Bibliographies thématiques / Kozma

Littérature scientifique sur le sujet « Kozma »

Auteur : Grafiati
Publié le 27 juillet 2024
Mis à jour le 29 juillet 2024

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres

Choisissez une source :

Sommaire

Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Kozma ».

À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.

Articles de revues sur le sujet "Kozma"

1

Hegyi, Fatime Barbara. « Kozma Gábor : Place marketing ». Tér és Társadalom 20, no 2 (1 juin 2006) : 149–52. http://dx.doi.org/10.17649/tet.20.2.1910.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Erdei, Gábor. « Edina Márkus, Julianna Boros, Tamás Kozma : Sustainability of Innovation - recenzió ». Humán Innovációs Szemle 14, no 2 (25 décembre 2023) : 44–46. http://dx.doi.org/10.61177/hisz.2023.14.2.3.

Texte intégral
Résumé :
Az angol nyelvű kötet a Debreceni Egyetem Régió és Oktatás sorozatában (sorozatszerkesztők: Flóra Gábor, Kozma Tamás, Polónyi István) jelent meg 2022-ben. Edina Márkus, Julianna Boros, Tamás Kozma (2022): Sustainability of Innovation. University of Debrecen, Debreceni Egyetemi Kiadó – CHERD, Régió és Oktatás XIV. p. 220.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Csoma, Z. « Obituary : Pál Kozma (1920-2004) ». Acta Agronomica Hungarica 52, no 1 (1 juin 2004) : 111–12. http://dx.doi.org/10.1556/aagr.52.2004.1.14.

Texte intégral
Résumé :
Pál Kozma, a scientist famous throughout Europe for his work on vines, was born into a poor peasant family in the small village of Gyulaháza in Szabolcs-Szatmár-Bereg County in Eastern Hungary on 11 July 1920. Despite his thirst for knowledge, he was obliged to interrupt his studies on several occasions due to the poverty of his family, and it was not until 1947 that he finally graduated from the University of Agriculture with a first class honours degree in agriculture, specialising in horticulture and vine-growing. The following year he obtained his teaching diploma, again with first-class honours. In 1947 he started work as an assistant inspector of viticulture in Tarcal, later moving to the Technical College for Horticulture and Viticulture in Miklóstelep, where he was employed as a teacher and viticulture inspector. From 1949 onwards he worked in the Department of Viticulture at the Faculty of Horticulture and Viticulture of the University of Agricultural Sciences, filling the post of Head of Department from 1960 until he retired in 1990. From 1962-1965 he was Vice-Rector of the University, followed by six years as Rector from 1965-1971. The basic and applied research he carried out from 1948 onwards gave a new direction to viticulture. His field of research included the flowering biology of the vine (flower morphology, histology, divergence and evolution of flower types, special types of fertilisation and grape formation in various flower types, light and electron microscope studies on morphological traits), vine breeding through selection and crossing (intra- and interspecific hybrids of white and red wine grapes and table grape varieties), leaf analysis for the study of the organic and mineral metabolism of vines and the diagnosis of optimum nutrient supplies, transpiration, the physiological effects of cultivation and pruning methods, the physiology of vine branches, improved technologies for the cultivation of table grapes, and the history of viticulture. In addition to the success he achieved in scientific research, he was also an excellent teacher. His students left the university with a high standard of knowledge and many of them distinguished themselves in later life. In recognition of his achievements he was given many awards, including the State Prize in 1975 and the Order of the Hungarian Republic in 1990. He received a prize from the publishers for his books entitled "Table Grapes" in 1962 and "Vines and Their Cultivation I-II" in 1994. He also received a number of international awards, including the OIV Prize (1964, 1994), the Humboldt Memorial Plaque (1968) and the Hegel Medal, Berlin (1970). He was a member of the Editorial Committee of Acta Agronomica Hungarica from 1967 to 1994 and Chief Editor from 1995 to 2000. Those who were privileged to know Pál Kozma found him to be a good-humoured and extremely well-informed man, with an enormous thirst for new knowledge and the determination which had stood him in good stead in his rise from the depths of poverty to the heights of an academic career. He was not only highly intelligent, but also extremely hard-working, never allowing difficulties to hinder him in his quest for knowledge. He will be sadly missed, but his influence will remain with us in his books and in the work of the experts he trained so well.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Mezei, Zsolt. « Kozma Andor egy betiltott verse ». Acta Papensia 4, no 3-4 (2004) : 172–78. http://dx.doi.org/10.55954/ap.2004.3-4.172.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Archaimbault, Sylvie. « Kozma Ahačič, The history of linguistic thoug ». Revue des études slaves 87, no 2 (19 juillet 2016) : 259–61. http://dx.doi.org/10.4000/res.879.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Alexandru, M., A. Kozma et A. Baciu. « Aspects of the Socio-Medical Situation of Victims of Domestic Violence from Romania in the Context of the COVID-19 Pandemic ». Romanian Journal of Legal Medicine 29, no 2 (10 mars 2021) : 186–91. http://dx.doi.org/10.4323/rjlm.2021.186.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Reynolds, Andrew G., Margaret Cliff, Douglas A. Wardle et Marjorie King. « Evaluation of Winegrapes in British Columbia : New Cultivars and Selections from Germany and Hungary ». HortTechnology 14, no 3 (janvier 2004) : 420–36. http://dx.doi.org/10.21273/horttech.14.3.0420.

Texte intégral
Résumé :
Eighty-five cultivars, selections and clones of winegrapes (Vitis) from European breeding and selection programs were evaluated between 1993–95 in a randomized completeblock experiment. These included selections from Alzey, Freiburg, Geilweilerhof, Geisenheim, Weinsberg, and Würzburg (Germany); Hungary; and the former USSR. Vines were grown under an organic management regime that included sodium silicate sprays for powdery mildew (Uncinula necator) control and oil + detergent for insect control but with little to no nitrogen or other nutritional inputs. The Weinsberg cultivars Heroldrebe and Helfensteiner showed promise viticulturally and sensorially as alternatives to `Pinot noir'. Cultivars from Geisenheim (`Gm 7117-10' and `Gm 7117-26') and Würzburg (`Cantaro' and `Fontanara') appeared promising as `Riesling' alternatives; many displayed similar sensory characteristics to `Riesling', along with reasonable viticultural performance. Cultivars selected at Alzey (`Faberrebe'), Freiburg (`Nobling'), and Weinsberg (`Holder') displayed sensory characteristics superior to the standard cultivar Müller-Thurgau, with very intense muscat, pear, fig, and spicy aromas and flavors. Several muscat-flavored Hungarian white wine cultivars appeared to be superior viticulturally and sensorially to the standard `Csabagyongye'; these included `Kozma Palne Muscotaly', `Zefir', and `Zengo'. Miscellaneous red wine cultivars that showed promise included Geilweilerhof cultivar Regent, and Hungarian selections Kozma 55 and Kozma 525. Vine yields decreased substantially in the 3-year evaluation period, primarily due to lack of nitrogen. Many of these cultivars appeared to be highly adaptable to viticultural regions where cold winters and low heat units during fruit maturation presently restrict cultivar choices.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Zykova, Galina. « Vsevolod Nekrasov about Kozma Prutkov and Alexey Konstantinovich Tolstoy ». Stephanos. Peer reviewed multilanguage scientific journal 26, no 6 (30 novembre 2017) : 168–74. http://dx.doi.org/10.24249/2309-9917-2017-26-6-168-174.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Erdei, Gábor. « Forray R. Katalin, Kozma Tamás : Az iskola térben, időben ». Tér és Társadalom 27, no 3 (26 août 2013) : 139–43. http://dx.doi.org/10.17649/tet.27.3.2529.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Dános, Valér. « A 2020. év tapasztalatai, az új ombudsman első éve ». Belügyi Szemle 68, no 12 (15 décembre 2020) : 123–27. http://dx.doi.org/10.38146/bsz.2020.12.7.

Texte intégral
Résumé :
Az Országgyűlés 2019. július 2-án a parlamenti képviselők kétharmadának szavazatával, hat évre, titkos szavazással választotta meg dr. Kozma Ákost az alapvető jogok biztosává, aki korábban a Független Rendészeti Panasztestület elnök-helyettese volt. A hivatal vezetését 2019. szeptember 26-án vette át elődjétől. Megválasztásakor programként fogalmazta meg, hogy az emberek ombudsmanja kíván lenni, különös hangsúlyt helyez a jövőben a gyermekek, elesettek jogainak védelmére, és hivatali tevékenységéről minél szélesebb körben szeretné tájékoztatni a nyilvánosságot. Az elmúlt időszak igazolni látszik a vállalt elképzelések megvalósulását. Az egyébként is összetett ombudsmani feladatok 2020. február 27-ét követően, amikor is megszűnt a Független Rendészeti Panasztestület, tovább bővültek, ugyanis a rendőrségi panaszügyek vizsgálata is az alapvető jogok biztosához került. A magyar ombudsman aktívan bekapcsolódott a nemzetközi szakmai életbe is számos fórumon keresztül. A koronavírus-járvány megjelenésének következményei az alapvető jogok biztosának hivatali tevékenységét is érintették. Arról, hogy ez miben nyilvánult meg a hétköznapi munkavégzés során, hogyan sikerült összeegyeztetni a szerteágazó feladatköröket, mik az első év tapasztalatai, kérdeztük dr. Kozma Ákost, az alapvető jogok biztosát, akivel dr. Dános Valér főszerkesztő beszélgetett.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Thèses sur le sujet "Kozma"

1

Kozma, Madeleine. « Essay for bachelor degree of Fine Arts. : by Madeleine Kozma ». Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4569.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Kozma, László [Verfasser], et Raimund [Akademischer Betreuer] Seidel. « Binary search trees, rectangles and patterns / László Kozma ; Betreuer : Raimund Seidel ». Saarbrücken : Saarländische Universitäts- und Landesbibliothek, 2016. http://d-nb.info/1114735019/34.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Kozma, Ágnes [Verfasser], Alois [Akademischer Betreuer] Fürstner et Carsten [Gutachter] Strohmann. « Synthesis and reactivity of mono‐ and polycationic phosphines and amines / Ágnes Kozma. Betreuer : Alois Fürstner. Gutachter : Carsten Strohmann ». Dortmund : Universitätsbibliothek Dortmund, 2015. http://d-nb.info/1112267182/34.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Enberg, Jonas. « Komma vid satsgränsen ». Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1875.

Texte intégral
Résumé :

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.

Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement. Bruket bedöms ligga ganska nära Svenska skrivreglers komma-teringsregler, även om betydande avvikelser finns i fråga om huvudsatsfogning.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Hončíková, Barbora. « Vliv plemene a skladování na kvalitu kozího mléka ». Master's thesis, Česká zemědělská univerzita v Praze, 2016. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-258419.

Texte intégral
Résumé :
The aim of this diploma thesis was in theoretical part to summarise current knowledge about composition, physico-chemical, technological and sensory properties and cryostability of goat milk including a comparison of this characteristics for dairy goat breeds which are used for industrial and farm dairy production. Goat milk has high nutritional and therapeutic value. It is suitable for dairy industry processing as well as cow milk. In the Czech Republic, where is traditional cow milk consumption, the interest of consumers in goat milk products increased recently. The main Czech dairy goat breeds are White and Brown-Shorthaired Goats. In the practical part of diploma thesis were compared the 2 main Czech dairy goat breeds, White and Brown-Shorthaired Goats, with a rare breed Girgentana Goat. Cryostability of goat milk was observed for 16 weeks (0, 1, 2, 3, 4, 8, 12 and 16 weeks) for White and Brown-Shorthaired breed. Characterized parameters were main components (total solid, non-fat solid, fat, lactose, crude proteins and casein), minor components (citric acid, urea, free fatty acids and fatty acid profile), physico-chemical properties (density, freezing point and titratable acidity), technological properties (cheeseability, fermentability and thermostability) and for fresh milk also sensory identity and acceptability. It was found that milk from Girgentana Goats contains the significantly (p < 0.05) highest amount of total solid, fat and lactose. The highest amount of crude proteins (p < 0.05) was on the contrary observed in Brown-Shorthaired Goat milk H1. These two samples had also the best cheeseability (p < 0.05) but the worst sensory acceptability because of their strong goat flavour and taste. During the storage test of White and Brown-Shorthaired Goat milk samples was found significantly (p < 0.05) negative influence of storage in frozen state only on cheeseability. This could be explain by the negative changes in the conformatin of proteins, especially casein fraction.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Schütz, Marika. « Koma som konst ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21740.

Texte intégral
Résumé :
In my work as speech and language pathologist I often meet people emerging from coma andtheir experiences intrigue me. Coma is an eluding human condition that offers a challenge formodern science and our view on body and mind. In my Master project in Creative Writing Iwanted to try to enter this zone that is so hard for a clinician to reach: the personal experienceof being in a coma. By writing HUSK MIDAS I have tried to create a realistic fiction based onresearch on coma state and real-life stories of people waking up from coma.In my exploration of the coma state I found that lucid dreaming is common apart fromdreaming, many patients experience sensory inputs like sound and touch which aremisinterpreted and woven into dreams and creating a feeling of confusion and fear.Coma is a frequent theme in literature and film but is often depicted unrealistically andmisleadingly. A few works like Artur Lundkvist’s Journeys in Dream and Imagination andthe film The Descendents by Alexander Payne show a more reality based fiction. While themedical care has the responsibility to provide accurate information and make important healthcare decisions regardless of possible public misconceptions, fiction helps us to dramatize thecoma experience and bring to life this marginalized and otherwise non-communicable state ofthe human condition.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Ullrich, Caroline. « Komma-Entwicklung bei gebrochenen Basen ». [S.l.] : [s.n.], 2001. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=963270826.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Ringeborn, Ulrika. « Att komma hem : Coming home ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12927.

Texte intégral
Résumé :
In this essay I analyze the meaning of the concepts home and at home and the feeling of coming home. What is a home and what different interpretations are there regarding the concepts of home and being at home? What kinds of feelings are aroused by coming home? The world we live in offers great opportunities to travel, which in itself creates a perspective on the meanings of the concepts. The world we live in also forces people to move from their homes, families and countries due to various reasons, which creates various problems and a certain urgency concerning the concepts. I describe basic terms concerning the concepts, both regarding concrete definitions and more abstract notions, and then compare them with my own reflections.          Based on my writing project Coming home I discuss these questions in various ways. I also describe the considerations I have made regarding these issues and the impact they have made in the text collection. I present my own description of home as a result of and defined by the emotions this term creates and where the moods are decisive.          The intention with Coming home is to offer different perspectives on and reflections upon the various feelings of coming home expressed by my own voice in the literary texts under study.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Holmström, Victoria, et Evelina Andersson. « Upplevelser av att "komma ut" ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121032.

Texte intégral
Résumé :
Heterosexualitet är normgivande i samhället och tas för givet vara rätt, naturligt och normalt. Homosexualitet definieras i relation till heterosexualitet, vilket gör att homosexuella betraktas som avvikare. Syftet med studien är att förstå män och kvinnors upplevelser av att ”komma ut” som homosexuell i olika kontext. De kontexter studien avser undersöka är familj, skola och arbetsplats. Studien är kvalitativ, empirin har insamlats genom intervjuer och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultaten visar att samtliga undersökta kontexter genomsyras av heteronormativitet och en central aspekt som inverkar på upplevelsen att ”komma ut” är viljan att vara öppen och ärlig. De slutsatser som dras är att så länge heteronormativitet råder är det ett ständigt ”komma ut”, många oroar sig för negativa konsekvenser helt i onödan. Viljan att ”komma ut” överväger eventuella konsekvenser ett berättande kan få samt befintlig kontext inverkar på upplevelsen av att ”komma ut”. Ju mer utbredd acceptansen är desto mer normaliserat blir homosexualitet.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Salazar, Garay Roberto Francisco. « Kosma Dual Channel Test Receiver ». Tesis, Universidad de Chile, 2010. http://repositorio.uchile.cl/handle/2250/102332.

Texte intégral
Résumé :
Ha sido construido, instalado y usado el KOSMA dual channel Test Receiver (TRx) para NANTEN2, un telescopio de 4 m ubicado en Pampa la Bola en el norte de Chile a 4865 m de altitud. El TRx es un receptor heterodino de dos canales para observaciones simultáneas en 490 GHz (612 µm) y 840 GHz (368 µm). Ambos canales están apuntados a la misma posición en el espacio. El TRx fue operado durante 2 años para verificar el rendimiento del telescopio y para explorar el cielo sur en el rango submilimétrico. El TRx tiene dos características principales. La primera es su diseño óptico monolítico y cuasi-monolítico, el cual evita completamente la necesidad de alineación óptica dentro y fuera del criostato. La óptica contiene un divisor de haz, dos grillas polarizadoras, cinco espejos elipsoidales y dos osciladores de estado sólido. La óptica es realizada utilizando una maquina CNC de cinco ejes. La segunda característica es el cancelador de vibraciones. Este cancelador crea un colchón de aire, el cual cancela las perturbaciones mecánicas introducidas por el desplazamiento de helio en la cabeza fría, específicamente para la unidad criogénica SRDK-415 producida por la empresa Sumitomo Heavy Industries. En la tesis se entrega una descripción de los receptores heterodinos, el diseño del cancelador de vibraciones, el diseño de la óptica, el rendimiento del receptor, las primeras observaciones astronómicas obtenidas con este nuevo instrumento con las que se validan las hipótesis y finalmente se presentan las conclusiones.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Livres sur le sujet "Kozma"

1

Kozma, Imre. Gyökerek és fények : Kozma Imrével beszélget Kozma László. Budapest : Kairosz, 2008.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Kozma, Imre. Gyökerek és fények : Kozma Imrével beszélget Kozma László. Budapest : Kairosz, 2008.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Gelu, Neamțu, et Bolovan Ioan, dir. Ancheta Kozma din Munții Apuseni. Cluj-Napoca : Centrul de Studii Transilvane, 1998.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Kozma, Lajos, et Éva Horányi. Modern buildings by Kozma Lajos. Budapest : Terc, 2006.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Kiss, Éva Bánszkyné. Kozma Lajos, az iparművész (1884-1948). Budapest : Iparművészeti Múzeum, 1994.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Dimitrova, Svetla N. Uchilishte "Kozma Trichkov" : Predkhodnit︠s︡i i naslednit︠s︡i. Vrat︠s︡a : [s.n.], 1998.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

(Hungary), Országos Műemléki Felügyelőség, et Magyar Építészeti Múzeum, dir. Kozma Lajos (1884-1948) építesz : Emlékkiállítása. Budapest] : Országos Műemléki Felügyelőség, 1985.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Cosmas, Presbyter, active 10th century, dir. Prezviter Kozma i besedata mu protiv bogomilite. Sofii︠a︡ : Izdatelstvo "Zakhariĭ Stoi︠a︡nov", 2017.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Roska, T. Énekeljetek elmétekkel ! : Roska Tamással beszélget Kozma László. Budapest : Kairosz, 2009.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Bolberitz, Pál. A hit kalandja : Bolberitz Pállal beszélget Kozma László. Budapest : Kairosz, 2010.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Chapitres de livres sur le sujet "Kozma"

1

Bitsch, Andreas. « Koma ». Dans Klinikmanual Intensivmedizin, 275–80. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-16941-0_33.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Erbguth, Frank. « Koma ». Dans Handbuch Sterben und Tod, 108–16. Stuttgart : J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05762-4_11.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Peter, Helga. « Koma ». Dans Springer Reference Medizin, 1. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-54672-3_590-1.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Hien, Peter, Bernhard Böhm, Simone Claudi-Böhm, Christoph Krämer et Klaus Kohlhas. « Hyperosmolares Koma ». Dans Diabetes-Handbuch, 81–83. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-34944-7_13.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Hien, Peter. « Hyperosmolares Koma ». Dans Diabetes 1x1, 95–99. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-44976-5_8.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Hien, Peter, et Bernhard Böhm. « Hyperosmolares Koma ». Dans Diabetes-Handbuch, 73–74. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-540-68174-8_13.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Berger, Michael, et Viktor Jörgens. « Diabetisches Koma ». Dans Praxis der Insulintherapie, 257–74. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-97548-6_15.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Berger, Michael, et Viktor Jörgens. « Diabetisches Koma ». Dans Praxis der Insulintherapie, 257–74. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-87912-8_15.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Sauer, Heinrich. « Hyperglykämisches Koma ». Dans Diabetestherapie, 236–50. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-71056-8_10.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Irsigler, K., et M. Auinger. « Diabetisches Koma ». Dans Intensivmedizin, 539–54. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-97929-3_35.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actes de conférences sur le sujet "Kozma"

1

Kramer, C., Cuno G. Degiacomi, Urs U. Graf, Richard E. Hills, M. Miller, Rudolf T. Schieder, Nicholas M. Schneider, Juergen Stutzki et Gisbert F. Winnewisser. « New KOSMA 3-m telescope ». Dans Astronomical Telescopes & Instrumentation, sous la direction de Thomas G. Phillips. SPIE, 1998. http://dx.doi.org/10.1117/12.317403.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Макаров, Н. А., С. В. Шполянский, А. Н. Федорина et Н. Д. Угулава. « TO THE STUDY OF THE NEAREST DISTRICT OF MEDIEVAL SUZDAL : RESEARCHES IN THE HEADWATERS OF THE KAMENKA RIVER IN 2018–2019 ». Dans Археология Владимиро-Суздальской земли. Crossref, 2019. http://dx.doi.org/10.25681/iaras.2019.978-5-94375-304-6.7-29.

Texte intégral
Résumé :
В статье рассматриваются результаты разведочных работ, проведенных Суздальской экспедицией ИА РАН в 2018 - 2019 гг. в ближней округе Суздаля, в районе села Вышеславского, в верхнем течении р. Каменки. Здесь на площади в 15 кв. км было открыто 21 средневековое селище, на которых собрана представительная коллекция вещей и керамики. Установлено, что освоение древнерусским населением региона начинается на рубеже XI - XII вв. К середине - второй половине XII в. сеть расселения в микрорегионе достигает наибольшей плотности. В это время на одном из селищ (Вышеславское 3) функционирует двор или усадьба представителей социальной элиты княжества, что выразилось в яркой серии находок на памятнике: свинцовой подвесной печати с изображением св. Козьмы и Дамиана, позолоченного колта, змеевика в форме киотца и других вещей. Основные трансформации структуры расселения в регионе во второй половине XIII - XIV в. проявились в уменьшении количества небольших (площадью до 1,5 га) поселений, концентрации населения на относительно крупных памятниках. Материалы позднего Средневековья и раннего Нового времени (вторая половина XV - XVI в.) были обнаружены только при обследовании села Вышеславского. Таким образом, можно говорить о глубоких изменениях структуры расселения во второй половине - конце XV столетия. The results of the prospecting works carried out by the Suzdal expedition of IA RAS in 2018-2019 in the near district of Suzdal, near the village of Vysheslavskoye, in the basin of the headwaters of the Kamenka river are considered in the paper.Here, 21 medieval settlements, on which the representative collection of things and ceramics is collected, were found on the area of 15 sq.km. It is established that the development of the region by the Old Russian population begins at the turn of the XI-XII centuries. The settlement network in the microregion reaches its highest density by the middle - second half of the XII century. At this time, there is a yard or estate of the social elite of the Principality in one of settlements (Vysheslavskoye 3), which was expressed in a bright series of finds on the site: a lead pendant seal with the image of St. Kozma and Damian, a gilded temple headdress pendant (Kolt), a serpentine in the form of an icon case and other things. The main transformations of the settlement structure in the region in second half of the XIII-XIV centuries manifested in a decrease in the number of small (up to 1.5 hectares) settlements, and in the concentration of population on rather large sites. Materials of the late Middle Ages and early Modern times (second half of the XV-XVI centuries) were found only in the survey of the village Vysheslavskoye. Thus, it is possible to speak about deep changes in the structure of settlement in the second half-the end of the XV century.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Miller, M., Urs U. Graf, R. Kinzel, C. Kramer, M. Lettau, K. Stenvers et Juergen Stutzki. « Photogrammetric surface measurement of the KOSMA 3m-Telescope ». Dans Astronomical Telescopes and Instrumentation, sous la direction de Thomas G. Phillips et Jonas Zmuidzinas. SPIE, 2003. http://dx.doi.org/10.1117/12.477271.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Röllig, Markus, Volker Ossenkopf et Silke Andree-Labsch. « SURFACE CHEMISTRY UPDATE OF THE KOSMA-τ PDR CODE ». Dans 69th International Symposium on Molecular Spectroscopy. Urbana, Illinois : University of Illinois at Urbana-Champaign, 2014. http://dx.doi.org/10.15278/isms.2014.tf16.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

« Makine Öğrenimi Algoritmaları ile Otistik Spektrum Bozukluğu Tanısı Koyma ». Dans 3rd International Conference on Innovative Academic Studies. All Sciences Academy, 2023. http://dx.doi.org/10.59287/icias.1555.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Stutzki, Jurgen. « Sub-mm-instrumentation : current projects at KOSMA/Universitat zu Koln ». Dans SPIE Astronomical Telescopes + Instrumentation, sous la direction de Jonas Zmuidzinas, Wayne S. Holland et Stafford Withington. SPIE, 2004. http://dx.doi.org/10.1117/12.555951.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Graf, Urs U., Stefan Heyminck, Ernest A. Michael, S. Stanko, C. E. Honingh, Karl Jacobs, Rudolf T. Schieder, Juergen Stutzki et B. Vowinkel. « SMART : The KOSMA Sub-Millimeter Array Receiver for Two frequencies ». Dans Astronomical Telescopes and Instrumentation, sous la direction de Thomas G. Phillips et Jonas Zmuidzinas. SPIE, 2003. http://dx.doi.org/10.1117/12.459669.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Kreyer, C., et S. Pleschberger. « Unterstützungsbedürfnisse erheben – Entwicklung und Evaluierung einer Schulung für den KOMMA-Ansatz ». Dans 12. Kongress der Deutschen Gesellschaft für Palliativmedizin. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1669260.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Graf, Urs U., S. Haas, C. E. Honingh, K. Jacobs, Rudolf T. Schieder et Juergen Stutzki. « Array receiver development at KOSMA for the sub-millimeter and terahertz spectral range ». Dans Astronomical Telescopes & Instrumentation, sous la direction de Thomas G. Phillips. SPIE, 1998. http://dx.doi.org/10.1117/12.317351.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Wallén Warner, Henriette, et Gunilla Björklund. « Trafikolyckor under polisens utryckningskörning ». Dans Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.596.

Texte intégral
Résumé :
Polisens utryckningskörning innebär alltid en ökad risk för olyckor. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om trafikolyckor som skett under polisers utryckningskörningar. Resultaten i presentation kommer från en intervjustudie med sex poliser som varit inblandade i minst en olycka under brådskande ärende eller trängande fall. Intervjustudien ingår som en av tre delstudier i ett större projekt som slutfördes under 2022. Resultaten visar bland annat att förarutbildningen skiljer sig åt mellan olika orter och att det finns en brist på fort-/vidareutbildning. Formella mentorer saknas men äldre och mer erfarna kollegor stöttar ändå ofta de yngre. Förutom att nyutexaminerade poliserna ofta är unga, och ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet inom polisyrket, är många av dem även oerfarna bilförare. Samtliga deltagare körde oftare i brådskande ärende än i trängande fall där de använde blåljus och siren, åtminstone delar av körningen. Att köra i trängande fall upplevdes som en positiv kick, men även som påfrestande och riskfyllt. Det stresspåslag som upplevdes behövde dessutom inte bara vara kopplat till själva körningen utan kunde även vara kopplat till ärendet. Deltagarna hade tillsammans varit förare vid sju olyckor. Två av olyckorna inträffade under körning i brådskande ärende (förföljande av oskyddade trafikanter) medan fem inträffade under körning i trängande fall (två singelolyckor i cirkulationsplatser, två korsningsolyckor och ett förföljande). I ett av de trängande fallen användes varken blåljus eller siren, i ett av fallen enbart blåljus och i de resterande tre fallen både blåljus och siren. Bidragande orsaker till olyckorna ansågs dels vara yttre omständigheter utanför Polismyndighetens kontroll, dels bristande tajming när informations ges samt en balansgång mellan yrkesutövande och trafiksäkerhet. Bidragande orsaker kopplade till föraren ansågs framför allt handla om bristande erfarenhet. Slutligen framhöll flera deltagare att det är viktigare att över huvud taget komma fram, än att komma fram så fort som möjligt. Utifrån dessa resultat kommer ett antal rekommendationer att presenteras.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Rapports d'organisations sur le sujet "Kozma"

1

Slätmo, Elin, et Oskar Penje. Agenda 2030 och hållbarhetsmålen på lokal nivå - Checklista och inspiration till att komma igång. Nordregio, novembre 2020. http://dx.doi.org/10.6027/pb2020:6.2001-3876.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

du Toit, Madeleine, Karin Sedvall et Helena Stjernberg Tagesson. Slutrapport från rektorsuppdraget Öppen vetenskap vid Malmö universitet : en lägesbeskrivning utifrån Unescos rekommendation. Malmö universitetsbibliotek, 2023. http://dx.doi.org/10.24834/maulib.2023.14.

Texte intégral
Résumé :
Denna nulägesbeskrivning av öppen vetenskap är ett resultat av ett rektorsuppdrag som gavs till Malmö universitetsbibliotek 2023. Syftet är att beskriva hur Malmö universitets forskare arbetar med öppen vetenskap och det stöd som finns för öppen vetenskap inom lärosätet idag. Utgångspunkten är Unescos rekommendation för öppen vetenskap. Den beskriver öppen vetenskap som fyra nyckelpelare: öppen vetenskaplig kunskap, öppna forskningsinfrastrukturer, öppet engagemang från samhällsaktörer och öppen dialog med andra kunskapssystem. Kartläggningen visar att lärosätet arbetar strukturerat och strategiskt inom området öppen vetenskaplig kunskap särskilt med avsikt på öppet tillgängliggörande av publikationer och kunskapshöjning kring forskningsdata. Gällande öppna forskningsinfrastrukturer och öppet engagemang från samhällsaktörer finns flera goda exempel inom lärosätet, men samordning och målsättning saknas. Den sista nyckelpelaren, öppen dialog med andra kunskapssystem, har varit svår att kartlägga och kräver mer utredning. Att arbeta för ett öppet vetenskapssystem innebär en genomgripande kulturförändring och en ny norm för hur forskning skall bedrivas. För att komma vidare behöver Malmö universitet besluta hur det fortsatta arbetet med öppen vetenskap ska organiseras.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Salonen, Tapio. Att identifiera utsatta bostadsområden : En jämförande analys mellan polisens lista och segregationsbarometern. Malmö University, 2023. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178773473.

Texte intégral
Résumé :
Under de senare åren har polismyndighetens förteckning över så kallat särskilt utsatta områden, riskområden och utsatta områden fått en stor betydelse för frågor kopplade till städernas utveckling. Såväl kommuner som bostadsföretag och andra samhällsbyggnadsaktörer arbetar inte sällan utifrån dessa områdesinledningar för att komma till rätta med de problem som yttrar sig i kommunernas marginaliserade stadsdelar och bostadsområden. På så sätt har ”polisens lista” – som den ofta kallas – inte bara blivit styrande för polisens arbete för att stävja kriminalitet och otrygghet, utan också blivit central i såväl det allmänna samtalet om segregation som aktörernas åtgärder riktade mot att stävja denna. Denna rapport presenterar en jämförande studie över polismyndighetens områdesindelning och den indelning i områdestyper som myndigheten Delegationen mot segregation (2018–2022) har tagit fram i samband med två regeringsuppdrag att mäta och kartlägga segregation i den så kallade segregationsbarometern, ett arbete som efter myndighetens nedläggning drivs av Boverket. De båda indelningarna bygger på olika mätmetoder och indikatorer, och föreliggande rapport hjälper oss att förstå likheter och skillnader mellan de olika inledningarna, och inte minst vilka sätt indelningarna kan användas på i områdes- och stadsutvecklingsarbete.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Norlén, Gustaf, et Oskar Penje. Demografi och kompetensförsörjning i gränsområdet Innlandet-Dalarna-Värmland. Nordregio, octobre 2023. http://dx.doi.org/10.6027/r2023:121403-2503.

Texte intégral
Résumé :
Denna rapport är beställd av Gränsregionen Innlandet-Dalarna med syftet att ta fram statistik över gränsregionen Innlandet-Dalarna (inklusive Värmland) med fokus på kompetensförsörjning i gränskommunerna mellan Sverige och Norge. Rapporten innehåller statistik över arbetsmarknaden i gränsområdet med fokus på nutid och utveckling under den senaste tioårsperioden. I den här avslutande delen vänds i stället blicken mot framtiden för att diskutera de trender som väntas påverka framtidens arbetsmarknad och de utmaningar och möjligheter det kan innebära för gränskommunerna i Innlandet-Dalarna-Värmland. Det som styr tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden på lång sikt är främst de större megatrenderna. Men även konjunkturfaktorer och specifika händelser kan ha stor påverkan på kort sikt. Arbetsmarknaden är tätt knuten till den ekonomiska konjunkturen och enskilda händelser som pandemin och Rysslands invasion av Ukraina är exempel på händelser som kan ha stor påverkan på kort sikt. Alla dessa trender och händelser manifesteras olika på olika platser då alla lokala arbetsmarknader har olika förutsättningar som skapar såväl möjligheter som utmaningar. I det här avsnittet tas först konjunkturens roll upp och sedan vänds fokus mot megatrenderna och vilka utmaningar och möjligheter som de kan komma att medföra för gränskommunerna.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Sigfridsson, Tove, et Karin Skill. Digitala delningslösningar som innovation i landsbygder och glesa geografier ? Fallet skolskjuts. Linköping University Electronic Press, juillet 2023. http://dx.doi.org/10.3384/report-194773.

Texte intégral
Résumé :
Att kunna dela begränsade resurser via digitala plattformar har presenterats som en attraktiv och innovativ hållbarhetslösning. Men vad händer när det är dags att tillämpa de digitala lösningarna och omsätta förväntningarna i praktiken? I den här rapporten fokuserar vi på ett specifikt tillämpningsområde där delningslösningar föreslagits, nämligen kollektivtrafik och skolskjuts. Skolskjuts är en välfärdstjänst som svenska kommuner måste tillhandahålla sina invånare enligt skollagen. De digitala delningstjänsterna och plattformarna påverkar relationerna mellan samhällets aktörer, där människors data blir till en ny resurs för företag, och bidrar med möjligheter för att förutspå, planera och påverka. Inom logistik och skolskjuts, till exempel, förväntas data bidra med optimering av rutter, som gör tjänsten mer effektiv. Ny teknik för mobilitet förväntas bidra till ökad trafiksäkerhet och förarlösa bussar testas på olika håll för att komma runt behov, kostnad och säkerhet. Att använda digitala tjänster i offentlig sektor ses som innovativt. Inom offentlig sektor förväntas digitalisering bidra till demokratiska resultat som ökad transparens och offentligt deltagande, liksom kunskapsutbyte och samarbete mellan organisationer. I den här rapporten använder vi institutionella logiker för att förstå hur olika aktörer kan ha olika intressen och mål. Syftet med den här rapporten är att utforska den kunskap som finns om möjligheter och utmaningar med att använda digitala delningsplattformar i glesa geografier, eller i landsbygder för att organisera skolskjuts och kommunala transporter.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Persson Pavlovic, Erik, et Ruth Björkholm. Att forma vägen till en klimatanpassad framtid : en studie om SMHI:s workshopverktyg ”Framtidsbilder”. Karlstads universitet, 2024. http://dx.doi.org/10.59217/xgqm6959.

Texte intégral
Résumé :
SMHI har tagit fram ett workshopverktyg för att hjälpa aktörer som arbetar med klimatanpassning att på ett visionärt och kreativt sätt tänka fritt om hur ett framtida klimatanpassat samhälle kan se ut. Centrum för forskning om samhällsrisker (CSR) vid Karlstads universitet fick under 2023 i uppdrag att göra en fördjupad studie av deltagares upplevelse av workshopen och syn på nyttan av den i ett längre tidsperspektiv. Studien har samlat in data från personer som genomfört workshopen under första halvan av 2023 i regi av SMHI, och från personer som genomfört workshopen under andra halvan av 2023 i regi avforskare på CSR. Datainsamling har för Delstudie 1 skett genom enkäter,intervjuer och observationer under genomförd workshop, och för Delstudie 2 skett genom enkäter och intervjuer ett drygt halvår efter genomförd workshop. I studien diskuteras hur workshopen, med sitt fokus på lösningar, positiva budskap och narrativ, är ett lämpligt verktyg för att på ett förutsättningslöst sätt komma framåt i den visionära delen av klimatanpassningsprocessen. Studien visar på betydelsen av att workshopen genomförs i en etablerad klimatanpassningsprocess, där den får spela en roll i ett större sammanhang och kan förankras på ett konstruktivt sätt, och därigenom öka möjligheten att runda barriärer som finns för klimatanpassning. Workshopen skulle kunna fungera som ett fundament i en mer omfattande backcastingprocess (metod där en önskvärd framtid definieras och steg tas bakåt till nutiden för att identifiera policy och åtgärder som kan möjliggöra den önskvärda framtiden) och har potential att skapa större framtidsmedvetenhet hos de som genomför den.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Persson, Kristin, Mats Söderström, Thomas Börjesson, Carl-Göran Pettersson, Anders Lindgren, Karl Adler, Omran Alshihabi et al. Baby Grain Passport : säker och hållbart producerad spannmål till barnmat. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.2alsqqj8c8.

Texte intégral
Résumé :
Det är utmanande att producera tillräckliga volymer spannmål som uppfyller kvalitetskriterierna för barnmatsråvara, främst på grund av strikta gränsvärden för tungmetaller och mykotoxiner. Med bättre underlag i form av digitala kartor och väderbaserade riskmodeller, som tillgängliggörs i ändamålsenliga beslutssystem, kan man arbeta mer effektivt med sourcing (råvaruförsörjning), spårbarhet och kvalitetssäkring. Det ger möjlighet att öka kapaciteten att producera svensk spannmålsråvara med barnmatskvalitet, både för inhemsk konsumtion och export, och samtidigt ställa hållbarhetskrav på odlingen. Med förbättrade modeller i digitala beslutsstöd för växtodlare kan man lättare optimera resurseffektiviteten, vilket bidrar till förverkligandet av nationella och internationella miljö- och klimatmål. T.ex. kan satellitbaserade kartunderlag användas för att med högre rumslig upplösning anpassa gödselgivor till lokala behov (s.k. precisionsodling). I projektet Baby Grain Passport har vi arbetat med följande frågor i fyra arbetspaket: 1) Till vilka områden bör man styra barnmatsodlingen för att säkerställa att kadmiumhalten i grödan är så låg som möjligt? 2) Hur kan man kartera – och ta hänsyn till – varierande skördenivåer inom fält när man anpassar gödselgivor? 3) Hur kan man undvika mykotoxiner som kan bildas vid odling och lagring? 4) Hur kan man ta kombinera statiska och dynamiska beslutsunderlag för effektivare sourcing och logistik av spannmål med specialkvalitet? Markinformation från miljöövervakning och mätkampanjer som Mark- och grödoinventeringen samt Jordbruksverkets åkermarksprovtagning, utgör en värdefull grund för att kunna kartlägga och undvika risk för höga kadmiumhalter i spannmålspartier. Genom att kombinera punktobservationer med högupplöst bakgrundsinformation enligt principer för digital markkartering togs detaljerade riskkartor för höga kadmiumhalter i matjord fram. I samverkan med SLUs miljöövervakning har sedan metoden generaliserats till ett ramverk för digital åkermarkskartering (Åkermarksdatakuben, ÅMDK), som kan användas för att förhållandevis snabbt ta fram nya eller uppdaterade kartprodukter även över flera andra tungmetaller – i projektet gjordes en test med kartläggning av nickelhalter i mark och i havre. I kartläggningsarbetet blev det tydligt att vissa geografiska områden är särskilt lämpade för produktion av spannmål till barnmat. Risken för att påträffa kadmiumhalter (och nickelhalter) över gränsen för barnmat i havre och vete är liten i t.ex. stora delar av Västsverige (Halland, Västra Götaland och Värmland). Resultat från kadmiumkarteringen i marken finns tillgänglig här: https://bit.ly/sannolika_kadmiumhalter.. Precisionsstyrning av växtnäring tillämpas idag ganska brett men det finns utrymme till ytterligare förbättring, t.ex. genom att hänsyn tas till varierande skördepotential inom fält. För att kunna göra det behövs effektiva metoder att generera underlag i form av detaljerade skördekartor. Fritt tillgängliga satellitdata kan nyttjas för förenklad skördekartering, utan krav på egen utrustning. När det gäller satellitbaserad skördekartering är det lämpligt att arbeta på en något grövre upplösning än den ursprungliga upplösningen hos satellitbilderna, t.ex. 40 m eller ett antal homogena zoner inom fält. Modellerna blir mer tillförlitliga om de bygger på ett vegetationsindex som är känsligt får grödans vattenstatus (NDWI) och om man använder satellitdata från ett relativt sent utvecklingsstadium (nära mjölkmognad), alternativt tidsserier av data från uppkomst fram till detta stadium. Prognossystem och mätprogram för mykotoxinerna DON och T2+HT2 är nödvändiga för att under pågående säsong informera inköpsprocessen samt för fortsatt kunskapsuppbyggnad kring biologi och utbredning av de fusariumsvampar som bildar toxinerna. För att säkert komma under det nya gränsvärde för T2+HT2, som från och med 2024 gäller för skalad havre till barnmat, bör man ha halter <40 ppb i oskalad havre (vilket är vad som mäts vid spannmålsmottagning). I de provtagningar och kartläggningar som gjorts kan vi se att förekomsten av höga halter av DON och T2+HT2 varierar geografiskt och mellan år. Högre halter av T2+HT2-toxinerna (vilka är mindre väl undersökta och mer toxiska än DON) är kopplade till varmare och torrare väder under juli samt förekomst av T2+HT2 i närområdet föregående år. När det gäller DON bör halten ligga under 200 ppb i obearbetad spannmål för att man med säkerhet ska komma under gränsvärdet för barnmat i bearbetade produkter. Baserat på data från 80 fältförsök i havre utvecklades fler väderbaserade prognosmodeller för att bedöma om den halten kommer att överskridas. Den prognosmodell som fungerade bäst gav 70 % korrekta klassificeringar, vilket bedöms tillräckligt bra för att vara användbart som riskindikator. Det är viktigt att övervaka lagrad spannmål för att tidigt upptäcka, avvikelser och risk för mykotoxin-bildning. Experiment i små testsilor visade att när koldioxidhalterna steg över 500 ppm, kunde man observera en tydlig tillväxt av mögelsvampar i lagrad vete. Koldioxidövervakning kan därför vara lovande som metod för tidig detektion av lagermögeltillväxt med risk för toxinbildning. Inköp av spannmål med särskilda kvalitetskrav är en kritisk process som i grova drag innebär att man utifrån ställda krav hittar de volymer som är bäst lämpade. Lantmännen utvecklar nu sina interna strategier och system för inköp och logistik av spannmål med specialkvaliteter. Genom att nyttja bl.a. framtagna riskkartor och riskmodeller från projektet som underlag, kan man få en säkrare urvalsbas och bli effektivare. I processen kan man samtidigt ställa krav på att råvaran är hållbart odlad. Det är denna levande infrastuktur av data, metoder och rutiner som utgör Baby Grain Passport.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Järnland, Erik, Fredrik Garcia et Elin Wihlborg. Kommunernas lägesbildsrapportering under Covid-19 pandemin : Ett medel för regional samverkan eller statlig styrning ? Linköping University Electronic Press, janvier 2024. http://dx.doi.org/10.3384/dino-2023.1.

Texte intégral
Résumé :
Den globala Corona-pandemin vände upp och ner på mycket i världen och vi lärde oss att leva tillsammans på nya sätt. Hanteringen av covid-19 viruset och den påföljande pandemin var en gemensam global angelägenhet. Men alla de åtgärder som gjorts i vardagen för att bromsa spridningen och minska konsekvenserna var en lokal och regional angelägenhet. I Sverige och Norden har de lokala och regionala demokratiska sammanslutningarna stort självbestämmande och självstyre. I en kris krävs det att de självstyrande enheterna koordineras och samverkar på bra sätt. Därför är det angeläget att analysera hur sådan koordinering och samverkan gått till för att lära oss till kommande kriser. I den här rapporten beskrivs hur samordningen av kommuners pandemihantering skett genom att studera de lagstadgade styrmedlen – lägesbilder. Lägesbilder är ett sätt att beskriva vad som sker kontinuerligt och genom att dela och jämföra dessa är avsikten att skapa möjligheter till bättre styrning och samordning av krishanteringen. Rapporten är huvudsakligen empirisk och materialet samlades främst in under hösten 2022. Förste författaren Erik Järnland var under den perioden praktikant i forskargruppen och har sedan följt upp och skrivit samman rapporten under hösten 2023 då han arbetade som forskningsassistent. Dessa beskrivningar, som tyvärr tyder på att krishanteringen inte blev så samordnad och att lägesbilderna inte hade den avsedda effekten, kommer fortsatt att analyseras i vetenskapliga artiklar. Vi vill här rikta ett stort tack till alla dem som bidragit till att ta fram material och delta i intervjuer kring lägesbilderna. Främst vill vi tack de noggranna och hjälpsamma personer som håller i kommunala och regionala diarium och arkiv. Därtill uppskattar vi att de som arbetar strategiskt med krishantering har ställt upp för intervjuer och uppföljande samtal. Vi hoppas att våra sammanställningar här kan komma till nytta för er och era kollegor. Den här rapporten utgör en del av det mångvetenskapliga forskningsprojektet POLYGOV, https://www.polygov.org/. POLYGOV finansieras av Norges Forskningsråd och leds av Are Vegard Haug vid Oslo Met universitet. Projektet syftar till att kartlägga och jämföra krishantering och lokal demokrati i de nordiska länderna under Coronapandemin. I projektet medverkar forskare från nio universitet i Norge, Danmark (inkl Grönland), Sverige, Finland, Island och Färöarna. Forskargruppen vid Avdelningen för statsvetenskap på Linköpings universitet har ansvarat för de svenska delstudierna inom projektet och denna rapport är en del av det. Linköping i december 2023, Elin Wihlborg Professor och forskningsledare
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Kløcker Larsen, Rasmus, et Maria Boström. “Renen får aldrig betesro” : Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, juin 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.

Texte intégral
Résumé :
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Kløcker Larsen, Rasmus, et Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var” : Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, juin 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.

Texte intégral
Résumé :
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Vous pouvez également être intéressé par les bibliographies sur le sujet « Kozma » pour d’autres types de sources :
Articles de revues Thèses Livres
Nous offrons des réductions sur tous les plans premium pour les auteurs dont les œuvres sont incluses dans des sélections littéraires thématiques. Contactez-nous pour obtenir un code promo unique!

Vers la bibliographie