Sommaire
Littérature scientifique sur le sujet « Humanmodell »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Humanmodell ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Articles de revues sur le sujet "Humanmodell"
Coman, Cristin, Carmen Cristina Surdu-Bob, Florica Barbuceanu, Ene Vlase et Marius Badulescu. « Histological Assessment of an Experimental Model of Human Osteomyelitis in Rabbits ». “Agriculture for Life, Life for Agriculture” Conference Proceedings 1, no 1 (1 juillet 2018) : 432–37. http://dx.doi.org/10.2478/alife-2018-0065.
Texte intégralTaheri, Shahed, Kai O. Böker, Wolfgang Lehmann et Arndt Friedrich Schilling. « Knorpel-Knochenmark-Mikro-Konnektoren im subchondralen Knochen ». Osteologie, 26 octobre 2020. http://dx.doi.org/10.1055/a-1206-6663.
Texte intégralThèses sur le sujet "Humanmodell"
El-Mobader, Sarah Hassan. « Effect of Lap Belt Position on Kinematics & ; Injuries by using 6YO PIPER child HBM : in Frontal Crash Simulations ». Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68709.
Texte intégralTrafikolyckor är den näst vanligaste orsaken till barndödlighet i världen bland barn yngre än 15 år. Inom loppet av 10 år har användning av bilbarnstolar i fordon minskat barndödligheten med 50% hos barn under 15 år. För att få en ökad förståelse om barn i bilar framtogs finita element humanmodeller som har en detaljerad anatomi samt responser liknande till människan. Ett FP7 finansierat europeiskt projekt, PIPER, skapade en barnhumanmodell med en tillhörande programvara som används för skalning, förvandling, och positionering av barnhumanmodellen. Humanmodellen är skalbar för åldrarna 1.5 år upp till 6 år, med olika antropometriska värden. Detta gör att PIPER barnhumanmodellen är ett kraftfullt verktyg att använda sig av för att studera barn i bilar. Då PIPER barnhumanmodell lanserades nyligen, finns det i dagsläget bristfällig information om humanmodellen och programmet. Syftet var därmed att undersöka hur robust modellen var samt hur dess känslighet var mot variationer av höftbältet genom en parameterstudie. Skadors känslighet studerades dessutom mot variationer av höftbältet genom att studera kinematiken i form av underglidning och höftens interaktion med höftbältet. Dessutom studerades känsligheten på skador relaterade till skallen, levern och njurarna. I denna studie har en frontalkrock med en 6 årig PIPER barnhumanmodell med antropometriska värden, som innefattar 50:e percentilen, undersökts. Den 6åriga PIPER barnhumanmodellen var placerad utan bilbarnstol, på en Volvo bälteskudde och på en Volvo bältesstol, där höftbältet sedan varierades. Höftens interaktion och PIPER barnhumanmodellens respons för variationer i höftbälte studerades. Interaktionerna med höften och bukorganen var relaterade till skador på levern och njurarna genom att jämföra med publicerad data. Denna studie påvisade att den generella robustheten av modellen kunde ifrågasättas. Modellen hade ändock högre robusthet med hänsyn på kinematiken, men på grund av de upprepande felen vid simuleringarna, kunde man konstatera att robustheten på den 6åriga PIPER barnhumanmodellen var låg. När höftbältet varierades, både när bilbarnstol varierades såväl som vinkel på höftbälte, kunde man konstatera att den 6åriga PIPER barnhumanmodellen kunde fånga skillnaderna med hänsyn på höftbältets vinkel. Modellen var dessutom kapabel till att fånga känsligheten från det kinematiska perspektivet i form av kinematisk förskjutning, underglidningen samt höftens interaktion med höftbältet. Modellen påvisade däremot ingen distinkt känslighet med hänsyn på skador relaterade till bukorganen samt huvudet. Några begränsningar observerades där den 6åriga PIPER barnhumanmodellen indikerade orealistiska skador på huvudet, som var relaterade till modellens överrörlighet.
FFI, Assessment of Passenger Safety in Future Cars
Wehrmeyer, Lara. « Influence of Active Musculature & ; Parameters of the Final Pre-Crash State on the Occupant Response ». Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277117.
Texte intégralKollisionsundvikande system har blivit en viktig del i moderna fordon där syftet är att undvika olyckor samt att minska allvarhetsgraden av olyckor för de åkande. Ett exempel är nödbromssystem som kan påverka den åkandes initiala tillstånd direkt före en krock som, till exempel, sittposition, spänningstillstånd, eller initial hastighet inför krock. Den åkande kan försöka att bibehålla sin hållning genom att aktivera sina muskler vilket påverkar rörelsen av dess kropp under för-krocks fasen. Det är därför viktigt att studera hur aktiva muskler påverkar rörelsen av kroppen hos den åkande under både före krocksfasen och själva krockfasen. En finit element humanmodell (HBM) med och utan reglerad muskelaktivitet används för att prediktera responsen hos den åkande i båda faserna. En jämförelse mellan simuleringarna visar att aktiva muskler kan påverka åkandekinematiken under bromsningsförloppet. Att simulera fasen före krock och fasen under krock i två steg kan medföra flera fördelar. Korrelationen mellan en enkelstegssimulering (originalsimulering) och en tvåstegssimulering måste dock studeras. Som originalsimulering används en aktiv HBM för att modellera den åkande under för-krocksfasen där den reglerade muskelaktiviteten inaktiveras under krockfasen. I denna studie undersöks den åkandes initiala tillstånd före krocken som behövs för att efterlikna originalsimulerings respons vid övergången från för-krocksfasen till krockfasen. Av den anledningen mappas det passiva HBM-tillståndet till det slutliga tillståndet av före krocksfasen för sittposition, spänningstillstånd respektive hastighet. Simuleringarna möjliggjorde en jämförelse av åkande respons och beräkning av korskorrelation. Varje mappningsstrategi gav en bra korskorrelation med originalsimuleringen.
Morén, David, et Georg Pehrs. « Study of Vehicle-to-Pedestrian Interactions with FEM – Evaluation of Upper Leg Test Methods using a Human Body Model ». Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-123953.
Texte intégralEuropean New Car Assessment Programme (Euro NCAP) utför flera olika tester för att utvärdera fordon och betygsätta deras säkerhet. Några av dessa tester sker med delsystem skapade för att efterlikna olika kroppsdelar hos en fotgängare i en kollision med ett fordon. Viss kritik har dock riktats mot testmetoden för lårben och höft, då studier visat att det finns en skillnad mellan testmetoden och en verklig kollision. En modifierad testmetod för lårbenet och höften har därför föreslagits. Syftet med detta examensarbete har varit att utvärdera testmetoden för lårben och höft, som idag används av Euro NCAP, och jämföra den med den föreslagna modifierade testmetoden men även datorsimuleringar med en humanmodell. Utvärderingen har genomförts genom att jämföra olika parametrar som erhållits från de två testmetoderna. Dessa parametrar har även jämförts med datorsimuleringar av fotgängarkollisioner med en humanmodell och en bilmodell. Humanmodellen positionerades i olika kroppsställningar innan utvärderingen av testmetoderna genomfördes. Detta för att efterlikna verkliga positioner i en mänsklig gångcykel. Bilmodellen positionerades vid fyra olika höjder och tre träffpunkter längs motorhuven användes. Resultaten visade att båda metoderna hade fördelar gentemot varandra för vissa parametrar. Ingen generell slutsats kunde dock dras om vilken metod som visade närmast korrelation till referenssimuleringarna med humanmodellen.
Xu, Jia Cheng. « Evaluation of Thoracic Injury Risk of Heavy Goods Vehicle Occupants during Steering Wheel Rim Impacts to Different Rib Levels ». Thesis, KTH, Medicinteknik och hälsosystem, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-266357.
Texte intégralFörarmiljön i lastbilar gentemot personbilar är annorlunda, i detta kontext med avseende på främst ratt- och förarposition som ökar risken för islag med rattkransen för lastbilsförare. Sådana islag är relativt outforskat jämfört med passiv säkerhet för personbilar inom skadebiomekaniken. Tanken bakom användning av humanmodeller är att komplettera nuvarande krockdockor med biomekanisk information. Dessutom är biofideliteten hos en krockdocka vid rattislag relativt okänt, speciellt vid olika revbensnivåer. Därför är målet med detta examensarbete att undersöka thoraxresponsen hos en lastbilsförare genom att använda THUMS v4.0 och Hybrid III (H3) under rattislag med avseende på revbensnivåer (nivå 1-2, 3-4, 6-7, 7-8, och 9-10) och revben, aorta, lever, och mjälte. Enligt författaren verkar användning av lokala riskfunktioner för thoraxskador relativt ostuderat jämfört med den övervägande användningen av globala riskfunktioner som huvudsakligen förutser den mest vanligt förekommande thoraxskadan, nämligen revbensfrakturer. Därför har lokala riskfunktioner skapats för revben och organ, baserat på experimentell data. Uppmätta parametrar var bröstinträngning och kontaktkraft mellan ratt och thorax på global nivå, medan första Green-Lagrange huvudtöjningen användes för att evaluera skaderisken för revben och organ. Materialmodeller för lever och mjälte ommodellerades baserat på experimentell spänning-töjningsdata med Ogdens materialmodell för att ta hänsyn till hyperelasticitet. Töjningshastighetsberoendet inkluderades genom att iterera fram viskoelastiska parametrar. Kontaktmodellering av organ gjordes genom att ändra från glidande kontakt till en låsande kontakt för att minimera orealistisk kontaktseparation under islagsfallen. Resultaten stödjer tidigare studier där H3 visat sig behöva ytterligare givare för att noggrannt kunna registrera bröstinträngning vid olika revbensnivåer bortom dess nuvarande räckvidd, nämligen vid revben 1-2, 7-8, och 9-10. Uppmätt bröstinträngning i THUMS var rimliga för hastighetsfallen men gav inte någon definitiv risk för skada. Faktum är att de globala riskfunktionerna kan överskatta AIS3 risken vid revben 1-2, 7-8, och 9-10. Revbenstöjningarna kunde inte korreleras med bröstinträngningarna. Detta kunde förklaras genom de unika lastfallen som karakteriseras av rena rattislag som främst påverkar sternum och revbensbrosk som i sin tur minimerar deformation av revben. Organtöjningarna indikerar på någon risk för ruptur där mjälten deformerar som mest vid revben 3-4 och 6-7, medan för både levern och aortan sker det vid revben 6-7 och 7-8. Denna studie presenterar ett sätt att komplettera H3 med THUMS inom passiv säkerhet för lastbilsförare med fokus på lokala riskfunktioner för funktionell skadeprediktering dvs. prediktering av skaderisken med hjälp av parametrar som är direkt relaterat till revbensfraktur eller organruptur. Lokala riskfunktioner utgör en kraftfull säkerhetsbedömning som är oberoende av externa lastfall som t.ex. airbag, rattcentrum, eller bälteslast. I denna studie noterades det att de globala riskkriterierna inte har undersökts med väldigt lokala islag som rattislagen utgör och kommer därför att påverka risken för revbensfraktur annorlunda gentemot vad som har studerat, t.ex. airbag eller bältelast. Däremot behövs det mer data för de lokala riskkriterierna för att kunna prediktera thoraxskaderisken med ökad noggrannhet. Avslutningsvis, det är tydligt att Hybrid III har otillräckligt med givare och behöver förbättras för att kunna registrera bröstinträngning vid flera revbensnivåer. Vidare behövs följande: bättre förståelse för globala riskfunktioner anpassat inom passiv säkerhet för lastbilsförare, mer data för åldersberoende (revben) och töjningshastighetsberoende (organ) riskfunktioner, en ”tiebreak” kontakt med tangientiell glidning för bättre organkinematik, och ökad biofidelitet av materialmodeller genom att använda data från vävnadsexperiment.
Fitzenreiter, Michael [Verfasser]. « Western-Blot-Untersuchungen der μ-Opiatrezeptorkonzentration [My-Opiatrezeptorkonzentration] im Gehirn Drogentoter : ein Humanmodell chronischer Opiatexposition / vorgelegt von : Michael Fitzenreiter ». 2007. http://d-nb.info/984967710/34.
Texte intégralHerbrich, Andreas [Verfasser]. « Mechanismen der broncho-alveolären Entzündungsreaktion durch umweltübliche Feinstäube : Beeinflussung oxidativer Vergänge durch Metalle in Feinstäuben (PM2,5) im Humanmodell / vorgelegt von Andreas Herbrich ». 2009. http://d-nb.info/996256210/34.
Texte intégral