Thèses sur le sujet « IOTU »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « IOTU ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
GALIMBERTI, ANDREA. « DNA barcoding : a link between basic and applied science ». Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano-Bicocca, 2011. http://hdl.handle.net/10281/18920.
Texte intégralSTEINER, BENEDIKT, et VINCENT NEIDLINGER. « Impact of the Distributed Ledger Technology (DLT) IOTA on Smart Cities ». Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301276.
Texte intégralI den här artikeln analyseras effekterna av IOTA:s teknik för distribuerade huvudböcker (DLT) på smarta städer. Världens befolkning ökar snabbt samtidigt som trender som urbanisering formar framtidens demografi. Snabbt växande städer står därför inför utmaningen att öka kraven på resurser som energi, vatten och transporter, samtidigt som de strävar efter att öka livskvaliteten genom att minska belastningar som föroreningar och avfall. Begreppet smart stad uppstod med ambitionen att lösa stadensproblem genom att skapa sociala och ekonomiska fördelar och samtidigt tillhandahålla effektiva processer för resursfördelning. Den nuvarande informations- och kommunikationstekniken tenderar dock att inte uppfylla kraven på system för smarta städer, eftersom mängden anslutna enheter ökar, vilket gör att övergången till en smart stad blir långsammare. Den distribuerade huvudbokstekniken IOTA lovar att möjliggöra automatiserade, felfria transaktioner och processer med en hög grad av integritet, vilket kan påverka utvecklingen av smarta städer. I den här forskningen introduceras och undersöks IOTA-tekniken. Fördelarna med IOTA jämfört med konventionell informationskommunikationsteknik och blockkedjetekniken lyfts fram. Därefter granskas det nuvarande läget för IOTA i smarta städer genom att analysera aktuell forskning och användningsfall. För att undersöka begreppet smart stad introduceras ramverket för initiativet för smarta städer, inklusive dess underkategorier. Dessutom intervjuades olika experter som arbetar med IOTA-integrationer isamband med initiativ för smarta städer för att ge en inblick i deras expertisområde. Slutligen analyseras och diskuteras IOTA-teknikens användningsområden i förhållande till ramverket för flernivåperspektivet (Geels, 2006), där IOTA:s positiva inverkan på utvecklingen av smarta städer lyfts fram.
Vörös, Ondrej. « Návrh IoT zařízení komunikujícího pomocí standardu NB-IoT ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2019. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-400550.
Texte intégralMohammadnia, Hamzeh. « IoT-NETZ : Spoong Attack Mitigation in IoT Network ». Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-260250.
Texte intégralDen fenomenala tillväxten av IoT och populariteten hos mobilstationerna har snabbt ökat efterfrågan på WLAN-nätverk (känd som IEEE 802.11 och WiFi). WLAN är ett billigt alternativ för mobilnätet och är ett olicensierat spektrum för att bygga huvudplanen för att bädda in Internet i allt-och-var som helst. Samtidigt är det inte trivialt att övervaka antalet IoT och WiFi-aktiverade enheter över bostäder och företag. Därför kräver framtida WiFi nätverksarkitektur ett smidigt hantering paradigm för att tillhandahålla internt stöd och säkerhet för WiFi-nätverk.Användningen av IoT och mobilanvändningsapplikationer är beroende av skalbarhet och högpresterande beräkningar av moln. Cloud computing har helt centraliserat den nuvarande datacenters nätverksarkitektur och det ger beräkningsintensiva, höghastighetsnätverk och realtidssvar påbegäran från IoT. IoT-till-moln kommunikationen är kärnan i nätverkssäkerhetshänsyn och de har ett allvarligt behov av ständig förbättring och säkerhetshärdning inom deras internätverk. Baserat på antalet undersökningar och analyser av genererad trafik av IoT har det observerats. Det finns det betydande antalet massiva spoofing-orienterade attacker som riktar sig mot molntjänster, lanseras från komprometterad IoT.På grundval av att granska tidigare undersökningar om IoTs mest genomförda nätverksattacker finns det en utmanande och gemensam egenskap som ofta utnyttjats i de många massiva internetattackerna. Detta arbete kommer att undersöka de befintliga lösningarna som har implementerats för att skydda både traditionella och mjukvariga nätverksparadigmer. Därefter föreslår det tillvägagångssättet för detta arbete som möjliggör IoT-värdnät skyddade genom att använda SDWN inom den föreslagna modellen för att mildra poofing-orienterade nätverksattacker. Dessutom erbjuder den föreslagna lösningen miljöhållbarhet genom att spara strömförbrukning i nätverksenheter under nätverksdrift. Den praktiska förbättringen av den föreslagna modellen mäts och utvärderas inom den omgivande miljön av Mininet-WiFi.
Король, Н. В. « Технологія IoT ». Thesis, Національний авіаційний університет, 2020. https://er.nau.edu.ua/handle/NAU/51032.
Texte intégralOkumura, Brandon M. « IoTA : Internet of Things Assistant ». DigitalCommons@CalPoly, 2017. https://digitalcommons.calpoly.edu/theses/1769.
Texte intégralLu, Lu. « IoT Network Watchdog ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34008.
Texte intégralVuollo, O. (Olli). « IoT sovitin palovaroittimeen ». Bachelor's thesis, University of Oulu, 2018. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201804071457.
Texte intégralThe main target of this thesis is to study different wireless smoke detector systems found on the market. Plug-ins which are connected to smoke detectors that help interconnect smoke detectors are also investigated. The aim is also to design and test an IoT device that brings more intelligence to the smoke detector functionality. The main function of the proposed IoT device is to detect the alarm of the smoke detector and inform the user about the alarm. The alarm of the smoke detector can be detected at least in three different ways. Current measurement, sound detection and vibration detection are methods that can be utilized for alarm detection. The sound is detected by sound sensor and vibration is detected by piezo element. All of these detection types are introduced and the sound detection was chosen to be implemented. The implemented IoT device detected an alarm and sent a notification to the user
Jaakola, P. (Pekka). « IoT-verkkoteknologioiden suorituskyky ». Bachelor's thesis, University of Oulu, 2019. http://jultika.oulu.fi/Record/nbnfioulu-201906012301.
Texte intégralBlom, Albin. « NB-IoT Coverage : Development of a measuring instrument for NB-IoT ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82550.
Texte intégralLarsson, Victor. « IoT - an internet of threats ? : Identifying the dangers of an IoT-connection ». Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-15351.
Texte intégralGhizzani, Matteo. « Blockchain per creare fiducia fra le parti applicata al Facility Management : il caso CNS ». Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2021.
Trouver le texte intégralWahlman, Johan. « Administratörsverktyg för IOT-enheter ». Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49336.
Texte intégralIoT (Internet of Things) är enheter som vanligtvis är utrustade med olika slags sensorer, dessa sensorvärden skickas sedan till en server där dessa värden på något sätt bearbetas. Det förutspås att användandet av IoT enheter kommer att öka signifikant under de kommande åren. Microsoft har en tjänst som heter Azure IoT Hub, vilket är designat för att enkelt administrera IoT enheter, men Azure IoT Hub tillhandahåller inget gränssnitt för att kunna administrera dessa IoT enheter. Uppdraget för detta projekt var därför att skapa ett gränssnitt för Azure IoT Hub.
Almqvist, Joel, Björn Detterfelt, Tim Håkansson, David Kjellström, Axel Löjdquist, Joel Oskarsson, Lieth Wahid et Alexander Wilkens. « Realtidsmultiplayerspel på IoT-backend ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149042.
Texte intégralI denna rapport presenteras ett projekt för företaget Cybercom utfört av åtta studenter från Linköpings universitet. Projektet har gått ut på att utveckla ett realtidsspel som använder sig av ett existerande system för kommunikation mellan enheter. Spelet har utvecklats som en webbapplikation och innehåller flera olika spellägen. I det genomförda projektet har en modifierad, nedskalad variant av arbetsmetodiken Scrum följts och denna presenteras i rapporten. Utvecklingen har därmed varit iterativ och agil. Resultatet av projektet är en väl fungerande produkt som direkt skapar värde för kunden, men även tillåter smidig vidareutveckling.
Калашник, В. М., А. О. Леонтьев et І. В. Свид. « Технологии интернета вещей (IoT) ». Thesis, ХНУРЕ, 2018. http://openarchive.nure.ua/handle/document/4986.
Texte intégralСамолюк, Л. В., et А. А. Мерзликин. « Применение 5G в IOT ». Thesis, ХНУРЕ, 2018. http://openarchive.nure.ua/handle/document/5603.
Texte intégralKovařík, Viktor. « IoT systém pro domácnost ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta informačních technologií, 2020. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-417285.
Texte intégralKrižanová, Bronislava. « IoT systémy v diagnostice ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2020. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-417565.
Texte intégralMlčák, Petr. « IoT systém pro zahrádkáře ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2021. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-442383.
Texte intégralRusiňák, Petr. « Bezpečné zprovoznění IoT zařízení ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta informačních technologií, 2021. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-445532.
Texte intégralGuglielmi, Anna Valeria. « Network Science for IoT ». Doctoral thesis, Università degli studi di Padova, 2018. http://hdl.handle.net/11577/3422431.
Texte intégralIl lavoro di ricerca presentato in questa tesi è basato sul concetto e definizione di rete che può spaziare in diversi contesti del mondo reale. Infatti, facciamo riferimento ad una rete di telecomunicazioni se consideriamo una collezione di trasmettitori, ricevitori e canali di comunicazione che trasmettono o vengono usati per trasmettere informazioni. Tuttavia, anche in natura si possono trovare diversi esempi di rete: ad esempio il cervello umano è uno di questi. O ancora le relazioni tra gli attori ad Hollywood può essere studiato in termini di rete, una generica comunità sociale può essere comparata ad una rete, gli eco-sistemi sono da considerare come reti di specie. Network Science è la disciplina scientifica che si propone di studiare tutti questi sistemi usando un insieme comune di modelli matematici. In questa tesi ci focalizzeremo su alcune ben note problematiche relative a reti di telecomunicazioni usando classici metodi e modelli nati nell'ambito delle telecomunicazioni per analizzarle; in particolare, valuteremo trasmissioni video e la gestione di reti di veicoli elettrici. Allo stesso tempo, si può pensare di applicare a queste, o simili, tematiche modelli diversi che si propongono di raggiungere gli stessi obiettivi ma in contesti che possono differire da quelli propri delle telecomunicazioni. Più approfonditamente, valuteremo per mezzo di approcci basati sulla teoria dei giochi sistemi a coda, problemi di jamming, riconoscimento di gruppi nelle reti e il mobile computing. E' bene notare che il punto di vista di quanto appena discusso può essere invertito. Infatti, discuteremo inoltre come sia possibile applicare una classica analisi nell'ambito delle telecomunicazioni per investigare su problemi che non sono direttamente collegati ad un ambiente delle telecomunicazioni. In particolare, uno dei nostri futuri obiettivi è quello di valutare la connettività tra le varie aree che si possono definire nel cervello, tematica che recentemente sta acquistando un significativo interesse nella società scientifica.
Mazzini, Federico. « Query sull'infrastruttura IOTA : un approccio keyword-based ». Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2020. http://amslaurea.unibo.it/20603/.
Texte intégralLogashenko, Dmitriy. « Verallgemeinerte filternde IBLU-Zerlegungen der Ordnung iota ». [S.l. : s.n.], 2004. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11293238.
Texte intégralVuillemin, Quentin. « Klystrons et IOTs multifaisceaux à fort rendement ». Thesis, Université Paris-Saclay (ComUE), 2017. http://www.theses.fr/2017SACLS230/document.
Texte intégralNowadays, energy consumption is a capital issue. It is a central problematic in our society for economical, ecological or politicalreasons.The aim of this thesis is to study ways to lower energical costs of specific components : klystrons and klystrodes, also known as IOTs (Inductive Output Tubes). Those components are amplifiers which are used as RF (Radio Frequency) sources in particle accelerators.Various forms of those tubes exist, however themulti-beam tubes are the state of the art regarding energy consumption. Thus, we focus on enhancing the efficiency of multi-beam klystrons and IOTs : the MBKs and MBIOTs.As a result, this thesis is part of the effort to decrease the costs of particle accelerators, by better producing RF waves; and more specifically enhancing the efficiency of tubes.This simply means lowering the gap between the energy needed to produce RF waves and the energy used in accelerators.In order to fulfill this task, the thesis describes a new method to analyse simulated data (the velocity dispersion diagram), explains the steps to develop a tube, and study theoretically beam dynamics and structures in order to reach high efficiency
Namayanja, Sandra, et Thanita Songvilay. « IoT för äldre : En litteraturstudie om hur IoT kan stödja äldre som bor hemma ». Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446455.
Texte intégralDesai, Shraddha R. « Role of Protein Kinase C-iota in Glioblastoma ». Scholar Commons, 2011. http://scholarcommons.usf.edu/etd/3070.
Texte intégralPerelle, Sylvie. « Toxine IOTA de "Clostridium perfringens" et toxines apparentées ». Paris 11, 1996. http://www.theses.fr/1996PA114811.
Texte intégralStiles, Bradley G. « Purification and characterization of Clostridium perfringens iota toxin ». Diss., Virginia Polytechnic Institute and State University, 1987. http://hdl.handle.net/10919/76516.
Texte intégralPh. D.
Campana, Riccardo. « NB-IoT synchronization procedure analysis ». Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2021. http://amslaurea.unibo.it/22583/.
Texte intégralPersson, Henrik. « Microsoft Azure i IoT-utveckling ». Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55082.
Texte intégralFöretaget ÅFs Karlstadkontor bistår i dagsläget med konsultering gällande Internet of Things men vill även börja utveckla och sälja tjänster. För att kunna demonstrera teknologin för potentiella kunder har de begärt att en end-to-end-lösning utvecklas. Den här uppsatsen beskriver det arbete som har utförts för att realisera en end-to-end-lösning för att koppla sensorer och ställdon till molnet. Den redogör även för de svårigheter som upplevdes gällande Microsofts plattform för molntjänster, Azure.
CARVALHO, FELIPE OLIVEIRA. « CONTINUOUS SERVICE DISCOVERY IN IOT ». PONTIFÍCIA UNIVERSIDADE CATÓLICA DO RIO DE JANEIRO, 2017. http://www.maxwell.vrac.puc-rio.br/Busca_etds.php?strSecao=resultado&nrSeq=30746@1.
Texte intégralCOORDENAÇÃO DE APERFEIÇOAMENTO DO PESSOAL DE ENSINO SUPERIOR
PROGRAMA DE EXCELENCIA ACADEMICA
A popularização da Internet das Coisas (IoT, Internet of Things) provocou uma crescente oportunidade para a criação de aplicações em diversas áreas, através da combinação do uso de sensores e/ou atuadores. Em ambientes de IoT, o papel de elementos chamados de gateways consiste em fornecer uma camada de comunicação intermediária entre os dispositivos de IoT e serviços de nuvem. Um fator crucial para a construção de aplicações em larga escala é que os dispositivos de IoT possam ser utilizados de maneira transparente, num paradigma orientado a serviços, onde detalhes de comunicação e configuração destes objetos são tratados pelos gateways. No modelo de serviços, as aplicações devem descobrir as interfaces de alto-nível dos dispositivos e não precisam lidar com detalhes subjacentes, que são tratados pelos gateways. Em cenários de grande dinamismo e mobilidade (com conexões e desconexões de dispositivos acontecendo a todo momento), a descoberta e configuração de objetos deve ocorrer de forma contínua. Os protocolos de descoberta de serviços tradicional, como o Universal Plug and Play (UPnP) ou o Service Location Protocol (SLP), não foram desenvolvidos levando em consideração o alto dinamismo de ambientes IoT. Nesse sentido, introduzimos o processamento de eventos complexos (CEP), que é uma tecnologia para processamento em tempo real de fluxos de eventos heterogêneos, que permite a utilização de consultas em linguagem CQL (Continuous Query Language) para a busca de eventos de interesse. Em um modelo onde os eventos relacionados à descoberta de sensores são enviados para um fluxo CEP, consultas expressivas são escritas para que uma aplicação descubra continuamente serviços de interesse. Este trabalho apresenta a extensão do MHub/CDDL para o suporte à descoberta contínua de serviços em IoT, utilizando CEP. O MHub/CDDL (Mobile Hub / Context Data Distribution Layer) é um middleware para descoberta de serviços e gerenciamento de qualidade de contexto em IoT, desenvolvido numa parceria entre o Laboratory for Advanced Collaboration (LAC) da PUC-Rio e o Laboratório de Sistemas Distribuídos Inteligentes (LSDi) da Universidade Federal do Maranhão (UFMA). A implementação deste trabalho é feita para a plataforma Android (Java) e um estudo de caso no domínio de estacionamentos inteligentes é conduzido e implementado, elucidando o uso do mecanismo de descoberta contínuo.
The popularization of the Internet of Things sparked a growing opportunity for the creation of applications in various areas, by combining the use of sensors and/or actuators. In IoT environments, the role of elements called gateways is to provide an intermediate communication layer between IoT devices and cloud services. A crucial factor for the construction of large-scale applications is to allow the use of IoT devices in a transparent manner, in a service-oriented paradigm, where details of communication and configuration are handled by the gateways. In service model, applications must discover the high-level interfaces of the devices and do not have to deal with underlying details that are handled by gateways. In scenarios of high dynamism and mobility (with connections and disconnections of devices occuring all the time), this discovery and configuration must occur continuously. Traditional service discovery protocols, such as Universal Plug and Play (UPnP) or Service Location Protocol (SLP), have not been developed taking into consideration the high dinamicity of IoT environments. In this sense, we introduce complex event processing (CEP), which is a technology for real-time processing of heterogeneous event flows, which allows the use of CQL (Continuous Query Language for the search of events of interest. In a model where events related to sensor discovery are sent to a CEP flow, expressive queries are written for an application to continuously discover services of interest. This work presents the extension of MHub / CDDL to support continuous service discovery in IoT, using CEP. The MHub / CDDL (Mobile Hub / Context Data Distribution Layer) is a middleware for service discovery and quality context management in IoT, developed in a partnership between the Laboratory for Advanced Collaboration (LAC) from PUC-Rio and the Laboratório de Sistemas Distribuídos Inteligentes (LSDi) from Universidade Federal do Maranhão (UFMA). The implementation of this work is done in Android (Java) platform and a case study in the domain of smart parking is conducted and implemented, elucidating the use of the continuous discovery mechanism.
Laaboudi, Younes. « Reactive security of IoT communications ». Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-249633.
Texte intégralIoT-nätverks sårbarheter kan skyddas genom intrångsdetektering och svarsystem (IDRS). Anomalibaserad intrångsdetektering erbjuder flera fördelar: det kan upptäcka okända attacker och det kan anpassa sig till flera typer av protokoll. Inbrottssvaret är svårare att genomföra i kombination med ett anomalibaserat detekteringssystem, delvis på grund av möjligheten till falska positiva varningar. Det här exjobbet söker sätt att förbättra anomalibaserad detektering och svar genom två implementeringar av IDRS i två distinkta IoT-nätverk. Resultaten visar att anomalibaserad detektering kan användas vid ett ZigBee IoT- nätverk för att upptäcka olika typer av attacker utan tidigare kunskaper om den här attackerna. Dessutom kan mjuka svarmetoder användas för att förbättrar detekteringskvaliteten med låg inverkan på IoT- nätverksbeteendet.
Wernersson, Henrik Wernersson, et Yassin Atwa. « Resource constrained Industrial IoT device ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31252.
Texte intégralOlsson, Alexander. « Meshnetwork of wireless IoT sensors ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för fysik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122908.
Texte intégralSakernas internet, Internet of Things är ett scenario där elektriska apparater så som belysning, hushållsmaskiner, sensorer mm är anslutna och kommunicerar med varandra via internet. Men så många anslutna enheter ställer stora krav på infrastrukturen kring enheterna. Ett sätt att lösa problemen kring infrastruktur är att låta enheterna kommunicera via radio och låta dem vidarebefordra varandras datatrafik i en typ av nätverkstopologi som kallas för meshnätverk. Det här examensarbetet utforskar möjliga radiostandarder som kan användas för att skapa ett meshnätverk för just sensorer. Två typer av meshnätverk implementerades med Bluetooth Low Energy och deras styrkor och svagheter utvärderades. En av dessa gick ut på att enheterna i nätverket sände ut meddelanden som alla kunde ta och sedan att de som lyckades ta emot i sin tur sände meddelandena vidare. Det är en enkel metod som är lätt att implementera.Den andra metoden gick ut på att nätverket tog reda på sin konfiguration och vilken rutt som ska tas via andra enheter för att nå den man vill. När enheterna sen vill kommunicera så upprättar de en anslutning via enheterna längs rutten. Två saker som jämfördes mellan metoderna var strömförbrukning och andel lyckade sändningar. För samma nätverk så drog återsändnings nätverket 3.36 mA och anslutningsnätverket 0.47 mA. Antalet lyckade sändningar testades i ett annat scenario och där kom 75 % av meddelanden i återsändningsnätverket fram och motsvarande siffra för anslutningsnätverket var 58\%. Vidare testades det att stänga av utbytet av rutt information och sökningar efter nya enheter i anslutningsnätverket och då kom 77 % av meddelanden fram. I återsändningsnätverket insåg man att det fanns ett behov av att synkronisera klockorna i enheterna och etablera ett protokoll för hur när man ska sända och ta emot.I anslutningsnätverket så uppstod problem med att enheterna blev otillgängliga när de synkroniserade sin konfiguration vilket ledde till försämrad prestanda.
Hedlund, Rickard. « Antenna Study for IoT Devices ». Thesis, Linköpings universitet, Fysik och elektroteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130011.
Texte intégralAlsén, Caroline. « Kostnadsfördelar med IoT för hissystem ». Thesis, KTH, Data- och elektroteknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188482.
Texte intégralInternet of things is today a development that is strongly moving forward to make society more con-trolled by technology, modern and it will be easier for many people. This technology can be used in many diffrent industries and work areas, such as elevator monitoring. This report evaluates the benefits with Internet of things within elevator monitoring. The company Safeline Sweden AB has developed a product that will make it easier to monitor elevators from a distance. An investigation of this product has been done and what their advantages were. After that, a buisness model was formed for Safelines new product IMS. By interviewing potential customers, the information about the sitaution today and the approach for new technology was discovered. The information from the interviews was then used to create a good and sustainable business model for Safeline.A buisness model was created for Safeline Sweden AB and the produkt IMS. The business model describes how the company should launch the new product, how the customer relations should be created, developed and retained. The information from the interviews made it clear that the IMS should be sold as a system solution because it is considered to be more attractive and be more valu-able for the customers.
Al-Azez, Zaineb Talib Saeed. « Optimised green IoT network architectures ». Thesis, University of Leeds, 2018. http://etheses.whiterose.ac.uk/22224/.
Texte intégralWang, Han. « Homomorphic Encryption on the IoT ». Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33998.
Texte intégralЗоря, Віталій Олегович. « Технологія 5G для пристроїв IoT ». Магістерська робота, Хмельницький національний університет, 2021. http://elar.khnu.km.ua/jspui/handle/123456789/11019.
Texte intégralСальников, Д. С., А. И. Цопа et Д. Г. Ганшин. « Архитектура безопасности распределенной системы IoT ». Thesis, ХНУРЕ, 2017. http://openarchive.nure.ua/handle/document/5684.
Texte intégralДудка, А. А., et А. И. Цопа. « Модель архитектуры распределенной системы IoT ». Thesis, ДРУКАРНЯ МАДРИД, 2017. http://openarchive.nure.ua/handle/document/9236.
Texte intégralГаншин, Д. Г., В. С. Сальников et А. И. Цопа. « Архитектура безопасности распределенной системы IoT ». Thesis, ДРУКАРНЯ МАДРИД, 2017. http://openarchive.nure.ua/handle/document/9237.
Texte intégralFalkman, Peter, et Niklas Petersson. « IoT-säkerhet ur konsumentens perspektiv ». Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79497.
Texte intégralKarim, Hawkar. « IoT Networking Using MPTCP Protocol ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48424.
Texte intégralLevitsky, David. « Assessing Risk In IoT Devices ». DigitalCommons@CalPoly, 2018. https://digitalcommons.calpoly.edu/theses/1954.
Texte intégralVitula, Marek. « Chytrý zámek využívající sítě IoT ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2020. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-413155.
Texte intégralHalaj, Jozef. « Detekce anomálií v IoT sítích ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta informačních technologií, 2020. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-417286.
Texte intégralGUDURU, TABU SRAVANI, et SURYA NARAYANA MURTHY THATAVARTHY. « IoT Based Home Monitoring System ». Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20900.
Texte intégralMartinsson, Albin Martinsson. « Embedded IoT for Eclipse Arrowhead ». Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85910.
Texte intégralDinh, Yen, Jesper Fasth, Filip Johansson, Svante Martinsson, Miriam Rosén, Alfred Sundstedt, Carl Södersten et Axel Wretman. « Visuell programmeringsplattform för IoT-produkter ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177378.
Texte intégral