Pour voir les autres types de publications sur ce sujet consultez le lien suivant : Digital worker.
Thèses sur le sujet « Digital worker »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Digital worker ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
1
Doran, Neslihan Iclal 1977. « Evaluation of a digital communication device for railroad worker safety ». Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2005. http://hdl.handle.net/1721.1/28909.
Texte intégralRésumé :
Thesis (S.M.)--Massachusetts Institute of Technology, Dept. of Aeronautics and Astronautics; and, (S.M.)--Massachusetts Institute of Technology, Engineering Systems Division, Technology and Policy Program, 2005.Includes bibliographical references (leaf 65).
This thesis documents the testing of a prototype of a smartphone to be used by roadway workers and dispatchers that was based in a wireless data link service. The main purpose of using a smartphone in railroad communications is to eliminate errors due to radio and pronunciation deficiencies. Previous studies analyzed the communication environment of the dispatcher in order to address questions based upon data link becoming a means for sending and receiving information in railroad operations. These studies have examined what kind of information is appropriate for each medium (voice and visual), and by what criteria a dispatcher will select which communication medium. Building on these studies, this work presents a comparison between a radio and data link mediums for a long communication of a characteristic type: assignment of a form D. This thesis reports on the on site testing of the data link system which proved to be useful and efficient in certain aspects of railroad applications. The new system was faster and more effective than the radio communication when used to convey long messages such as filling out Form Ds. The radio communication was faster than the datalink for confirmation communications that only require yes/no answers. One reason for this difference appears to be the users' unfamiliarity with the device. The time to convey short messages could also be reduced after the users become more proficient with the new system. The document also includes an analysis of the regulatory challenges that the new system would bring. A list or recommendations for the new regulations are presented at the end of the report.
by Neslihan Iclal Doran.
S.M.
2
Georgaki, Eleni. « The Changing Nature of Work and Worker in the Digital Era ». Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81018.
Texte intégralRésumé :
This thesis aims to investigate the major consequences Information and Technology have caused to Work since the relationship among these factors remains poorly understood. Artificial Intelligence (AI), enabled by Machine Learning (ML) and Big Data have entered dynamically the workplaces. The digital transformation of modern organizations is of strategic importance and inevitably shapes the future of work as we know it impacting on various dimensions, such as deskilling, emergence of new skills, new forms of organizing and strategizing, such as crowdsourcing. The research involves the use of qualitative methods: the data collection includes interviews data, as well as document analysis. The data analysis explores the research question.
3
Kahn, Alek, Yiping Jiang et Måns Nilsson. « Embracing Transformative Technology to End Worker Exploitation : How Individual Resistance to Change Management Can Explain the Limited Adoption of Worker Monitoring Tools in Multinational Organizations ». Thesis, Jönköping University, IHH, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52778.
Texte intégralRésumé :
Background: The unethical treatment of factory workers is widespread, especially in developing countries. There is no international legal body with the jurisdiction to uphold universal labor rights. Hence, the responsibility to ensure worker well-being falls upon the multinational organizations that operate the supply chain. These focal firms often use social auditing; however, recent research reveals that this approach does not incorporate workers' experiences on a consistent basis. To address these shortcomings, a new technology has enabled organizations to connect directly with factory workers, we term the technology digital reporting tools (DRT). Problem: Even though DRT potential is supported, their adoption rate amongst multinational organizations remains minimal. The benefits of these tools cannot be leveraged without firm implementation. In fact, the estimated market size for socially sustainable tools in global supply chains significantly outweighs their investment rates. This discrepancy must be explained to advance the industry. Purpose: This thesis intends to deepen the understanding of individual and group level resistance within the change management field by researching a phenomenon that combines technology and social sustainability: DRTs. By recognizing the internal subjective experiences of potential users of DRT technology, we ultimately hope to inform DRT-providers and focal firms of internal and unrealized bottlenecks that hinder the adoption of these tools. Method: The thesis employs an inductive research approach with a qualitative research design based on 8 semi-structured interviews. All respondents are potential users of the technology within focal firms. Result: Upon researching the experience of potential users, we find that their willingness to suggest DRT to upper management is the primary mechanism that impacts adoption. We partitioned willingness to suggest into two aggregate dimensions: perceived acceptance of upper management and organizational culture. We find potential users hold an internal need to pitch DRT to upper management in monetary terms. Furthermore, half of DRT utility was unknown by respondents. Lastly, we correlate the sub-theories of change management to the different factors we identified.
4
Schoeman, Fransien. « Digital tools for training frontline health workers in low and middle-income countries : A systematic review ». Master's thesis, Faculty of Health Sciences, 2019. http://hdl.handle.net/11427/30913.
Texte intégralRésumé :
The World Health Organization (WHO) has forecast a global shortage of health workers by 2030, predominantly affecting low- and middle-income countries (LMICs). This sits in tension with the United Nations’ (UN) Sustainable Development Goal 3 (healthy lives and well-being) through universal health coverage (UHC). To address this problem, the WHO encourages task shifting, recruitment, training, and deployment of health workers. In lowand middle-income countries (LMICs), frontline health workers (FLHWs) are responsible for expanding the reach of the health system and providing crucial reproductive, maternal, newborn and child health (RMNCH) services. Adequate and appropriate training is fundamental to the success of FLHWs, particularly in contexts where their scope of work may evolve or expand over time. Digital health solutions (defined as the use of digital, mobile and wireless technologies to support the achievement of health objectives) are increasingly being used to support the training of FLHWs. Strategies may rely on use of digital tools, including mobile phones, as the primary modality for training or as tools which augment traditional face-to-face instruction. Digital health has potential for FLHW training as it allows for listening, learning and teaching through interactive health content accessible even on basic mobile phones. This dissertation explored the literature on FLHWs in LMICs, digital health in LMICs, digital health used by FLHWs, and digital health used for training of FLHWs in LMICs. The journal “ready” component is a systematic review which discusses the various aspects of digital training for FLHWs in LMICs. For the purposes of the systematic review, seven electronic databases were searched for articles published in English from 2008-2018. Combinations of medical subheadings (MeSH) that were used were: “mHealth”, “health worker”, “community health worker” and “low- and middle-income country”. From a total of 2628 identified studies, abstracts were screened with four filters to identify studies about “training”, and eventually a total of 16 studies were included. The included studies were critically appraised and coded descriptively to enable a narrative synthesis of findings. Of the sixteen studies, twelve used mobile and/or smartphones for FLHW training. A wide range of digital platforms were used to provide information (and where relevant enable interaction). Duration of training programs varied from five days to six months. Training content was relevant to the various health services and practice areas the FLHWs worked in. Training focused on continuing education through in-service training of new content or in-service refresher courses. Three training pedagogies were used: 1) didactic training techniques – in four studies information was provided passively without an interactive component; 2) interactive training techniques – six studies used platforms to provide information along with an interactive component via multi-media; and, 3) blended-learning approach – six studies delivered training via didactic and interactive approaches by combining live and distance training. Consistent with the literature review, all studies reported increased knowledge and positive perceptions of digital health for FLHW training. Interactive and blended learning approaches, especially when accessed through mHealth technologies, are feasible, effective, appropriate, cost effective and scalable in LMICs. The conclusion from the literature and systematic reviews were that long-term effects (e.g. change in behaviour, improved service provision) need to be researched further.
5
Sardogan, Huseyin Emre. « NEW Lighting : First step for a Sustainable, and Digital futurein an industrial production factory ». Thesis, KTH, Ljusdesign, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280080.
Texte intégralRésumé :
This thesis project was aimed at designing an energy efficient, intelligent and humancentriclighting solution for one of the steel manufacturing units of Sardogan Industryand Trade. The proposed lighting design will be used in order to reinforce a sustainable,digital and productive work environment in this family-owned business. To set thetechnical fundamentals for the new lighting proposal, the effects of industrial lighting onproductivity, well being and energy efficiency were researched. For future comparison, aversatile site analysis was performed to assess the existing working and lightingconditions of the space. This research was supported by an investigation of smartlighting fixtures and informal interviews with managers and workers from differentworkgroups. After reviewing the data gathered through research and analysis sections,an Industrial Internet of Things(IIoT) electric lighting system, 16 new skylights openings,and an experimental lighting control strategy was proposed. In addition to the increasein overall quality of lighting, advancements in the fields of energy sustainability anddigitalization could be observed. Also with the integration of a new lighting solution, adecrease in absenteeism and accidents was expected as well as an increase inproductivity and morale.
6
GHIANI, FRANCESCA. « TEMPO DI LAVORO E TECNOLOGIE DIGITALI ». Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2022. http://hdl.handle.net/10280/123246.
Texte intégralRésumé :
Il presente lavoro di ricerca analizza le origini e la vigente disciplina dell’orario di lavoro nell’ottica della tutela della salute e sicurezza del lavoratore che opera mediante piattaforme digitali.
Sebbene l’orario di lavoro abbia conosciuto una fase di crisi nell’assolvimento delle sue funzioni già prima dell’avvento della gig-economy, quest’ultima ha reso ancor più incerta la distinzione tra tempi di lavoro e tempi di riposo, con conseguente maggior difficoltà di garantire il rispetto della durata massima della prestazione, così come definita dalla legge e dalla contrattazione collettiva.
Dall’analisi della giurisprudenza nazionale e sovranazionale è emerso, infatti, che le inedite modalità di svolgimento della prestazione, unitamente alla formale libertà assegnata ai prestatori nella scelta del luogo e del tempo dell’esecuzione della prestazione, incidano sul processo di qualificazione, impendendo l’applicazione dello statuto protettivo del lavoratore subordinato, e dunque l’applicazione della disciplina dell’orario di lavoro ai fini della tutela della salute e della sicurezza del lavoratore.
Preso atto della resistenza verso il superamento del sistema dicotomico basato sulla distinzione tra lavoro subordinato e autonomo, emersa anche nei più recenti interventi del legislatore comunitario, si riflette sulla possibilità, da un lato, di intervenire sulla nozione di orario di lavoro, per incrementare la tutela della salute degli stessi lavoratori subordinati che operano con l’utilizzo di tecnologie digitali; dall’altro lato, con riferimento ai lavoratori che non rientrano nella fattispecie della subordinazione, sulla necessità di scindere la qualificazione dei tempi ai fini di tutela della salute e della sicurezza del lavoratore, quale diritto fondamentale spettante a tutti i lavoratori, dalla qualificazione del rapporto per l’applicazione dello statuto protettivo del lavoro subordinato.This research work analyzes the origins and the current regulation of “working time” with a view to protecting the health and safety of those who works through digital platforms. Although working time have experienced a phase of crisis in the performance of its functions even before the advent of the gig-economy, the latter has made the distinction between work times and rest times even more uncertain, resulting in greater difficulty in ensuring compliance with the maximum duration of work, as defined by law and collective bargaining. From the analysis of national and international jurisprudence, it emerged, in fact, that the unprecedented methods of carrying out the service, together with the formal freedom assigned to workers in choosing the place and time of execution of the work, affect the qualification process of the employment relationship, preventing the application of the protective statute of the subordinate worker, and therefore the application of the regulation of working time for the purpose of protecting the health and safety of the worker. Taking into consideration the resistance to overcoming the dichotomous system based on the distinction between subordinate and self-employed work, which has also emerged in the most recent interventions by the European Union legislator, this research reflects on the possibility, on the one hand, of intervening on the notion of working hours, to increase the protection of the health of employees who operate with the use of digital technologies; on the other hand, with reference to workers who do not fall within the case of subordination, on the need to separate the qualification of times for the purpose of protecting the health and safety of the worker, as a fundamental right due to all workers, from the qualification of the relationship for the application of the protective statute of subordinate work.
7
Matias, Eliane Tavares Barreto. « A empregabilidade na era digital : um estudo de caso ». Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2010. http://tede2.pucsp.br/handle/handle/2174.
Texte intégralRésumé :
Made available in DSpace on 2016-04-25T20:19:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Eliane Tavares Barreto Matias.pdf: 1488751 bytes, checksum: 81a5991f5a973746038e6ca23fd62c26 (MD5)
Previous issue date: 2010-11-18The main target of this research, which has a qualitative character, is to examine whether CEFET-MG offers a technical formation in electronics in due proportion to the current labor market referring to employability and permanence in the work, especially regarding to the digital literacy level and the acquaintance with the English language. For this, a case study was conducted and data were collected in CEFET-MG, more precisely in the technical course of Electronics, and in 06 companies that are established in the metropolitan area of Belo Horizonte. This research is anchored in the theoretical assumptions about globalization and the transformations occurring in our contemporary society after the spread of new technologies (CASTELLS, 2009; LÉVY, 1996; 2000), the concept of digital literacy according to Soares (2002, 2003) and Xavier (2009) and its implication in education. We seek to verify the development of the web (SNYDER, 2009; THORNE & BLACK, 2008) and to investigate the required competence for employability and permanence in the work (ZARIFIAN, 2002; LAZZARESCHI, 2007; 2008). To accomplish the proposed goal a questionnaire with semi-structured questions was applied to students and ex-students at CEFET-MG in order to ascertain their digital literacy level and their English level. Furthermore, interviews were conducted with those students, with the Coordinator of the Electronics course, with the General Coordinator of the Professional Training and 06 representatives of the companies chosen. The purpose of the interviews was to identify the real needs of digital literacy and English, by both trainees and/or workers and by the companies. We concluded that students are dissatisfied with the teaching received, as regard to the development of their digital literacy and English learning, required for the working world. It seems urgent that CEFET-MG should promote some adjustments in the curriculum in order to continue offering a free high-quality education, as it intends to. Similarly, it seems possible to infer that all institutions that purpose to prepare students for the labor market should also keep their curriculum updated to be able to provide their students with subsides, thus assuring them more and better opportunities
O objetivo desta pesquisa, de caráter qualitativo, está em averiguar se o CEFET-MG oferece uma formação técnica em eletrônica consoante com a empregabilidade e a permanência no mercado de trabalho atual, em especial no que se refere ao nível de letramento digital e ao conhecimento de língua Inglesa. Para tanto, foi realizado um estudo de caso e os dados foram coletados no CEFET-MG, mais precisamente no curso técnico em Eletrônica, e em 06 empresas da região metropolitana de Belo Horizonte. A pesquisa ancora-se nos pressupostos teóricos acerca da globalização e das transformações que vêm ocorrendo na sociedade contemporânea a partir da difusão das novas tecnologias (CASTELLS, 2009; LÉVY, 1996; 2000), do conceito de letramento digital segundo Soares (2002, 2003) e Xavier (2009) e seus desdobramentos na educação. Buscamos verificar o desenvolvimento da web (SNYDER, 2009; THORNE & BLACK, 2008) e levantar as competências necessárias para a empregabilidade e permanência no trabalho (ZARIFIAN, 2002; LAZZARESCHI, 2007; 2008). Para atender o objetivo proposto foi aplicado um questionário com perguntas semiestruturadas aos alunos e ex-alunos do CEFET-MG com o propósito de verificar seus níveis de letramento digital e de Inglês. Além disso, foram feitas entrevistas com esses alunos, com o Coordenador do Curso de Eletrônica, o Coordenador Geral de Estágios e 06 representantes das empresas escolhidas. As entrevistas tiveram o propósito de identificar a real necessidade do letramento digital e do Inglês, tanto por parte dos estagiários e/ou trabalhadores, quanto por parte das empresas. Concluímos que os alunos encontram-se insatisfeitos com o ensino recebido, no que se refere ao desenvolvimento de seu nível letramento digital e à aprendizagem de Inglês, necessários ao mundo do trabalho. Parece premente que o CEFET-MG promova um ajuste curricular para continuar oferecendo um ensino gratuito e de excelência, como tanto preza a instituição. No mesmo sentido, parece possível inferir que as demais instituições que se propõem a preparar os estudantes para o mercado de trabalho também precisam trazer seus currículos sempre atualizados no sentido de fornecer tais subsídios aos estudantes, garantindo-lhes, assim, mais e melhores oportunidades
8
Massimino, Brett J. « Operational Factors Affecting the Confidentiality of Proprietary Digital Assets ». The Ohio State University, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1405683732.
Texte intégral
9
Kvarnåsen, Josefine. « Hi, I am the new digital co-worker : A qualitative study on employees within the public sector’s expectations and experiences of implementing AI chatbots ». Thesis, Högskolan Väst, Avd för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16876.
Texte intégralRésumé :
Chatbots are becoming increasingly common within both private and public sectors as they are implemented for organizations to provide service at any time. Within related research on the topic, the focus lies on the private sector and chatbot users, while the research on how chatbot implementation may affect the employees within the public sector is lacking. The focus of this thesis is therefore to provide more information about chatbot implementation within the public sector. More specifically, to understand how the employees expect and experience that the implementation of chatbots can affect them in their work and ways to communicate information. In this study, eight semi-structured interviews with a duration of one hour each were conducted, where the interviewees were employees in municipalities and universities who are working with chatbot implementation. The results show that the interviewees expect that there will be a decreased workload and increased time to work on more complex tasks. However, the time that is liberated because of the chatbot needs to be reinvested into its upkeep, and the interviewees experience that new tasks are added to fill that time, indicating that their expectations are unfulfilled. The results also show that the interviewees expect the chatbot to increase their availability and that it will be a new, less formal way to communicate information. It is experienced that people can contact them any time through the chatbot. They experience that the chatbot uses a simple language to communicate information and that it presents information like it would be presented by a human.
10
Bergström, Angelica, et Eva Sjögreen. « ”Man kan ju inte förenkla ett sammanhang” : En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter av viktiga aspekter i känsliga samtal med barn ». Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41109.
Texte intégralRésumé :
I denna uppsats undersöks viktiga aspekter i känsliga samtal med barn och hur socialarbetare kan skapa förutsättningar för ett fungerande samtal. Uppsatsen är en del av en pilotstudie vars övergripande syfte är att framställa digitala lösningar för socionomstudenter att öva på inför känsliga samtal med barn. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och utifrån dess syfte och frågeställningar har vi använt oss av grundad teori som metodval. Den grundade genomförda analysen resulterade i kategorierna 1) känslomässig hantering för ett professionellt bemötande, 2) flexibilitet och följsamhet, 3) samtalsmetoder och 4) sammanhangsmarkering. De slutsatser som dragits är att den som håller i samtalet behöver besitta förmågor som att kunna lyssna aktivt, härbärgera andras känslor och vara flexibel. Att vara flexibel innebär att vara följsam gentemot barnet såväl som att vara flexibel gällande samtalsmetoder och anpassa detta efter varje enskilt barn. Därutöver dras slutsatsen att en sammanhangsmarkering är viktigt för barnet att få före, under och efter samtalen. En sammanhangsmarkering är även viktig för att kunna bemästra att hålla i känsliga samtal med barn, vilket vi menar på att digitala lösningar för att öva på samtal kan vara ett bra verktyg för blivande socialarbetare som kommer att jobba med barn.This paper aims to examine important aspects in sensitive conversations with children and how social workers can manage to create prerequisites to make the conversations work out in a functional way. The paper is a part of a pilot study which aims to create digital solutions for social work students to practice sensitive conversations with children in a digital environment. Our study is based on qualitative interviews and the methodology used for analysis is constructivist grounded theory. The analysis has resulted in the core categories 1) emotional management to achieve a professional approach, 2) flexibility and adaptability, 3) conversational methods and 4) context markers. The result shows that the professional who is leading the conversation needs to be able to practice active listening, to harbor other peoples (the children) feelings and to be flexible. To be flexible means to be able to adopt the approach to every individual child, but also to be adjustable towards what conversational methods to be used, so that every individual’s need can be met. In conclusion, it is important in the treatment of a child to mark out the context of the conversation and situation for the child before, during and after the conversation. To mark out the context of the conversation is also important for the social worker to be able to master the conversation. Using digital solutions in order to practice on sensitive conversations can be an effective tool to build up context markers for the social worker and therefore get more comfortable to lead difficult conversations.
11
Aggio, Amanda Bastos Mareschi. « O espectador digital como trabalhador do olhar capitalizado nos ambientes midiáticos da Internet ». Pontifícia Universidade Católica de São Paulo, 2014. https://tede2.pucsp.br/handle/handle/4626.
Texte intégralRésumé :
Made available in DSpace on 2016-04-26T18:14:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Amanda Bastos Mareschi Aggio.pdf: 1378221 bytes, checksum: ec8addc054040f22f31905d710f42d58 (MD5)
Previous issue date: 2014-06-10This thesis aims to study the media devices in the Internet, where biopolitcs tools put the digital spectator as part of a system which capitalize on his views. The hypothesis proposed here suggests that games of power maintain the modus operandi of the representation media in the Web and encourage the digital spectator to be a viewing worker by remunerating him as long as there is proof of his existence. Expecting to understand what maintains the spectator in this function of viewing worker, this research used case studies to exemplify these games of power that eventually falls on him. Some questions emerged when studying how some entertainment tools work: how the interactivity offered by new digital technologies have resulted in overcoming the stigma of passivity of the traditional spectator? In order to avoid the dogmatic discourse on the supposed passivity of the spectator, it was necessary to devote a chapter of research to understand the system of thought that maintains the opposition between passivity and activity. From the book The emancipated spectator, Jacques Rancière, it was identified in contemporary media devices the perpetuation of the supposedly extinct traditional critical thinking, but in its inverted form. The theoretical conversation between Rancière and Didi-Huberman revealed points of agreement between their theories, such as the need to go beyond the understanding of image and viewer by understanding the operation of the machine. This demand for clarifying how to operate devices was met through the study of Foucault's biopolitics, which led to concepts that offered the ultimate coherence: a) the subjection (Foucault) to others allowing the viewer to the construction of his identity; b) viewing as work (BUCCI) as the capital shifted to the competent body of homo economics
O objetivo principal desta pesquisa é investigar dispositivos midiáticos na Internet onde mecanismos biopolíticos posicionam o espectador digital como parte de um sistema que capitaliza o seu olhar, depositando a partir dele certo valor monetário no material visto. Para responder ao problema, a hipótese elaborada sugere que esse jogo de forças que sustenta o modus operandi de algumas mídias de representação na Web convoca o espectador digital a ser trabalhador do olhar e o remunera com a comprovação da sua existência. A fim de compreender o que leva o espectador a manter-se nessa posição de trabalhador do olhar diante dos dispositivos de quantificação de visualizações (views) disponíveis em algumas mídias, a pesquisa partiu do estudo de casos que exemplificam esse jogo de forças o qual recai eventualmente sobre ele. A apresentação de como funcionam algumas ferramentas digitais de entretenimento levantou questões como: a interatividade proporcionada pelas novas tecnologias digitais resultou na superação do estigma de passividade do espectador tradicional? Com o intuito de evitar o discurso dogmático sobre a suposta passividade do espectador, foi necessário dedicar um capítulo de pesquisa à compreensão do sistema de pensamento que sustenta o embate entre passividade e atividade. A partir do livro O espectador emancipado, de Jacques Rancière, identificou-se a persistência do pretensamente superado pensamento crítico tradicional - em sua forma invertida - nos dispositivos midiáticos contemporâneos. A conversa teórica entre Rancière e Didi-Huberman revelou pontos de conformidade entre suas teorias, como a necessidade de ir além do entendimento da imagem e do espectador e de compreender o funcionamento da máquina. Essa demanda pelo esclarecimento da forma de operar dos dispositivos foi satisfeita pelo estudo da biopolítica foucaultiana, levando esta pesquisa ao encontro dos conceitos que lhe ofereceram a coerência necessária para finalizá-la: a) a sujeição (FOUCAULT) como aquilo que permite ao espectador a construção de sua identidade, e b) o olhar como trabalho (BUCCI) enquanto o capital deslocado para o corpo competente do homo oeconomicus
12
Holts, Kaire. « Management of the self in virtual work : self-organisation and control among professional online poker players ». Thesis, University of Hertfordshire, 2018. http://hdl.handle.net/2299/20194.
Texte intégralRésumé :
This study is set in the broad context of the changing world of work that is characterised by the dissolution of full-time stable employment and the emergence of precarious, insecure forms of work (see e.g. Gorz, 1999, Hardt and Negri, 2005, Huws, 2016, Lorey, 2015, Ross, 2003, Ross, 2009, Smith, 2001, Standing, 2011). As a response to these labour market uncertainties a growing number of individuals are managing multiple areas of the self as part of their work or occupation. This trend has been termed 'the new worker-subjectivity' or 'the entrepreneurial self' that is formed through practices of self-management (Bührmann, 2005, Lorey, 2009). Despite increasing awareness of the emergence of the entrepreneurial worker-subjectivity, research into practices of self-management has only focused on occupational groups in formal work. Knowledge about the trend in the context of virtual workers who operate outside of conventional working relations and have no publicly recognised work identity is largely missing. In order to address this gap, this study explores how entrepreneurial worker-subjectivities manifest in professional online poker players as an emerging online occupation. It investigates how these workers manage themselves in the absence of formal organisational control and socially recognised occupational norms, and asks what are the effects of this self-management on the quality of their working lives? The study is based on 39 in-depth interviews with people involved in online poker or other similar activities such as online gaming or trading. The interviews were conducted either face-to-face in Estonia, Bulgaria, Romania and UK or over Skype between December 2012 and May 2014. The study develops an analytical framework for researching entrepreneurial worker-subjectivities in the context of an emerging occupation and a three-stage-model of the trajectory that provides a basis for exploring the career paths of professional online poker players. Using these framework, the study finds that professional online poker players manage various areas of the self by following informal occupational rules and that their sense of professionalism is largely derived from various practices of self-management that help them distinguish from recreational players. The study also discovers conflicting relations of autonomy and control among the workers and a range of negative effects that self-management practices have on professional online poker players. It concludes that professional online poker is not a sustainable long-term career option. These findings contribute to a better understanding of virtual work, the emergence of online poker playing as a form of work and the development of the entrepreneurial worker-subjectivity.
13
Hertin, Emma, et Kristine Lindberg. « Införande av digitala medarbetare för att hjälpa eller ersätta mänskliga kollegor : En fallstudie av fyra svenska organisationers införande av robotiserad processautomation och artificiell intelligens ». Thesis, Linköpings universitet, Industriell ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157648.
Texte intégralRésumé :
Automation could help organizations make work processes more efficient. The automatization could be seen as a digital co-worker and it is done by robotic process automatization (RPA) or artificial intelligence (AI). There is an ongoing debate about the effect of implementation of automatization. Should the effect be seen as a threat or a possibility for organizations and employees? This study examines how organizations are working or should work with automatization and what automatization requires from the organization. Moreover, this study explores automatization in organizations by studying academic books and articles about digitalization and change management. Articles and books are researched in three focus areas. The focus areas are: Goalsetting and effects, Attitude and Communication. In the empirical observation this study presents the findings from four Swedish organizations from different industries based on the focus areas. This study concludes that the work with automatization varies between the researched organizations. All four organizations were in the beginning of setting up automatization and had a vision to automate more processes. It is essential to start automatizing a small process instead of a large process or many at the same time. Also, it is necessary to map out work processes before automatization can be considered, since automatization requires distinct explanation of a process. Automatization should be managed by a business department and not from an IT-department. However, good collaboration between the two departments is vital. Furthermore, the effects, now and further on, of automatization should be communicated to the employees by their manager. Employees should be involved as change agents to help communicate the considered change to their colleagues. No resistance to change was found in any of the four organizations, instead scepticism was found more relevant in changes caused by automatization.
14
Johansson, Åsa, et Ahmed Kheniab. « Kontoret bra, men hemma bäst ? -En kvalitativ studie om distansarbetets inverkan på socialsekreterares arbetssituation ». Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89969.
Texte intégralRésumé :
As a consequence of the Covid-19 global pandemic, many occupational groups have been forced to readjust to teleworking. This has resulted in meetings held through different digital platforms, such as smartphones and video-meetings, instead of seeing each other physically face-to-face. This study aims to investigate social workers' experience of performing social work from home based on the aspects of relationship and communication. Central questions that are covered is how collegial- and client relationships are affected when digital means of communication becomes the leading way to communicate. Previous research that is referred to in this study illustrates aspects such as how relationships are affected when communication is done through digital means, what social workers' work situation looks like and the importance of relationships at work for social workers. The theories that are used in this study is symbolic interactionism, communication theory and control-demand-support. The study is based on the qualitative research method semi-structured interviews, containing six participants. The results of this study shows that performing work from home has both positive and negative aspects. Teleworking social workers have a need for social interaction and support from colleagues. Also, physical encounters are perceived as important when it comes to the assessment of clients, but the more established the relationship is, the less of a need for physical encounters. Having client contact from home can generate a negative feeling that clients comes to close, while for others an emotional distance is created through the calming effect of the home environment.På grund av omständigheterna med covid-19 har organiseringen av arbetet kommit till att ställas om till distansarbete för flera yrkesgrupper ute i samhället. Detta har bland annat inneburit möten via digitala medier, som till exempel mobiltelefon och videomöten istället för att mötas fysiskt. Denna studie undersöker socialsekreterares upplevelse av att utföra socialt arbete på distans utifrån aspekter relation och kommunikation. Centrala frågor som behandlas i är hur kollegiala relationer och klientrelationer påverkas när digitala kommunikationsmedel blir det ledande sättet att kommunicera på. Den tidigare forskning som hänvisas till i denna studie belyser aspekter av bland annat relationsskapande när kommunikationen sker digitalt, hur socialarbetares arbetssituation ser ut och vad vikten av relationer på arbetet innebär för socialarbetare. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är symbolisk interaktionism, kommunikationsteori och krav-kontroll-socialt stöd. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Socialsekreterare som arbetar på distans har ett behov av fysisk social samvaro och stöd från kollegor, att fysiska träffar upplevs som viktiga vid bedömningar av klienter, men ju mer etablerad relation desto mindre behov av fysiska träffar har man. Det visade sig även att utförandet av klientrelaterat socialt arbete hemifrån kunde ge en negativ känsla av att klienter kommer för nära, medan för andra skapades en emotionell distans genom hemmiljöns lugnande inverkan.
15
Nilsson, Sandin Per, et Ida Söderström. « Det digitala som landgång : En fallstudie om digital onboarding ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183549.
Texte intégralRésumé :
The purpose of the study was to investigate the conditions of new employees during a digital onboarding process and the effects the digital format have on the results of the onboarding process. We performed a qualitative case study with semi-structured interviews. The study was conducted in an IT department in the public sector that worked consciously with a formal onboarding structure and whose work was mainly carried out remotely during COVID-19. We found that the organization succeeds well in communicating resources and information about the organization digitally and that the biggest challenges lay in communicating organizational culture, social connections and informal knowledge in distributed work. When new employees find it difficult to create interpersonal connectivity, they lose informal knowledge and social support that had been available for on-site work, which also leads to difficulties in understanding the organizational culture. Based on our results, we recommend increased work with social meeting points to enable interpersonal connectivity and informal information exchange, compilation of common systems, programs and abbreviations for new employees to more quickly understand the organization's language, increased work with pre-onboarding to use the important first time to strengthen employee experience and more opportunities for concrete practice together with, for example, a mentor or colleagues to more quickly acquire knowledge and get a clearer picture of what is expected in the new work role and informal knowledge in distributed work.
16
Berggren, Konrad, et Ebba Lindkvist. « Digitala verktyg och digital kompetens inom de naturorienterande ämnena : Vilka digitala verktyg används och vilken digital kompetens bör lärare inom naturorienterad ämnesundervisning ha för att använda dessa ? » Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43830.
Texte intégralRésumé :
Det finns en ständigt pågående digital utveckling i Sverige och världen vilket medför ett krav på skolor och lärare att anpassa undervisningen och implementera digitala verktyg. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka digitala verktyg grundskollärare använder sig av i sin naturorienterande ämnesundervisning och vilken digital kompetens de bör ha för att kunna använda dessa. Litteraturstudien baseras på åtta olika artiklar som kommer från olika delar av världen och behandlar olika sorts urval. Det de har gemensamt är att de på något sätt undersökt det digitala genomförandet och kompetens som lärare inom naturorienterad ämnesundervisning har. Studiernas resultat visade att de digitala verktyg som används är både fysiska, såsom interaktiva whiteboardtavlor, datorer, iPads och digitala mikroskop, men även mjukvaror som anteckningsböcker och e-böcker. Resultatet visade även att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning behöver en god digital kompetens och kunskap om hur de använder digitala verktyg där Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) kan vara ett bra ramverk. Slutsatsen är att lärare överlag behöver mer digital kompetens om hur de ska kunna implementera det digitala i sin undervisning på ett givande sätt. Vi kommer ej fram till ett svar på vad för mer specifik digital kompetens lärarna behöver. Dock visar artiklarna att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning som kan hantera det digitala på ett bra sätt och har rätt resurser skapar en bättre miljö för lärande och ett större engagemang hos eleverna.
17
Ekström, Sameh, et Alexander Bringsén. « Den digitala verktygslådan : En kvalitativ studie om digital redskapsanvändning i naturvetenskaplig undervisning ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40100.
Texte intégralRésumé :
Digitala redskap har blivit allt mer framstående i undervisningsmetoder i skolan och större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på digitala redskaps egenskaper och möjligheterna som de kan erbjuda i undervisning. Mer preciserat vill vi svara på forskningsfrågan: På vilka sätt arbetar lärare och elever med digitala redskap i naturvetenskaplig undervisning i grundskolan? För att ta reda på detta har vi observerat lärarens användning av olika digitala redskap i undervisning, samt har vi intervjuat lärare och elever för att ge en bredare inblick i deras åsikter. Vårt resultat visar att digitala redskap förser elever med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att elever kan göra lärandet mer personligt. En inkluderande klassmiljö kan även skapas med hjälp av olika digitala redskap. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Vidare forskning hade därför varit lämpligt att beröra vilka kompetenser som krävs (och inom vilka redskap) av läraren för att främja elevernas utveckling och gynna måluppfyllelsen. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser. Samtidigt kan digitala redskap erbjuda olika uttryckssätt, så att eleverna bli inkluderade och kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.
18
Hjelm, Johannes. « Läsförståelse på digital skärm : En studie av elevers förståelse av digitala texter ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23141.
Texte intégralRésumé :
I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan. Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning. Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.
19
Monason, Knut, et Elvira Sandin. « Digitala nomader : Hur utvecklingen inom digital kommunikation påverkar gränserna för entreprenörer ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121130.
Texte intégralRésumé :
Working from a distance rather than at the office is getting easier with the rise of current digital technologies, making digital nomadism an alternative to local entrepreneurship. This study investigates 5 digital nomads in their current carrier as geographically unbound entrepreneurs with a qualitative interview method and analyses how they are using digital communications to their advantages, what downsides they might experience and the upsides of working this way which resulted in a framework. This study shows a lifestyle that opens up for an efficient workstyle with a potentially high life quality through use of outsourcing, digital communications and geographical freedom. The study also shows a paradox of using the internet to be free from traditional bounds by relying the business model on it and can be the only thing that binds the digital nomad.
20
Berg, Fredrik. « Digitala läromedel i svenskundervisningen : En studie av svensklärares attityder till digital undervisningspraktik ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155574.
Texte intégralRésumé :
The purpose of this study is to investigate upper secondary school teachers’ perception of publisher produced digital tools within the frame of each teachers’ subject teaching in Swedish. The study questions following the issues: (1) what attitude do teachers have towards publisher produced digital tools within the field of their subject Swedish? (2) Which, if any, expectations from the principal/ school administration do the teachers have of using the publisher produced digital tool in their education? And (3) how is the publisher produced digital tool applied in the education? To answer these questions, semi-structured interviews were conducted with six upper secondary school teachers who, among other subjects, teach Swedish. This study relies on a phenomenographic method and the phenomenon is the publisher produced digital tool. The result shows that the six interviewed teachers use publisher produced digital tools between 10 and 20 percent of their lesson time in subject of Swedish. That low utilization can partially be explained by the teachers’ long tradition of constructing their own teaching materials. Another explanation could be that publisher produced digital tools are relatively new and that the teachers feel uncomfortable using them. The expectations from the principal/school administration about the teachers’ usage of these digital tools in their teaching is relatively low. Whether the usage of publisher produced digital tools is going to increase or not in the future is unknown – it is up to the teachers of Swedish to determine.
21
Sjöberg, Anders. « Digital kompetens inom So-ämnena i årskurs F–3 : Lärares syn på digital kompetens och användningen av digitala verktyg i undervisningen ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30045.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar begreppet digital kompetens och hur de använder digitala verktyg i undervisningen i So-ämnena i årskurs 1–3. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkät och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med yrkesverksamma lärare. Resultatet från undersökningarna visar att lärare har skilda uppfattningar om vad digital kompetens innebär, såväl för dem själva som för eleverna. En stor del av de tillfrågade lärarna anser sig själva ha den digitala kompetens som krävs för att utföra sitt arbete, men den kvalitativa undersökningen visar att det fortfarande finns en osäkerhet hos många lärare när det gäller arbete men digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar också att det finns brister när det kommer till adekvat fortbildning inom området digital kompetens för lärarna. De lärare som deltog i den kvalitativa undersökningen uttryckte att användning av digitala verktyg i undervisningen såväl som undervisning om digital kompetens och källkritik sker mycket utifrån den enskilde lärarens egna intresse och engagemang för frågorna. Någon vägledning, särskilda riktlinjer eller information kring läroplanens reviderade delar har inte funnits i något fall.Pedagogik
22
de, Leeuw Esmeralda. « Digitala verktyg i engelskundervisning : en kvantitativ studie om lärares användning av digital teknik ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14240.
Texte intégralRésumé :
Dagens samhälle har utvecklats snabbt och människor lever ett digitalt liv med iPads, spel och filmer som konstanta influenser. Eftersom det digitala samhället har utvecklats snabbt har digitaliseringen påverkat pedagoger och elever. Tidigare studier har visat att lärare kan ha svårigheter med att integrera digitala verktyg i undervisningen. Forskning visar att lärare kan ha en stor kunskap om teknik i det privata livet men de kan inte använda teknikkunskaperna på ett pedagogiskt sätt. Ytterligare en aspekt som påverkar lärares kunskaper och intresse för teknik, nämligen lärarnas ålder. Tidigare forskning tyder på att yngre lärare uppvisar en starkare självbild kopplat till digitala verktyg jämfört med äldre pedagoger. Syftet med uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning lärare bedriver sin engelskundervisning med hjälp av digital teknik samt vilka digitala verktyg lärarna använder. Studien avser även att undersöka behov av fortbildning och om examensår har en betydelse för lärares användning av digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvantitativ studie genomförts. Undersökningen utfördes med en enkät på internet, en så kallad webbenkät. Enkäten skickades ut till en engelsklärargrupp på Facebook. Mail skickades även ut till rektorer som sedan vidarebefordrade enkäten till sina engelsklärare. Totalt medverkade 50 lärare i undersökningen. Resultatet visade att lärare i stor utsträckning använder sig av digitala verktyg i engelskundervisningen. Det visade sig att lärare som tagit examen mellan år 2000–2017 hade en starkare självbild gällande digitala verktyg. Två av femtio lärare sade att de inte arbetade med digitala verktyg under engelskundervisningen. Det var en stor majoritet av lärare som uppgav att de ville få fortbildning gällande digitala verktyg. Lärarna som besvarade enkäten skrev även ner olika appar de använde sig av i engelskundervisningen och FunEnglish var den app som användes av flest lärare.
23
von, Thun Ing, et Emma Vestman. « Förskollärares digitala kompetensutveckling : En studie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter av digital kompetensutveckling ». Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37748.
Texte intégralRésumé :
Studiens syfte är att öka kunskapen om förskollärares digitala kompetensutveckling. I bakgrunden beskrivs vikten och behovet av förskollärares digitala kompetensutveckling och vad adekvat digital kompetens innebär för förskollärare. Därefter presenteras ett antal tidigare studier om faktorer som påverkar förskollärare/lärares kompetensutveckling i olika länder, inklusive Sverige. Bakgrunden och tidigare forskning visar att det finns en brist på kvalitativa forskningsstudier om förskollärares digitala kompetensutveckling i Sverige, trots att det finns ett stort behov av att utveckla förskollärares digitala kompetens här och nu. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskollärare om deras förhållningssätt och erfarenheter av digital kompetensutveckling. Innehållsanalys har använts under bearbetnings- och analysprocessen. Sedan har studiens resultat analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet av vår studie visar att förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av digital kompetensutveckling varierar. Förskollärarna skiljer sig åt i sin autonomi i relation till digital kompetensutveckling. Olika utvecklingsmodell framkom i alla de erfarenheter av digital kompetensutveckling som de åtta förskollärarna beskrev. Ett viktigt resultat visar att det kollegiala lärandet spelar en viktig roll för förskollärarnas digitala kompetensutveckling. Dessutom finns det möjligheter och utmaningar i de digitala kompetensutvecklingsprocesserna. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier för att hantera dem. Resultatet visar även att det är viktigt att rektorer och förskollärare strävar efter att skapa dialog för att utveckla en gemensam förståelse om digital kompetensutveckling.
24
Hultin, Camilla, et Zoja Nilsson. « Förutsättningar för digital kompetens i förskolan : pedagogers beskrivning av sitt arbete med digitala verktyg ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24065.
Texte intégralRésumé :
I dagens samhälle räcker det inte att säga att barn ska ha digitala verktyg i sin närhet för att det ska kallas digital kompetens (Nilsen 2018, Hernwall 2016). Däremot har barn idag ett mer avslappnat förhållande till teknologin än pedagoger vilket kan leda till stora utmaningar för pedagogerna i förskolan (Bruce & Riddersporre 2019, ss. 43–44). Hernwall (2016) menar att pedagoger behöver ha en hög digital kompetens för att kunna utmana och utveckla barnens användande av digitala verktyg. Vi vill undersöka hur pedagoger beskriver sitt arbete och sina möjligheter gällande användning av digitala verktyg i förskolan. Vi har valt att skicka ut en enkät till ca 60 förskollärare, barnskötare och förskoleassistenter i en västsvensk stad. Enkätmetodens styrka ligger dels i att man kan nå ut till relativt många människor på en kort tid dels i att det är bekvämare för respondenter att svara på känsliga frågor (Björkdahl Ordell 2007a, s. 85) I vår undersökning uttrycker pedagoger att de har tillgång till digitala verktyg samt att de använder dessa i förskolans verksamhet, men respondenterna uttrycker en osäkerhet kring hur de på ett pedagogiskt sätt ska använda de digitala verktygen. Resultatet visar också att de flesta respondenter använde digitala verktyg som ett hjälpmedel för att nå kunskap inom andra ämnen, endast ett fåtal beskrev hur de arbetade med ett lärande inom digitala verktyg. Trots osäkerheten de uttrycker väljer flertalet av respondenterna att skatta sig på en 4: a av 5 när vi frågar om deras egen kompetens samtidigt som de anser sig behöva mer kompetensutveckling inom arbetet med digitala verktyg.
25
Norström, Nannie. « Bildlärares upplevelser av digital bildundervisning i åk 1–6. : Möjligheter och begränsningar i bildundervisning med digitala medier, tekniker och verktyg ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29603.
Texte intégralRésumé :
Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur bildlärare tolkar sitt uppdrag att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker i bildämnet och vad dessa digitala delar kan innebära för bildundervisningen samt kunskapsutvecklingen hos elever i åk 1–6. Detta görs genom fyra kvalitativa intervjuer. Hela studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt det designteoretiska perspektivet för att få en helhetssyn av lärarnas upplevelser av sin digitala bildundervisning. Resultatet av de fyra intervjuerna visar att lärarnas upplevelser skiljer sig samt att det finns vissa gemensamma synsätt. Dessa grundar sig i att lärarna upplever att de förutsättningar som lärare har till sitt förfogande inte är tillräckliga för att upptäcka och ta till vara på de möjligheter som digital bildundervisning kan innebära. Enligt lärarna i denna studie så brister det i rektorernas ansvar att se till att dessa förutsättningar finns. Vilket resulterar i att nästintill alla av de intervjuade lärarna inte heller upplever att de kan och förmår att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker.
26
Kvarnström, Charlotte. « Digitalt kompetent ? : En studie kring hur bildlärare resonerar kring, och arbetar med, elevers digitala kompetens i bildklassrummet, samt hur elever kan definiera och gestalta digital kompetens ». Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6476.
Texte intégralRésumé :
Vi lever i ett allt mer digitaliserat samhälle, och digitala verktyg är en naturlig del av människors vardag. Skolverket har inför hösten 2018 ändrat i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen för att ge elever en större digital kompetens att kunna hantera den nya digitaliseringen. Med anledning av detta har jag velat ta reda på hur bildlärare idag resonerar kring och arbetar med elevernas digitala kompetens. Jag har även velat undersöka elevernas syn på digital kompetens. Frågeställningarna studien sökt svar på är: Hur resonerar fyra olika bildlärare om, och hur arbetar de med, gymnasieelevers digitala kompetens i ämnet bild? Hur kan en grupp gymnasieelever definiera och gestalta digital kompetens? För att få svar på dessa frågeställningar har intervjuer genomförts med fyra olika bildlärare på fyra olika skolor i Stockholmsområdet, och för att fånga elevernas perspektiv har mina egna elever på gymnasiet fått vara med och undersöka genom scenisk gestaltning vad de anser att digital kompetens är för dem och hur de definierar det. De teorier studien lutar sig på innefattar sociokulturell teori och design för lärande. Jag har också inspirerats av Pierre Bourdieus kapitalsteori. Studien visade att lärarna arbetar på olika sätt med elevernas digitala kompetens. De har själva olika grad av kunskaper inom det digitala, och alla lärarna i studien ville gärna kompetensutveckla sig på området. Elevernas kunskaper på området varierade också, men det framgick ett mönster som visade att elever idag är mindre kunniga gällande datorer än tidigare, vilket kunde bero på att de nu alltmer arbetar på telefoner och surfplattor. Det framkom också att det fanns ett visst mått av motstånd till att arbeta digitalt på bildlektionerna, både från lärarhåll och från elevhåll, och att förväntningarna från eleverna ofta låg på att få arbeta analogt med händerna. Vidare visade studien att det informella lärandet är ett tydligt inslag hos både eleverna och lärarna som själva hittar kunskaper via olika kanaler på internet. Elevernas undersökande genom scenisk gestaltning resulterade i ett gestaltat manifest där de proklamerar att digital kompetens är viktigt för dem. Detta framfördes som ett performance under Konstfacks vårutställning den 17 maj 2018.
27
Ruch, Carolina. « Elevers motivation till digitalt lärande i moderna språk : Genom digital undervisning och läromedel i spanska ». Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38041.
Texte intégralRésumé :
The purpose of this study is to investigate how motivation is affected in modernlanguage learners, whether digital tools/books have any effect on the students'motivation when learning Spanish. The study was conducted using two quantitativemethods that were carried out in several schools in the Ludvika area during the spring term ´20 and ´21.The study analyses closed questionnaires with 150 students and structuredobservations undertaken in three different groups from 8th grade. The followingquestions are asked: (1) How do students perceive the influence of digital tools andlearning materials on their motivation to learn Spanish? (2) Are there differences intheir motivation when using digital teaching materials/tools compared to traditionalteaching with books? (3) What digital factors influence their motivation to workwith the Spanish language?The study shows that the most significant contributing factor to whether students aremotivated or not by their Spanish studies is how they perceive their connection withtheir teacher and the variety of teaching of the language. The motivation is notactually affected on whether they have access to digital tools/material or not.Furthermore, most learners feel unmotivated when they need to be self-sufficient orwhen they don't have the teacher’s assistance.
28
Moran, Renee Rice, LaShay Jennings, Huili Hong et Karin J. Keith. « Literacy Learning in the Digital Age : Practical Methods for Incorporating Digital Book Clubs ». Digital Commons @ East Tennessee State University, 2016. https://dc.etsu.edu/etsu-works/990.
Texte intégral
29
Wågdalen, Liselott. « Digital värdegrund på fritidshemmet : En utforskande essä om riskmedvetenhet kring digitala plattformar ». Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43776.
Texte intégralRésumé :
This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users.Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.
30
Oyegun, Caleb. « Supporting social workers transition to remote work : A design concept for tackling communication challanges on social workers digital practices ». Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44965.
Texte intégralRésumé :
The main theme of this thesis is the impact of the sudden transition on service delivery caused by the COVID 19 pandemic on social workers and career practitioners in related fields. Like most professional careers that the sudden takeover of the virus has obstructed, the field of social work has been one ofthe professions that the global pandemic has negatively impacted because of its heavy reliance on face-to-face interactions. By employing research methods, challenges faced while working remotely by the social workers were identified, and a main design concepts was proposed in supporting the work of the social workers.
31
Paulus, Trena. « Qualitative Research With Digital Tools ». Digital Commons @ East Tennessee State University, 2020. https://dc.etsu.edu/etsu-works/7855.
Texte intégralRésumé :
The nature of qualitative research design for second language learning has changed considerably with recent technological developments. This workshop introduces participants to how digital tools can be harnessed to create innovative workflows to support the entire research process. This includes becoming networked scholars through a variety of social media platforms; engaging in a paperless literature review process; generating data from online sources and mobile apps; transcribing with artificial intelligence applications; adopting appropriate data analysis software; and representing findings in ways that will reach the intended audience. Not only will participants gain a comprehensive introduction to the most recent digital tool developments as they apply to qualitative research, but, through detailed demonstrations, they will also learn how to analyze the affordances and constraints of such tools as well as the ethical implications of their use. Course materials will be drawn from the instructor’s forthcoming book, Doing Qualitative Research with Digital Tools(Sage, 2020). Topics to be covered will include (with tool examples): Networking through academic social media platforms (Google Scholar profiles, ORCID and ResearchGate) Developing a paperless literature review process using cloud storage (Dropbox), citation management software (Mendeley), annotating apps (GoodReader), and QDAS tools (ATLAS.ti 8) Collecting data through mobile apps (Evernote), social media sites (Twitter), and GeoDocs (Google Earth) Transcribing in ways that synchronize the media file with the text (Youtube), harness the capabilities of artificial intelligence (Otter.ai) and enable “hands-free” transcription (Google Voice) Selecting an appropriate qualitative data analysis software package (e.g. ATLAS.ti) Writing and representing findings in innovative ways (Authorea, Google Docs)
The purpose of the workshop is to provide participants with a comprehensive demonstration (rather than a step-by-step tutorial), of how digital tools can support efficient and effective methodological workflows. Laptops will be useful for exploring some of the software applications and online resources, but are not required.
32
Robertson, Laura, et Chantal Jurek. « Digital Interactive Notebooks in Science ». Digital Commons @ East Tennessee State University, 2018. https://dc.etsu.edu/etsu-works/3240.
Texte intégralRésumé :
We will share ways to adapt interactive notebooks for electronic formats. The session will highlight Google Science Journal and will include tips, example notebook entries, and time to explore resources.
33
Knutson, Anna V., et Merideth Garcia. « Ethics in Digital Research Methods ». Digital Commons @ East Tennessee State University, 2019. https://dc.etsu.edu/etsu-works/5449.
Texte intégral
34
Keith, Karin. « Digital Mentor Texts : Practical Methods for Using Digital Texts in the Reading and Writing Workshop ». Digital Commons @ East Tennessee State University, 2018. https://dc.etsu.edu/etsu-works/4145.
Texte intégral
35
CANNING, JENNIFER L. « ASSESSMENT OF THE SKIN CONDITION OF HEALTH CARE WORKERS USING DIGITAL IMAGE PROCESSING ». University of Cincinnati / OhioLINK, 2006. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1161025632.
Texte intégral
36
Carlqvist, Rosén Christoffer, et Axel Persson. « Elevers upplevelser av digital läsning : En kvalitativ studie om för- och nackdelar med att läsa digitalt ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44899.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna studie är att undersöka en mindre grupp elever i årskurs 6 på en svensk skola om hur deras läsintresse kan påverkas av digitala verktyg. I inledningen lyfts olika rapporter om läsintresse som en introduktion till ämnet. Det ges även en kort förklaring till digitaliseringen i samhället. Tre forskningsfrågor besvaras i denna studie och dessa är: Hur motiverar eleverna sitt val av medium för läsning? Bidrar digitala verktyg till ökat läsintresse för eleverna? Vilka för- och nackdelar upplever eleverna med att läsa digitalt? Arbetet är en kvalitativ studie där vi har genomfört intervjuer med elever för att få en bild över elevers upplevelse. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda digitala verktyg till läsning. Trots detta framgår det inte att elevers läsintresse påverkas av att läsa på digitala verktyg om texten är intressant. Slutsatsen som kan dras är att det finns fler nackdelar än fördelar för elevgruppen att läsa digitalt och majoriteten av gruppen väljer att läsa analogt. En till slutsats är att läsintresset inte ökar av att läsa på digitala verktyg, det som ökar elevers läsintresse är textens innehåll och i vilken textgenre eleverna läser.
37
Canning, Jennifer L. « Assessment of the skin condition of health care workers using digital image processing ». Cincinnati, Ohio : University of Cincinnati, 2006. http://www.ohiolink.edu/etd/view.cgi?acc%5Fnum=ucin1161025632.
Texte intégralRésumé :
Thesis (M.S.)--University of Cincinnati, 2006.Title from electronic thesis title page (viewed Jan.25, 2007). Includes abstract. Keywords: Digital Imaging; Health Care Workers; Skin Condition; Erythema; Digital Image Analysis Includes bibliographical references.
38
Jacobsson, Fredrik. « Digitala verktyg i språkundervisning : En studie av digitalt stöd vid ordinlärning i främmande språk ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25624.
Texte intégralRésumé :
I det här arbetet undersöks om digitala verktyg kan förbättra skolelevers ordinlärning i främmande språk. En klass som fick ordläxor i engelska på traditionellt sätt jämfördes med en klass som fick träna på samma ordläxa digitalt i verktyget LuckScript. Det digitala arbetssättet gav bättre resultat för många elever. Arbetssättet gynnade dock främst pojkar och framför allt svagpresterande pojkar medan flickorna missgynnades. Arbetet visar att arbetssättet i skolan påverkar om och hur olika elever jobbar. Det visar att många elever inte upplever att lärare har visat hur man kan träna effektivt på ordläxor. Många elever känner heller inte till att det finns digitala verktyg för ordinlärning. Arbetet visar alltså på vikten av att lärare diskutera mer med eleverna hur man lär sig främmande språk effektivt. Det visar också att det är möjligt att hitta arbetssätt som möter ”svagpresterande” elever så att de både jobbar effektivare och upplever skolarbetet mer positivt. Undersökningens resultat visar också på flera områden som skulle vara intressanta för vidare forskning.
39
Svanström, Carolin. « Vad skulle digital kompetens kunna bli i en förskola, för barnen och för personalen ? : En kritisk granskning av hur digital kompetens och barns digitala kompetensbehov konstrueras i förskolan ». Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77550.
Texte intégralRésumé :
Syftet med studien har varit att kritiskt granska och diskutera hur digital kompetens och barns digitala kompetensbehov konstruerats inom förskolan, samt diskutera vad digital kompetens skulle kunna bli i en förskola, för barnen och för personalen. Studien har genomförts genom strukturerade fokusgruppsdiskussioner, där deltagarna har varit utbildade förskollärare. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med syftet att finna den bakomliggande och gemensamma diskursen som förskollärarna, genom språket konstruerat och bidragit med i fokusgruppsdiskussionerna. Studien har eftersträvat att synliggöra hur begreppet digital kompetens konstruerades genom den sociala interaktionen och till vem barnet blev i mötet med förskolans digitala kompetensuppdrag. I resultatet framträdde tre teman som utgjorde diskursen tillsammans med underordnade aspekter tillhörande respektive tema. Resultatet visar utifrån de framträdande teman att barnen är både bärare och mottagare av digital kompetens, att den framtida kompetensen bygger på källkritik likväl för barnen och för personalen samt att digital kompetens konstrueras som användning och hantering.
40
Paulus, Trena, et J. N. Lester. « Digital Tools 2020 : Frontiers in Qualitative Research ». Digital Commons @ East Tennessee State University, 2020. https://dc.etsu.edu/etsu-works/7854.
Texte intégral
41
Khadum, Bushra. « Barn föds med digital kompetens : Digitala verktyg som stöttning för språk och kommunikation för individ och grupp ». Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-146273.
Texte intégralRésumé :
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till digitala verktyg för att stödja språkutveckling hos förskolebarn i lärandesituationer. Vårt fokus är på förskollärares förhållningssätt i arbete med digitala verktyg. Vi använder oss av observationer och intervjuer med förskollärare för att samla empiri till vår forskningsstudie. Genom att använda oss av tidigare forskning och sociokulturella begrepp som utgångspunkt har vi designat en ny studie kring digitalisering i förskolan. Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på hur användning av digitala verktyg kan stödja förskollärare i pedagogiskt arbete. Dessutom har vi undersökt hur språkutveckling stöttas av förskollärare och digitala verktyg på individ- och gruppnivå i förskolan. I vårt resultat och analysen utifrån det sociokulturella perspektivet har vi kommit fram till att förskollärarna i vår studie anser att digitala verktyg är ett komplement och ett pedagogiskt verktyg till barns språkutveckling i traditionellt lärande. Resultatet visar att barns språk kan stimuleras på individ- och gruppnivå vid användning av digitala verktyg.
42
Chen, Kuangfan. « Playable digital intervention in public spaces : Opportunities for engaging young office workers with public space ». Thesis, Queensland University of Technology, 2021. https://eprints.qut.edu.au/213474/1/Kuangfan_Chen_Thesis.pdf.
Texte intégralRésumé :
This project explores the potential of playful digital placemaking. The focus of the research is enquiring the concept of pleasure, deriving from the field of digital interaction and game design, applied to research into future urban design. Through qualitative and quantitative research in the context of Guiyang, China, the project has established different typologies of intervention, informed by a new design-led model for Playable digital intervention in public space.
43
Andersson, Matilda, et Zakarias Liljemark. « Digitaliserad läsning : En studie av hur pojkar och flickor uppfattar läsning och navigering på dator ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155415.
Texte intégralRésumé :
This study aims to investigate how pupils in secondary school, who are used to digital educational materials, experience reading and navigating on a computer compared to reading and navigating on paper, to what extent they read in respective format and how they choose to consume different types of texts. Moreover it aims to find out if this differs in regards to gender. To answer our questions we carried out a reading test and created a follow-up survey for the target group to answer. Our conclusions are that: digital texts might be perceived as longer than printed texts since it is more difficult to get an overview, boys seem to have less trouble navigating in digital texts than girls do because of their experience of computer games, the pupils overall spend very little time on reading but when they do there is a small favor for the digital format and that the pupils tend to favourize the printed format for consuming longer texts.
44
Salomonsson, Emilia, et Ida Petersson. « ”Vi gjorde rätt mycket här förut, att det inte blev så stor grej” : En kvalitativ studie om digitala verktyg i relation till Lpfö18 ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25350.
Texte intégralRésumé :
Inledning I den här studien har vi fokus på eventuella förändringar som den nya läroplanen (Lpfö18, 2018) haft på förskollärares arbete med digitalisering och digitala verktyg. Digitalisering och digitala verktyg är viktigt att arbeta med i förskolan för att ge barnen en förberedelse inför ett allt mer digitaliserat samhälle. I denna studie belyser vi förskollärares perspektiv kring digitaliseringsuppdraget i förskolans verksamhet och vad som behövs för att implementera det. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det förstärkta digitaliseringsuppdraget i förskolans nya läroplan förändrat förskollärares arbete med digitala verktyg på de förskolor som vi studerat inom ramen för studien. Metod Studien är genomförd med metoden kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare på två förskolor i olika kommuner i västra Sverige Resultat I resultatet av de semistrukturerade intervjuerna kunde vi notera att respondenterna har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Samtliga respondenter beskriver att de använder sig av digitala verktyg tillsammans med barnen. Samtliga respondenter anser också att digital kompetens till stor del handlar om källkritik och hur man hanterar olika digitala verktyg. Majoriteten av respondenterna uttrycker en önskan om mer tid för planering av de digitala verktygen i förskoleverksamheten. I resultatet visas även att respondenterna inte upplever någon större förändring i arbetet med digitala verktyg i relation till den nya läroplanen utan menar att förändringen redan har skett i samhället
45
Söderquist, Kristina, et Elda Suhonjic. « Pedagogernas förhållningssätt gentemot digitaliseringen i förskolan ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24141.
Texte intégralRésumé :
Bakgrund Den 1 juli 2019 började den nya Läroplan för förskolan (Skolverket 2018) att gälla. I den nya läroplanen fanns ett nytt mål som handlar om digitalisering i förskolan. Målet handlar om att barnen ska få en adekvat digital kompetens. I dagens samhälle där vi är beroende av digitala verktyg blir frågan om vad adekvat digital kompetens står för i förskolan samtidigt som kompetens och förhållningssätt hos pedagogerna sätts på prov. Syfte Syftet är att ta reda på vad pedagoger har för förhållningssätt gentemot digitaliseringen i förskolan och hur de arbetar med att få in ett kritiskt förhållningssätt. Metod Vi har använt oss av enkäter som är en kvantitativ metod med inslag av öppna frågor som är en kvalitativ metod. I enkäterna har vi haft ett antal öppna frågor där respondenterna fått berätta om sina tankar och erfarenheter inom digitalisering. Resultat Resultatet visar på att övervägande av våra respondenter är positiva till digitalisering i förskolan samtidigt som de efterfrågar mer fortbildning. Barnen är de som nämns minst när det gäller över vilka som styr över implementeringen av digitala verktyg i verksamheten. Respondenterna tycker det är viktigt med ett kritiskt förhållningssätt då det inte finns någon forskning som styrker att det är bra med digitalisering i förskolan.
46
Haidar, Rihab, et Jenny Lindén. « Ingen teknik utan tanke ! : Användning av digitala verktyg i förskolan för ett effektivt lärande ». Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12063.
Texte intégralRésumé :
Idag lever vi i ett samhälle där teknologi och digitala medier utvecklats och i och med dettillgänglig för barn redan vid tidig ålder. Rådande teknikutveckling har gjort att mångaförskolor har börjat använda sig av den nya tekniken. Surfplattor benämns i denna miljölärplattor. Tanken är att de digitala verktygen skall användas i ett pedagogiskt syfte för attfrämja barns lärande. Vårt syfte är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt påverkarbarns möjligheter till språkutveckling genom användning av digitala verktyg, samt på vilketsätt digitala verktyg främjar barns språkutveckling.Vår studie bygger på både den sociokulturella teorin och perspektiv som belyser att barn lärsig av varandra genom socialisering, och att samspel och förutsättningar som omgivningenerbjuder är viktiga delar i lärandet och utvecklingen hos barn. I studien används en kvalitativmetod för att undersöka vårt syfte, både observationer och intervjuer används för datainsamling för att ge resultatet mer trovärdighet. Studien genomförs i två olika förskolor somtillhör två olika kommuner, och som arbetar aktivt med digitala verktyg i verksamheten.Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig olika till användning av digitala verktygberoende på vad de har för erfarenheter, intresse och kompetens. Studien visar vidare på attdigitala verktyg erbjuder bättre möjligheter för språkutveckling hos barn, där stödet frånförskolläraren och samspelet och diskussionen med andra kan främja och utveckla lärandetoch barns språkliga medvetenhet. Även förskollärares kompetens har stor betydelse för att fåbättre vägledning för barns språkutveckling och lärande, därför är det viktigt att förskollärarenär uppdaterad på tekniken. En central slutsats är att valet av digitala verktyg med tillhörandeapplikationer är betydelsefullt för att barns lärande skall bli meningsfullt och lekfullt.Förskollärarnas förhållningssätt, förutsättningar som barn erbjuds, valet av digitala verktygoch applikationerna bildar en helhet för lärandet och språkutvecklingen hos barn. Med andraord, digitala verktyg är inte ett pedagogiskt läromedel i verksamheten om det inte används påett medvetet och korrekt sätt.
47
Frid, Milla. « Digital kompetens i förskolan : En intervjustudie om vad fyra förskollärare beskriver som viktigt i arbetet med digital kompetens i förskolan ». Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30333.
Texte intégralRésumé :
Studien behandlar hur fyra förskollärare talar om och beskriver sitt arbete med att utveckla barns digitala kompetens i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares synsätt och erfarenheter av digital kompetens i förskolan. Den metod som användes för insamling av data var kvalitativa livsvärldsintervjuer i vilka informanterna intervjuats enskilt. De frågeställningar som ligger till grund för studien är hur de tillfrågade förskollärarna talar om betydelsen av digital kompetens i förskoleålder samt hur de beskriver sitt arbete med de digitala verktygen för att utveckla barnens digitala kompetens på förskolan. Forskningsmaterialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och de begrepp som ligger till grund för analysen är kulturella redskap och mediering, appropriering, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding. Resultaten visar att samtliga förskollärare anser att digital kompetens är något som hör till det demokratiska samhälle vi lever i idag, vilket då även är något de anser att barnen behöver få kunskap om. Resultaten visar också att pedagogernas egen digitala kompetens samt deras syfte med användningen av digitala verktyg till stor del påverkar huruvida barnen får förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens. En av slutsatserna är att förskollärarnas tankar om digitaliseringen av förskolan skiljer sig från den kritik som lagts fram, som menar att det fortfarande saknas forskningsunderlag på området.
48
Broberg, Haskå Celinn, et Julia Landaeus. « Digitala verktyg i undervisningen : en studie om utmaningar med digitala verktyg i mellanårens svenskundervisning ». Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20722.
Texte intégralRésumé :
Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat och så även skolan. Syftet med undersökningen är att se hur betydelsefull lärares digitala kompetens och användning av digitala verktyg är samt vilka utmaningar som finns i dagens skola med digitala verktyg. I litteraturgenomgången framkom det att lärare behöver ha en hög digital kompetens för att undervisningen nu har blivit mer digitaliserad. En viktig aspekt som har påpekats är tidsbristen som lärarna kämpar med för att hinna planera en digital undervisning samtidigt som de måste jobba med att öka sin egen digitala kompetens. Vid insamling av empiri har det gjorts digitala enkäter som lagts i Facebookgrupper för lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6. Det har också gjorts djupintervjuer med lärare som har deltagit i enkäten. I resultatet har det kunnat utläsas att flera lärare i Sverige har fått lite eller ingen utbildning inom arbetet med digitala verktyg. Det framkom dessutom att lärare fortfarande kämpar med teknikstrul. Den största utmaningen för lärarna är det didaktiska arbetet med digitala verktyg som har hamnat i skymundan för de tekniska problemen. Slutsatser har kunnat dras att det skulle varit gynnsamt för lärarna att använda en av de utskrivna modellerna vid introducering och användandet av digitala verktyg.
49
Cherry, Shirley J. « Do Exposure Principles and ALARA Apply in Digital Imaging ? » Digital Commons @ East Tennessee State University, 2012. https://dc.etsu.edu/etsu-works/2480.
Texte intégral
50
Milner, Rebecca J., et E. J. Donald. « Technology Facilitated Sexual Violence : Cyberflashing on the Digital Playground ». Digital Commons @ East Tennessee State University, 2019. https://dc.etsu.edu/etsu-works/2976.
Texte intégral