Littérature scientifique sur le sujet « Fular language »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les listes thématiques d’articles de revues, de livres, de thèses, de rapports de conférences et d’autres sources académiques sur le sujet « Fular language ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Articles de revues sur le sujet "Fular language"
Guo, Ying, Nie Ping, Zhao Kunlun, Xu Yudan et Wang Yu. « An Investigation into the Linguistic Landscape of tourist area in China : A case study of Fulai Mountain tourist area in Shandong Province ». Technium Social Sciences Journal 36 (8 octobre 2022) : 480–88. http://dx.doi.org/10.47577/tssj.v36i1.7436.
Texte intégralKosogorova, Maria A. « Numeral Systems in Various Fula Lects ». RUDN Journal of Language Studies, Semiotics and Semantics 12, no 3 (3 octobre 2021) : 714–34. http://dx.doi.org/10.22363/2313-2299-2021-12-3-714-734.
Texte intégralBoutché, Jean-Pierre, et Promise Dodzi Kpoglu. « Impact of Standardisation and Vehicularization : The case of Tɔŋúgbe in South-Eastern Ghana and Fula (Adamawa) in Northern Cameroon ». Histoire Épistémologie Langage 39, no 1 (2017) : 61–85. http://dx.doi.org/10.3406/hel.2017.3587.
Texte intégralCuly, Christopher. « Command and Fula dum Pronominals ». Annual Meeting of the Berkeley Linguistics Society 17, no 2 (25 juillet 1991) : 65. http://dx.doi.org/10.3765/bls.v17i2.1649.
Texte intégralBakker, Peter, et Hein van der Voort. « Malamuk – A (West) Frisian loanword in Greenlandic ». Note de recherche hors thème 35, no 1-2 (23 octobre 2012) : 265–73. http://dx.doi.org/10.7202/1012845ar.
Texte intégralWillemse, Hein. « The writing of Arthur Fula : modernity, language, place and religion ». Tydskrif vir Letterkunde 55, no 1 (19 mars 2018) : 54–69. http://dx.doi.org/10.17159/2309-9070/tvl.v.55i1.3014.
Texte intégralBondarev, Dmitry. « The Nigerian Qur'anic Manuscript Project : retrieving a unique resource on the Kanuri language and culture ». African Research & ; Documentation 103 (2007) : 65–82. http://dx.doi.org/10.1017/s0305862x00022792.
Texte intégralRose, Yvan. « A Structural Account of Root Node Deletion in Loanword Phonology ». Canadian Journal of Linguistics/Revue canadienne de linguistique 44, no 4 (décembre 1999) : 359–404. http://dx.doi.org/10.1017/s0008413100017473.
Texte intégralOdden, David, et Carole Paradis. « Lexical Phonology and Morphology : The Nominal Classes in Fula ». Language 70, no 2 (juin 1994) : 402. http://dx.doi.org/10.2307/415869.
Texte intégralParadis, Carole, et Darlene LaCharité. « Guttural deletion in loanwords ». Phonology 18, no 2 (août 2001) : 255–300. http://dx.doi.org/10.1017/s0952675701004079.
Texte intégralThèses sur le sujet "Fular language"
Johansson, Linda. « "Fula ord" : En undersökning i ungdomars språkbruk ». Thesis, Halmstad University, School of Humanities (HUM), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3675.
Texte intégralUppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ”fula orden” allt mer.
Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor. Det kan vara när en plötslig känslomässig förändring sker eller när man utsätts för fysisk smärta. Sedan kan det också vara en språklig anledning som tas till för att chockera och förstärka ens budskap. Lägg där till att de kan användas för att visa på vänskap och samhörighet, men också för att visa på makt.
Ungdomars attityd gentemot att använda de som kallas för fula ord varierar, men de flesta använder dem om än i olika omfattning. De anser inte att de ska användas i offentliga sammanhang som i nyhetsprogram i media, men att det är okej i den privata sfären. Det är också i den privata sfären som de flesta använder dem oavsett kön, ålder eller klass. Det egna användandet beror dock till stor del på den uppfostran man har fått samt vilken attityd gentemot dem man har. När killar och tjejer jämförs påvisas inga större skillnader, även om tjejerna i större omfattning använder sig av eufemism. Det ska bero på att tjejer oftare strävare efter ett mer vårdat språk.
Medias påverkan på attityden och användandet av de så kallade fula orden är omtvistad. De används i allt större omfattning idag i underhållningsprogram och på internet, även om de mer allvarliga delarna av medias utbud oftast inte brukar dem. Dock förekommer de allt mer i skrift idag, då många privatpersoner skriver både krönikor, bloggar och allt mer SMS.
Uppfattningen att många av de ”fula orden” blivit allt mer stereotypa och mindre chockerande resulterar i att behovet av nya uppkommit. Det vanligaste sättet att bilda nya är att låna från andra språk rakt av eller att översätta dem till svenska. Behovet av att provocera och framkalla reaktioner finns dock kvar, även om möjligheten styrs av omgivningens attityd gentemot de så kallade fula orden.
Ziegelmeyer, Georg. « Aspekte adverbialer Subordination im Hausa, Fulfulde und Kanuri / ». Köln : Köppe, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017368884&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Texte intégralPrunet, Jean-François. « Spreading and locality domains in phonology ». Thesis, McGill University, 1986. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=74017.
Texte intégralSvärdsudd, Eva. « Omg morsan e fan typ fett schysst : En studie av ungdomars talspråkliga chatkonversationer på sociala medier ». Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21404.
Texte intégralLindberg, Per. « Ungdomars attityder till svordomar ur ett andraspråksperspektiv ». Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157937.
Texte intégralChia-Chen, Lai, et 賴佳珍. « Family Language Policies and Language Preservation in Families of Intermarriages between Fulao and Hakka People in Taitung ». Thesis, 2014. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/00619725669037641081.
Texte intégral國立臺東大學
華語文學系碩士班
102
Abstract As families are the last fortresses of minority languages. Minority languages which are even not used at home would be nothing but dead languages. The ultimate result of taking no action to protect minority languages is the extinction of minority languages. As a family can be a decision-making unit of languages, family language policy is a bottom-up manner of language preservation, which ensures the mother tongue of a family can be passed down to many generations to come. From the perspective of family language policy, we seek to explore family language policies and language preservation in families of intermarriages between Fulao and Hakka People in Taitung. Among numerous cases of intermarriages between Hakka and non-Hokka people, the majority of cases are the intermarriages between Fulao and Hakka People. As a result, Hakka and Fulao dialects are no longer spoken in some families of intermarriages between Fulao and Hakka People. With a speed of dying out which is only secondary to that of Taiwan`s indigenous languages, Hakka dialect appears an endangered language among all minority languages in Taiwan. In this study, twelve families of intermarriages between Fulao and Hakka people in Taitung are selected as for exploration of family language policies in this study. By means of analyzing language practice, language ideologies, and language management in families of intermarriages between Fulao and Hakka People and outlining language policies in these families, we attempt to have further investigations into the relationship between family language policies and Hakka dialect preservation in this study. As indicated in this study, there are signs of the disappearance of both Hakka and Fulao dialects in families of ethnic intermarriages whereupon Mandarin Chinese are gaining domination. Among the twelve selected cases for this study, Hakka dialect preservation takes place in five cases whereas Hakka dialect is no longer spoken in other seven cases. From the perspective of family language policy, elements that are either favorable or causing hindrance to the passing down of Hakka dialect in generations of families are summarized below: 1. With respect to the language practice of Hakka dialect in a majority of families of intermarriages of Fulao and Hakka people, Hakka dialect is no longer spoken. In a family, there is usually a shortage of Hakka speaking family members, situational contexts for the use of Hakka dialect, and an environment conducive to the learning of Hakka dialect. Thus, the preservation of Hakka dialect is facing a crisis. 2. In families where Hakka dialect is preserved, the language practice of Hakka dialect is presented in grandparents
Hietanen, Marko. « UNGDOMAR OCH SVORDOMAR : Ungdomars användning av och attityder till svordomar ». Thesis, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11691.
Texte intégralSyftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?
Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal.
Resultatet visar att fan och jävlar är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet hora är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet.
The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions?
The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff.
The results show that fan and jävlar are the most common curse words and the word hora is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.
Livres sur le sujet "Fular language"
V, Zubko G., dir. I︠A︡zyk fula. Moskva : Nauka, 1986.
Trouver le texte intégralEguchi, Paul Kazuhisa. An English-Fulfulde dictionary. Tokyo, Japan : Institute for the Study of Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), 1986.
Trouver le texte intégralEguchi, Paul Kazuhisa. An English-Fulfulde dictionary. [Tokyo?] : Institute for the Study of Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA), 1986.
Trouver le texte intégralBebeji, Dahiru. Shangai (furar dawa). Kano [Nigeria] : Distributor, Bebeji Merchandise Co., 1990.
Trouver le texte intégralDagrin, Bengt. Fula ordboken. Stockholm : Lindblad, 1985.
Trouver le texte intégralDagrin, Bengt. Stora fula ordboken. Stockholm : Carlsson, 1997.
Trouver le texte intégralRudolf, Leger, dir. Fulfulde-Studien = : Fula studies. Köln : Köppe, 1998.
Trouver le texte intégralInternational Conference on Fulfulde Language, Literature, and Culture. Studies in Fulfulde language, literature, and culture : Proceedings of the 1st-4th International Conferences on Fulfulde Language, Literature, and Culture. Sous la direction de Abba Isa Alkali, Mukoshy I. A, Tahir Gidado M. 1948- et Bayero University. Centre for the Study of Nigerian Languages. Kano : Centre for Study of Nigerian Languages, Bayero University, 1991.
Trouver le texte intégralBaldeh, Fodeh. Njanngen Pulaar : A handbook on the Fula language. Kanifing, The Gambia : Fulladu Publishers, 2015.
Trouver le texte intégralKovalʹ, A. I. Glagol fula v tipologicheskom osveshchenii. Moskva : [s.n.], 1997.
Trouver le texte intégralChapitres de livres sur le sujet "Fular language"
Prunet, Jean-François. « 9. Prosodie Redistribution in Fula ». Dans Publications in African Languages and Linguistics, sous la direction de Isabelle Haik et Laurice Tuller, 138–60. Berlin, Boston : De Gruyter, 1989. http://dx.doi.org/10.1515/9783110884890-010.
Texte intégralARNOTT, D. W. « Fula Dialects in the Polyglotta Africana ». Dans African Language Review, 109–21. Routledge, 2014. http://dx.doi.org/10.4324/9780203042878-10.
Texte intégralArnott, D. W. « Fula Language Studies : Present Position and Future Prospects ». Dans Pastoralists of the West African Savanna, 87–100. Routledge, 2018. http://dx.doi.org/10.4324/9780429445330-7.
Texte intégralFraiture, Pierre-Philippe. « ‘Words’ ». Dans Past Imperfect, 145–200. Liverpool University Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3828/liverpool/9781800348400.003.0005.
Texte intégralKramer, Raija L. « Phasal polarity expressions in Fula varieties of northern Cameroon ». Dans The Expression of Phasal Polarity in African Languages, 237–66. De Gruyter, 2021. http://dx.doi.org/10.1515/9783110646290-011.
Texte intégralActes de conférences sur le sujet "Fular language"
Mrini, Khalil, et Martin Benjamin. « Towards Producing Human-Validated Translation Resources for the Fula language throughWordNet Linking ». Dans RANLP 2017 - Workshop on Human-Informed Translation and Interpreting Technology. Incoma Ltd. Shoumen, Bulgaria, 2017. http://dx.doi.org/10.26615/978-954-452-042-7_008.
Texte intégral