Thèses sur le sujet « Autonomous Driving Systems »
Créez une référence correcte selon les styles APA, MLA, Chicago, Harvard et plusieurs autres
Consultez les 50 meilleures thèses pour votre recherche sur le sujet « Autonomous Driving Systems ».
À côté de chaque source dans la liste de références il y a un bouton « Ajouter à la bibliographie ». Cliquez sur ce bouton, et nous générerons automatiquement la référence bibliographique pour la source choisie selon votre style de citation préféré : APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
Vous pouvez aussi télécharger le texte intégral de la publication scolaire au format pdf et consulter son résumé en ligne lorsque ces informations sont inclues dans les métadonnées.
Parcourez les thèses sur diverses disciplines et organisez correctement votre bibliographie.
Al-Khoury, Fadi. « Safety of Machine Learning Systems in Autonomous Driving ». Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-218020.
Texte intégralMaskininlärning, och i synnerhet deep learning, är extremt kapabla verktyg för att lösa problem som är svåra, eller omöjliga att hantera analytiskt. Applikationsområden inkluderar mönsterigenkänning, datorseende, tal‐ och språkförståelse. När utvecklingen inom bilindustrin går mot en ökad grad av automatisering, blir problemen som måste lösas alltmer komplexa, vilket har lett till ett ökat användande av metoder från maskininlärning och deep learning. Med detta tillvägagångssätt lär sig systemet lösningen till ett problem implicit från träningsdata och man kan inte direkt utvärdera lösningens korrekthet. Detta innebär problem när systemet i fråga är del av en säkerhetskritisk funktion, vilket är fallet för självkörande fordon. Detta examensarbete behandlar säkerhetsaspekter relaterade till maskininlärningssystem i autonoma fordon och applicerar en safety monitoring‐metodik på en kollisionsundvikningsfunktion. Simuleringar utförs, med ett deep learning‐system som del av systemet för perception, som ger underlag för styrningen av fordonet, samt en safety monitor för kollisionsundvikning. De relaterade operationella situationerna och säkerhetsvillkoren studeras för en autonom körnings‐funktion, där potentiella fel i det lärande systemet introduceras och utvärderas. Vidare introduceras ett förslag på ett mått på trovärdighet hos det lärande systemet under drift.
Agha, Jafari Wolde Bahareh. « A systematic Mapping study of ADAS and Autonomous Driving ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42754.
Texte intégralVillalonga, Pineda Gabriel. « Leveraging Synthetic Data to Create Autonomous Driving Perception Systems ». Doctoral thesis, Universitat Autònoma de Barcelona, 2021. http://hdl.handle.net/10803/671739.
Texte intégralLa anotación manual de imágenes para desarrollar sistemas basados en visión por computador ha sido uno de los puntos más problemáticos desde que se utiliza aprendizaje automático para ello. Esta tesis se centra en aprovechar los datos sintéticos para aliviar el coste de las anotaciones manuales en tres tareas de percepción relacionadas con la asistencia a la conducción y la conducción autónoma. En todo momento asumimos el uso de redes neuronales convolucionales para el desarrollo de nuestros modelos profundos de percepción. La primera tarea plantea el reconocimiento de señales de tráfico, un problema de clasificación de imágenes. Asumimos que el número de clases de señales de tráfico a reconocer se debe incrementar sin haber podido anotar nuevas imágenes con las que realizar el correspondiente reentrenamiento. Demostramos que aprovechando los datos sintéticos de las nuevas clases y transformándolas con una red adversaria-generativa (GAN, de sus siglas en inglés) entrenada con las clases conocidas (sin usar muestras de las nuevas clases), es posible reentrenar la red neuronal para clasificar todas las señales en una proporción de ~1/4 entre clases nuevas y conocidas. La segunda tarea consiste en la detección de vehículos y peatones (objetos) en imágenes. En este caso, asumimos la recepción de un conjunto de imágenes sin anotar. El objetivo es anotar automáticamente esas imágenes para que así se puedan utilizar posteriormente en el entrenamiento del detector de objetos que deseemos. Para alcanzar este objetivo, partimos de datos sintéticos anotados y proponemos un método de aprendizaje semi-supervisado basado en la idea del co-aprendizaje. Además, utilizamos una GAN para reducir la distancia entre los dominios sintético y real antes de aplicar el co-aprendizaje. Nuestros resultados cuantitativos muestran que el procedimiento desarrollado permite anotar el conjunto de imágenes de entrada con la precisión suficiente para entrenar detectores de objetos de forma efectiva; es decir, tan precisos como si las imágenes se hubiesen anotado manualmente. En la tercera tarea dejamos atrás el espacio 2D de las imágenes, y nos centramos en procesar nubes de puntos 3D provenientes de sensores LiDAR. Nuestro objetivo inicial era desarrollar un detector de objetos 3D (vehículos, peatones, ciclistas) entrenado en nubes de puntos sintéticos estilo LiDAR. En el caso de las imágenes cabía esperar el problema de cambio de dominio debido a las diferencias visuales entre las imágenes sintéticas y reales. Pero, a priori, no esperábamos lo mismo al trabajar con nubes de puntos LiDAR, ya que se trata de información geométrica proveniente del muestreo activo del mundo, sin que la apariencia visual influya. Sin embargo, en la práctica, hemos visto que también aparecen los problemas de adaptación de dominio. Factores como los parámetros de muestreo del LiDAR, la configuración de los sensores a bordo del vehículo autónomo, y la anotación manual de los objetos 3D, inducen diferencias de dominio. En la tesis demostramos esta observación mediante un exhaustivo conjunto de experimentos con diferentes bases de datos públicas y detectores 3D disponibles. Por tanto, en relación a la tercera tarea, el trabajo se ha centrado finalmente en el diseño de una GAN capaz de transformar nubes de puntos 3D para llevarlas de un dominio a otro, un tema relativamente inexplorado. Finalmente, cabe mencionar que todos los conjuntos de datos sintéticos usados en estas tres tareas han sido diseñados y generados en el contexto de esta tesis doctoral y se harán públicos. En general, consideramos que esta tesis presenta un avance en el fomento de la utilización de datos sintéticos para el desarrollo de modelos profundos de percepción, esenciales en el campo de la conducción autónoma.
Manually annotating images to develop vision models has been a major bottleneck since computer vision and machine learning started to walk together. This thesis focuses on leveraging synthetic data to alleviate manual annotation for three perception tasks related to driving assistance and autonomous driving. In all cases, we assume the use of deep convolutional neural networks (CNNs) to develop our perception models. The first task addresses traffic sign recognition (TSR), a kind of multi-class classification problem. We assume that the number of sign classes to be recognized must be suddenly increased without having annotated samples to perform the corresponding TSR CNN re-training. We show that leveraging synthetic samples of such new classes and transforming them by a generative adversarial network (GAN) trained on the known classes (i.e., without using samples from the new classes), it is possible to re-train the TSR CNN to properly classify all the signs for a ~1/4 ratio of new/known sign classes. The second task addresses on-board 2D object detection, focusing on vehicles and pedestrians. In this case, we assume that we receive a set of images without the annotations required to train an object detector, i.e., without object bounding boxes. Therefore, our goal is to self-annotate these images so that they can later be used to train the desired object detector. In order to reach this goal, we leverage from synthetic data and propose a semi-supervised learning approach based on the co-training idea. In fact, we use a GAN to reduce the synth-to-real domain shift before applying co-training. Our quantitative results show that co-training and GAN-based image-to-image translation complement each other up to allow the training of object detectors without manual annotation, and still almost reaching the upper-bound performances of the detectors trained from human annotations. While in previous tasks we focus on vision-based perception, the third task we address focuses on LiDAR pointclouds. Our initial goal was to develop a 3D object detector trained on synthetic LiDAR-style pointclouds. While for images we may expect synth/real-to-real domain shift due to differences in their appearance (e.g. when source and target images come from different camera sensors), we did not expect so for LiDAR pointclouds since these active sensors factor out appearance and provide sampled shapes. However, in practice, we have seen that it can be domain shift even among real-world LiDAR pointclouds. Factors such as the sampling parameters of the LiDARs, the sensor suite configuration on-board the ego-vehicle, and the human annotation of 3D bounding boxes, do induce a domain shift. We show it through comprehensive experiments with different publicly available datasets and 3D detectors. This redirected our goal towards the design of a GAN for pointcloud-to-pointcloud translation, a relatively unexplored topic. Finally, it is worth to mention that all the synthetic datasets used for these three tasks, have been designed and generated in the context of this PhD work and will be publicly released. Overall, we think this PhD presents several steps forward to encourage leveraging synthetic data for developing deep perception models in the field of driving assistance and autonomous driving.
Universitat Autònoma de Barcelona. Programa de Doctorat en Informàtica
Sharma, Devendra. « Evaluation and Analysis of Perception Systems for Autonomous Driving ». Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291423.
Texte intégralFör säker rörlighet måste ett autonomt fordon uppfatta omgivningen exakt. Det finns många uppfattningsuppgifter associerade med att förstå den lokala miljön, såsom objektdetektering, lokalisering och filanalys. I synnerhet objektdetektering spelar en viktig roll för att bestämma ett objekts plats och klassificera det korrekt och är en av de utmanande uppgifterna inom det självdrivande forskningsområdet. Innan en anställd detekteringsmodul används i autonoma fordonsprovningar måste en organisation ha en exakt analys av modulen. Därför blir det avgörande för ett företag att ha en utvärderingsram för att utvärdera en objektdetekteringsalgoritms prestanda. Denna avhandling utvecklar ett omfattande ramverk för utvärdering och analys av objektdetekteringsalgoritmer, både 2 D (kamerabilder baserade) och 3 D (LiDAR-punktmolnbaserade). Rörledningen som utvecklats i denna avhandling ger möjlighet att enkelt utvärdera flera modeller, betecknad med nyckelprestandamätvärdena, Genomsnittlig precision, F-poäng och genomsnittlig genomsnittlig precision. 40-punkts interpoleringsmetod används för att beräkna medelprecisionen.
Behere, Sagar. « Architecting Autonomous Automotive Systems : With an emphasis on Cooperative Driving ». Licentiate thesis, KTH, Inbyggda styrsystem, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-120595.
Texte intégralQC 20130412
Behere, Sagar. « Reference Architectures for Highly Automated Driving ». Doctoral thesis, KTH, Inbyggda styrsystem, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-179306.
Texte intégralQC 20151216
Veeramani, Lekamani Sarangi. « Model Based Systems Engineering Approach to Autonomous Driving : Application of SysML for trajectory planning of autonomous vehicle ». Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254891.
Texte intégralModellbaserade systemteknikens (MBSE) inriktning syftar till att implementera de olika processerna i systemteknik (SE) genom diagram som ger olika perspektiv på samma underliggande system. Detta tillvägagångssätt ger en grund som hjälper till att utveckla ett komplext system på ett systematiskt sätt. Sålunda syftar denna avhandling att härleda en systemmodell genom detta tillvägagångssätt för autonom körning, med särskild inriktning på att utveckla delsystemet som är ansvarigt för att generera en genomförbar ban för en miniatyrbil, som kallas AutoCar, för att göra det möjligt att nå målet. Rapporten ger en bakgrund till MBSE and Systemmodelleringsspråk (SysML) som används för modellering av systemet. Med denna bakgrund, MBSE ramverket för AutoCar är härledt och den övergripande systemdesignen förklaras. I denna rapport förklaras vidare begreppen autonom banplanering följd av en introduktion till Robot Operating System (ROS) och dess tillämpning för systemplanering av systemet. Rapporten avslutas med en detaljerad analys av fördelarna med att använda detta tillvägagångssätt för att utveckla ett system. Det identifierar också bristerna för att tillämpa MBSE på systemutveckling. Rapporten stänger med en omtale om hur det givna projektet kan vidarebefordras för att kunna realisera det på ett fysiskt system.
Perez, Cervantes Marcus Sebastian. « Issues of Control with Older Drivers and Future Automated Driving Systems ». Research Showcase @ CMU, 2011. http://repository.cmu.edu/theses/21.
Texte intégralJugade, Shriram. « Shared control authority between human and autonomous driving system for intelligent vehicles ». Thesis, Compiègne, 2019. http://www.theses.fr/2019COMP2507.
Texte intégralRoad traffic accidents have always been a concern to the driving community which has led to various research developments for improving the way we drive the vehicles. Since human error causes most of the road accidents, introducing automation in the vehicle is an efficient way to address this issue thus making the vehicles intelligent. This approach has led to the development of ADAS (Advanced Driver Assistance Systems) functionalities. The process of introducing automation in the vehicle is continuously evolving. Currently the research in this field has targeted full autonomy of the vehicle with the aim to tackle the road safety to its fullest potential. The gap between ADAS and full autonomy is not narrow. One of the approach to bridge this gap is to introduce collaboration between human driver and autonomous system. There have been different methodologies such as haptic feedback, cooperative driving where the autonomous system adapts according to the human driving inputs/intention for the corrective action each having their own limitations. This work addresses the problem of shared control authority between human driver and autonomous driving system without haptic feedback using the fusion of driving inputs. The development of shared control authority is broadly divided into different stages i.e. shared control framework, driving input assessment, driving behavior prediction, fusion process etc. Conflict resolution is the high level strategy introduced in the framework for achieving the fusion. The driving inputs are assessed with respect to different factors such as collision risk, speed limitation,lane/road departure prevention etc in the form of degree of belief in the driving input admissibility using sensor data. The conflict resolution is targeted for a particular time horizon in the future using a sensor based driving input prediction using neural networks. A two player non-cooperative game (incorporating admissibility and driving intention) is defined to represent the conflict resolution as a bargaining problem. The final driving input is computed using the Nash equilibrium. The shared control strategy is validated using a test rig integrated with the software Simulink and IPG CarMaker. Various aspects of shared control strategy such as human-centered, collision avoidance, absence of any driving input, manual driving refinement etc were included in the validation process
Kang, Yong Suk. « Development of Predictive Vehicle Control System using Driving Environment Data for Autonomous Vehicles and Advanced Driver Assistance Systems ». Diss., Virginia Tech, 2018. http://hdl.handle.net/10919/85106.
Texte intégralPh. D.
Markgren, Jonas. « Creating a self-driving terrain vehicle in a simulated environment ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för fysik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173273.
Texte intégralGresset, Constance, et David Morda. « Assessing the human barriers and impact of autonomous driving in transportation activities : A multiple case study ». Thesis, Jönköping University, IHH, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52677.
Texte intégralGirbés, Juan Vicent. « Clothoid-based Planning and Control in Intelligent Vehicles (Autonomous and Manual-Assisted Driving) ». Doctoral thesis, Universitat Politècnica de València, 2016. http://hdl.handle.net/10251/65072.
Texte intégral[ES] En la actualidad se comercializan infinidad de productos de electrónica de consumo que incorporan elementos y características procedentes de avances en el sector de la robótica móvil. Por ejemplo, el conocido robot aspirador Roomba de la empresa iRobot, el cual pertenece al campo de la robótica de servicio, uno de los más activos en el sector. También hay numerosos sistemas robóticos autónomos en almacenes y plantas industriales. Es el caso de los vehículos autoguiados (AGVs), capaces de conducir de forma totalmente autónoma en entornos muy estructurados. Además de en la industria y en electrónica de consumo, dentro del campo de la automoción también existen dispositivos que dotan de cierta inteligencia al vehículo, derivados la mayoría de las veces de avances en robótica móvil. De hecho, cada vez con mayor frecuencia los vehículos incorporan sistemas avanzados de asistencia al conductor (ADAS por sus siglas en inglés), tales como control de navegación con regulación automática de velocidad, asistente de cambio de carril y adelantamiento, aparcamiento automático o aviso de colisión, entre otras prestaciones. No obstante, pese a todos los avances siguen existiendo problemas sin resolver y que pueden mejorarse. La colisión y el vuelco destacan entre los accidentes más comunes en vehículos con conducción tanto manual como autónoma. De hecho, la dificultad de conducir en entornos desestructurados compartiendo el espacio con otros agentes móviles, tales como coches o personas, hace casi imposible garantizar la conducción sin accidentes. Es por ello que la búsqueda de técnicas para mejorar la seguridad en vehículos inteligentes, ya sean de conducción autónoma o manual asistida, es un tema que siempre está en auge en la comunidad robótica. La presente tesis se centra en el diseño de herramientas y técnicas de planificación y control de vehículos inteligentes, para la mejora de la seguridad y el confort. La disertación se ha dividido en dos partes, la primera sobre conducción autónoma y la segunda sobre conducción manual asistida. El principal nexo de unión es el uso de clotoides como elemento de generación de trayectorias y detección de colisiones. Entre los problemas que se resuelven destacan la evitación de obstáculos, la evitación de vuelcos y la asistencia avanzada al conductor para evitar colisiones con peatones.
[CAT] En l'actualitat es comercialitzen infinitat de productes d'electrònica de consum que incorporen elements i característiques procedents d'avanços en el sector de la robòtica mòbil. Per exemple, el conegut robot aspirador Roomba de l'empresa iRobot, el qual pertany al camp de la robòtica de servici, un dels més actius en el sector. També hi ha nombrosos sistemes robòtics autònoms en magatzems i plantes industrials. És el cas dels vehicles autoguiats (AGVs), els quals són capaços de conduir de forma totalment autònoma en entorns molt estructurats. A més de en la indústria i en l'electrònica de consum, dins el camp de l'automoció també existeixen dispositius que doten al vehicle de certa intel·ligència, la majoria de les vegades derivats d'avanços en robòtica mòbil. De fet, cada vegada amb més freqüència els vehicles incorporen sistemes avançats d'assistència al conductor (ADAS per les sigles en anglés), com ara control de navegació amb regulació automàtica de velocitat, assistent de canvi de carril i avançament, aparcament automàtic o avís de col·lisió, entre altres prestacions. No obstant això, malgrat tots els avanços segueixen existint problemes sense resoldre i que poden millorar-se. La col·lisió i la bolcada destaquen entre els accidents més comuns en vehicles amb conducció tant manual com autònoma. De fet, la dificultat de conduir en entorns desestructurats compartint l'espai amb altres agents mòbils, tals com cotxes o persones, fa quasi impossible garantitzar la conducció sense accidents. És per això que la recerca de tècniques per millorar la seguretat en vehicles intel·ligents, ja siguen de conducció autònoma o manual assistida, és un tema que sempre està en auge a la comunitat robòtica. La present tesi es centra en el disseny d'eines i tècniques de planificació i control de vehicles intel·ligents, per a la millora de la seguretat i el confort. La dissertació s'ha dividit en dues parts, la primera sobre conducció autònoma i la segona sobre conducció manual assistida. El principal nexe d'unió és l'ús de clotoides com a element de generació de trajectòries i detecció de col·lisions. Entre els problemes que es resolen destaquen l'evitació d'obstacles, l'evitació de bolcades i l'assistència avançada al conductor per evitar col·lisions amb vianants.
Girbés Juan, V. (2016). Clothoid-based Planning and Control in Intelligent Vehicles (Autonomous and Manual-Assisted Driving) [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/65072
TESIS
Mathibela, Bonolo. « Situational awareness in autonomous vehicles : learning to read the road ». Thesis, University of Oxford, 2014. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:f9a788c4-1ce5-4733-be2b-ab3918ed079b.
Texte intégralBatmanian, Saro, et Pasam Naga. « Control and balancing of a small vehicle with two wheels for autonomous driving ». Thesis, KTH, Fordonsdynamik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-265618.
Texte intégralReglering och balancering av en inverterad pendel har väckt stor uppmärksamhet över de senaste decennierna på grund av dess instabila egenskaper. Det har skapat stora utmaningar för regleringenjörer eftersom området tillåter test och verifikation av diverese lösningar. För reglering och balansering av en inverterad pendel, så kan en regulator med proportionell, integral och derivat (PID) konstanter eller en linjär kvadratisk regulator (LQR) användas tillsammans med simuleringar för att bekräfta teorin.I och med att stadsbefolkningen ökar i mycket hög takt, så uppstår behovet av att uppfinna nya transportmedel för att lösa framtida utmaningar och krav. Scania har tagit fram en ny konceptbuss som heter NXT, med målet att utveckla ett modulfordon som kommer att konfigurera och rekonfigurera sig själva mellan olika transportuppgifter. NXT-fordonet har fram- och bakdriv-moduler som kan representeras som enaxlade tvåhjuliga fordon, vilka i sin tur kan betraktas som en inverterad pendel med en stor massa. Att reglera och balansera drivmodulen på ett noggrant sätt är en utmaning eftersom det är ett mycket instabilt system med enorm massa och en okänd tyngdpunkt. Systemets beteende har skapat en forskningsfråga om modulen är reglerbar eller inte.Denna uppsats fokuserar därmed på möjligheterna att kunna reglera drivmodulen samt vilka begränsningar det finns. Uppsatsen fokuserar också på konstruktion, modellering, testning och validering av en nedskalad modell, vilka sensorer som krävs för att balansera drivmodulem, samt hur sensorerna måste integreras med systemet för att kunna fjärstyra fordonet från ett visst avstånd. Utveckingen av en sådan nedskalad modell berör olika områden såsom sensorer, BLDC-motorstyrenheter, hoverboard balanserings scootrar, Arduino kretskort och Bluetooth-sändare/mottagare.Uppsasten börjar med en introduction om olika inverterade pendel teorier, Scania NXT project, forskningsmetoder, en översikt och övergripande struktur. Vidare fortsätter beskrivining av relaterade litteratur om inverterade pendel, Segway, hoverboard, borstlösa motor styrenheter och Arduino kretskort. Senare fortsätter processen för att härleda matematiska modeller som beskirver systemet, tillsammans med simuleringar i Matlab, Simulink och Simscape. Därefter beskrivs konstruktionen av en nedskalad modell av drivmodulen och beskrivning av nödvändiga processer för att få hårdvara och mjkukvara att fungera ihop. Då fordonen ska ha möjlighet att fjärrstyras, så implementerades en bluetooth enhet tillsammans med en programmerbar mobil applikation. Slutligen avlutas uppsatsen med resultat, slutsats och diskussioner och förslag till framtida arbeten.
Patil, Mayur. « Test Scenario Development Process and Software-in-the-Loop Testing for Automated Driving Systems ». The Ohio State University, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1574794282029419.
Texte intégralKindstedt, Mathias. « Exploring the Training Data for Online Learning of Autonomous Driving in a Simulated Environment ». Thesis, Linköpings universitet, Datorseende, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166881.
Texte intégralAutonom körning är ett aktivt område inom både industrin och forskarvärlden, men ännu är en verklighet där förarlösa fordon kan ta sig fram oavsett väg, decennier bort. Istället kan man genom att använda en adaptiv inlärningsmodell som qHebb learning uppnå ett system som kan ta sig fram självmant på alla vägar, efter en initial inlärningsperiod. Genom att använda en simulator skulle möjligheten att träna en sådan modell öka avsevärt, likaså variationen av vägtyper och det omgivande landskapet. Dock klarar inte en enformig autopilot att fylla modellens lärningsrymd. Detta arbete stävar efter att utforska koncept som kan öka variationen på träningsdatan, medan fordonet kör. Tre prestandalätta metoder presenteras som alla överträffar autopiloten och resulterar i en modell som lärt sig att följa en väg längs kurvor och raksträckor. Det främsta konceptet använder sig av två tröskelvärden för att korrigera fordonets styrning då den avviker för mycket från den korrekta rutten. Efter träning på färre än 300 bilder lyckas denna metod slutföra alla testsegment utan kollision.
Edvardsson, Felicia, et Therése Warberg. « Konceptuell utveckling av interiören hos en framtida fullt autonom bil ». Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12794.
Texte intégralThe goal with this thesis project has been to collect information for a technical consulting company in order to increase their knowledge about autonomous systems and vehicular communication. The status of how various operators work with active safety systems and how the systems are implemented in current and future vehicles has been investigated through extensive literature studies, interviews and market research. The autonomous systems can collect information from the surrounding through sensors and contribute to better traffic efficiency, increased safety, lighter cars and a better environment. Through vehicle communication, the vehicle can communicate with each other in order to guarantee a safe ride. In 2030 the inner city constitutes of autonomous, electrified public transport to transport people on demand, meanwhile private cars are prohibited. Potential needs for the human in a fully, autonomous car has been identified and various product development methods has been applied in order to develop two conceptual solutions for a future car interior. The solutions show the interaction between human and system since entertainment and comfort becomes important in a fully, autonomous car. Each solution is state-owned and holds four passengers. In the solutions, the seats are placed in regard to facilitate communication between the passengers. The passengers can be entertained or informed individually or collectively by text, sound and images.
Trask, Simon J. « Systems and Safety Engineering in Hybrid-Electric and Semi-Autonomous Vehicles ». The Ohio State University, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=osu1555521147257702.
Texte intégralHauer, Florian [Verfasser], Alexander [Akademischer Betreuer] Pretschner, Alexander [Gutachter] Pretschner et Markus [Gutachter] Lienkamp. « On Scenario-Based Testing of Automated and Autonomous Driving Systems / Florian Hauer ; Gutachter : Alexander Pretschner, Markus Lienkamp ; Betreuer : Alexander Pretschner ». München : Universitätsbibliothek der TU München, 2021. http://d-nb.info/1238781713/34.
Texte intégralMagnusson, Filip. « Evaluating Deep Learning Algorithms for Steering an Autonomous Vehicle ». Thesis, Linköpings universitet, Programvara och system, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153450.
Texte intégralAlgers, Björn. « Stereo Camera Calibration Accuracy in Real-time Car Angles Estimation for Vision Driver Assistance and Autonomous Driving ». Thesis, Umeå universitet, Institutionen för fysik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149443.
Texte intégralBilsäkerhetsföretaget Veoneer är utvecklare av avancerade kamerasystem inom förarassistans, men kunskapen om den absoluta noggrannheten i deras dynamiska kalibreringsalgoritmer som skattar fordonets orientering är begränsad. I denna avhandling utvecklas och testas ett nytt mätsystem för att samla in referensdata av ett fordons orientering när det är i rörelse, mer specifikt dess pitchvinkel och rollvinkel. Fokus har legat på att skatta hur osäkerheten i mätsystemet påverkas av fel som introducerats vid dess konstruktion, samt att utreda dess potential när det kommer till att vara ett gångbart alternativ för att samla in referensdata för evaluering av prestandan hos algoritmerna. Systemet bestod av tre laseravståndssensorer monterade på fordonets kaross. En rad mätförsök utfördes med olika störningar introducerade genom att köra längs en vägsträcka i Linköping med vikter lastade i fordonet. Det insamlade referensdatat jämfördes med data från kamerasystemet där bias hos de framräknade vinklarna skattades, samt att de dynamiska egenskaperna kamerasystemets algoritmer utvärderades. Resultaten från mätförsöken visade på att noggrannheten i mätsystemet översteg 0.1 grader för både pitchvinklarna och rollvinklarna, men några slutsatser kring eventuell bias hos algoritmerna kunde ej dras då systematiska fel uppstått i mätresultaten.
Miller, Erik. « Implementation of a Scale Semi-Autonomous Platoon to Test Control Theory Attacks ». DigitalCommons@CalPoly, 2019. https://digitalcommons.calpoly.edu/theses/2057.
Texte intégralMohan, Naveen. « Architecting Safe Automated Driving with Legacy Platforms ». Licentiate thesis, KTH, Mekatronik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-223687.
Texte intégralEfterfrågan på nya funktioner leder till en ständigt ökande komplexitet i moderna fordon, speciellt i de inbyggda datorsystemen. Införande av autonoma fordon utgör inte bara det mest aktuella exemplet på detta, utan medför också en av de största förändringar som fordonsbranschen sett. Föraren, som ”back-up” för att hantera oväntade situationer och fel, finns inte längre där vid höggradig automation, och motsvarande funktioner måste realiseras i de inbyggda system vilket ger en drastisk komplexitetsökning. Detta ställer systemarkitekter för stora utmaningar för att se till att nuvarande nivå av funktionssäkerhet bibehålls. Detta forskningsarbete har utförts i nära samarbete med Scania CV AB i det Vinnova (FFI)-finansierade projektet ARCHER. Denna licentiatavhandling har som mål att ta fram en metodik för konceptutveckling av arkitekturer, förankrat i industriell praxis och principer, omfattande bl.a. de som beskrivs i funktionssäkerhetsstandards som ISO 26262. Avhandlingen presenterar resultat inom två områden. Det första området, del A, redovisar, (i) en analys av utmaningar inom arkitekturutveckling för autonoma fordon, vilket också ger en motivering för resterande del av avhandlingen. Det andra området, del B, redovisar, (ii) en definition av en ”perspektivmodell” (en s.k. ”viewpoint” enligt ISO 42010) för funktionssäkerhet, (iii) en metod för att systematiskt utvinna information från existerande komponenter, och (iv) en process som tar fram en arbetsprodukt för ISO 26262 – Preliminära Arkitektur-Antaganden (PAA). Denna process använder sig av information från existerande komponenter – resultat (iii) och förenklar hantering av avsaknad/osäker information under arkitekturarbetet. Resultaten från del B utgör tillsammans en metodik för att ta fram en PAA. En utmaning i forskning är att finna en balans mellan idealisering och praktisk tillämpbarhet. Metodiken i del B har utvärderats i flertalet industriella fallstudier på Scania i samverkan med seniora arkitekter från industrin, och har av dessa bedömts som relevant och praktiskt tillämpningsbar. Erfarenheterna visar att metodiken stödjer framtagandet av PAA’s av lämplig kvalitet och ger ett systematiskt sätt att hantera osäkerhet under arkitekturutvecklingen. Specifikt så gjorde metoden det möjligt att identifiera komponent-felmoder där arkitekturen inte var tillräcklig för åstadkomma önskad riskreducering, begränsningar som inte hade upptäckts med tidigare metoder. Ett prototypverktyg för att stödja metodiken har utvecklats och börjat användas på Scania i projekt relaterade till autonoma fordon. Metodiken kommer sannolikt att kunna förfinas ytterligare när dessa projekt går mot sitt slut och mer erfarenheter finns tillgängliga. Arbetet i del B har vidare lett till två patentansökningar avseende koncept som framkommit genom fallstudierna. Dessa koncept relaterar till referensarkitekturer som utökats med policies för personsäkerhet (Eng. ”safety”) för att hantera detekterbara felfall, och pekar ut en riktning för framtida forskning. För att stödja verifiering av dessa koncept har arbete inletts för att identifiera kritiska scenarios för autonom körning. En flexibel simuleringsplattform håller också på att designas för att kunna testa kritiska scenarios.
Vinnova-FFI funded Project ARCHER
Baaz, Hampus. « NAVIGATION AND PLANNED MOVEMENT OF AN UNMANNED BICYCLE ». Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48969.
Texte intégralBjörsell, Kajsa, et Josephine Hedman. « Future impacts of self-driving vehicles : A case study on the supply chain of e-commerce to identify important factors for the transport administrators of Sweden ». Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69597.
Texte intégralABUKMEIL, MOHANAD. « UNSUPERVISED GENERATIVE MODELS FOR DATA ANALYSIS AND EXPLAINABLE ARTIFICIAL INTELLIGENCE ». Doctoral thesis, Università degli Studi di Milano, 2022. http://hdl.handle.net/2434/889159.
Texte intégralBartoli, Giacomo. « Edge AI : Deep Learning techniques for Computer Vision applied to embedded systems ». Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2018. http://amslaurea.unibo.it/16820/.
Texte intégralPatel, Raj Haresh. « Autonomous cars' coordination among legacy vehicles applied to safe braking ». Electronic Thesis or Diss., Sorbonne université, 2018. http://www.theses.fr/2018SORUS468.
Texte intégralThe behaviour of an autonomous vehicle can be impacted by various internal factors like onboard system failure, sensor failure, etc. or by external factors like risky maneuvers by immediate neighbors threatening a collision, sudden change in road conditions, etc. This can result in a failure of coordination maneuver like multi-vehicle intersection clearance. In such situations when conditions dynamically change and the nominal operational condition is violated by internal or external influences, an autonomous vehicle must have the capability to reach the minimal risk condition. Bringing the vehicle to a halt is one of the ways to achieve minimal risk condition. This thesis introduces a safe stop algorithm which generates controls for multiple autonomous vehicles considering the presence of legacy manually driven vehicles on the road. A Model Predictive Control based algorithm is proposed which is robust to errors in communication, localization, control implementation, and model mismatch. Collisions avoided and discomfort faced by the driver are two evaluation parameters. Simulations show that the robust controller under the influence of errors can perform as well as the non-robust controller in the absence of these errors
Lindelöf, Gabriel Trim Olof. « Moraliska bedömningar av autonoma systems beslut ». Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166543.
Texte intégralTekin, Mim Kemal. « Vehicle Path Prediction Using Recurrent Neural Network ». Thesis, Linköpings universitet, Statistik och maskininlärning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166134.
Texte intégralElhassan, Amro. « Autonomous driving system for reversing an articulated vehicle ». Thesis, KTH, Reglerteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-175373.
Texte intégralDjikic, Addi. « Segmentation and Depth Estimation of Urban Road Using Monocular Camera and Convolutional Neural Networks ». Thesis, KTH, Robotik, perception och lärande, RPL, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-235496.
Texte intégralDeep learning för säkra autonoma transportsystem framträder mer och mer inom forskning och utveckling. Snabb och robust uppfattning om miljön för autonoma fordon kommer att vara avgörande för framtida navigering inom stadsområden med stor trafiksampel. I denna avhandling härleder vi en ny form av ett neuralt nätverk som vi kallar AutoNet. Där nätverket är designat som en autoencoder för pixelvis djupskattning av den fria körbara vägytan för stadsområden, där nätverket endast använder sig av en monokulär kamera och dess bilder. Det föreslagna nätverket för djupskattning hanteras som ett regressions problem. AutoNet är även konstruerad som ett klassificeringsnätverk som endast ska klassificera och segmentera den körbara vägytan i realtid med monokulärt seende. Där detta är hanterat som ett övervakande klassificerings problem, som även visar sig vara en mer simpel och mer robust lösning för att hitta vägyta i stadsområden. Vi implementerar även ett av de främsta neurala nätverken ENet för jämförelse. ENet är utformat för snabb semantisk segmentering i realtid, med hög prediktions- hastighet. Evalueringen av nätverken visar att AutoNet utklassar ENet i varje prestandamätning för noggrannhet, men visar sig vara långsammare med avseende på antal bilder per sekund. Olika optimeringslösningar föreslås för framtida arbete, för hur man ökar nätverk-modelens bildhastighet samtidigt som man behåller robustheten.All träning och utvärdering görs på Cityscapes dataset. Ny data för träning samt evaluering för djupskattningen för väg skapas med ett nytt tillvägagångssätt, genom att kombinera förberäknade djupkartor med semantiska etiketter för väg. Datainsamling med ett Scania-fordon utförs även, monterad med en monoculär kamera för att testa den slutgiltiga härleda modellen. Det föreslagna nätverket AutoNet visar sig vara en lovande topp-presterande modell i fråga om djupuppskattning för väg samt vägklassificering för stadsområden.
Pieger, Matúš. « Sledování řidiče ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2021. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-442532.
Texte intégralTuma, Fischer Sebastian, et Jojje Sundblad. « Autonomous Compaction Roller : Temporarily convert a non autonomous compaction machine to become autonomous during endurance testing ». Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för maskinteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16728.
Texte intégralHur kanen icke-autonom vägvältomvandlas tillatt bli tillfälligt autonom medan den utför ett 500timmar långttidsprov?Särskilt sedanvägvältenifrågainte ärbyggd för att vara autonom och ska intevara autonom efter attlångtidsprovetär slutfört. Det autonoma systemet skaävenkunna anpassas tillalla vältar som Dynapac utvecklar och ska flyttas till en annan maskin närlångtidsprovetär klart. Idenna avhandling konstrueras ett koncept för hur hela det autonoma systemet kommer att fungera ochenprototyp tillverkaspå hur man konverterar den nuvarande manuella mekaniska styrningen till attstyras av en dator. Styrprototypen testades på en Dynapac CC4200 asfaltsvält med dubbla valsar ochfungerade bra. En omfattande riskanalys utvecklades ochlika såen kravlista över vad som behöveruppnås vid autonom testning av en vägvält. Arbetet har gjorts med hjälp av metoden “designthinking”, vilket är en samling av flera metoder för att skapa nya koncept och idéer. Det slutgiltigakonceptet resulterade i ett navigationssystem som använder GNSS för navigering och begränsning avkörområdet. Den använder också radar för att upptäcka främmande föremål i sin vägvilketförhindrarkollision. Flera system föreslås användasförfunktionsfelsdetektering på välten, vilket är en viktig delav en mänskligoperatörs arbetevid provning av nya maskiner. Maskinen kommer att vara i ett slutetområde som är avskilt med ett nätstängsel.Tillträde till området ges endast till behörig personal ochendast när den autonoma välten är avstängd. På grund avmaskinerna ifråga inte är fullt utvecklade,kan de inte litas på tillräckligt för att ha personer inom körområdet medan det autonoma systemet är idrift.
Qiu, Yesiliang. « Autonomous Tick Collection Robot : Platform Development and Driving System Control ». University of Cincinnati / OhioLINK, 2020. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1613752543210849.
Texte intégralEkehult, Joanna. « Risk analysis of software execution in an autonomous driving system ». Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278501.
Texte intégralAutonoma fordon kan potentiellt erbjuda både säkrare och effektivare transportmöjligheter.Men om det ska bli möjligt måste man kunna verifiera att det autonomafordonet har ett pålitligt och säkert beteende i nästan alla situationer ochunder nästan alla förhållanden. Systemet som möjliggör autonom körning byggerpå en komplex mjukvarustack, där utfallet och exekveringstiden är svåra attutsäga. Det är därför är det väsentligt att man utvecklar verktyg och strukturersom kan förutsäga säkerheten hos ett autonomt system. Syftet med detta arbeteär att utveckla och utvärdera ett verktyg för att analysera riskerna hos ett systemför autonom körning. Tillvägagångssättet är baserat på en abstrakt modellöver de huvudsakliga komponenterna och interaktionerna hos det autonoma systemet.Genom enkla simulationer istället för tidskrävande och kostsamma tester,eller mycket detaljerade och komplexa modeller, kan metoden förse användarenmed ett sätt att systematiskt analysera systemets beteende. Specifikt undersökshuruvida metoden kan användas för att analysera det autonoma systemets tidsegenskapervid ett riskfyllt scenario.Den utvecklade strukturen används för att utvärdera om fordonet hinner stannainnan det kolliderar med ett statiskt hinder. I ett sådant scenario kan man dra slutsatsenatt det modellbaserade tillvägagångssättet för att analysera riskerna hos ettautonomt system är görbart och effektivt, och kan ge värdefull information underutvecklingsarbetet.
Tomar, Abhineet Singh. « Modern Electrical/Electronic Infrastructure for Commercial Trucks : Generic Input/Output nodes for sensors and actuators in Commercial Trucks ». Thesis, KTH, Radio Systems Laboratory (RS Lab), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-220183.
Texte intégralFörekomsten av elektronik och elektriska kretsar I kommersiella lastbilar has ökat i en väldigt snabb takt under de senaste decennierna. Med framsteg inom inbyggda system och introduktionen av elektroniska styrsystem i fordonsindustrin så har komplexa elektroniska system blivit en av de största designutmaningarna. I den kommersiella lastbilsindustrin där utvecklingscyklerna är nästan ett decennium, är det en stor utmaning att introducera ny arkitektur som tillgodoser all den nya teknologin som införlivas i fordonet. För närvarande så förlitar sig den kommersiella lastbilsindustrin mycket på en federated elektrisk/elektronisk (E/E) arkitektur. I denna arkitektur är elektroniska styrenheter (ECU) ansvariga för beräkningar och I/O (Input/Output) operationer. Dessa ECU:er är samlade i olika domäner baserade på dess funktioner. Domänerna är dock inte isolerade från varandra. De här modulerna kommunicerar därför med varandra med hjälp av ett fordonsnätverk, typiskt en CAN (Controller Area Network) i nuvarande lastbilar. I fordonsindustrin ökar automatiseringen i en snabb fart. I takt med att automatiseringen ökar så ökar även behovet av snabba och energiintensiva beräkningar, vilket i sin tur ökar den totala kostnaden. Denna studie har som mål att adressera det här problemet genom att introducera en integrated E/E arkitektur där all beräkningskraft är koncentrerad till en plats (eller två eller tre platser för att tillåta överskott). Den här studien föreslår att introducera en ersättning av nuvarande ECU:er till en låg kostnad, med lägre beräkningskraft och generiska I/O gränssnitt. Studien föreslår också ersättningar av nuvarande fordonsnätverk. Den här uppsatsen förser läsaren med viss bakgrund till den nuvarande E/E arkitekturen för kommersiella lastbilar och introducerar läsaren till ECU:er. Dessutom förklaras de relevanta nätverksarkitekturerna och protokollen. En potentiell lösning som baseras på den integrated E/E arkitekturen och dess implementering diskuteras med fokus på en detaljerad analys av ersättningarna till ECU:er. Resultatet av den här analysen skulle, om den adopteras, medföra minskning av tillverknings- och designkostnader samt leda till en förenkling av produktion och underhåll. Utöver det så bör det även ha miljöfördelar genom minskad bränsleförbrukning.
Rosenstatter, Thomas. « Modelling the Level of Trust in a Cooperative Automated Vehicle Control System ». Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32046.
Texte intégralAdolfsson, Alexander, et Daniel Arrhenius. « Overseeing Intersection System for Autonomous Vehicle Guidance ». Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254219.
Texte intégralHellner, Simon, et Henrik Syvertsson. « Neurala nätverk försjälvkörande fordon : Utforskande av olika tillvägagångssätt ». Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84560.
Texte intégralArtificial Neural Networks (ANN) have a broad area of application and are growing increasingly relevant, not least in the field of autonomous vehicles. Meta algorithms are used to train networks, which can control a vehicle using several kinds of input data. In this project we have looked at two meta algorithms: genetic algorithm (GA), and gradient descent with backpropagation (GD & BP). We have looked at two types of input to the ANN: distance sensors and line detection. We explain the theory behind the methods we have tried to implement. We did not succeed in using GD & BP to train ANNs to control vehicles, but we describe our attemps. We did however succeeded in using GA to train ANNs using a combination of distance sensors and line detection as input. In summary we managed to train ANNs to control vehicles using two methods of input, and we encountered interesting problems along the way.
Schennings, Jacob. « Deep Convolutional Neural Networks for Real-Time Single Frame Monocular Depth Estimation ». Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för systemteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-336923.
Texte intégralBosello, Michael. « Integrating BDI and Reinforcement Learning : the Case Study of Autonomous Driving ». Master's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2020. http://amslaurea.unibo.it/21467/.
Texte intégralKalibjian, J. R. « A Packet Based, Data Driven Telemetry System for Autonomous Experimental Sub-Orbital Spacecraft ». International Foundation for Telemetering, 1993. http://hdl.handle.net/10150/608857.
Texte intégralA data driven telemetry system is described that responds to the rapid nature in which experimental satellite telemetry content is changed during the development process. It also meets the needs of a diverse experiment in which the many phases of a mission may contain radically different types of telemetry data. The system emphasizes mechanisms for achieving high redundancy of critical data. A practical example of such an implementation, Brilliant Pebbles Flight Experiment Three (FE-3), is cited.
Aramrattana, Maytheewat. « Modelling and Simulation for Evaluation of Cooperative Intelligent Transport System Functions ». Licentiate thesis, Högskolan i Halmstad, Centrum för forskning om inbyggda system (CERES), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-12683.
Texte intégralFraedrich, Eva. « Autonomes Fahren ». Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, 2018. http://dx.doi.org/10.18452/19223.
Texte intégralAutonomous driving could fundamentally transform car use and ownership and considerably change the way how we interact with the automobile, how mobility and transport are organized in the future and how urban and transportation infrastructures are designed. The objective of this study is to engage empirical, social sciences in a timely and comprehensive debate on autonomous driving, so the key factors and dynamics of this technological development can be identified and shaped. Forecasting development trajectories of technology-based developments proves especially difficult, and acceptance is thought to be a key factor for a successful product implementation. Acceptance takes place in the context of sociotechnical construction and transformation processes; it is dependent on individuals, their attitudes, expectations and actions, their environment, their value- and norm-framing, and on changes over time. User perception, evaluation and contextualization in relation to autonomous driving have largely gone unheeded, even though they are deemed central to technology acceptance. A set of distinct qualitative methods served to explore and structure a research topic little known to date. In sum, the results indicate that acceptance of autonomous driving fundamentally relies on the interaction of individual and societal factors that cannot be determined through attitudinal parameters only. They are better understood against the background of implicit and habitual orientations towards current car use and ownership practices. At the same time, the studies have shown that a consistent and determined development path cannot be predicted yet. While there are chances for the mobility system to undergo a fundamental transformation with the implementation of autonomous vehicles – on both supply and demand sides – potential changes could also rather complement the existing system. Specific implications for future research will be discussed in the thesis.
Meindl, Jan. « Návrh a realizace elektroniky a software autonomního mobilního robotu ». Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-320117.
Texte intégralBohm, Felicia, et Klara Häger. « Introduction of Autonomous Vehicles in the Swedish Traffic System : Effects and Changes Due to the New Self-Driving Car Technology ». Thesis, Uppsala universitet, Fasta tillståndets fysik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253996.
Texte intégralLjungberg, Sebastian, et Fredrik Schalling. « HAMMS : Managing a mix of human driven and autonomous vehicles in four-way intersections ». Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-226687.
Texte intégralSyftet med den här rapporten är att förbättra flödet ikorsningar genom en dynamisk algoritm. Människor sitterdrygt 6 veckor i bilköer varje år. En stor del av av denspenderande tiden i traffiken är på grund av att fordonbehöver stanna i korsningar.I den här rapporten har sensorer som mäter hastighetoch distans använts istället för dagens detektorer som endastkänner av om ett fordon kör över detektorn eller inte.Det finns andra rapporter med lösningar för att öka flödeti korsningar för självkörande bilar men om man kollar pådet kommande 40 åren kommer det troligtsvis att vara enblandning av självkörande och mänskligt körda bilar.I det här arbetet skapas ett system som kan interageramed både mänskligt körda och autonoma bilar. Begränsningarnai det här systemet är att systemet endast kan taemot två bilar som kommer från olika ingångar i korsningensamtidigt. Systemet fungerar inte för bilköer. Systemet mäterden nuvarande hastigheten och distansen på fordonen.Systemet fungerar för alla olika kombinationer av mänskligtoch självkörande bilar.Resultatet av den här rapporten är att en algoritm harutvecklats och är mer tidseffektivt än systemet som användsi Sverige idag, med våra antaganden om systemet som harutveklats i den här rapporten och systemet som användsidag. Resultatet är baserat på korsningar där bara två bilarmöts utan köer.Slutsatsen av den här rapporten är att det är möjligtatt göra ett system som är mer tidseffektivt än systemetvi använder oss av idag, men vi kan inte säkertsätlla attsystemet i den här rapporten är mer robus och driftsäkertän det som används i Sverige idag.
Nilsson, Lovisa. « Data-Driven Methods for Sonar Imaging ». Thesis, Linköpings universitet, Datorseende, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176249.
Texte intégral