Littérature scientifique sur le sujet « Faktaböcker barn »

This study investigates the expression of lexical creativity in Swedish and English nonfiction books for children aged 3–12. The first part examines the pattern of lexical creativity in 14 nonfiction books, originally written in Swedish. In these books, simile, metaphor, anthropomor- phism, neologism and wordplay are the most common categories of lexical creativity, whereas alliteration, allusion and other creative expressions are much less frequent. These findings are compared with the expressions of lexical creativity in two English nonfiction children’s books of similar contents. Analysis reveals that one of the books, Moira Butterfield’s How Animals Build, has a pattern of lexical creativity much like that of the Swedish books. In the Swedish translation of this book, most of the lexical creativity is preserved. The other English book, General Knowledge Genius! by Chrisp et al., exhibits a non-target-like pattern of lexical creativity, resulting in a considerable loss of lexical creativity, in particular alliteration, in the Swedish translation. The article ends by discussing the main factors related to the neutralisation of lexical creativity in these books, namely divergent genre norms in the source and target cultures, target group adap- tation as well as the translator’s effort to maintain the stylistic level and coherence.

Denna pro gradu-avhandling är en jämförande översättningsanalys av två faktaböcker för barn från finska till svenska. Faktaböckerna som jag studerar i avhandlingen är Tanska — Kongeriget Danmark och Kanada som jag har skrivit till förlaget OÜ United Press Global (tidigare Oy Unipress Ab). I avhandlingen redogör jag för hur böckernas översättare Kent Lindberg har översatt dessa böcker och huvudsyftet med denna avhandling är att undersöka om Lindberg har tillagt eller utelämnat någonting i sina översättningar. Dessutom undersöker jag om det sker numerusbyten och andra översättningsförändringar i översättningarna. Som primärt forskningsmaterial använder jag mig av mina böcker Tanska — Kongeriget Danmark (2010) och Kanada (2014) samt deras svenskspråkiga översättningar. Böckernas genomsnittliga omfattning är ca 35 sidor, varav ungefär hälften består av olika illustreringar och foton. Forskningsmaterialet består således av 70 sidor textmaterial, i A5-format. Metoderna i denna avhandling är kvalitativa. Som forskningsmetod använder jag översättningsanalys där jag lägger fokus största delen på hur översättningarna förhåller sig till sina förlagor innehållsligt. Som en kompletterande analys använder jag komparativ analys, vars syfte är att jämföra texter med varandra. Till sist jämför jag i vilken utsträckning det förekommer tillägg, bortfall och numerusbyten samt andra översättningsförändringar i bägge översättningarna. Det framgår av forskningsresultaten att översättaren Lindberg har varit mer trogen mot källtexten när han har översatt boken Tanska — Kongeriget Danmark än boken Kanada. Det förekommer varken så många tillägg eller bortfall i boken Tanska — Kongeriget Danmark som kunde störa informationsförmedlingen mellan förlagan och översättningen. I boken Kanada finns det däremot både tillägg och bortfall i större utsträckning än i boken Tanska. Det finns numerusbyten i bägge översättningarna och andra översättningsförändringar som gäller adaption, dvs. när vissa källspråkliga element måste adapteras till målspråksmiljön och antal som gäller invånarantal och valutakurser. Undersökningsresultaten visar att en översättare kan vara trogen mot källtext i mindre eller större utsträckning. Att vara trogen mot källtexten i mindre mån strider ändå mot en av översättandets grundprinciper. I synnerhet i boken Kanada kan diskuteras om den svenska översättningen kan marknadsföras på den svenska bokmarknaden endast under mitt namn. Antalet tillägg och bortfall är stort vilket påverkar översättningens innehåll tydligt
Tämä pro gradu -tutkielma on vertaileva käännösanalyysi, jossa tutkin kuinka kaksi lastentietokirjaa, Tanska — Kongeriget Danmark ja Kanada, on käännetty suomesta ruotsiksi. Kyseiset tietokirjat olen kirjoittanut OÜ United Press -kustantamolle (aiemmin Oy Unipress Ab) vuosina 2010 ja 2014, ja kirjojen käännöstyön on suorittanut Kent Lindberg. Tutkielman päätarkoituksena on tutkia onko Lindberg lisännyt tai jättänyt kääntämättä joitain osia. Tämän lisäksi tutkin, onko käännöstyön aikana tapahtunut muita huomionarvoisia muutoksia, jotka voitaisiin esittää tutkimustuloksissa. Tutkimuksen materiaali koostuu kirjoittamistani lasten tietokirjoista ja niiden ruotsinkielisistä käännöksistä. Kirjojen keskimääräinen laajuus on noin 35 sivua, joista noin puolet koostuu erilaisista kuvitus- ja valokuvista. Kaiken kaikkiaan tutkimusmateriaali koostuu noin 70 sivusta A5-formaatissa. Tämän tutkielman metodit ovat kvalitatiivisia. Päämetodina käytän käännösanalyysia, jonka tarkoituksena on tutkia, kuinka käännökset suhtautuvat alkuperäisteksteihinsä. Erityisesti kiinnitän huomiota siihen, millaisia lisäyksiä (tillägg), poisjättöjä (bortfall) ja numerusvaihdoksia (numerusbyten) kirjojen käännöksissä ilmenee. Tutkimustuloksista käy ilmi, että kääntäjä Lindberg on ollut uskollisempi lähdetekstille kääntäessään Tanska — Kongeriget Danmark-kirjaa kuin Kanada-kirjaa. Ensimmäisessä kirjassa ei ilmene niin paljon lisäyksiä tai poisjättöjä, jotka vaikuttaisivat alkuperäisteoksen ja käännöksen väliseen informaatiokulkuun, kuin puolestaan Kanada-teoksessa. Numerusvaihdoksia ilmenee kummassakin käännöksessä, ja muut käännösanalyysissa ilmenevät havainnot koskevat adaptaatiota ja lukusanoja, esimerkiksi asukaslukuja ja valuuttakursseja. Tutkimustulokset osoittavat, että kääntäjä voi olla uskollinen lähdetekstille joko enemmän tai vähemmän. Erityisesti Kanada-kirjaa koskevista tutkimustuloksista voidaan keskustella, pitäisikö käännöstä markkinoida ruotsinkielisillä kirjamarkkinoilla ainoastaan alkuperäisen kirjailijan nimellä, sillä lisäyksien ja poisjättöjen määrä on vaikuttanut huomattavasti käännöksen sisältöön

The aim of this Masters thesis is to investigate the notions and use of non fiction literature of children 9-11 years old. Moreover, this study tries to dissect the underlying concepts that exert influence over the target groups notions and use of non fiction literature. The method and empirical basis of this study is qualitative, with interviews of eight children within the target group. We use a theory of reading exchange to highlight the different areas of usability of non fiction for children. To emphasize how children use non fiction as representative for actual facts, or as non fiction with fictional content, we use a four-field correlation model. To highlight what influences the childrens notions and use, we use a model containing family, society, and friends. Our conclusion is that childrens use of non fiction literature is varied. Their reading and use of non fiction is not only, like the common view express, related to finding information but also related to pleasure reading. We have also discovered that, the childrens use in some cases differ from their notions, which seem to lean towards the idea that the aim of non fiction is to fulfill a factual need. Through the childrens eyes, we see that parents, teachers, and librarians all affect childrens notions and use of non fiction. To possess the knowledge of childrens notions and how they use non fiction is relevant in guiding professionals in their work, especially when promoting reading among children.
Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to investigate the factors of children’s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3–4 children in each group. We have used two theories for our study, Aidan Chambers’ “reading circle” and the Swedish researchers Kristian Wåhlin’s and Maj Asplund Carlsson’s investigation “Children’s three libraries”. The three libraries are: the Family library, the Friends library and the Society library. We chose these theories because they can help us to understand children’s reading in a context and different social processes. During our study it became clear that children, who do not like to read, read non-fiction more often. Children who like to read and read more often also search for information on the Internet more often.Earlier investigations show that children choose non-fiction books in first place. That is not what we have seen in our study. The literature that we used for this study shows that there are many different voices about what children should read and what they read. In our study we discovered an attitude towards non-fiction books; it should not be “real books”. The grown-ups attitude towards the children what they should read and what they read, influence of course the children what they choose for their reading.
Program: Bibliotekarie

The aim of this research review is to map research about how children relate to nonfiction, and how adults, represented by parents, librarians and teachers, relate to children’s nonfiction and its possible purposes, and also the similarities and differences between them, according to current research.A theory of three different ways to look at reading is applied to the material concerning adults’ views of children’s nonfiction. To show children’s views, themes are extracted from the research material, using an analysis model of four different ways to read.Studies show that most children as well as adults perceive children’s nonfiction in a traditional way as a means to gain knowledge and facts, and primarily related to school work.Nonfiction can also help children with reading difficulties to practise reading, by stimulating their interests. Many children read nonfiction because they prefer to read ”real stories” about actual people and events. Nonfiction can also help children find and strengthen their identity. Some children simply read nonfiction for fun and pleasure, in the same way others read fiction.Most librarians and teachers see nonfiction as a way for the children to gain knowledge, practise reading skills or source criticism. Some also see future benefits for the child as an individual or a member of the society.There are few research studies about children’s nonfiction, and parents’ views are also poorly represented in these studies.
Program: Bibliotekarie

Detta är en undersökning om huruvida faktaböcker för barn är jämställda eller inte. Syftet är att undersöka moderna faktaböcker för barn ur ett genusperspektiv genom att studera böckernas texter på lexikal nivå och textnivå samt genom att studera bilderna. I tre olika nyligen utgivna faktaböcker varav en handlar om kroppen, en om rymden och en om dinosaurier, har jag räknat antal ord som syftar på kvinnor och män, analyserat vilka roller de orden får med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens ideationella metafunktion samt gett en snabb inblick i hur mycket kvinnor och män syns på böckernas bilder. Genom att göra detta hoppas jag få svar på huruvida faktaböckerna framställer en jämställd bild av kvinnor och män eller inte. Resultatet visar att ord som syftar på män används betydligt oftare än ord som syftar på kvinnor och dessutom beskrivs orden som syftar på män mer utförligt än orden som syftar på kvinnor. Ord som syftar på män får oftare rollen som förstadeltagare, alltså den aktiva i satsen, medan ord som syftar på kvinnor oftare får rollen som andradeltagare, alltså den som påverkas av skeendet i satsen. Bilderna visar att verkliga män som lever eller har levt ofta syns på foton och illustrationer, medan inga verkliga kvinnor som lever eller har levt syns på bild. Faktaböckerna presenterar därmed på en ojämställd bild där män framställs som aktiva samt synliggörs på bilder medan kvinnor framställs som mindre aktiva samt osynliggörs då de inte syns på bilder i lika hög grad som männen.

This study analyzes the message of non-fiction books on climate change for children, published in Swedish 2000-2015. The purpose of the study is to investigate how the message is communicated in relation to how recent research shows that it should be done. The study also aims to analyze the similarities and differences in the book's message compared to the message in the public debate during the period. The issues that the study intends to answer is what message is being communicated, how it is done and if the message and the way to communicate has changed over the time period.   The study was conducted in the form of a text analysis where qualitative content analysis and visual text analysis have been combined. The interpretation strategy is interpreter-related. The empirical material consists of sixteen non-fiction books, devised by searching in Swedish Children's Book Institute's catalog.   The results indicate that the speech in the literature changed in a significant way during the 2000s first fifteen years, and that the changes broadly follows the changes in the contemporary Swedish climate debate. Meanwhile, clear differences are interpreted regarding what messages and symbols are highlighted in children's literature compared to the rest of society. Certain discrepancies between the speech of children's literature and research findings concerning appropriate communication strategies can also be interpreted in the analysis.
Denna studie analyserar budskapet i faktaböcker om klimatförändringarna för barn, utgivna på svenska åren 2000-2015. Syftet med studien är att undersöka hur budskapet kommuniceras i relation till hur senare års forskning visar att det bör göras. Studien syftar också till att analysera likheter och skillnader i böckernas budskap jämfört med budskapet i samhällsdebatten under tidsperioden. De frågeställningar som studien avser att besvara är vilket budskap som kommuniceras, på vilket sätt det sker samt om budskapet och sättet att kommunicera förändrats under tidsperioden. Studien har genomförts i form av en textanalys där analysmetoderna kvalitativ innehållsanalys och visuell textanalys har kombinerats. Tolkningsstrategin är uttolkarrelaterad. Det empiriska materialet består av sexton faktaböcker, framtagna genom sökning i Svenska barnboksinstitutets katalog. Resultatet tyder på att tilltalet i litteraturen förändrats på ett markant sätt under 2000-talets femton första år, och att förändringarna i stora drag följer förändringarna i den samtida svenska klimatdebatten. Samtidigt kan tydliga skillnader uttolkas gällande vilka budskap och symboler som framhävs i barnlitteraturen jämfört med samhället i övrigt. En viss diskrepans mellan tilltalet i barnlitteraturen och forskningsresultat rörande lämpliga kommunikationsstrategier kan också uttydas i analysen.

Studiens intentioner är att ta reda på hur sexualiteten har framställts i sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern med fokus på begreppen; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge och befruktning, under tidsperioden från 1970 till 2019. Vidare vilken funktion och stöd litteraturen kan fylla i förskolan då den används som ett verktyg i undervisningen. Studien använder sig av kvalitativ textanalys av sexualupplysningsböckerna och tidigare forskning för att tolka och förstå och därmed skapa kunskaper av det studerade i fokus. Studien visar på att 1970-talets böcker hade större variation av begrepp av biologiskt kön och könsumgänge än senare årtionden. 2010-talet är det årtionde som har minst begrepp, men med de böckerna går det att se en medvetenhet på hbtq-, normkritiska- och genusfrågor där exempelvis andra familjekonstellationer samt sätt att skaffa barn på belyses. Det finns väldigt lite forskning kring sexualundervisning för barn i förskolan, här har senare skolgång fått större uppmärksamhet. Och när det kommer till hur sexualupplysningsböcker används som ett didaktiskt redskap i förskolan är det brist på kunskaper. Här framträder behovet av forskning kring hur sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern används av personal i förskolan i undervisningen. Den här studien belyser även att det är brist på barnperspektivet i sexualupplysningslitteraturen då det är den vuxnes sexualitet som träder fram genomgående i böckerna.