Littérature scientifique sur le sujet « Modelli teoretici »

The analyzes carried out on the teaching of pedagogy in the L19 degree programs show how the different core contents are declined according to modalities that vary according to the locations and references and belonging to the different schools of thought. The advanced interpretative hypothesis is that some differences are attributable to an idea of formation that can be traced back to the thought of authors such as Giovanni Gentile, John Dewey, and Martha C. Nussbaum. The goal is to show how theories and models in use in the different contexts involved, despite the different theoretical references, can contribute to the construction of a core curriculum suitable for those preparing to work as education and training professionals as long as measure the educational objectives and learning outcomes defined by the core content model defined in the framework of the TecoD Pedagogy project

L’etica in ambito infermieristico riveste da sempre grande importanza per la peculiare natura disciplinare dell’infermieristica. Proprio per questo l’etica viene variamente interpretata e trattata all’interno del sapere infermeiristico in relazione ai diversi approcci disciplinari ed interpretazioni da parte dei docenti. In questo lavoro non si intende disquisire sulle diverse correnti etiche oggi variamente presenti nella comunità scientifica, bensì fare una panoramica sulle diverse concezioni con le quali si interpreta l’etica in campo infermieristico. Fondamentalmente esse si possono ricondurre a tre filoni principali: l’etica come filosofia, l’etica come norma e l’etica come assistenza, quest’ultima a sua volta articolata in due oreintamenti, l’etica in relazione a “teorie e modelli infermiersitici” e l’etica del “prendersi cura”. In realtà si evince che tutti gli orientamenti proposti hanno in sé dei limiti poiché sviluppare l’etica infermieristica secondo un orientamento significa tendere a sviluppare un atteggiamento categoriale, interpretato, con il rischio di non andare alla radice della questione etica nell’intento di riconoscere la peculiarità di ogni essere umano. Si conclude affermando la ricchezza e l’importanza delle diverse concezioni etiche per la professione infermieristica ma non senza aver sviluppato gli elementi che costituiscono la base della fenomenologia etica e cioè la Legge Morale Naturale, la Coscienza e la Moralità. Perché un infermiere possa esercitare con competenza la sua professione deve sviluppare gli elementi della moralità, in particolare la coscienza etica. Soltanto a queste condizioni egli potrà essere in grado di vivere pienamente la dimensione etica del suo servizio riconoscendo i problemi e dilemmi etici nella quotidianità del suo lavoro nel tentativo di rispondere secondo gli orientamenti che riterrà più conformi alla sua natura etica ma sempre nel rispetto della intrinseca “valorialità” della persona umana.

Il problema della formazione in bioetica è estremamente delicato e complesso e presenta due tipi di difficoltà, una di fatto, l’altra di principio. La difficoltà fattuale è legata alla giovane età di questa disciplina e, conseguentemente, alla mancanza di modelli consolidati di insegnamento; le difficoltà teoriche sono, invece, strettamente legate al carattere interdisciplinare (confronto e dialogo tra discipline diverse) e al pluralismo teoretico e pratico (pluralità di concezioni morali e giuridiche) che costituiscono la peculiarità della bioetica. La domanda che l’Autrice si pone è: quale formazione in bioetica? E soprattutto chi, come, quando, formare in bioetica? Ma soprattutto chi formare in bioetica? Occorre prima di tutto individuare i discenti ed operare una distinzione tra una formazione che tende al generale (ed è quindi diretta a tutta la società) e una formazione che tende allo specifico (rivolta a chi opera nel settore socio-sanitario e a chi non opera direttamente o indirettamente nella sanità). Il come formare in bioetica riguarda invece tre settori: il sapere (conoscenza dettagliata della ricerca scientifica e della tecnologia, applicata alla biologia e alla medicina, della struttura socio-sanitaria, della teologia e della filosofia), il saper fare e il saper essere (è importante sapersi calare dal piano teorico-conoscitivo a quello applicativo ed esperienziale, sia dell’agire, sia dell’essere). La questione del quando formare in bioetica non è stata ancora risolta. Anche quella del chi forma in bioetica è ancora in fase di sperimentazione: sarebbe auspicabile una équipe di docenti di materie diverse ma interagenti.

I utdanningsvitenskapelig litteratur er ulike former for ”literacy” et vedvarende fokus både teoretisk og empirisk. I engelskspråklig naturfagdidaktisk litteratur brukes betegnelsen ”scientific literacy”. Jeg skisserer i denne artikkelen et planleggingsverktøy for undervisning som bygger på en eksplisitt teoretisk modell for deltakelse gjennom språk. Modellen er bindeledd mellom et generalisert kompetansebegrep og planlegging av undervisning ved at den knytter sammen de didaktiske spørsmålene hva, hvem, hvordan og hvorfor med en modell for funksjonell deltakelse. Modellen er spesielt relevant for et allmenndannende ”naturfag for alle”, men favner også et naturfag som fokuserer på utdanning av framtidas naturvitere. Artikkelen retter seg mot naturfag i skolen, men modellen bør kunne anvendes også i andre skolefag. Modellen peker mot et situert og transformativt kompetansebegrep.Nøkkelord: naturfag , kompetanse , diskurs , deltakelse, undervisning og læringAbstractVarious forms of literacy have long been the focus of educational discourses, not the least in science education where the term “scientific literacy” has been an enduring concern for decades. In this article I describe a tool for designing teaching based on a theoretical perspective on participation through language. The model connects a general conception of competence with the planning of teaching. To do so it drowe on the didactical questions of “what, who, how and why”. The model is particularly relevant in a “science for all” perspective but also for the educating of future science specialists. Although school science is the primary focus in this article, the model should be applicable to other school subjects as well. The model opens for a situated and transformative notion of competence.Keywords: scientific literacy, discourse, participation, teaching and learning

I KRLE-læreplanen RLE01-03 (Kunnskapsløftet 2020) har «utforsking av eksistensielle spørsmål og svar» fått ei sentral rolle som eit kjerneelement i faget. I denne artikkelen ­diskuterer eg på teoretisk grunnlag korleis undervisning som aktualiserer døden, også som eksistensielt tema, kan styrke danningsdimensjonen i religions- og livssynsfaget. Dette vert gjort med utgangspunkt i Wolfgang Klafki sin danningsteori og didaktiske teori og Kirsten M. Andersen og Lakshmi Sigurdsson sin modell for danning til religiøs (og livssynsrelatert) myndigheit. Eg utforskar korleis temaet ligg implisitt i delar av KRLE-faget sitt emneinnhald, og viser dette gjennom eit døme på eit mogleg undervisningsopplegg. Med dette synleggjer eg også den nære samanhengen mellom det KRLE-faglege kjerneelementet «utforsking av eksistensielle spørsmål og svar» og det overordna tverrfaglege temaet «livsmeistring». Nøkkelord: Danning, didaktikk, eksistensielle tema, døden, religions- og livssynsfaget, KRLE

SAŽETAK: U mnogim razvijenim ekonomijama, posebno na području SAD-a i Ujedinjenog Kraljevstva, postoje razvijeni, često i zakonski regulirani, modeli radničkog dioničarstva i drugih oblika financijske participacije radnika u poslovnim rezultatima društava. Na temelju programa radničkog dioničarstva radnici postaju suvlasnici poslovnog subjekta u kojem su zaposleni. Time dobivaju pravo sudjelovanja u ostvarenoj dobiti poslodavca, ali i mogućnost donošenja odluka na različitim razinama upravljanja. Ulaskom radnika u vlasničku strukturu mijenja se tradicionalni odnos trihotomije interesa radnika, menadžmenta i vlasnika, koji je objašnjen agencijskom teorijom, u smislu poistovjećivanja interesa radnika s interesima vlasnika. S mogućnošću utjecaja radnika na donošenje odluka povećava se i mogućnost utjecaja na pitanja sigurnosti i zaštite na radu. Teoretski okvir ukazuje na moguću povezanost između provedbe različitih modela radničkog dioničarstva na smanjenje gubitka radnih dana zbog korištenja bolovanja, ali i na potencijalnu negativnu povezanost u smislu izgaranja na radnom mjestu zbog povećanog angažmana radnika, što kao posljedicu može imati povećani broj ozljeda na radu. U ovom radu istražuje se utjecaj ESOP-a (plan vlasništva nad dionicama) i drugih modela radničkog dioničarstva na pitanje sigurnosti na radu.

L'articolo intende mettere di rilievo il doppio rapporto esistente tra l'enciclica Veritatis Splendor e l'Etica Medica. Da una parte, il recente documento pontificio si presenta come una riflessione sui fondamenti della morale cattolica, motivata dalla necessità di superare alcune interpretazioni errate (principalmente il consequenzialismo e il proporzionalismo ), le quali vorrebbero "calcolare" il bene e il male morale in base alle conseguenze o alla proporzione tra gli effetti buoni e cattivi che risultano da un determinato comportamento umano. Non è affatto un caso che queste ipotesi - che usano parametri vicini al modello utilitaristico dei "costi-benefici" - siano sorte in parte per tentare di risolvere problemi sollevati nell'ambito bioetico. Dall'altra parte, l'enciclica, riproponendo i concetti fondamentali dell'insegnamento etico cristiano, quali il rapporto fra legge e libertà, fra coscienza e verità, fra morale e fede, indica le basi teoretiche per una bioetica degna dell'uomo: il riaggancio alla metafisica e all'antropologia, il riconoscimento della legge naturale come criterio normativo razionale valido per tutti, il superamento del relativismo inerente all'etica del consenso o dell'interesse soggettivo mediante la comprensione del ruolo degli "assoluti" morali e della centralità della dignità della persona. L'Etica Medica, proponendosi il bene del paziente, deve fare attenzione a che esso corrisponda al bene della persona, altrimenti non consentirà un vero progresso morale.

I de siste årene har nasjonale utdanningsmyndigheter initiert flere skole-utviklingsreformer. En av disse reformene er «Ungdomstrinn i utvikling»: en nasjonal satsing med tilbud om støtte til lokalt utviklingsarbeid i klasseledelse, regning, lesing eller skriving. Et særpreg ved denne typen skoleutviklings-reformer er at kompetanse skal utvikles på kollektiv basis blant skolens personale på tvers av skolefag. En rekke utfordringer knyttet til design og gjennomføring har imidlertid blitt påpekt. Det er ledelsen på en skole som har ansvaret for å kommunisere reformens intensjoner og lede reformens arbeids-prosesser på skolen. Samtidig er det et kjennetegn ved læreryrket i Norge at lærerne har høy beslutningsautonomi. Med en slik bakgrunn er det interessant å studere styrkene i empiriske relasjoner mellom tydelig skoleledelse, lærernes opplevde autonomi og oppfattet nytte av å diskutere med kollegaer. Alle lærerne ved 5 ungdomsskoler deltok i en tverrsnittsundersøkelse basert på spørreskjema. Skolene disse lærerne arbeidet ved, deltok i en satsing på å stimulere skriving som grunnleggende ferdighet. Strukturell likningsmodellering ble brukt for å beregne styrken i de empiriske relasjonene mellom begreper som inngår i en teoretisk begrunnet modell. Begrepene baserte seg på flere indikatorer. Tydelig kommunisert lederskap er klart positivt relatert til lærernes kollektive diskusjon om skriving, som igjen er sterkt positivt relatert til lærernes kollektive vurdering av satsingen. Tydelig lederskap er derimot bare svakt, men positivt relatert til lærernes opplevde beslutningsautonomi, som igjen er svakt positivt relatert til lærernes kollegadiskusjoner. Imidlertid er ikke opplevd autonomi relatert til lærernes kollektive vurdering av satsingen. Implikasjoner for ledelse og for-bedringsarbeid drøftes.Nøkkelord: Ungdomstrinn i utvikling, kollektivt lærerengasjement, skoleledelse, opplevd autonomi, skolebasert kompetanseutvikling, utdanningsreformDevelopment at lower secondary level:Which factors influence teachers’ collective engagement for stimulating students’ writing skills in school subjects?AbstractIn recent years, Norwegian national education authorities have initiated several school improvement reforms. One of these is “Ungdomstrinn i utvikling” (Development at lower secondary level): a national reform which supports schools to encourage classroom management, numeracy, reading or writing. A characteristic of these school improvement reforms is that competencies are to be developed on a collective basis among school staff across school subjects. However, a number of challenges related to the design and implementation of “Ungdomstrinn i utvikling” have been identified. While the school administration is responsible for communicating the intentions of the reform and for its implementation, the teaching profession in Norway is characterized by teachers’ high level of decision autonomy. In this context, it is interesting to study the strengths of empirical relations between school leadership and the perceived autonomy of teachers as well as the perceived benefits of discussion with colleagues and the drive in teachers’ collective endeavor. All teachers at five secondary schools participated in a cross-sectional study based on a questionnaire. These schools all participated in an initiative to promote writing as a basic skill. Structural equation modeling was used to calculate the strengths of empirical associations between concepts from a theoretical model, based on several indicators. Clearly communicated leadership is strongly and positively related to the perceived benefit from discussions with colleagues about writing, which again is strongly and positively related to the drive of teachers’ collective endeavor. Clearly communicated leadership is only weakly, but positively, related to teachers’ sense of autonomy, which again is weakly, but positively, related to the drive of teachers’ collective endeavor. However, the teachers’ perception of autonomy is not related to the teachers’ overall perception of the school reform. Implications for leadership and improvement are discussed.Keywords: teachers’ collective engagement, lower secondary level, school leadership, perceived autonomy, school-based development of competencies, educational reform

Techneseriens första nummer publicerades 1995 (se under fliken ”Arkiv” på Techneseriens ingångssida). Rapporterna publicerades i tryckt pappersformat fram till år 2011 då temanumret Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet blev det första numret som publicerades digitalt (Volym 18, Nr 1, 2011). I temanumret användes begreppet ”slöjdfältet” – i linje med Techneseriens ämnesfokus – som ett parablybegrepp för att innefatta olika nordiska benämningar för området. Vid det första temanumret om vetenskapliga perspektiv och metoder var Marléne Johansson, Sverige, och Mia Porko Hudd, Finland, temaredaktörer. Temanumrets syfte var då – som ett komplement till allmänna forskningsmetodböcker – att publicera artiklar med ett mer uttalat fokus på hur perspektiv och metoder har använts inom det nordiska slöjdfältet. I detta nya temanummer, Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet, II, är avsikten densamma, det vill säga att med artiklarnas exempel lyfta fram hur olika perspektiv och metoder har använts och dokumenterats inom slöjdrelaterad forskning. Redaktörer för temanumret denna gång är Kari Carlsen, Norge, Marléne Johansson, Sverige, och Marie Koch, Danmark. Likt vid det första temanumret finns det även idag ett stort antal ”allmänna” metodböcker att tillgå. Vetenskapliga artiklar brukar, mer eller mindre, innehålla något om de vetenskapliga grunder och använda metoder som har använts i artikelns forskning, men det som temanumret vill fokusera är att lyfta fram hur perspektiv och metoder har nyttjats och utvecklats i relation till slöjdområdet. Inför planeringen av temanumret var det tänkt att det nya temanumret skulle publiceras tio år efter det första, men på grund av Coronapandemin, med dess olika konsekvenser och tunga merarbeten, blir nu temanumret istället publicerat under 2022. Temanumret består av sju artiklar som med intressanta exempel speglar hur perspektiv och metoder har medverkat för att generera intressant slöjdrelaterad forskning: I den första artikeln, Hjemmeverkstedet og endrede vilkår for kunnskapsutvikling i kunst- og håndverksfaget, beskriver Karen Brænne och Ketil Sømoe, Norge, hur undervisnings- och lärande­situationer i lärarutbildningen förändrades under Coronaepidemien med studenters arbete i hemma­verkstäder. Undersökningen genomfördes digitalt med fokusgruppsintervjuer med respektive lärare och studenter via Zoom. Datamaterialet är bland annat analyserat med utgångspunkt i Basil Bernsteins begrepp rekontextualisering, kompetensmodeller (competence models) och prestations­modeller (performance models), och visar hur fysiska villkor ändrade ämnets innehåll. Artikeln åskådliggör intressanta resultat om hur fysiska möjligheter och begränsningar får stor betydelse för kunskaps­utveckling, handledning och värdering i kunst- og håndverksfaget. I temanumrets andra artikel, Approaching the concept of research in the 5-year teacher education programme in design, art, and crafts. An analysis of the Norwegian national curriculum regulations, skriver Laila Belinda Fauske, Norge, om vad som karaktäriserar begreppet forskning i den nya läroplanen. Utgångspunkten för analysen är en teoretisk genomgång av olika forskningsperspektiv i det transdisciplinära mastersprogrammet i Forming/Design, kunst og håndverk som etablerades i Norge under 1976. Med hjälp av summativ innehållsanalys diskuteras forskningsbegreppet i de norska nationella läroplansbestämmelserna för det nya programmet, och hur forskningsbegreppet stämmer överens med det tidigare mastersprogrammet från 1976. Fauske visar hur det tidigare masters­programmet var före sin tid med att inkludera kreativt arbete i kunskapsproduktionen genom skapande processer, och därmed implementera ett mer praktiskt synsätt till forskningen. Temanumrets tredje artikel, Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design i den danske folkeskole og læreruddannelse, av Lisa Fälling Andersen, Danmark, redogör för hur olika tvärvetenskapliga metoder och ämnesdidaktiska analyser har använts för att kunna visa hur olika förändringsprocesser medverkade när de två skolämnena sløjd och håndarbejde blev till det danska skolämnet håndværk og design. Med utgångspunkter i författarens doktorsavhandling presenterar artikeln hur användningen av kulturteori, didaktisk teori och materiell kulturteori kan användas för att undersöka förändringsprocesser i ämnesområdet. I artikeln beskrivs hur författarens fältarbete över tid gjorde det möjligt att följa och analysera processerna i övergången när två skolämnen skulle bli till ett skolämne. Resultaten från fältarbetet synliggjorde hur det nya skolämnet formades av lärare och elever i skolans och lärar­utbildningens verksamheter, men också hur ämnesområdet blev format av tidigare ämnesuppdelningar, samhällets behov, politiska beslut och internationella tendenser. Artikel fyra, Fagdidaktisk modell; – bidrag til «den gode oppgaven»? av Anne Guro Schmidt Antun, Norge, lyfter hur arbetsuppgifter i kunst og håndverk är av praktisk och estetisk karaktär och relaterade till arbetet i verkstaden. Oftast används inga läroböcker i undervisningen vilket innebär att läraren använder mycket tid för didaktiska förberedelser och genomförande. Författaren diskuterar olika ämnesdidaktiska modeller och vad som kan innefattas i en ”god oppgave”. I artikeln skrivs en ämnes­didaktisk modell fram med idéer för läraren inför planering och genomförande av undervisning med arbetsuppgiften som grund för lärande. ”Tegneblyanten” presenteras som en ämnesdidaktisk modell för den praktiska och estetiska arbetsuppgiften. I modellens kategorier har kategorien ”verdigrunn” en central plats då den alltid ska ingå som en del i undervisnings- och bildningsprocessen och öppna upp för reflektion. Randi Veiteberg Kvellestad och Gunhild Vatn, Norge, skriver i den femte artikeln, The three-headed teacher in Design, Art and Craft education, om lärarstudenters övningar inom lera och broderi och hur användning av samarbetsmetoder bidrog till deras lärande. Ändrade ramar för utbildning av ämneslärare i Design, kunst og håndverk kräver mer effektiva lärandemiljöer, och författarna beskriver hur studenternas lärprocesser styrs av undervisarens tre olika roller, konstnären, läraren och forskaren med a/r/tografi som metodologisk ingång. Utifrån studenternas enkätsvar diskuteras fyra olika aspekter om undervisningsupplägget: strama ramar för uppgifter, bestämda samarbetsmetoder, lärarens handledning och fördelar och nackdelar med samarbete i estetiskt skapande processer. Författarnas konklusion är att om studenterna involveras direkt i praktiknära utbildningsforskning blir det till hjälp för att mer effektivt reflektera över läranderesultatens värde inför kommande läraryrke. I den sjätte artikeln, Praktiknära slöjdforskning, beskriver Marléne Johanson, Sverige, likheter och skillnader i utgångspunkter, metoder, insamling, analysförfarande, dokumentationsformer och användning av resultat vid praktiknära slöjdforskning. Utifrån exempel diskuteras om forskningen handlar om slöjdrelaterad verksamhet, slöjdlärarutbildning eller skolslöjd, och om forskningen handlar om eller är genomförd i en verksamhet. Den praktiknära forskningen om slöjdämnet och den praktiknära forskning i skolans slöjdundervisning har ett större utrymme i artikeln, likaså behandlas videometod, analysförfarande och dokumentation av mikroanalyserad praktiknära slöjdforskning mer ingående. Johansson konstaterar att slöjdforskningen som presenterats och diskuterats i artikeln är ”praktiknära” på olika vis, samtidigt som exemplen speglar forskningens förutsättningar, begränsningar och möjligheter, vad som har varit tänkt att undersökas och hur det har blivit möjligt att utforskas. Temanumrets sjunde och sista artikel, Slöjdpedagogiska grunder. Några av Linnéa Lindfors slöjdpedagogiska modeller, är skriven av Marléne Johansson, Sverige. Lindfors slöjdpedagogiska modeller är främst publicerade i pappersformat medan de saknas mer samlat digitalt. I artikeln publiceras därför, med professor emerita Lindfors tillåtelse, några av de slöjdpedagogiska modellerna med syfte att de därmed ska bli än mer tillgängliga. Val av modeller är gjorda utifrån artikelförfattarens erfarenheter och intresseområde, men de slöjdpedagogiska grunderna och modellerna är värdefulla både för nationella och nordiska utbildningar och slöjdsammanhang. Trots sin ålder menar Johansson att grundforskningens modeller är mycket användbara för nutida slöjdforskning, slöjdlärarutbildning och lärares utvecklingsarbete. Modellerna öppnar upp för att upptäcka och beskriva grunder som inte behöver utforskas på nytt, i stället kan de användas som underlag för vidare utveckling.

I denna essä beskrivs en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL). Modellen är ett didaktiskt verktyg för lärare och illustreras i essän med elevskrivna laborationsrapporter i NO. Rapporterna undersöks genom att identifiera NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial å ena sidan, och processord å andra sidan. Processorden är verb som beskriver vad som görs eller händer i ett experiment eller undersökning. Resultaten indikerar att modellen erbjuder lärare, att på ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Modellen kan därför användas för att studera elevers språkbruk, vilket kan hjälpa lärare att stödja eleverna när de utvecklar sitt språkliga register i naturvetenskap.

The dissertation investigates the relations between philosophy and mathematics in Plato’s thought through a close examination of the corpus of mathematical examples, that is mathematical analogies, similes, images and digressions introduced in order to explain and develop a broad array of philosophical issues. Sometimes extremely obscure, sometimes ostentatiously elementary, most mathematical examples are rather odd and puzzling, and perplex and fascinate common readers as well as scholars. Some of them constitute invaluable sources for historians of ancient science working on pre-euclidean mathematics and provide hints on the progresses of mathematics in the Academy. In addition, they allow a reconsideration of central issues of Plato’s philosophy of mathematics, such as the ontological status of mathematical entities, the methods and the epistemological status of mathematics, and its function. Complementarily, they perform a pivotal function on the philosophical dimension because they clarify, and often problematize, central problems of Plato’s reflection. By focusing on exempla, the dissertation aims at investigating both their mathematical content and their philosophical significance. The connection between Plato and mathematics has been thoroughly investigated by scholars of ancient philosophy and historians of ancient mathematics. Despite the voluminous literature on this topic, most studies are devoted to few selected passages. As a result, a number of examples have been neglected, both because they seem too bizarre to be taken seriously or because they contain elementary mathematical theories which seem not to deserve a serious attention. By appreciating, beside the most well-known passages, also these apparently irrelevant examples, the research aims at casting light on their mathematical as well as on their philosophical relevance. Furthermore, in many reconstructions examples are often isolated from their argumentative and dramatic context. By taking seriously into account the context and by stressing the intersections between the philosophical and the mathematical dimension, the research aims at establishing what function do mathematical examples have in their philosophical framework, that is trying to define to what extent and in which sense they are endowed with an exemplary function. The dissertation is divided into two main parts. The first part addresses methodological considerations as well as aims and objectives of the research (1.1). Furthermore, it contains a literature review on Plato’s account of mathematics and on mathematics in Plato’s time (1.2) and outlines the research’s innovative aspects with respect to the state of the art (1.3). The second part consists in a systematic commentary on a number of mathematical examples. The commentary is structured as follows: after a brief introduction and a translation, each passage is placed in its argumentative and dramatic context. Then specific textual problems are addressed, devoting particular attention to mathematical terminology, which is in most cases ambiguous and cryptic. Finally, each passage is interpreted trying to shed light both on its function in the clarification of the philosophical issues under discussion and on its relevance for the history and philosophy of mathematics.

För att på ett bättre och smidigare sätt kunna hantera distributions- och produktionsplaner installerade Bic år 2001 en centraliserad mjukvara för styrning av lager. En inparameter till denna är säkerhetslagernivån. För närvarande sker beräkningarna av säkerhetslagernivåerna på ett mycket grundläggande sätt vilket tar mycket tid och arbete i anspråk då uträkningarna till största delen görs för hand. Generella teorier med anknytning till beräkning av säkerhetslager undersöks för att senare sättas i relation till Bics specifika situation. Den ursprungliga modellen utökas med sådana parametrar som har en inverkan på säkerhetslagernivån men för vilka hänsyn ej är tagen i dagens läge. Tillexempel studeras hur avvikelser mellan prognoser och efterfrågan, varianser i ledtid, och A,B,C klassificering av produkter kan få inflytande på säkerhetslagernivån. Många produkter saknar, eller har bristfällig underlagsinformation för uträkningarna. Ett system med olika default-värden föreslås som en lösning till detta problem. Ytterligare ett problem är beroendet mellan sampaketerade produkter och dess komponentprodukter då varorna lagras på ett och samma ställe. För att minska osäkerheten i efterfrågan används senareläggningsteorier och förflyttning av lager mellan sampaketerade produkter och dess komponentprodukter kan ske med hänsyn tagen till produktnomenklaturen. Den föreslagna modellen utgörs av en serie Macros i Excel, vilka automatiskt samlar data från redan existerande datafiler. I den slutgiltiga applikationen där lagernivåerna räknas ut ges användaren frihet att välja och påverka många av inparametrarna innan programmet körs.
To better and more easily manage the distribution- and production plans at Bic centralized inventory management software was installed in 2001. One of its input parameters is the security stock level. The existing way of calculating the security stock level is basic and demands a lot of time and work since it is principally done by hand. General theories linked to safety stock calculations is examined and put into relation to the particular case of Bic. The actual model is expanded with parameters influencing the safety stock level but none existing in the earlier model. For instance is studied how variability in lead time, biases between actual forecast and demand and the A,B,C-classification of the  products can have influence on the safety stock level. Many products have no, or poor information on which the calculations can be based on. A system with different default values is proposed to solve this matter. Another problem is the dependence between co packaged- and factory products in the same inventory. To diminish the uncertainty in demand the theory of postponement is used and a stock transfer is possible between final products and their component products depending on their bill of materials. The proposed model takes form as a series of Macros in excels, automatically gathering information from existing data files. In the final application where the stock calculations are done the user is given freedom to choose or influence on many of the input parameters before running the program.

Theoretical background. Hypotesis. Research design. Results. Discussion and conclusions. Appendix 1: Descriptive network statistics. Appendix 2: Questionnaire. Appendix 3: Graphical representation of the networks.

Under 1990-talet populariserades fenomenet lärande organisationer för att bemöta den konkurrens som globaliseringen medförde. Det finns både nya och mer klassiska forskningsstudier inom fenomenet lärande organisationer. Nyare studier inom fältet har försökt att skapa en heltäckande bild om lärande organisationer. Dessa studier tenderar dock att vara för smala och leder därmed till en alltför ytlig bild. Syftet med denna studie är därför att generera kunskaper om hur ett företag kan ses som en lärande organisationer genom en hybridmodell. Denna hybridmodell kombinerar Senges (2006) organisatoriska strukturer för innovativt lärande, tillsammans med Argyris och Schöns (1996) teori om olika nivåer av lärande. Studien har därmed en deduktiv ansats och den metod som studien använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att samtliga organisatoriska strukturer för innovativt lärande går att återfinna samt att dessa tillsammans leder till en djupare nivå av lärande. Slutsatsen av denna studie är därmed att denna hybridmodell kan ses som ett komplement till framtida studier inom området och att resultaten av denna studie tycks gå i linje med befintlig forskning inom området.

Syfte:

Vi vill med vår uppsats öka förståelsen för vad VBM-konceptet kan bidra till för ett företag och visa hur olika VBM-modeller används i praktiken.

Metod:

En teoretisk studie som huvudsakligen baseras på sekundär data där vi sammanställer olika teorier och modeller tillhörande VBM-konceptet samt tidigare forskning. Detta kompletteras med vår egen empiri som består av intervjuer som genomfördes vid två företeg.

Resultat:

Resultatet visar att det inte är något företag som använder sig av flera VBM-mått på olika nivåer. Oftast bestämmer man sig för en modell och använder den till alla nivåer, möjligtvis kompletterar man med mindre nyckeltal. Val av modell är inte det viktigaste utan att man väljer någon modell som gör så att kapitalkostnaden tydliggörs för att säkerställa att intäkterna täcker kapitalkostnaderna.

Dopo una panoramica sull’analisi narrativa nel suo sviluppo storico, a partire dall’interpretazione allegorica greca, passando per l’esegesi cristiana, fino allo strutturalismo, l’ermeneutica, la psicanalisi, il femminismo e la decostruzione, il primo capitolo si avvale del contributo di David Bordwell (Making Meaning, 1989), per mostrare il limite del meccanismo cognitivo comune a tutti i modelli ermeneutici: la mancanza di un fondamento epistemologico solido e di un metodo condiviso, che permetterebbe di non costruire ogni volta un edificio concettuale diverso e intercambiabile, ma di far sì che una nuova teoria narrativa abbia un potere esplicativo superiore e non semplicemente alternativo rispetto a quello delle teorie che l’hanno preceduta. Tale fondamento e metodo vengono individuati nel secondo capitolo grazie al ricorso alle scienze evoluzionistiche, soprattutto biologia e neurobiologia. Come sintetizzato da Brian Boyd (On the Origin of Stories: Evolution, Cognition and Fiction, 2009) l’Homo sapiens non si è trovato capace e bisognoso di raccontare e ascoltare storie dall’oggi al domani. La funzione narrativa si è evoluta come qualsiasi altra caratteristica della nostra specie in funzione del mantenimento e della trasmissione della vita, probabilmente in quanto gioco cognitivo, meccanismo neuronale che permette al cervello umano di orientarsi nel tempo dando ordine e senso agli eventi. Adottandone il metodo e basandosi su questo e molti altri risultati delle scienze evoluzionistiche, l’analisi narrativa può finalmente cominciare a costruire su un fondamento solido, sottoponendo i propri risultati teorici al vaglio della verifica quantitativa. A questo è dedicato il terzo capitolo, aperto su una nuova prospettiva di ricerca, che attraverso l’applicazione dei modelli matematici della teoria dei giochi permette di individuare un metodo per verificare l'ipotesi evoluzionistica che la cultura umana, e le storie che nel corso del tempo questa ha raccontato, si siano evolute in una direzione ben precisa, quella della cooperazione (Robert Axelrod, The Evolution of Cooperation, 1984). La teoria dei giochi è infatti nata come studio delle strategie di comportamento economico attraverso l'elaborazione di modelli matematici, ma si presta (ed è stata con successo applicata) a qualunque tipo di interazione umana e non, economica, biologica, sociale, culturale, etica e in questo caso narrativa.

Lättelement AB designs and manufactures building elements in the form of ceilings, walls and floor tiles for the Nordic market. The majority are roof elements and the main market is Sweden. Each element has 4 lifting points. Lifting points are used for lifting elements, pulling together elements as well as attachment for fall protection equipment. Lättelement AB has designed a new model of lifting point that they want tested and intend to replace the current lifting point if the new model has the same or better capacity. The purpose of this work is to investigate if the new model of lifting point manages the forces that arise during its applications. This new model would facilitate the manufacture and assembly of lifting points. According to the theoretical calculations, the new model of lifting point would have better capacity than the current one. During tensile testing, unforeseen material failure were shown and the practical values ​​were significantly lower than expected. After tensile testing, the load capacity was calculated based on the current material failure and it was found that the calculations and test results are relatively well matched. Based on the requirements set for the new model of lifting point, the desired strength values ​​are not achieved to replace the current model. However, this work is a good basis for further development of the lifting point. Now it is known what happens at the material failure for this kind of lifting point. It provides an opportunity to construct a lifting point that will handle the desired capacity while at the same time being flexible from a production engineering perspective.
Lättelement AB projekterar och tillverkar byggelement i form av tak, vägg och bjälklag till den Nordiska marknaden. Merparten är takelement och huvudmarknaden är Sverige. I varje element sitter 4 stycken lyftpunkter. Lyftpunkterna används för att lyfta element, dra ihop element samt som infästning för fallskyddsutrustning. Lättelement AB har konstruerat en ny modell av lyftpunkt som de önskade få testad och hade för avsikt att ersätta den nuvarande lyftpunkten med den nya modellen om den har samma eller bättre lastkapacitet. Denna nya modell skulle underlätta vid tillverkning och montering av lyftpunkter. Det här arbetets syfte var att utreda ifall den nya lyftpunktsmodellen klarar de krafter som uppstår vid lyft och ihopdragning av element. Enligt de teoretiska beräkningarna skulle den nya modellen av lyftpunkt ha bättre kapacitet än den nuvarande. Under dragprovning visades oförutsedda brott och de praktiska värdena blev betydligt lägre än beräknat. Efter dragprovning beräknades bärförmågan utifrån den aktuella brottbilden och det kunde konstateras att beräkningarna och testresultaten stämmer relativt bra överens. Utifrån kraven som ställs på den nya modellen av lyftpunkt uppnås inte de önskade hållfasthetsvärdena för att kunna ersätta den nuvarande modellen. Det här arbetet är dock ett bra underlag för vidareutveckling av lyftpunkten. Nu är det känt vad som sker vid brott för den här typen av lyftpunkt. Det ger en möjlighet att konstruera en lyftpunkt som skall klara den önskade bärförmågan och samtidigt kan vara smidig ur ett produktionstekniskt perspektiv.

Water oxidation is the oxidative half-reaction of artificial photosynthesis. Realisation of effective artificial photosynthesis could present a novel method for solar energy acquisition and storage. In this thesis the first reported mononuclear ruthenium based water oxidation catalyst following second order kinetics has been theoretically investigated. Modifications to the catalyst had been reported to lead to reaction kinetics of first order. An explanation was sought by modelling and investigating multiple hypotheses. Although no conclusive explanation was found, the results indicate that the reason may be in part due to an increased propensity of the complex to undergo a competing first order rate mechanism.
Vattenoxidationsreaktionen är den oxidativa halvreaktionen i artificiell fotosyntes. Förverkligandet av artificiell fotosyntes kan leda till nya metoder för att alstra och förvara solenergi. Den här avhandlingen behandlar en teoretisk studie av den första mononukleära rutenium-baserade vattenoxidationskatalysatorn som följer andra-ordningens kinetik. Förändringar av molekylen har setts leda till en kinetik av första ordningen och en förklaring söktes genom att flertalet hypoteser testades med modellering. Någon entydig förklaring återfanns ej, men resultaten tyder på att förklaringen delvis kan ligga i en ökad benägenhet hos katalysatorn att reagera via en konkurrerande första ordningens reaktion.

Prispevek obravnava interakcijske značilnosti predsedniškega govora. Za prepoznavanje sporočevalne vezi med govornikom in naslovnikom se opremo na sistemsko-funkcijski teoretični model. Analiza je kombinacija Hylandovega interakcijskega modela in modela semantičnega opisa stavčne povedi C. Cloran. Razčlemba majhnega vzorca govorov slovenskih predsednikov ob dnevu državnosti je usmerjena k nadrobnemu opisu retoričnih enot, ki označujejo 1) avtorjevo in naslovnikovo besedilno navzočnost ter 2) avtorjevo vodenje naslovnika. Prvi cilj prispevka je opisati oblikoslovno-skladenjske značilnosti interakcijsih retoričnih enot, drugi je usmerjen k njihovi pomenski vlogi v političnem govoru.

Mala in srednje velika podjetja (MSP) na poti digitalne preobrazbe ne smejo zaostajati za velikim podjetji. Ker se MSP pogosto srečujejo s pomanjkanjem virov (znanje, čas, finančni viri), so mnoge države vzpostavile podporna okolja, ki pomagajo MSP premagovati ovire na področju digitalne preobrazbe. Za vzpostavljanje pravih podpornih mehanizmov pa je potrebno oceniti digitalno zrelost podjetij. Obstaja več različnih modelov in orodij za ocenjevanje digitalne zrelosti, vendar so ti bodisi teoretični, neceloviti, vezani na posamezne ponudnike tehnologije ali pa usmerjeni na velika podjetja. V tem poglavju se osredotočamo na problem ocenjevanja digitalne zrelosti MSP. V ta namen smo razvili večkriterijski model, ki omogoča ocenjevanje digitalne zrelosti MSP. Pri tem smo sledili metodologiji načrtovanja in razvoja, kjer rezultat predstavlja razviti večkriterijski model. Za razvoj modela smo uporabili DEX metodologijo, ki je ena izmed metod večkriterijskega odločanja. Razviti model smo validirali v sodelovanju s skupino ekspertov in ga nadgradili na podlagi njihovih povratnih informacij. Na koncu smo model tudi testirali na sedmih primerih MSP. Rezultati nakazujejo, da je model možno uporabiti za ocenjevanje digitalne zrelosti MSP v praksi.