Bibliographies thématiques / Fyrar

Littérature scientifique sur le sujet « Fyrar »

Auteur : Grafiati
Publié le 25 juillet 2024

Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres

Choisissez une source :

Sommaire

Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Fyrar ».

À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.

Articles de revues sur le sujet "Fyrar"

1

Kero, Mats. « Book Review : Sveriges fyrar : Originalritningar 1678–1902 / Lighthouses of Sweden : Original Drawings 1678–1902 ». International Journal of Maritime History 21, no 1 (juin 2009) : 447–48. http://dx.doi.org/10.1177/084387140902100175.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Waage, Edda R. H., et Karl Benediktsson. « „Nytsömust íslenzkra anda“. Æðarfuglinn, friðun hans og aðdragandi fyrstu fuglafriðunarlaganna ». Ritið 20, no 1 (8 mai 2020) : 79–106. http://dx.doi.org/10.33112/ritid.20.1.4.

Texte intégral
Résumé :
Allt frá fyrstu öldum byggðar hér á landi hefur æðarfugl verið til mikilla nytja. Egg fuglsins hafa verið tekin alla tíð og veiðar á fuglinum voru stundaðar lengi framan af. Það var ekki fyrr en árið 1847 sem æðarfugl var friðaður fyrir allri veiði, fyrst allra fuglategunda. Friðun æðarfugls byggir reyndar á öðrum nytjum, nefnilega dúntekju, en frá 17. öld, eftir að Íslendingar lærðu að hreinsa dún, hefur æðardúnn verið verðmæt útflutningsvara. Í þessari grein er sjónum beint að nytjasambandi manns og æðarfugls út frá pósthúmanísku sjónarhorni. Horft er til þeirrar efnismenningar sem hefur skapast í gagnvirku sambandi manns og æðar. Fjallað er um tengsl æðarræktar og friðunar æðarfuglsins, sem og það fordæmi sem sett var með friðun fuglsins fyrir verndun fugla af öðrum tegundum. Með þessu er leidd í ljós sú gerendahæfni sem æðarfuglinn hefur haft við þróun fuglaverndar hér á landi. Í hnotskurn sýnir þetta dæmi hvernig gerendatengsl í samskiptum manna og náttúru eru til muna flóknari en oftast er álitið.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Ólafsson, Halldór. « Kynningarferð með styrkþega Norrænu eldfjallastöðvarinnar sumarið 1974 ». Jökull 65, no 1 (15 décembre 2015) : 103–8. http://dx.doi.org/10.33799/jokull2015.65.103o.

Texte intégral
Résumé :
Norræna eldfjallastöðin var sett á laggirnar á haustdögum 1973 með fámennu starfsliði. Um sumarið hafði dr. Guðmundur Ernir Sigvaldason jarðefnafræðingur verið ráðinn forstöðumaður, en hann var þá starfandi í Mið-Ameríku á vegum Sameinuðu þjóðanna. Þetta sumar voru fengnir tveir ungir jarðfræðingar, Páll Imsland og Guðbjartur Kristófersson, til að safna bergsýnum af hálendi Íslands sem nokkurs konar undirstöðu fyrir væntanlegar rannsóknir. Guðmundur kom til starfa í október en Halldór Ólafsson rennismiður var ráðinn tæknimaður 1. nóvember. Um svipað leyti var Níels Óskarsson trésmiður ráðinn til starfa, en hann hafði áður verið ráðinn tæknimaður til Raunvísindastofnunar Háskólans og búinn að vinna þar nokkur ár undir handleiðslu Guðmundar Sigvaldasonar. Það var svo ekki fyrr en 10. október 1974 sem Norræna eldfjallastöðin var opnuð formlega með fullskipuðu starfsliði og styrkþegum. Fyrstu erlendu styrkþegarnir komu til landsins í byrjun júní 1974 fyrir utan Ellen Sigmond sem kom með manni sínum, Guðmundi Sigvaldasyni, haustið 1973. Fljótlega eftir að erlendu styrkþegarnir voru búnir að koma sér fyrir, var hafist handa við undirbúning ferðar til kynningar á jarðfræði Íslands og þar með væntanlegum starfvettvangi þeirra að hluta til. Haustið 1973 hafði verið keyptur langur LandRover jeppi fyrir starfsemi stofnunarinnar og skyldi hann notaður í ferðalagið ásamt rússajeppa sem Raunvísindastofnun Háskólans léði til fararinnar. Jeppa Raunvísindastofnunar ók nýráðinn tæknimaður hennar, Ævar Jóhannesson trésmiður, ljósmyndari og sjálfmenntaður rafeindafræðingur. Aðrir þátttakendur í þessari fyrstu kynningarferð stofnunarinnar voru Guðmundur forstöðumaður, Karl Grönvold jarðfræðingurog sérfræðingur á stofnuninni, Níels Óskarsson tæknimaður, nemi í jarðfræði og styrkþegarnir Ellen Sigmond og Tore Prestvik frá Noregi, Jörgen G. Larsen frá Danmörku og Íslendingurinn Páll Imsland. Svíinn Karlsson, sem var gestkomandi á stofnuninni, kom einnig með ásamt Jan Kribek jarðfræðingi frá Tékkóslóvakíu, en hann hafði fengið starfsaðstöðu hjá Norrænu eldfjallastöðinni. Halldór var ökumaður á stofnunarbílnum.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Oddsdóttir, Rannveig, et Hrafnhildur Ragnarsdóttir. « Stafurinn minn og stafurinn þinn : Þróun stafaþekkingar íslenskra barna á aldrinum 4-6 ára ». Tímarit um uppeldi og menntun 30, no 2 (7 janvier 2022) : 89–114. http://dx.doi.org/10.24270/tuuom.2021.30.9.

Texte intégral
Résumé :
Markmið þessarar rannsóknar voru að skoða hvernig stafaþekking íslenskra barna þróast frá 4–6 ára aldurs, hvort börn læra fyrr að þekkja tiltekna stafi en aðra, hvort stafaþekking tengist félags- og menningarlegum bakgrunni, lestrarumhverfi á heimili eða málþroska barnanna og hvað einkenni þann hóp barna sem ekki hefur náð viðunandi tökum á stafaþekkingu við lok 1. bekkjar. Fylgst var með þróun stafaþekkingar hóps barna yfir þriggja ára tímabil og aflað upplýsinga um málþroska þeirra, menntun foreldra og lestrarumhverfi á heimilum. Niðurstöður sýndu að stafaþekking barnanna var komin vel á veg við 4 til 5 ára aldur. Yngstu börnin þekktu helst stafi sem hafa persónulega merkingu fyrir þeim, svo sem sinn eigin staf og stafi annarra fjölskyldumeðlima. Fylgni var á milli stafaþekkingar, menntunar foreldra, tekna fjölskyldunnar, málþroska barnanna og þess hvort foreldrar beindu athygli barna að stöfum þegar lesið var fyrir þau. Sá hópur barna sem hafði ekki enn náð góðum tökum á stafaþekkingu við lok 1. bekkjar var marktækt lægri á öllum mælingum á málþroska en þau börn sem höfðu náð góðum tökum á stafaþekkingu. Það er vísbending um að huga þurfi að fleiri þáttum í færni þessara barna en stafaþekkingunni einni til að byggja undir læsi þeirra til framtíðar.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Davíðsdóttir, Magnea, Jóhanna Gunnlaugsdóttir et Gylfi Dalmann Aðalsteinsson. « Innleiðing rafrænna skjalastjórnunarkerfa samkvæmt átta þrepum Kotters ; viðhorf íslenskra skjalastjóra ». Tímarit um viðskipti og efnahagsmál 13, no 1 (15 juin 2016) : 17. http://dx.doi.org/10.24122/tve.a.2016.13.1.3.

Texte intégral
Résumé :
Skjalastjórnun er einn þeirra stjórnunarþátta sem stuðla að skipulegri stjórnun fyrirtækja og stofnana þannig að starfsemin sé rekin á hagkvæman og ábyrgan hátt. Án skjalastjórnunar er hætta á að skjöl glatist og eyður myndist í rekstrarsamfellu fyrirtækisins. Þá styður skjalastjórnun við stjórnun áhættu með tilliti til upplýsingaöryggis, veitir frumkvæði í gæðaog umhverfismálum, gerir auðveldara að mæta kröfum löggjafar og reglugerða, óskum viðskiptavina og þörfum starfsfólks. Aukin hætta er á að skjöl rati í rangar hendur eða eyðileggist sé kerfisbundin skjalastjórnun ekki fyrir hendi auk þess sem hún stuðlar að gegnsæi og rekjanleika í rekstrinum. Á síðustu árum hefur mikið verið hugað að stjórnun rafrænna skjala innan stofnana og fyrirtækja. Áhersla hefur verið lögð á kerfisbundna vistun þeirra með það fyrir augum að bæta þjónustu og rekstur. Skjalastjórnun sem starfsgrein er tiltölulega ný af nálinni og hugtakið kom ekki til sögunnar fyrr en upp úr miðri síðustu öld. Sú tækni sem nefnd er rafrænt skjalastjórnunarkerfi (RSSK) auðveldar að stýra upplýsinga- og skjalaflæði innan fyrirtækja og stofnana. Áhersla á vandaða og gegnsæja stjórnsýslu sem og krafa almennings um aðgengi að opinberum gögnum hefur skapað nauðsyn þess að stofnanir taki í notkun RSSK. Gagnagrunnar svo sem RSSK stuðla að altækri og hagkvæmri skjalastjórnun. En breytingar eins og að koma á skipulegri skjalastjórnun geta reynst erfiðar. Þessi rannsókn veitir innsýn í viðhorf og þátttöku skjalastjóra í því breytingarferli sem innleiðing RSSK er. Spurningalisti var lagður fyrir íslenska skjalastjóra sem voru aðilar að Félagi um skjalastjórn og höfðu tekið þátt í að innleiða RSSK. Spurningalistinn innihélt m.a. 19 spurningar sem byggðu á hinum átta þrepum Kotters varðandi innleiðingu breytinga. Helstu niðurstöður voru að skjalastjórar bera ekki fullt traust til æðstu stjórnenda til þess að viðhalda breytingum, millistjórnendur studdu innleiðinguna ekki sem skyldi en það gerðu hins vegar æðstu stjórnendur. Skortur var á fræðslu og þjálfun til handa skjalastjórum vegna innleiðingarinnar. Um þriðjungur skjalastjóra sagði að innleiðingin hefði mætt andstöðu meðal starfsmanna og um 40% upplifðu innleiðinguna sem tækifæri fremur en ógnun. Sama hlutfall skjalastjóra sagði að viðbrögð starfsmanna við innleiðingunni hefðu verið jákvæð. Loks benda niðurstöðurnar til þess að upplýsingamiðlun til starfsmanna hafi ekki verið nægilega góð. Til þess að yfirvinna andstöðu starfsmanna þarf að virkja þá í breytingaferlinu, halda þeim upplýstum um ferlið og umbuna þeim fyrir að taka þátt í nýja kerfinu.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Einarsdóttir, Erla Rún, Niklaus P. Lang, Thor Aspelund et Bjarni Elvar Pjetursson. « Tímabundin tannholdsfærsla fyrir máttöku ». Tannlæknablaðið 37, no 1 (1 novembre 2019) : 52–60. http://dx.doi.org/10.33112/tann.37.1.6.

Texte intégral
Résumé :
Tilefni rannsóknar. Tannholdsrýrnun vegna tannholdsfærslu fyrir máttöku í tanngervasmíði gæti orðið útlitslegt vandamál fyrir sjúklinga. Takmarkað er vitað um viðbrögð mjúkvefs við algengum aðferðum við tannholdsfærslu. Tilgangur. Tilgangur þessarar slembnu klínísku rannsóknar var að meta breytingar í hæð tannholdsbrúnar eftir 3 mismunandi aðferðir við tannholdsfærslu fyrir máttöku við tanngervasmíði. Auk þess voru viðbrögð sjúklinga könnuð og tannsmiðir fengnir til að meta stautaundirbúning. Efniviður og aðferðir. 67 þátttakendum var raðað í 3 hópa af handahófi. Í hópi 1 (T1), (n=22) var álklóríðkvoða notuð ein og sér. Í hópi 2 (T2), (n=23) var þræði pakkað og álklóríð kvoða einnig notuð. Í samanburðarhópnum (C), (n=22) voru 2 þræðir notaðir við tannholdsfærsluna. Klínískar mælingar voru gerðar á tannholdi fyrir meðferð sem og 30±10 dögum eftir límingu tanngervisins. Study módel voru gerð á ákveðnum stigum meðferðar og staðlaðar ljósmyndir voru teknar af þeim. Breytingar í hæð búkkal tannholdsbrúnar voru mældar af ljósmyndum í myndaforriti. Auk þess voru viðbrögð sjúklinga könnuð og mat lagt á stautaundirbúninginn með VAS-aðferðinni. Niðurstöður. Rannsóknartennur allra hópanna voru eins m.t.t. klínískra mælinga, utan þess að tennur sem höfðu fengið krónulengingu fyrir meðferð voru marktækt fleiri í T1 borið saman við hina hópana. Á tímabilinu frá máttöku að límingu varð aukning í hæð tannholdsbrúnar upp á 0.058 mm (SD 0.13) í T1 og 0.013 mm (SD 1.19) í T2. Hins vegar, fannst væg tannholdsrýrnun upp á 0.049 mm (SD 0.13) í C. Niðurstöður allra hópanna sýndi að í 21% tilfella jókst hæð tannholdsbrúnar um >0.1 mm, 58% tannanna höfðu stöðuga tannholdsbrún (0 ± 0.10 mm), 21% tilfella sýndi væga tannholdsrýrnun (0.1-0.5 mm) en ekkert tilfelli sýndi meðal-eða alvarlega rýrnun (>0.5 mm). Væg tannholdsrýrnun varð í 8% tilfella í T1, 23% í T2 og 32% í C. Munurinn í tíðnidreifingunni milli hópanna var marktækur (p=.015). 15 þátttakendur (24%) lýstu óþægindum eftir máttökuna. Munurinn milli hópanna var ómarktækur. Tannsmiðum fannst marktækt erfiðara að undirbúa stauta í T1 (VAS 79) og T2 (VAS 82), borið saman við C (VAS 93), (p=.003). Ályktanir. Væg tannholdsrýrnun (<1 mm) er líklegri þegar þræðir eru notaðir við tannholdsfærslu fyrir máttöku samanborið við álklóríðkvoðu. Hins vegar er líklegra að tannsmiðir eigi erfiðara með að greina krónubrúnir í mátum þar sem álklóríðkvoða er notuð
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Ólafsson, Snjólfur, Lára Jóhannsdóttir, Sigríður Finnbogadóttir, Erla S. Kristjánsdóttir, Þóra H. Christiansen et Þórunn Sigurðardóttir. « Jafnréttisskorkort fyrir íslenskt atvinnulíf ». Tímarit um viðskipti og efnahagsmál 17, no 1 (9 octobre 2020) : 55–88. http://dx.doi.org/10.24122/tve.a.2020.17.2.4.

Texte intégral
Résumé :
Í íslensku atvinnulífi er talsverður kynjahalli þrátt fyrir aðgerðir sem ætlað er að draga úr honum. Hér hallar á konur. Því er kallað eftir bættri stöðu, t.d. varðandi laun og kynjahlutfall í stjórnunarstöðum. Þetta er flókið viðfangsefni en mikilvæg atriði hafa verið dregin fram í áhrifariti sem sýnir meginatriðin og hvernig þau tengjast innbyrðis. Meðal helstu atriða eru launamunur kynjanna, fjölskylduábyrgð, frami kvenna innan fyrirtækja og staðalmyndir kynjanna. Markmið rannsóknarinnar er að draga fram á skipulegan hátt safn mælikvarða, í formi jafnréttisskorkorts, til að meta stöðu kynjanna í íslensku atvinnulífi. Rannsóknarspurningarnar sem lagt var upp með voru: Hvaða safn mælikvarða, sett fram í jafnréttisskorkorti, gefur heildarmynd af stöðu kynjanna í íslensku atvinnulífi? og Hver er staða kynjanna í íslensku atvinnulífi samkvæmt jafnréttisskorkortinu? Niðurstöðurnar og meginframlag rannsóknarinnar er jafnréttisskorkortið sem og samantekt tölulegra gagna sem tengjast mælikvörðum í skorkortinu. Jafnréttisskorkortið getur gagnast í rannsóknum til að sýna stöðu kynjanna og hvernig hún þróast. Það hefur einnig hagnýtt gildi fyrir þá sem vinna að því að jafna stöðu kynjanna í íslensku atvinnulífi, hvort heldur sem er stjórnvöld eða aðilar vinnumarkaðarins.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Dellsén, Finnur. « Fyrir hverja eru fræðin ? » Ritið 23, no 1 (13 juin 2023) : 187–204. http://dx.doi.org/10.33112/ritid.23.1.10.

Texte intégral
Résumé :
Flest getum við verið sammála um að fræði og vísindi séu ekki bara til fyrir fólkið sem leggur stund á þau heldur fyrir allan almenning líka. Fræðin eru fyrir okkur öll. Þegar betur er að gáð kemur þó í ljós að þessi sakleysislega hugmynd vekur upp ýmis heimspekileg álitamál, svo sem um gildi þekkingar, eðli vísinda og fræða og verkaskiptingu innan samfélaga. Til að svara þessum spurningum set ég fram heimspekilega kenningu sem ég kalla þekkingarlega jafnaðarstefnu og kveður í grófum dráttum á um að þekking allra sé einhvers virði. Eftir að hafa rökstutt þessa kenningu beiti ég henni til að varpa ljósi á hvernig best sé að skilja hugmyndina um að fræðin séu fyrir okkur öll. Í lok greinarinnar velti ég því líka upp hvaða praktísku afleiðingar það hefur fyrir fræðin ef fallist er á þessa hugmynd: Hvernig yrðu fræði sem raunverulega eru fyrir okkur öll?
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Jónasdóttir, Soffía. « D-vítamín - gott fyrir alla ». Læknablaðið 2017, no 09 (7 septembre 2017) : 363. http://dx.doi.org/10.17992/lbl.2017.09.147.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Sigurðardóttir, María. « Forhæfing, undirbúningur sjúklinga fyrir liðskiptaaðgerðir ». Læknablaðið 2019, no 07/08 (5 juillet 2019) : 317. http://dx.doi.org/10.17992/lbl.2019.0708.239.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Thèses sur le sujet "Fyrar"

1

Ottosson, Markus. « Bränsleceller i fyrar - en alternativ energiförsörjning av fasta nautiska navigationshjälpmedel ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-97873.

Texte intégral
Résumé :
Rapporten utreder bränslecellsteknikens lämplighet som energikälla till sjö- märken i allmänhet och fyrar i synnerhet. Ingående tekniker, såväl rörande bränsleceller som fyrar, presenteras i två introducerande kapitel. Vidare utreds problematiken kring lagring och hantering av vätgas. Slutsatser från de inledande delarna leder fram till ett systemförslag. Avslutningsvis presenteras en en kortfattad ekonomisk analys. Rapporten visar att tekniken i sig är lämplig. Sjöfartsverkets krav vad gäller tillförlitlighet och livslängd uppfylls i exempelsystemet. Utbyggnadsmöjligheterna är goda, vilket öppnar för nya funktioner hos fristående fyrar. Det är dock i dagsläget svårt att ekonomiskt konkurrera med bentliga lösningar. Huvudproblemet är när det gäller bränslecellerna är gasförsörjningen. Gastransporter är en högst oönskad verksamhet, vilket gör att den enda attraktiva lösningen blir lokalt producerad vätgas genom elektrolys. Där för erforderlig apparatur är kostsam och adderar systemkomplexitet.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Möllhagen, Patrik. « Fyra kommuner fyra riktlinjer : En komparativ studie av fyra kommuners riktlinjer ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13521.

Texte intégral
Résumé :
Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjer Författare: Patrik Möllhagen Program: Informatörsprogrammet Period: VT12 Universitet: Högskolan i Gävle Syfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor.   Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet. Den andra utgångspunken existensen av olika organisationsformer som använder olika kommunikationsformer beroende på vilken sektor de arbetar i eller deras organisationsform.  Den tredje utgångspunkten baseras på teorin om att organisationer existerar i konstant förändring och att olika organisationstyper använder sig av olika organisationsprocesser.    Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ databakgrund som sedan har ställts upp för en komparativ undersökning. Denna undersökning är gjord på fyra riktlinjer för användande av sociala medier, en från vardera kommunen. Dessa har analyserats utefter åtta stycken frågor baserade på det teoretiska bakgrundsmaterialet, intervjuer med anställda på kommunerna och E-delegationens riktlinjer.   Resultat: Det resultat vi kan utläsa är att kommunerna, trots olika långa riktlinjer alla ger ett överlag positivt resultat, majoriteten av frågorna får ett positivt svar. Kommunerna visar upp tydliga skillnader men också att det finns likheter mellan de olika kommunerna. Kommunerna visar även ett positivt resultat när det gäller kommunernas avspegling av E-delegationen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Sternudd, Mia Marie F. « Dramapedagogik som demokratisk fostran ? : Fyra dramapedagogiska perspektiv : dramapedagogik i fyra läroplaner ». Doctoral thesis, Uppsala University, Department of Education, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-472.

Texte intégral
Résumé :

The dissertation deals with the issue of reflection, democracy and educational drama. The overarching aim of the dissertation is to investigate whether educational drama may be perceived as fostering democratic values in the literature and curricula.

The dissertation shows that, based on various different theoretical and philosophical values, an interplay does exist between the goals for an activity and the choice of content and work method, which creates a number of opportunities for reflection in the various different perspectives of educational drama. It also indicates, however, that attitudes towards educational drama shift in the different curricula, where the artistically oriented perspective is the one most sought after. As a result, education in democratic values, which does not necessarily problemize social and political issues, is demanded from educational drama.

The literature analyses made in the dissertation reveal four perspectives. Within the artistically oriented perspective, a democratic potential exists in giving the individual tools with which to learn both how to achieve and to create knowledge. Every performance is a story about life and, for every performance the individual takes part in, his knowledge of art and human problems at different times and in different situations increases.

Within the personal development perspective the individual. acquires tools to understand himself in relation to others and to understand the connection between various dynamic processes occurring at individual, group and community levels. The aesthetic form as well as the participant s' own experience of life gives cause for adaptation and reflection.

The democratic potential contained in the critically liberating perspective are that the individual acquires the necessary tools to investigate both in word and deed power relationships in society and how such power relationships are made apparent in concrete human situations.

The idea of fostering democratic values contained in the holistic learning perspective is characterised by acquiring tools with which to understand the universal human significance behind every problem. In the communicative process, the varying language skills of the individual are developed, skills in which artistic expression is fundamental for understanding complex human situations.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Dahlgren, Erika, Karl Jarlengrip, Gong Jonsson et Christopher Kronblad. « Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor : Fyra studier om ungdomar i fyra olika kontexter ». Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6600.

Texte intégral
Résumé :

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar. Till sist tar vi upp unga tjejers syn på förhållanden, kärlek och sex. Vi har genom intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-26 studerat deras syn på identitet och livsvillkor ur olika perspektiv och sammanhang.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Lundin, Magdalena. « Fyra böcker och två tidsperioder : En språkstudie om fyra deckarböcker för barn ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32357.

Texte intégral
Résumé :
Syftet med studien är att undersöka hur läsbarheten har förändrats och studera den språkliga och grafiska utvecklingen mellan fyra barnböcker där två är från 1950-talet och två är från 2000-talet. Metoden som har använts för att undersöka detta är Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys och två stilfigurer epitet och appellation. Resultatet visar att läsbarhetsindexen är som högst i det äldre decenniet och att det yngre decenniet har ett normalt värde runt 25. Nominalkvoten för materialet är runt siffran 1, den högsta nominalkvoten är 1,21 och den lägsta 0,70. Den grafiska formen har förbättrats och språket är lättare att förstå i det yngre decenniet. Stilfiguren epitet är något som användes mer förr då det i nutid är överflödigt att skriva herr eller fru när en vuxen pratar och stilfiguren appellation var viktigare i det tidigare decenniet. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att böcker från 2000-talet är mer lättförståeliga för målgruppen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Skoglund, Patrik, et Kim Norman. « Språkutvecklande arbetssätt i fyra fritidshem : En kvalitativ studie av fyra lärares erfarenheter ». Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44162.

Texte intégral
Résumé :
Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter av arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling i fritidshem. Forskningsfrågor för studien är: Hur arbetar lärarna i fritidshem med flerspråkiga elevers språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder anser lärarna att det finns i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien baserades på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjumanual. Fyra lärare i fyra fritidshem på olika skolor har intervjuats. I denna studie har en innehållsanalys använts för bearbetning av insamlad empiriska data. De lärare som intervjuats för studien nämner att fritidshemmet är en bra plats för språkutvecklande arbete. De menar att den fria strukturen och möjligheten att anpassa verksamheten efter elevernas behov är fördelaktig. Lärarna nämner en rad olika verktyg och metoder som främjar lärandet i det språkutvecklande arbetssättet, till exempel bildstöd, högläsning samt arbete med teman och värdegrundsord. Lärarna talar även om ett behov av struktur och tydlighet för eleverna i det språkutvecklande arbetet, där strukturen och tydligheten bistår med att främja elevernas språkutveckling då eleverna känner till upplägget för verksamheten i fritidshemmet. De nämner även utmaningar i arbetet med de flerspråkiga elevernas språkutveckling i form av personalbrist, gruppstorlek, kompetens och behovet av välfungerande samplanering lärarna emellan.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Forsberg, Maria, et Helena Marsch. « Fyra pedagoger och bildämnet ». Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-366.

Texte intégral
Résumé :

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.

Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten.

Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete.

Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Resman, Linus. « Analys av fyra innehållshanteringssystem ». Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-57366.

Texte intégral
Résumé :

Innehållshanteringssystem används för att hantera innehåll och det finns många system att välja på. Detta arbete har fokuserat på fyra innehållshanteringssystem för innehåll på webben. Det är systemen Drupal, Joomla, Polopoly och Wordpress. Syftet var att inhämta teoretisk och praktisk kunskap om dessa system och besvara huvudfrågeställningarna om vilka inbyggda funktioner som finns, hur anpassbara systemen är, hur de olika systemen är att arbeta med för en utvecklare och hur anpassade systemen är för webbplatser med mycket trafik.

Det jag kom fram till var att Drupal är ett mycket väl utbyggt och omfattande och anpassbart system där det går att utnyttja mycket tredjepartstillägg och anpassa den efter egna önskemål. Joomla är ett system som innehåller mycket inbyggd funktionalitet och det finns mycket tredjepartstillägg att tillgå, men anpassbarheten är dålig. Wordpress är ett minimalt användarvänligt system som inte innehåller så mycket inbyggd funktionalitet, men som har bra möjligheter att utvidgas med tredjepartstillägg och egenutvecklade. Anpassbarheten är god, men inte lika omfattande som i Drupal. Polopoly är till skillnad från de övriga systemen bara ett ramverk. Själva webbplatsen måste utvecklas från grunden. Polopoly är bra för välbesökta webbsidor som ska skala bra, med mycket innehåll. Anpassbarheten är god, men mycket funktionalitet måste implementeras.


Content Management System is used to manage content and there are many systems to choose from. This work has focused on four content management systems for web content. The systems are Drupal, Joomla, WordPress and Polopoly. The aim was to obtain theoretical and practical knowledge about these systems and answer key questions about the built-in features, how adaptable systems are, how the various systems are working with a developer and how the systems are tailored for sites with heavy traffic.

What I came to was that Drupal is a very extensive and comprehensive and customizable system that can use much additional third-party extensions and adapt it to their liking. Joomla is a system that contains a lot of built-in functionality and there are a lot of third-party extensions available, but adaptability is poor. WordPress is a minimal user-friendly system that does not contain as much built-in functionality, but which has great potential to be extended with third-party extensions and self developed ones. Adaptability is good, but not as extensive as in Drupal. Polopoly is unlike other systems, only a framework. The actual site must be developed from scratch. Polopoly is good for popular Web pages that will scale well, with much content. Adaptability is good, but a lot of functionality must be implemented.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Lainas, Tina, et Cecilia Wievegg. « Fyra pedagogers inkluderande undervisningsstrategier ». Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10288.

Texte intégral
Résumé :

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.

Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Hadjikhani, Annoch, Viktoria Tengvar, Oscar Sundin et Heidi Koskimäki. « Sveriges fyra storbankers internationalisering ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11711.

Texte intégral
Résumé :
Syfte: Sedan tidigare finns det ett antal studier om svenska bankersinternationalisering fram till år 1995. Efter denna period har svenskabankernas internationalisering accelererat samtidigt som studierna efterperioden 1995 varit få som behandlat bankernas internationalisering.Denna studies syfte är att genom fyra fallstudier beskriva och analyserade fyra svenska storbankernas internationaliseringsprocess undertidsperioden 1995-2009. Dessa fyra fallstudier kommer att analyserasutifrån Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977)och de begrepp som presenteras i analysramen, mer specifikt kunskap ochengagemang.Metod: Kvalitativ metod med fyra fallstudier som beskriver och analyserar fyrasvenska storbankernas (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank)internationalisering utifrån sekundärdata, främst årsredovisningar ochtidningsartiklar.Slutsatser: Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977) kandelvis förklara de fyra svenska storbankernasinternationaliseringsprocess. Vissa skillnader och likheter utmärkerbankerna åt där på ena sidan Handelsbanken passat in på det beteendesom internationaliseringsprocessmodellen beskriver medan Swedbankinte passat lika väl. En annan intressant slutsats är att bankerna drivits avett högt mimetic behaviour.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Livres sur le sujet "Fyrar"

1

Rietz, Magnus. Svenska fyrar. Stockholm : Fischer, 1999.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

1922-, Hollström Håkan, dir. Fyrar och fyrliv på Gotland : Lighthouses of Gotland : history and culture. 2e éd. Stockholm : Dialogos, 2006.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Malmberg, Gert. Fyrar från Falsterbo till Færder. Partille : Warne, 1999.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Laurell, Seppo. Suomen majakat : Finska fyrar = Finnish lighthouses. 2e éd. Helsinki : Nemo, 1999.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Lundgren, Kurt. Olands fyrar : Skeppsbrott fran Kalmarsund till Mexico. [Sweden] : Olandstryckarna, 1998.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Hasselbom, Nicolaus. Om fyrar : En avhandling från 1722 = De pharis. Donsö, Sweden] : Svenska fyrsällskapet, 2005.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Sveriges fyrar : Originalritningar : 1678-1902 = Lighthouses of Sweden : original drawings. Stockholm : Max Ström, 2008.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Laurell, Seppo. Valo merellä : Suomen majakat 1753-1906 = Ljuset till havs : Finlands fyrar. Helsinki : John Nurmisen Säätiö, 2009.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Pétursson, Hannes. Fyrir kvölddyrum. Reykjavík : Mál og menning, 2006.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Sigurðardóttir, Steinunn. Fyrir Lísu. Reykjavík : Bjartur, 2012.

Trouver le texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Plus de sources

Chapitres de livres sur le sujet "Fyrar"

1

Rehm, Georg, et Hans Uszkoreit. « MÁLTÆKNI FYRIR ÍSLENSKU ». Dans The Icelandic Language in the Digital Age, 15–30. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-30174-2_4.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Rehm, Georg, et Hans Uszkoreit. « HÆTTUR SEM STEÐJA AÐ TUNGUMÁLINU : ÖGRUN FYRIR MÁLTÆKNI ». Dans The Icelandic Language in the Digital Age, 4–8. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-30174-2_2.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Müller-Wille, Klaus. « Almqvist, Carl Jonas Love : Amorina eller Historien om de fyra ». Dans Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart : J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_9238-1.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

« NEURONERNE FYRER ». Dans Vilje, 49–60. Aarhus University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608140.7.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Vamling, Karina. « Fyra år som förändrade Georgiens identitet ». Dans Vi såg sammanbrottet : Svenska och danska forskares berättelser från Kaukasus under Sovjetväldets sista år. Caucasus Studies vol. 8, 73–93. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178772339_3.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Wallin, Anna, Eva Norén et Paola Valero. « Matematik på Solens fritidshem – Om att ’göra verkstad’ av policy-dokument ». Dans Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar, 181–206. Stockholm University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.16993/bcc.i.

Texte intégral
Résumé :
Elever möter matematik i många sammanhang, såsom i vardagen, i fritidshemmet och i skolan. Ett viktigt sammanhang för matematiska möten är fritidshemmets undervisning. Fritidshemmet är en frivillig del av utbildningssystemet och styrs av policy-dokument, där läroplanen ingår. 2016 reviderades den nationella läroplanen i Sverige, Lgr11, och matematik lyftes explicit som ett innehåll att behandla i fritidshemmet. En utgångspunkt för detta kapitel är att undersöka vad som karaktäriserar fritidshemmets matematiska aktiviteter och kontexter. Det finns en risk att fritidshemmets matematik omintetgörs om den inte problematiseras och en farhåga är att den matematik eleven traditionellt möter i skolan ges utrymme och breder ut sig i fritidshemmet. I kapitlet lyfts fritidshemmets specifika matematiska arena fram. Med hjälp av teoretiska verktyg hämtade från policystudier samt två matematikdidaktiska perspektiv studeras fritidshemmets matematik genom en flerfallstudie. Resultatet synliggör fyra inriktningar av fritidshemmets matematik; helinformell, halvinformell, halvformell och helformell.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Österling, Lisa. « Bilder med makt över matematiklärarutbildningen ». Dans Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar, 207–33. Stockholm University Press, 2022. http://dx.doi.org/10.16993/bcc.j.

Texte intégral
Résumé :
Det finns många bilder av vad som är en bra matematiklärare. Det här bokkapitlet belyser de bilder som målas upp i den senaste lärarutbildningsutredningen. Genom en textanalys av de stycken som handlar om matematik framträder fyra bilder som begär olika saker av matematikläraren och lärarutbildningen: läraren ska vara ämneskunnig, undervisningsskicklig, intresseutvecklande och dessutom vara född med rätt biologisk, social och kulturell bakgrund. I utredningen framträder en bild av matematikämnet som en rad användbara fakta och beräkningsstrategier, och det målas upp som något förgivettaget gott att matematikelever behöver bli intresserade av och lära sig använda matematik. Att elever ibland inte lär sig matematik kommer därför att reflekteras i bilden av matematikläraren, där både matematikläraren och matematiklärarutbildningen målas upp som bristfälliga. Genom att bilden synliggör en viss typ av matematiklärarstudent, medan andra blir osynliga, har bilden makten att både inkludera och exkludera studenter.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Casson, Andrew. « Kunskap omfattar fakta, förståelse, förmågor och omdöme. Högskolans uppgift är att utveckla all fyra, men främst omdömet ». Dans Högskolans ansvar : Principer för utveckling av den högre utbildningen, 1–13. Ubiquity Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5334/bap.a.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Svanberg, Mikael. « Fler vägar till G : Hybridexamination med salsskrivning och duggor ». Dans Studentaktiva lärande- och examinationsformer : Bidrag från universitetspedagogisk konferens 2017, 109–24. Karlstads universitet, 2018. http://dx.doi.org/10.59217/nyca4155.

Texte intégral
Résumé :
Inslag av elektroniska spelelement inom högre utbildning har under 2000-talet vuxit fram som en effekt av målsättningen att med bibehållen genomströmning möta behovet av flexibelt upplagda utbildningar bland en stor och växande grupp studenter, som dels påbörjar universitetsutbildning med en varierande grad av studievana och studiemotivation, dels alla vuxit upp under den digitala tidsåldern. Syftet med spelifieringen, som termen lyder, är att med spelliknande inslag under utbildningen hjälpa studenten att internalisera yttre motivatorer för att fullfölja studierna. Litteraturen på området vittnar dock om åtskilliga lösningar som haft en oklar eller utebliven effekt på studieresultaten. I artikeln redovisas de bedömda effekterna av ett spelinslag, använt under sammanlagt åtta år inom ramen för författarens egen undervisning i historia på grundnivå. Genom att kombinera en traditionell salsskrivning med möjligheten att innan skrivningen erhålla ett begränsat antal poäng från några frivilliga övningar, kallade duggor, har utvecklats en examinationsform kallad hybridexamination. Poängen från duggorna, som ansluter till kursinnehållet med en växande grad av komplexitet, adderas till poängsumman från salsskrivningen. En undersökning av resultatet från fyra av de tentamenstillfällen inför vilka duggor kunde lämnas in, indikerar att studenter som lämnade in många eller alla duggor, vid tre av tillfällena presterade väsentligt bättre på salsskrivningen än studenter som lämnade in få eller inga duggor, bonuspoängen från duggorna oräknad. Resultatet tolkas som att arbetet med duggorna indirekt ökar förtrogenheten med kursinnehållet i sin helhet. Även om resultatets signifikans inte har fastställts, uppmuntrar det till fortsatt utveckling av konceptet hybridexamination i nya utbildningsmiljöer.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actes de conférences sur le sujet "Fyrar"

1

Bennich, Ebba, Karl Larsson, Jhan Hernandez et Felicia Gabriel. « FöreningsFörenklat ». Dans SLM ONLINE : Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc34/forenings.

Texte intégral
Résumé :
Hejsan! Vi är fyra studenter som läser programmet språk, litteratur och medier (SLM) vid Linköping universitet. Vi vill informera studenter på LiU om hur studentlivet fungerar och även undersöka hur ett rikt studentliv påverkar universitetet och studenterna
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Sundqvist, Selma, Alma Håkansson, Alva Jansson et Cajsa Blomberg. « Alive Poets Society ». Dans SLM ONLINE : Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc34/alive.

Texte intégral
Résumé :
Vi är fyra studenter som läser språk, litteratur och medier vid Linköpings universitet. Under våren är vårt mål att driva denna blogg för att uppmärksamma personer om det nya fenomenet TikTok-poesi. Vi vill lyfta fram en positiv sida av TikTok-poesin för att visa att poesi inte behöver vara krånglig, dammig eller svårförstådd.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Davidsson, Birk, Felix Dahllöf, Pella-Maria Petersson et David Brignoli. « Källarhålet : Utrymme för kreativitet ». Dans SLM ONLINE : Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc34/kallarhalet.

Texte intégral
Résumé :
En blogg skapad av fyra SLM-studenter för projektarbetet i kursen 'Att publicera i det medierande offentligheten.' Bloggen är ämnad att ses som ett magasin dit studenter kan skicka in egenskrivna texter som sedan blir publicerade av redaktionen. Genom att ge en plattform för skribenter som inte har någon annanstans att publicera eller utan någon att läsa deras texter hoppas vi att kunna froda en kreativ gemenskap.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Robertsson, Carin, Lovisa Spångberg, Anna Pettersson et Sandra Ask. « Hur mår hon ? » Dans SLM ONLINE : Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/wcc30/hurmarhon.

Texte intégral
Résumé :
Vi är fyra studenter från Linköpings universitet som upplever att det finns en problematik inom sjukvården när det gäller kvinnors hälsa. Baserat på egna upplevelser och upprörande konversationer förstod vi ganska snart att det finns ett behov för förändring. Idén och syftet bakom Hur Mår Hon? är att skapa ett utrymme för att diskutera, reflektera och dela upplevelser om kvinnohälsa och genom att göra detta hoppas vi på att synliggöra och ge kunskap för en mer jämställd hälso- och sjukvård.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Waldemarsson, Martin, Tobias Andersson Granberg, Anna-Maria Grönbäck et Magnus Johansson. « Plattform för analys av förmågan att hantera händelser med avseende på ett förändrat klimat (PAKT) ». Dans Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.591.

Texte intégral
Résumé :
För att kunna hantera framtida klimatrelaterade händelser behöver samhällets beredskap anpassas och sannolikt utökas. Kunskapsläget över vilken förmåga som behövs för att hantera risker i ett förändrat klimat behöver sammanställas och framtida behov behöver jämföras mot nuvarande beredskapsnivåer för att identifiera lämpliga åtgärder. En analys behöver göras kring eventuella brister, utifrån vilken åtgärder sedan kan prioriteras och vidtas avseende olika delar i förmågan att hantera händelser, bland annat avseende tillhandahållande av statliga förstärkningsresurser. Denna studie analyserar vilken systematik som kan vara aktuell för att möjliggöra sådana analyser och utredningar. Studiens övergripande syfte är att ge förslag kring hur bedömningar kan göras om framtidens behov av statliga förstärkningsresurser i syfte att möta framtidens klimatrelaterade risker. Detta inkluderar en sammanställning av kunskapsläget kring risker och scenarion avseende framtida naturhändelser utifrån ett klimat-förändringsperspektiv, med information om var mer kunskap kan hittas. Det inkluderar också att titta på metoder för att dels analysera behov av förmåga på olika nivåer att hantera de klimatrelaterade riskerna och dels hur dimensionering av förmåga kan göras för att möta behovet. Studien består av två delar. I del 1 ges en sammanställning av kunskapsläget om riskbilder och scenarion i Sverige vad gäller framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv och tidsperioden fram till ca år 2100. I del 2 presenteras initialt ett konceptuellt ramverk för kartläggning av beredskap uppdelat i fyra huvud-domäner: Behov, Resurs, Styrning och Beroenden. Baserat på ramverket presenteras därefter en metodik för att analysera samhällets förmåga att hantera framtida händelser i ett förändrat klimat. För att kunna identifiera en lämplig framtida beredskapsnivå, behöver samhällets förmåga att hantera händelser gentemot en framtida riskbild analyseras. Del 2 fokuserar på hur relevanta myndigheter ska kunna gå tillväga för att göra en sådan analys som slutligen kan utgöra beslutsunderlag avseende framtida beredskap. Avslutningsvis ges ett exempel på hur metoden kan användas där händelsen skogsbrand, av omfattningen att nationella förstärkningsresurser i form av MSBs upphandlade helikoptrar och flygplan för skogsbrandbekämpning kan bli aktuella att nyttja, utgör själva händelsen.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Prytz, Erik, et Björn Lidestam. « Projekt Säker Patientvård Under Transport (SPURT) ». Dans Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.640.

Texte intégral
Résumé :
Ambulanspersonal, och annan prehospital vårdpersonal, arbetar i en krävande och farlig miljö, och löper risk för både traumatiska skador (t.ex. trafikolyckor) och långsiktiga hälsoeffekter. Organisationsförändringar i den svenska sjukvården har lett till centralisering av resurser till färre och mer specialiserade, men därför också mer avlägsna, sjukhus. Det innebär ökade transportavstånd och att fler medicinska ingrepp måste utföras under transporten. Sjukvårdssystemet är särskilt beroende av vård under transport i större kriser och katastrofer. I dessa överstiger vårdbehovet per definition de tillgängliga medicinska resurserna. En del av hanteringen av sådana kriser går ut på att fördela patienter mellan sjukhus och andra vårdinrättningar på ett sådant sätt att inget enskilt sjukhus får ett ohanterligt inflöde av patienter. I sådana situationer kan det förekomma att även svårt skadade patienter får en längre transportsträcka än vad som är önskvärt, eftersom de måste fördelas till sjukhus som är mer avlägsna skadehändelsen. Projektet SPURT kommer etablera en forskningsplattform som kan användas för att nå en fördjupad kunskap om arbetsmiljö, säkerhet och arbetskvalitet för ambulanspersonal och annan personal som utför vård under transport. Den centrala komponenten i plattformen kommer att vara en internationellt unik ambulanssimulator med rörelseplattform som inkluderar både den främre förarmiljön och den bakre vårdmiljön i en ambulans. Rörelseplattformen som kommer användas är Sim III. Sim III har ett linjärt rörelsesystem som medger rörelse i fyra frihetsgrader, och erbjuder både linjär- och lutningsrörelse. Genom att koppla samman slädens förflyttning med fordonets sidoposition, skapar simulatorns rörelsealgoritm realistiska sidorörelser. Utöver de yttre rörelsesystemen har Sim III även ett separat skakbord som rör kabinen relativt projektionsytan. Plattformen kan även vridas 90 grader så att linjärrörelsen kan utnyttjas för acceleration och inbromsning i stället för krafter i sidled. Målet med forskningsplattformen är att kunna bedriva forskning för att öka säkerheten för ambulanspersonal, särskilt med avseende på risker i trafik, etablera riktlinjer gällande vilka vårdmoment som kan utföras under färd med bibehållen säkerhet för både utförare och patient, minska den fysiska och mentala arbetsbelastningen för ambulanspersonal, samt förbättra säkerhetskultur och möjligheter till träning.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Rapports d'organisations sur le sujet "Fyrar"

1

NMR Publicering. Framkvæmdaáætlun fyrir Norrænu barna- og ungmennanefndina 2014-2017. Nordisk Ministerråd, septembre 2014. http://dx.doi.org/10.6027/anp2014-745.

Texte intégral
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Lövgren, Olov. Trålundersökning av fisk i Östersjön - Baltic International Trawl Survey 2022 Kvartal 4. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.1j1brgj7nq.

Texte intégral
Résumé :
Baltic International Trawl Survey (BITS), torskexpedition i Östersjön med R/V Svea, 17 – 27 november 2022. Trålningen gjordes med hjälp av en TV3L bottentrål i enlighet med BITS manual (ICES, 2017). Sverige tilldelades 33 slumpvis utvalda stationer. Totalt 40 stationer trålades med TV3L bottentrål varav fyra syrefria tråldrag (som ej trålades på grund av att syrekoncentrationen nära botten var nära 0), ett kompletteringsdrag i Subdivision (SD) 27 och fyra hal som ogiltigförklarades. Vi täckte delar av områdena SD 24, 25, 27 och 28 i år. Akustiska data samlades in kontinuerligt under hela expeditionen. Under denna undersökning fångades totalt 27 olika fiskarter. Totalfångsten i vikt dominerades avskarpsill, sill, torsk och skrubbskädda. Hydrografiska parametrar såsom salthalt, temperatur och syrekoncentration, observerades och mättes på samtliga trålstationer. I den här rapporten visas syrekoncentrationen ca 1 meter ovanför botten.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Wänström, Johan, et Kevin Johansson. Lokala mediers bidrag till den lokala demokratin : Omfattningen på tidningars och SVT:s bevakning av kommunal och regional politik. Linköping University Electronic Press, mai 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180751704.

Texte intégral
Résumé :
En välfungerande representativ demokrati förutsätter att väljarna har tillgång till information om politiska processer och det politiska beslutsfattandet. I en tidigare studie om lokala medier i den lokala demokratin, som även den genomfördes vid Centrum för kommunstrategiska studier (Rita Kostet & Wänström 2022), framkom att traditionella medier i Östergötland – såsom lokala public service, men framför allt lokala tidningar – är bättre på att förmedla den sortens information än lokala Facebookgrupper och kommunernas egna informationskanaler. Föreliggande studie har ett annat fokus. Den uppmärksammar Sveriges Televisions (SVT:s) och lokala tidningars bevakning av lokal politik i fyra regioner. Syftet med studien är huvudsakligen deskriptivt, nämligen att studera omfattningen av nyhetsinslag och artiklar i SVT:s och lokala tidningars bevakning av den kommunala och regionala politiken. Studien utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i fem lokala tidningar och nyhetsinslagen i fyra lokala nyhetssändningar i östra Götaland och Svealand under fyra veckor hösten 2022. Resultatet visar på stora variationer i mängden inslag och artiklar om det kommunala, men också om det regionala, beslutsfattandet som publiceras i lokala tidningar och i de längsta lokala nyhetssändningarna på SVT. För varje inslag om kommunal politik i SVT:s längsta lokala nyhetssändning publicerades det 97 artiklar om kommunal politik i den lokala tidningen. Skillnaderna i omfattning på bevakning var mindre för den regionala politiken, men även på detta område publicerades det betydligt mer information i lokala tidningar än i SVT:s lokala nyhetssändningar. Studien pekar vidare på att storleken på bevakningsområdet påverkar omfånget av bevakningen av den lokala politiken – bevakningen av den kommunala politiken i enskilda kommuner var mer omfattande i tidningar som har få, snarare än många, kommuner i sina bevakningsområden
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Boström, Gustaf, Rikard Tröger, Over Jonsson et Mikaela Gönczi. Identifiering av metaboliter från växtskyddsmedel relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. SLU Centre for Pesticides in the Environment, Swedish University of Agricultural Sciences, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.642p6k0i4n.

Texte intégral
Résumé :
Vid analyser inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel (NMÖ) och annan miljöövervakning ingår vissa metaboliter från växtskyddsmedel. Kunskapen om vilka andra metaboliter som kan finnas i grund- och ytvatten i Sverige och som skulle kunna ha negativ effekt på miljön eller människors hälsa är bristfällig. Detta projekt syftar till att identifiera vilka metaboliter från växtskyddsmedel som kan vara relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. En bedömning görs också av vilka som är praktiskt möjliga att inkludera i analyspaket för den nationella miljöövervakningen. Totalt 33 prover från Sverige analyserades för 67 metaboliter av laboratoriet DVGW Technology Centre for Water (TZW) i Karlsruhe, Tyskland. Totalt 22 metaboliter detekterades, 7 i grundvatten och 22 i ytvatten. Elva substanser förekom i halter över 0,1 µg/l i ytvatten och fyra av dessa över 0,1 µg/l även i grundvatten. Övriga underlag som användes för att identifiera relevanta metaboliter är: • Resultat från tidigare analyser av metaboliter i Sverige och Danmark • Underlag om relevans baserat på data från registreringsprocessen • Genomgång av lagstiftning och diskussion med berörda myndigheter Totalt har 38 metaboliter från växtskyddsmedel identifierats som relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. Fyra av metaboliterna ingår redan i analyserna inom NMÖ, fyra kan inkluderas i NMÖ-analyserna från och med 2024 och en metabolit kan inkluderas i en ny metod för mycket polära ämnen som utvecklas med finansiering av Naturvårdsverket. De resterande kommer att testas efter prioritering i samråd med berörda myndigheter. Identifiering av relevanta metaboliter att inkludera i den nationella miljöövervakningen, och i analyser av yt- och grundvatten generellt, behöver vara en kontinuerlig process eftersom nya ämnen tillkommer på marknaden och kunskapen kring befintliga ämnen utvecklas. Att CKB får uppgifter från Kemikalieinspektionen två gånger per år säkerställer att detta fortsätter att uppmärksammas. Av ekonomiska skäl kan bara ett begränsat antal metaboliter inkluderas i den löpande nationella miljöövervakningen och en prioritering behöver därför göras. Denna prioritering bör göras i samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och eventuellt andra berörda myndigheter.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Berglund-Snodgrass, Lina, et Dalia Mukhtar-Landgren. Mobilitetshubbar : Från parkering till paketering ? Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.6broevhb9o.

Texte intégral
Résumé :
Den här rapporten är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag till aktörer som funderar på att utveckla en mobilitetshubbslösning, oavsett om du representerar ett P-bolag, en kommun, en kollektivtrafiksmyndighet eller en fastighetsutvecklare. I rapporten presenterar vi fyra centrala frågor att diskutera i arbetet med att ta fram en mobilitetshubb - vilka transportslag ska ingå? Hur ska de integreras? Vart ska hubbarna placeras? Och hur ska driftoch ägarlösningen utformas? I rapporten finns också en katalog över exempel att inspireras av i norra Europa!
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Henricson Wåhlin, Julia, et Jocelyn Gustafsson. Kulturarv och översvämningsrisk : Analys av hotade byggnadsminnen i Karlstad. Karlstads universitet, 2024. http://dx.doi.org/10.59217/aaxx8537.

Texte intégral
Résumé :
Denna rapport är en del av ett projekt som Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet genomför på uppdrag av Länsstyrelsen Värmland. Rapporten syftar till att presentera och diskutera översvämningsrisker kopplade till byggnadsminnen i centrala Karlstad. I Riskhanteringsplanen (Länsstyrelsen Värmland, 2021) presenteras identifierade risker kopplat till översvämningsfrågan i Karlstad och på Hammarö. EU-direktivet genom förordning (2009:956) om översvämningsrisker lyfter fyra fokusområden; människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Fokusområdena ligger till grund för de lokala mål och åtgärder som tagits fram. Denna rapport fokuserar på det övergripande målet för fokusområde kulturarv, vilket är att skydda och begränsa skador på värdefulla kulturmiljöer och annat materiellt kulturarv vid en översvämning. Inom uppdraget utvecklas även kommunikationsmaterial samt undersöks hur seriösa spel och andra lärmodeller, i CSR:s Risklab®, kan användas för gemensamt lärande om temat.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Byström, Erica. Samverkan om uppdragsutbildning - hur kan den realiseras i praktiken ? : en rapport. Linköping University Electronic Press, janvier 2024. http://dx.doi.org/10.3384/llluu-199503.

Texte intégral
Résumé :
I denna rapport presenteras resultaten från projektet ”Kunskapsbildning i samverkan om uppdragsutbildning”, finansierat av Vinnova (2017-03531). Projektet har syftat till att bidra med ökad kunskap om hur universitet och företag tillsammans kan utveckla uppdragsutbildning. I rapporten beskrivs arbetsgången i projektet, och samverkan om uppdragsutbildning presenteras och diskuteras utifrån en övergripande modell bestående av fyra delar: en särskild modell för samverkans- och utbildningsprocesser i uppdragsutbildningsprojekt ett antal framgångsfaktorer i dessa processer betydelsen av att arbeta systematiskt utifrån de didaktiska frågorna VARFÖR, VAD och HUR rekommendationer för planering och genomförande. Dessutom redogörs för en uppdragsutbildning som är ett direkt resultat av projektet. Översiktskurs i AI och digitalisering är den uppdragsutbildning som avses och den erbjöds företagen första gången våren 2019. Utifrån det arbete som har gjorts inom ramen för detta projekt diskuteras avslutningsvis vikten av att uppdragsgivare, inför en utbildningssatsning, har reflekterat över syftet med att anställda genomgår utbildningen: Vad ska fortbildningen leda till på individ- respektive verksamhetsnivå?
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Bland, Barbara, et Patrik Börjesson. Trålundersökning av fisk i Västerhavet : International Bottom Trawl Survey 2022 kvartal 3. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.79jolsamav.

Texte intégral
Résumé :
Inom ramen för IBTS genomförs trålundersökningar i Skagerrak och Kattegatt och på senare år även vissa områden i östra Nordsjön i kvartal 1 och 3. Under expeditionen utfördes totalt 49 giltiga tråldrag i det undersökta området, 26 i Skagerrak och 19 i Kattegatt samt fyra i Nordsjön. I totalfångsten ingick 61 olika fiskarter, bland annat 10,2 ton sill, 4,1 ton skarpsill, 3,8 ton kolja och 382 kg torsk, totalt 36,6 ton. Biologiska parametrar på individnivå samlas in på sill- och torskfiskar samt rödspätta och tunga. Totalt provtogs 3 883 individer från 11 olika arter med avseende på ålder och könsmognad. Både sill- och skarpsillfångsterna var större i år än föregående år, så också rekryteringen. Torskens 0-grupp i både Skagerrak och Kattegatt ökade kraftigt. Däremot är 2+-guppen av torsk (torsk över ca 37 cm) i stort sett frånvarande. Kolja visar en mycket stor 0-grupp i Skagerrak och 0-gruppen vitling i Kattegatt är avsevärt större än föregående år.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

du Toit, Madeleine, Karin Sedvall et Helena Stjernberg Tagesson. Slutrapport från rektorsuppdraget Öppen vetenskap vid Malmö universitet : en lägesbeskrivning utifrån Unescos rekommendation. Malmö universitetsbibliotek, 2023. http://dx.doi.org/10.24834/maulib.2023.14.

Texte intégral
Résumé :
Denna nulägesbeskrivning av öppen vetenskap är ett resultat av ett rektorsuppdrag som gavs till Malmö universitetsbibliotek 2023. Syftet är att beskriva hur Malmö universitets forskare arbetar med öppen vetenskap och det stöd som finns för öppen vetenskap inom lärosätet idag. Utgångspunkten är Unescos rekommendation för öppen vetenskap. Den beskriver öppen vetenskap som fyra nyckelpelare: öppen vetenskaplig kunskap, öppna forskningsinfrastrukturer, öppet engagemang från samhällsaktörer och öppen dialog med andra kunskapssystem. Kartläggningen visar att lärosätet arbetar strukturerat och strategiskt inom området öppen vetenskaplig kunskap särskilt med avsikt på öppet tillgängliggörande av publikationer och kunskapshöjning kring forskningsdata. Gällande öppna forskningsinfrastrukturer och öppet engagemang från samhällsaktörer finns flera goda exempel inom lärosätet, men samordning och målsättning saknas. Den sista nyckelpelaren, öppen dialog med andra kunskapssystem, har varit svår att kartlägga och kräver mer utredning. Att arbeta för ett öppet vetenskapssystem innebär en genomgripande kulturförändring och en ny norm för hur forskning skall bedrivas. För att komma vidare behöver Malmö universitet besluta hur det fortsatta arbetet med öppen vetenskap ska organiseras.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Rogell, Björn, et Thomas Axenrot. Pelagisk fisk i Mälaren 2022. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.3st07esrjc.

Texte intégral
Résumé :
Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, genomförde hösten 2022 en hydroakustisk undersökning i fyra delområden av Mälaren. Studien genomfördes mellan 2022-09-26 och 2022-09-29, och är en del av årliga hydroakustiska undersökningar som utförs i Mälaren, Vänern och Vättern. De delområden som undersöktes var Ekoln, Granfjärden, Prästfjärden och Görväln. Det var möjligt att analysera åtta 8 arter inklusive kombinationer av art och åldersklass (nors 0+, nors >0+, siklöja 0+, siklöja >0+, storspigg, gös 0+, gös >0+ och braxen). Beståndstrender av årsyngel av siklöja och gös (0+) undersöktes genom förekomster i tråldrag. För de undersökta arterna var populationsutvecklingen över tid relativt likartad. Jämförelser gjordes mellan medelvärdet för de senaste två åren (2022 och 2021) med medelvärdet för en referensperiod, bestående av de fem föregående åren (2016 och 2020). • Norsbeståndet var generellt stabilt med god rekrytering. • Fortsatt god rekrytering av gös i Granfjärden. • Siklöjebeståndet är stabilt sedan 2012, med en relativt god rekrytering i Görväln. • Antalet stora fiskar (>17 cm) tenderar att minska i Ekoln.
Styles APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Vous pouvez également être intéressé par les bibliographies sur le sujet « Fyrar » pour d’autres types de sources :
Articles de revues Thèses Livres
Nous offrons des réductions sur tous les plans premium pour les auteurs dont les œuvres sont incluses dans des sélections littéraires thématiques. Contactez-nous pour obtenir un code promo unique!

Vers la bibliographie