisberto Hernandez : Musique et litterature : essai. Paris : Indigo and Côté-femmes, 1998.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Mai, Palmberg, et Backström Carita, dir. Kultur i Afrika : [bildkonst, film, teater, musik, litteratur, dans]. Stockholm : Tranan, 2010.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Melopoiesis : Approaches to the study of literature and music. New York : New York University Press, 1988.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

1926-, Roth Marie-Louise, Béhar Pierre et Daigger Annette, dir. Literatur im Kontext Robert Musil = : Litterature dans le contexte de Robert Musil : colloque international, Strasbourg 1996. Bern : Peter Lang, 1999.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Kirkegaard, Peter. Aftenlandets engle : Artikler om tysk litteratur, film, teater, musik og filosofi (1982-92). Aalborg : Institut for sprog og internationale kulturstudier, 1993.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

1976-, Persson Malte, dir. Alla är vi stora romaner : Erik Beckman som litteratur-, musik- & kulturkritiker 1965-1995. Stockholm : Modernista, 2009.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Siobhan, O'Flynn, dir. A theory of adaptation. 2e éd. New York : Routledge, 2012.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Plummets and other partialities. Victoria, B.C., Canada : Sono Nis Press, 1987.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Chapitres de livres sur le sujet "Musik i litteraturen"

1

Borčak, Lea Wierød, et Jakob Schweppenhäuser. « Sangen mellem litteratur og musik ». Dans Litteratur mellem medier, 159–76. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmpn3.10.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Michelsen, Morten. « Mellem musik, litteratur og oplysning. » Dans Radioverdener, 59–78. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608288.6.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Hjorthol, Geir, et Lars Amund Vaage. « Stilla i musikk og litteratur ». Dans Stemma og stilla i musikk og litteratur : Festskrift til Magnar Åm, 43–58. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.158.ch2.

Texte intégral
Résumé :
The following text presents a dialogue between author Lars Amund Vaage and professor of Nordic literature Geir Hjorthol. Both are also musicians, and here they discuss the theme of silence in music and literature with particular focus on silence as a connecting link or junction between literature and music, as well as its role in expressing the non-verbal and unverbalized. The latter is a central theme in Vaage’s novel Syngja (Sing) (2012), in which he portrays the relationship between a father and his severely autistic daughter and an absence of verbal language that they both, in strange ways, seem to have in common. Vaage has also reflected over relationships between language, music and muteness in the long essay Sorg og song (Sorrow and Song) (2016). The dialogue below draws on Rancière’s proposal that ‘the music of literature’ is connected to an aesthetic regime in modern literature, in which there is focus on text and form in a different way than previously. Paradoxically, the music of literature springs from muteness at the intersection of textual speech and experience.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Hjorthol, Geir. « Kontrapunkt : om litteraturens musikk i Jon Fosses Septologien I ». Dans Nynorsk samtidslitteratur og skriftkultur. Festskrift til Geir Hjorthol, 11–34. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.203.ch1.

Texte intégral
Résumé :
At musikk står sentralt i romanane til Jon Fosse, er det liten grunn til å diskutere. Men kva slags musikalitet er det snakk om hos Fosse? I denne artikkelen hevdar eg at skrivemåten til Fosse slik vi møter han i Septologien (2019–2022), kan forståast som ei form for litterær kontrapunktikk. Eg viser først korleis forteljinga glir mellom ulike utseiingsposisjonar og stemmer, og korleis dette kjem til uttrykk i skildringa av hovudpersonen Asle og ein annan Asle, som både er lik og ikkje lik han sjølv. Det paradoksale forholdet mellom desse to ser eg som det sentrale leiemotivet i romanen, og som ulike sider ved det same splitta subjektet. Forteljeteknisk skjer dette gjennom ein kompleks narrativ diskurs, der notid og fortid flyt saman i forteljarens røyst. Slik oppstår det ein særeigen rytme i romanen som kan minne om den musikalske fugen, med fleire stemmer som flettar seg saman i ulike tempo. Men musikaliteten har også å gjere med romanens tematikk, der det «parallaktiske» forholdet mellom dei to Asle’ane skaper ein liknande fugisk effekt. Den repeterande og anakrone forteljinga forstår eg som ei tematisering av subjektets tid, og det er på dette grunnlaget eg hevdar at vi kan snakke om ein kontrapunktisk musikalitet i prosaen til Fosse. Ved sida av generell musikkteori og strukturell narratologi er dei viktigaste teoretiske impulsane henta frå Slavoj Žižeks forståing av lacansk subjektteori og Gilles Deleuze sitt syn på tida som ‘aktuell’ og ‘virtuell’. Av praktiske grunnar legg eg hovudvekt på første del av Septologien.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Hjorthol, Geir. « Kontrapunkt : om litteraturens musikk i Jon Fosses Septologien I ». Dans Nynorsk samtidslitteratur og skriftkultur. Festskrift til Geir Hjorthol, 11–34. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2023. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.204.ch1.

Texte intégral
Résumé :
At musikk står sentralt i romanane til Jon Fosse, er det liten grunn til å diskutere. Men kva slags musikalitet er det snakk om hos Fosse? I denne artikkelen hevdar eg at skrivemåten til Fosse slik vi møter han i Septologien (2019–2022), kan forståast som ei form for litterær kontrapunktikk. Eg viser først korleis forteljinga glir mellom ulike utseiingsposisjonar og stemmer, og korleis dette kjem til uttrykk i skildringa av hovudpersonen Asle og ein annan Asle, som både er lik og ikkje lik han sjølv. Det paradoksale forholdet mellom desse to ser eg som det sentrale leiemotivet i romanen, og som ulike sider ved det same splitta subjektet. Forteljeteknisk skjer dette gjennom ein kompleks narrativ diskurs, der notid og fortid flyt saman i forteljarens røyst. Slik oppstår det ein særeigen rytme i romanen som kan minne om den musikalske fugen, med fleire stemmer som flettar seg saman i ulike tempo. Men musikaliteten har også å gjere med romanens tematikk, der det «parallaktiske» forholdet mellom dei to Asle’ane skaper ein liknande fugisk effekt. Den repeterande og anakrone forteljinga forstår eg som ei tematisering av subjektets tid, og det er på dette grunnlaget eg hevdar at vi kan snakke om ein kontrapunktisk musikalitet i prosaen til Fosse. Ved sida av generell musikkteori og strukturell narratologi er dei viktigaste teoretiske impulsane henta frå Slavoj Žižeks forståing av lacansk subjektteori og Gilles Deleuze sitt syn på tida som ‘aktuell’ og ‘virtuell’. Av praktiske grunnar legg eg hovudvekt på første del av Septologien.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Tellmann, Vibeke Andrea. « Stemmens «korn» som utgangspunkt for en relasjon mellom musikk og språk ». Dans Stemma og stilla i musikk og litteratur : Festskrift til Magnar Åm, 238–51. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.158.ch13.

Texte intégral
Résumé :
Where music sounds, words are silenced, and where words sound, music is silenced. Since the romantic era the relationship between music and language has been characterized by a deep division. In this article I argue for the relationship between music and language based on what I call the sensory materiality of sound, which music and language have in common. Roland Barthes’ understanding of some voices having a specific «grain» which he explores in the essay named «The Grain of the Voice» (1977), demonstrates what I mean by such a term. The «grain» of the voice as a common source for the distribution of language and music, makes it possible for language to be part of music without making music mean specific things. And on the other hand, language, even a theoretical and non-poetic language, can be heard and experienced as musical, as a special kind of musicality in theory.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Vaage, Knut. « Stilla og det omvende i musikken ». Dans Stemma og stilla i musikk og litteratur : Festskrift til Magnar Åm, 97–107. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.158.ch5.

Texte intégral
Résumé :
This essay by composer Knut Vaage employs the idea of silence, or stillness, in music, as a frame, first for describing certain characteristics found in the music of Magnar Åm, and then discussing several aspects of four of his own compositions. In the first part, he describes how Åm’s music paradoxically seems to evoke stillness whilst clearly moving forward, holding a productive tension between qualities of beauty and solace, and «rasping dissonances that last long enough to scratch scars on the soul». In the second part, Vaage describes how his own music often contrasts sharply with that of Åm, although both are concerned with the stretching-out of sound and qualities of stillness between more intense areas in the music. Another shared interest is the use of literature as inspiration for music, while differing in approach. Reflecting over his settings of texts by his grandfather, author Ragnvald Vaage, Vaage refers to the inevitable structural relationship between sound and silence, and how the effect of silence in music can be more dramatic than that of sound itself. Concomitantly, when repetitions and pauses are written into a dramatic text, as in the libretto for Vaage’s opera based on Jon Fosse’s play Someone is going to come (1996), Vaage fills these silences with music, creating an interpretative commentary on the drama of the silences themselves. Thus music, however noisy, may also communicate the complexity of human vulnerability.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Dziadek, Magdalena. « Johann Nikolaus Forkel, „Allgemeine Litteratur der Musik...”, t. II. Wstęp do przekładu polskiego ». Dans Between Chopin and Tellefsen. European Music Treatises Universality and National Identity. Narodowy Instytut Fryderyka Chopina, 2022. http://dx.doi.org/10.56693/mt.2022.01.10.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Christensen, Thomas. « Johann Nikolaus Forkel, „Allgemeine Litteratur der Musik...”, vol. II. Introduction to English translation ». Dans Between Chopin and Tellefsen. European Music Treatises Universality and National Identity. Narodowy Instytut Fryderyka Chopina, 2022. http://dx.doi.org/10.56693/mt.2022.01.05.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Salhus, Øystein. « Å lytte er å skape – å skape er å lytte : Musikkopplevelse og selvforståelse gjennom musikkterapi ». Dans Stemma og stilla i musikk og litteratur : Festskrift til Magnar Åm, 314–36. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2022. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.158.ch16.

Texte intégral
Résumé :
The musical experience, the discovery of meaning in the experience, and the conscious intention to use this knowledge in one’s own life, are all central concerns in music therapy. It is the client’s subjective experience of the music that should be the basis for shared understanding between client and therapist, and this has importance for both the musical interaction and the verbal conversation about the musical experience. Using theoretical concepts about music, understanding, experience and intersubjectivity, this article explores how relations between musical experience and the therapeutic aim of self-understanding are exemplified in a case study.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Vous pouvez également être intéressé par les bibliographies sur le sujet « Musik i litteraturen » pour d’autres types de sources :
Articles de revues Thèses Livres
Nous offrons des réductions sur tous les plans premium pour les auteurs dont les œuvres sont incluses dans des sélections littéraires thématiques. Contactez-nous pour obtenir un code promo unique!

Vers la bibliographie