Thèses sur le sujet « Anoreksi »

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon. Min frågeställning är som följer:

• Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne d´Arc skulle ha varit anorektiker eller att hon på annat sätt hade anormala matrutiner?
• Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne använder sin fasta för att framkalla sina visioner?
• Varför koncentreras flera av frågorna kring rättgången kring hennes fasta?

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ”What´s the problem”-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi. Bland andra Karin Johannisson har bidragit med ett historiserat synsätt på det konstruerade även i sjukdomsdiagnoser. Analysen lutar sig på socialt och strukturellt inriktade teoretiker och mycket inspiration hämtas från Susan Bordos feministiska perspektiv. Liknande tankegångar återfinns även hos bland andra Helen Malson och Nina Björk vilka bidragit till att skapa en teoretisk analysram. Vad som framkommer i analysen är en svårighet att både formulera och enas kring vad anorexi konstitueras av. Medicinska referensramar är frekvent återkommande men outvecklade och problematiken beskrivs vid en närmare analys som snarast strukturell – även om detta inte artikuleras direkt. En framträdande slutsats är förekomsten av en ”omedveten medvetenhet” hos respondenterna. Med detta avses små och partikulära genusanalyser hos respondenterna som inte direkt sätts i samband med förekomsten av anorexi. Om diskussionen kring anorexi kan komma att utvidgas till att kombinera individualpsykologiska perspektiv med en strukturell förståelsemodell, vilket författaren föreslår som en fruktbar utveckling, avgörs enligt resonemanget som förs av om motsägelserna artikuleras eller förblir skymda.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats. Artiklarna granskades och resultatet analyserades som slutligen ledde fram till åtta kategorier som föll under ett tema. Resultat: Huvudfyndet i resultat var att personer som lever med anorexi lever i en ambivalens. Resultatet speglas i åtta kategorier; sjukdomsupplevelser, kroppsupplevelser, stolthet, kontrollbehov, upplevelser av negativa känslor, skam, undvikande av känslor och problem samt relationen till andra. Slutsats: Sjuksköterskan bör tillämpa ett livsvärldsperspektiv i mötet med anorexipatienten. Genom att se var person som unik kan hon i mötet gå in med en öppenhet och lättare förstå patienten. Sjuksköterskans uppgift är att lindra lidande. Genom att sjuksköterskan tar sig tid och lyssnar till patientens historia får patienten känna sig sedd och en del av lidandet kan lindras.  Nyckelord: anorexia, lidande, ambivalens

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård. Trots detta finns det inte några lagliga förutsättningar att tvångsvårda unga med anorexi. Psykisk störning i sig kan inte grunda tvångsvård enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), utan endast det beteende som störningen ger upphov till. I ett prejudicerande fall från Kammarrätten har slagits fast att det beteende som anorektiker uppvisar som en följd av sin psykiska störning inte faller under begreppet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. De uppfyller heller inte kravet på allvarlig psykisk störning, som är en av grundförutsättningarna för att lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska kunna tillämpas.

Unga med anorexi befinner sig således i en gråzon, där varken tvångsvård enligt LVU eller LPT kan aktualiseras. Denna gråzon mellan allvarlig psykisk störning och socialt nedbrytande beteende existerar på grund av att lagliga förutsättningar för att tvångsvårda unga med anorexi inte kan erhållas vare sig i LPT eller i LVU, tillhörande förarbetsuttalanden eller rättspraxis. Eftersom anorexi är ett tillstånd där man, ofta ovetandes om sitt egna allvarliga tillstånd, pendlar mellan liv och död bör lagtexten förändras så att unga med anorexi faller inom LVU eller LPT:s ordalydelse.

Tipo di studio Case Series. Background L’anoressia è un disturbo del comportamento alimentare (DCA). Nella cura dei DCA è fondamentale il lavoro di equipe di un team multidisciplinare, questo approccio è un tentativo di risposta alla complessità e alla multifattorialità dei DCA. Tuttavia, la figura del fisioterapista non sempre è inclusa all’interno di questo gruppo. La letteratura scientifica non è ricca di studi che ne provino l’efficacia della sua partecipazione, la proposta operativa è quindi di contribuire con un case series (6 pazienti coinvolti) a verifica della sua utilità. Obiettivi Valutare l’utilità della fisioterapia tramite un’analisi dei punteggi dalle scale somministrate (STAI, EDE-Q, BUT, VAS), aumentare la coscienza di sé e la percezione del proprio corpo, rilassare la muscolatura cervicale e migliorare la qualità di vita diminuendo lo stato d’ansia. Metodi È stato utilizzato il metodo del rilassamento muscolare progressivo del Dr. Jacobson associato a mobilizzazione cervicale ed esercizi di respirazione con attivazione del diaframma. Risultati Confrontando i risultati finali dei test somministrati con i valori medi ed iniziali, complessivamente lo studio svolto ha portato a cambiamenti su ogni piano preso in esame, in particolare per determinate sottoscale di BUT ed EDE-Q. Conclusioni Alla luce dei risultati tratti dallo studio empirico realizzato, si può ipotizzare che il trattamento fisioterapico non comporti effetti negativi o complicanze e sia recepito positivamente dai pazienti e dagli altri operatori. Si potrebbe considerare l’istituzione di un programma fisioterapico all’interno del percorso riabilitativo dei DCA e l’integrazione nell’equipe multidisciplinare della figura del fisioterapista in seguito a ulteriori studi RCT con un follow-up più a lungo termine e su una popolazione più ampia.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykiatrisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor mellan 15 och 23 år med hög mortalitet. Sjukdomen orsakar ätstörning vilket medför kraftig viktnedgång. Syftet: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie är genomförd av kvalitativ metod med analys av narratives. Datainsamlingen är baserad på fyra självbiografier skrivna av kvinnor som drabbats av Anorexia Nervosa. Resultat: Resultatet visade att samtliga kvinnor har haft olika upplevelser av Anorexia Nervosa. Kvinnornas upplevelser delas in i tre olika teman vilket förtydligades med citat. Teman som beskrivs avspelar kvinnors olika upplevelser. De teman som uppkom var Det svåruppnåeliga kvinnoidealet, Den ångestfyllda tillvaron, Betydelsen av att ha kontroll. Slutsats: Anorexia är en komplex psykiatrisk sjukdom som kräver en optimal omvårdnad med beredskap och förståelse från vårdpersonal. Sjuksköterskor strävar efter att förhindra ett lidande och främja hälsa i vårdandet av patienter. Studiens resultat bidrog med en bredare kunskap och förståelse kring sjukdomen Anorexia Nervosa för en optimal återhämtning hos patient.
Background: Anorexia nervosa is a psychiatric disorder that primarily affects young women between 15 and 23 years with high mortality. The disease causes eating disorder resulting in significant weight loss. Purpose: Purpose of the study was to describe women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: This study was conducted by qualitative method of analysis of narratives. Data collection was based on four autobiographies written by women who have lived with Anorexia Nervosa. Results: The results showed that all women have had different experiences of Anorexia Nervosa. This experiences were divided into three different themes which are clarified with quote. Themes described reflects women's different experiences with anorexia nervosa, which is the elusive ideal of women, the anguished existence and the importance of being in control. Conclusion: Anorexia is a complex psychiatric illness that requires an optimum care of preparedness and understanding of health professionals. Nurses strive to prevent suffering and promote health in the care of patients. The study's results contributed to a wider knowledge and understanding of the disease anorexia nervosa for optimal recovery of the patient.

Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv.

Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla.

För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande.

Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.

Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi. Metod: En diskursanalys genomfördes på materialet som bestod av intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor arbetande i primärvården. Resultat: Tre olika diskurser identifierades och kallades för Individualitetsdiskursen, Samhällsdiskursen och Genusdiskursen. I den första identifierade diskursen diskuterades anorexi som ett problem vars orsaksförklaring står att finna hos den enskilda individen, i den andra som ett tillstånd konstruerad i relation till samhällelig påverkan och i den tredje som ett uttryck för ett ojämställt samhälle. Diskurserna visade hur förståelsen av anorexi kan både skilja sig åt och förstås på olika sätt samtidigt beroende på tolkningen. Slutsats: Anorexi kan förstås som såväl en individuell sjukdom såväl som ett tillstånd orsakat av samhälleliga och mediala krav på kvinnor samt även som en strukturell problematik där den egentliga sjukdomsbilden står att finna hos samhället.
This is a qualitative study, which through the application of a gender perspective as well a discursive approach has aimed to highlight different discourses in nurses’ talk of anorexia. Background: Anorexia Nervosa is one of the most common forms of eating disorders. Despite this, explanations regarding underlying causes are still lacking and no definite answers exist concerning the overrepresentation of women carrying the disease. Theorizing from a gender perspective offers new models of understanding but is neglected within nursing science. Purpose: This study aims to highlight and identify how anorexia is constructed within different discourses in nurses’ talk of anorexia. Method: A discourse analytic approach was applied to the material, which consisted of interviews with four registered nurses working in primary health care. Results: Three different discourses were identified and labeled The Individuality Discourse, The Societal Discourse and The Gender Discourse. This showed how the understanding of anorexia can both differ and be understood in different ways simultaneously depending on one’s reading. The first identified discourse discussed anorexia as an individual disease with individual underlying causes, the second as a condition constructed in relation to societal influence and the third as an expression of an unequal society. Conclusion: Anorexia can be understood as an individual disease as well as a condition caused by society and media pressure and also as a problem on a structural level where the real sickness is to be found within society itself.

Syftet med denna kvalitativa studie är att närmare undersöka den fronetiska kunskapen kring vad det är iterapeutisk behandling som hjälper människor i riskzonen att utveckla eller redan har utvecklat långvariganorexi. Genom tre material – min teoretiska och praktiska kunskap och tidigare kvalitativa forskning, enfallstudie från den kliniska verksamheten vid Anorexiamottagningen i Stockholm samt en fältstudie medintervjuer med en forskare och fem terapeuter från två olika enheter. Denna studie utforskar gemensammanämnare i behandling med särskilt fokus på vikten av terapeuternas perspektiv. Informanterna har ett holistisktperspektiv och arbetar med olika existentiella, integrativa och systemiska modeller. Det som står ut iinformanternas svar, och som bekräftas av familjen och klientens egen röst, är att personen bakom symtomentonas fram – särskilt inför sig själv – och att sjukdomen tonas ner. Viktigt är också att terapeuterna kan förmedlabåde sin tro på att det är en mänsklig möjlighet att bli fri från anorexi och att det även finns anledning att tro påden enskilda klientens möjligheter att återhämta sig. Andra teman av betydelse är hur man hanterar ångest,negativa självbilder, ambivalens och rädsla för förändring och hur man inviterar till reflexion över alternativasätt att komma vidare i livet utan sin ”bästa” vän Anorexia. Denna studie föreslår mitt material och familjernasberättelse och informanternas bidrag tillsammans frambringar en kollektiv fronetisk kunskap. Det öppnar för attfortsatt forskning går vidare med de aspekter som diskuteras i slutreflektionen.
The aim of hisqualitative study is to examine more closely the fronetic knowledge of what it is in a therapeutic treatment thathelps people who are on the edge to develop, or already have developed, long term anorexia. Through threematerials –my own theoretical and practical knowledge and previous qualitative research, one case study fromthe clinical praxis at the Anorexiamottagningen in Stockholm and one field study where one researcher and fivetherapists from two different unities are interviewed. The study has explored common denominators in treatmentwith special focus on the importance of the therapists ́ perspective. All informants have a holistic view and workwith different existential, integrative and systemic models. What stands out in the answers of the informants, andis confirmed by the family and the voice of the client, is that the person behind the symptoms is tuned up –especially for herself – and the illness is downplayed. It is also important that the therapists can mediate boththeir belief that it is a human possibility to become free from anorexia and that there is also good reason tobelieve in the possibility for the individual client to recoup. Other themes of importance are how to deal withanxiety, ambivalence, negative self-images and fear of change, and how to invite to reflection on alternativeways to proceed in life without their “best” friend, Anorexia. This study suggests that my material together withthe account of the family and the contribution of the informants at the treatment units and bring forth aconsiderable amount of collective phronetic knowledge. This suggests that future research look further into someof the aspects discussed in the final reflection.

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp. Mina kärnfrågor i uppsatsen är: vilka olika professionella behandlingsmetoder finns och vad är självhjälp? Jag har valt en kvalitativ ansats på min uppsats. Jag vill beskriva, förklara och jämföra självhjälpsgrupper för anorexi och deras sätt att se sjukdomen och hur de arbetar för att ta sig ur den. Detta i förhållande till professionella behandlingsmetoder. Mina bakgrundsstudier med förklaringsmodeller av anorexi och tillgängliga professionella behandlingsmodeller har jag gjort genom en systematisk genomgång. Min studie görs enligt kvalitativ metod och genom en systematisk beskrivning. Jag har också gjort en systematisk sökning av de tillgängliga litteraturer som finns på biblioteket respektive Internet. Självhjälpsgrupper bör ses som ett komplement till de professionella behandlingsmetoderna snarare än ett alternativ, och man bör inte utesluta en professionell behandling för att istället vara med i en självhjälpsgrupp. Däremot bör man absolut inte underskatta den kraft och styrka det kan ge, att träffa andra människor i samma situation. Att samtala om det gemensamma problem man har, stötta varandra och känna gemenskap är en stark drivkraft i kampen att bli frisk från anorexi

Bakgrund: Påverkan från media och strävan att efterlikna idealet kan leda till missnöje över den egna kroppen, vilket i sin tur kan leda till att en individ utvecklar anorexi. Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar unga individer och har både kroppslig, mental och social påverkan. Det finns ett flertal olika vårdenheter att tillgå och behandlingen är individanpassad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med anorexi. Metod: En litteraturstudie som baserades utifrån fem självbiografier analyserade med hjälp av Lundmans & Hällgren Granheims (2012) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: ​Det framkom att anorexi medförde förändrad kroppsuppfattning. Känslor av ångest och rädsla blev individernas vardag, samtidigt ingav sjukdomen trygghet. ​Individerna​ hade manisk kontroll över mat och träning, men blev längre in i sjukdomsförloppet allt mer kontrollerade av anorexin och den ‘’inre rösten’’. Tillfrisknandet beskrevs som en lång process och krävde stöd både från familj, vänner samt olika vårdenheter. Slutsats: Anorexin innebar både kroppsligt, mentalt och socialt lidande. Som sjuksköterska är det därför betydelsefullt att se hela patienten för att stärka individens hälsoprocesser. Det är även viktigt att skapa ett förtroende för vården vilket kan göras bland annat genom ett professionellt bemötande.

PREMESSE: L'amenorrea ipotalamica è uno dei criteri necessari per la diagnosi di Anoressia Nervosa (AN) e in questa condizione psicopatologica è stata interpretata come secondaria alla perdita di peso, piuttosto che a un deficit primitivo della funzione ipotalamica. D'altra parte l'amenorrea in corso di AN può comparire anche prima di un significativo calo ponderale cosi come può persistere nonostante il recupero di peso. Questo sembra indicare come la componente nutrizionale e il relativo bilancio energetico non possano essere l'unico fattore patogenetico nell'insorgenza e nel mantenimento della amenorrea. Un quadro di amenorrea in cui non sia identificabile una causa organica non è esclusivo dell' AN, ma può verificarsi anche in donne senza Disturbi della Condotta Alimentare (DCA), stabili di peso e che non svolgono intensa attività fisica. A tale quadro, definito come amenorrea ipotalamica funzionale, è generalmente attribuita un'origine psicogena: l'alterata capacità di regolare cognitivamente alti livelli emozionali può dare origine ad una risposta abnorme del sistema nervoso autonomo e dei sistemi neuroendocrini, creando le condizioni per lo sviluppo di disturbi somatici. Fattori psichici sembrano dunque avere un ruolo fondamentale nella genesi e nel mantenimento dell'amenorrea sia funzionale ipotalamica che nei soggetti con AN, agendo probabilmente in concomitanza con ormoni e particolari peptidi come la Leptina. OBIETTIVI: Lo studio si propone di indagare: 1. la correlazione fra amenorrea ed eventuali aspetti psicopatologici comuni nei due gruppi clinici in esame (amenorrea in AN e amenorrea funzionale) e rispetto ad un gruppo controllo; 2. la valutazione del quadro ormonale e dei livelli di Leptina, nei due gruppi clinici in esame e nel gruppo controllo; MATERIALI E METODI: Sono state reclutate 20 pazienti con AN Restrittiva, 15 donne con amenorrea funzionale e 20 donne eumenorroiche sane e normopeso. Ogni soggetto è stato valutato con un colloquio clinico e con una batteria di test psicologici: E.D.I.2 (Eating Disorders Inventory 2), B.U.T. (Body Uneasiness Test) e T.A.S. (Toronto Alexithymia Scale). Per ogni partecipante è stato calcolato il BMI e sono stati rilevati alcuni parametri ormonali: 17~estradiolo, IGFl, TSH, FT3, FT4, livelli plasmatici di LH e FSH basali e dopo stimolazione con GnRH, leptina. I risultati sono stati analizzati utilizzando l'SPSS (Statistical software package version 13). CONCLUSIONI: I risultati della nostra indagine hanno evidenziato un profilo psicopatologico più severo nelle pazienti con AN rispetto agli altri due gruppi, ma sono emerse alcune funzioni psichiche deficitarie anche nei soggetti con amenorrea funzionale ipotalamica. I nostri dati sembrano confermare l'ipotesi di uno sfondo psicopatologico comune sottostante i DCA e la condizione di amenorrea funzionale ipotalamica, anche se fenomenicamente espresso in grado differente. Sul piano biologico si riscontrano differenze significative rispetto al quadro ormonale tiroideo ed i livelli di Leptina si confermano direttamente proporzionali al BMI.
BACKGROUND: Hypothalamic amenorrhea is one of the necessary criteria for a diagnosis of Nervous Anorexia (NA) and in this psychopathologic condition it has been interpreted as secondary to weight loss rather than to a primitive deficit of the hypothalamic function. On the other hand amenorrhea in NA may develop even before a relevant weight loss, or it may persist despite weight recovery. This seems to point out that the nutritional component and the relating energetic balance are not to be considered as the only pathogenetic factors in the onset and maintenance of amenorrhea. A situation of amenorrhea where no organic cause can be identified is not exclusively characteristic of NA, but can be present also in women without any Eating Disorders (ED) who keep steady weight and who do not perform any intense physical activity. This condition, defined as Functional Hypothalamic Amenorrhea (FRA), is generally given a psychogenic origin: the impaired ability to cognitively regulate high emotional levels can originate an abnormal response of the autonomous nervous system and of the neuro-endocrine systems, thus creating the conditions for the development of somatic disorders. Thus psychic factors seem to play a basic role in the genesis and maintaining of amenorrhea both hypothalamic and in anorexic patients, probably acting together with hormones and particu1ar peptides such as Leptin. OBJECTIVE: The aims of the present study are the following: l. to establish the correlation between amenorrhea and any psychopathologic aspects common to both clinical groups under investigation (Amenorrhea in NA and FRA) and to a control group; 2. to evaluate the hormonal profile of levels of the Leptin, in the two groups under investigation and in the control group; METHODS: Twenty patients with Restrictive Anorexia, fifteen women with Functional Amenorrhea and twenty healthy eumenorrheic women having a normal weight have been considered. Each subject bas been evaluated trough a clinical interview and through the following psychological tests (E.D.I.2 (Eating Disorders Inventory 2), B.D.T. (Body Uneasiness Test) and T.A.S. (Toronto Alexithymia Scale). For each subject BMI (Body Mass Index) has been calcu1ated and the following hormonal parameters have been measured: 17Betaestradiole, IGFl, TSH, FT3, FT4, basal plasmatic levels of LH e FSH and after GnRH stimulation, leptin. Results have been analysed by SPSS (Statistical software package version 13). CONCLUSIONS: The results of our study have pointed out a more severe psychopathological profile in patients affected by NA in comparison with the other two groups, but some impaired psychic functions have also been detected in the subjects affected by hypothalamic functional amenorrhea. Our data seem to confirm the hypothesis of a common psychopathologic background underlying ED and the condition of Hypothalamic functional amenorrhea, though phenomenically expressed at different degrees. At a biological level significant differences have been detected in the thyroid hormonal profile while Leptin levels have been confirmed as directly related to BMI.

The aim of this thesis is to examine how five works of fiction about anorexia and bulimia have been received in Swedish daily press reviews. The investigation is based on 60 reviews, which are analysed with a qualitative method consisting of close-reading and where a feministic perspective is used. The main question concerns how and to which extent the basis of valuation in the reviews is effected by the fact that the books describe a primary female world of experiences. The investigation shows, among other things, that many reviewers consider the books about eating disorders to be too many. They categorize the books about anorexia and bulimia as a genre of its own and place the books into the literary system principally by referring to other books about anorexia and bulimia. There is a tendency that the reviewers read the books rather as professional literature instead of fiction. Some of the books are recommended to those who want to learn more about eating disorders and the connection to reality is more discussed in these reviews than literary forms and methods.
Uppsatsnivå: D

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:

• Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?

• Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?

Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval.

För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori.

Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi.

Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi.

Örebro University

Department of Social Sciences

Sociology, Continuation Course, 41-60 p.

Essay, 10 p. Spring 2006

Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar)

Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra

Abstract

The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues:

• Why does a young woman develop an eating disorder?

• Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders?

Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling.

To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory.

The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia.

Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia

Bakgrund: När något barn i familjen drabbas av en ätstörning är det vanligt att samhället lägger skulden på familjen. Ätstörningar är ett relativt vanligt förekommande problem idag hos barn och ungdomar, framförallt hos flickor. De mest välkända formerna av ätstörningar är anorexia nervosa och bulimia nervosa och det var dessa diagnoser som personerna i biografierna var drabbade av.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som lider av ätstörning.

Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fem biografier användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.

Resultat: Föräldrarna upplevde en känsla av hjälplöshet och skuld vilket gjorde att de förnekade sjukdomen. Sjukdomen förde även med sig en brist på tillit och förändrade vardagen för familjen. Stödet både inom och utom familjen hade stor betydelse för att föräldrarna skulle orka främja hälsa hos barnet. De upplevde ofta negativa attityder och bemötande från omgivningen och sjukvården vilket gjorde att föräldrarna valde att isolera sig.

Slutsats: Studien visar att betydelsen av stöttning både inom familjen och från omgivningen är av största vikt. Att kunskap om sjukdomen behöver spridas för att få en ökad förståelse i samhället som kan leda till en större möjlighet att stötta de drabbade familjerna.

Anorexia nervosa är en svårbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svårigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sätta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvårar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svårbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen är fylld av svårigheter och dilemman. Anorexins positiva funktioner för patienten gör behandlarna osäkra på om tillfrisknande alltid är eftersträvansvärt. Kliniska riktlinjer förespråkar också stödjande hellre än förändrande insatser för de svårbehandlade (Svenska Psykiatriska Föreningen, 2005). Vikten av balans mellan behandlarens kontra patientens ansvar diskuteras samt riskerna i att öka patienternas självbestämmanderätt.

Syfte och frågeställningar

Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?

• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?

Metod

Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.

Resultat

Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.

Slutsats

Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning.
This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag. Varje individ är unik och livshistorien likaså men flera likheter finns såsom att individerna haft svårt att hantera friheten i det föränderliga samhället som innebär fler valmöjligheter än tidigare. Denna frihet kan leda till press och osäkerhetskänslor vilket den gjort för individerna som jag har intervjuat. Gällande teori så har jag använt Giddens (1993) begrepp om senmoderniteten som beskriver den avtraditionali-sering som skett efter andra världskriget. Samtliga jag intervjuat har mått dåligt och haft en dålig självkänsla under sin sjukdomstid, tyckt illa om sina kroppar och ofta haft en förvrängd kroppsuppfattning samt påverkats av media.Senmoderna drag såsom en inre kontroll, reflexivitet och individualisering, där individen idag ansvarar för sig själv och sitt utseende är återkommande drag i samtliga livshistorier oavsett ätstörning. Dock går det att särskilja en skillnad gällande begreppet kontroll, nämligen att personerna med anorexi och ortorexi dagligen har kontrollerat sitt matintag medan personer med bulimi ständigt tappat kontrollen när de hetsätit, trots att det varit kontroll de eftersträvat. Idag mår samtliga av de intervjuade bra och anser sig vara friska. Dock menar majoriteten att de fortfarande har en något stressad syn på kropp och mat, men att de idag kan kontrollera känslorna på ett helt annat sätt än tidigare. Samtliga intervjuade tror att ätstörningar kommer att öka i framtiden eller förekomma i samma mängd som idag eftersom att informationsflödet och mediemedvetandet har ökat.
The purpose of this essay is to provide a greater understanding of how eating disorders are affected by the overall development of society and the society we now live in. The questions I have intended to answer is how the life-stories are constructed for people with the eating disorders anorexia, bulimia and orthorexia, and how the different eating disorders may be linked to specific features of late modernity. I also wanted to give a picture of how the interviewees view the development of eating disorders in the future. To get my questions answered, I chose to use qualitative method and life-stories, involving interviews explaining the interviewee's life. The people I have interviewed have talked about their time before the disease, the time with the disease and how they feel today. Every individual is unique and the life-story as well but there are several similarities, such that the individuals has had difficulties dealing with freedom of choice in a changing society, which means more options than before. This freedom can lead to pressure and uncertainty feelings which it has done for the individuals I have interviewed. The theory that I have used is Giddens (1993) concept of late modernity that describes the detraditionalization that occurred after World War II. All I have interviewed have felt unwell and had poor self-esteem during their sickness. They have disliked their bodies and have often had a distorted body image and been influenced by media. Late modernity features such as an internal control, reflexivity and individualization, where the individual today cares for herself and her looks are recurring features in all the life stories regardless eating disorder. However, it is possible to distinguish a difference in the concept of control, namely that those with anorexia and orthorexia on a daily basis checked their food intake while people with bulimia are constantly out of control when they binge, even though it was control they pursued. Today all of the interviewed feel well and consider themselves to be healthy. However, the majority believes that they still have a somewhat stressful approach to body and food, but that they now can control the emotions in a completely different way than before. All interviewees believe that eating disorders will increase in the future or be in the same amount today as the flow of information and media awareness has increased.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.

This scientific essay aims to more closely study how to best arrange a context that subtly conveys that change is possible in the treatment of patients who starve themselves. By describing a number of situations during the first weeks of a girl´s therapy, this essay focuses on some central themes in the initial stage. The essay is mainly aimed to explore the conditions for a meaningful communication with a patient who has a low BMI value and who quitted the nutrition-oriented care in her clinic. The essay is a form that allows for reflection on one´s own considerations about the wisest line of conduct in various situation. The work is based on an existential understanding of the starvation as a fragile person´s one and only way to reconcile with herself in the world that is hers. This approach provides a hopeful perspective on two difficulties that are often associated with this population; namely a negative attitude to the possibility of getting well, and a lack of motivation to change anything. What seems to be useful in this kind of treatment is the therapist´s participation in the girl´s phenomenon world and a conjoint exploration on the meaning of her self-starvation. The activity and presence of the therapist is considered important, and the basic assumption is that the starvation is connected to a persons need to feel her personal value, which in the long run serves contributes to remove deeply rooted perceptual and cognitive blockages.

Abstract Introduction. Low functioning variants of 5HTTLPR have been associated to an increased risk of depression in subjects who experienced stressful events, to altered cognitive functioning and decisional processes, and functional and structural neural patterns. Contrasting evidence is available up to now in Eating Disorders (ED), and no study has evaluated the polymorphism effect on brain connectivity according to graph theory in Anorexia Nervosa (AN). Methods. We recruited up to 735 patients with life-time history of AN or bulimia nervosa (BN) according to DSM-IV criteria and up to 241 healthy controls (HC) for the assessment of the association between 5HTTLPR polymorphism and ED. We merged our Biobank data from BIO.Ve.D.A. and meta-analyzed 22 former studies. Patients underwent a structured diagnostic interview for present or life-time ED, an interview for presence and severity of stressful events, Edinburgh Handedness Inventory, Wisconsin Card Sorting Test, Trail A making test, Trail B making test, Iowa Gambling Task, Cognitive Bias Task, psychopathology rating scales for ED and general symptoms. Finally patients with AN and HCs underwent a Magnetic Resonance; their brains’ connectivity integration and segregation measures were then measured with Graph Analysis Toolbox, according to 5HTTLPR polymorpshim. Results. Our results from a meta-analysis including data from BIO.Ve.D.A. and 22 previous studies, suggest that 5HTTLPR polymorphism does not have a role per se in determing ED onset. However it may moderate the effect of SEs in increasing the risk of ED onset, and the influence of SEs on ED severity, anxious, depressive and obsessive symptoms. When we tested both a multiplicative and an additive model, which is considered to be more representative of a real-world gene by environment interaction, such a 5HTTLPR by SE interaction was not confirmed instead. S allele was associated with worse performance at Cognitive Bias Task and Trail Making B, and with increased ED psychopathology, general psychopathology, anxious, depressive, and obsessive symptoms. Finally S allele was associated with decreased segregation measures at brain connectivity analysis according to graph theory compared with L allele in AN; this was an opposite association compared with healthy controls who had higher modularity associated with S allele instead. Conclusions. 5HTTLPR polymorphism does not seem to be a causal factor of ED per se, but it seems to play a role in moderating the role of stressful events in increasing ED risk. Such a moderation however did not reflect a gene by environment interaction according to either a multiplicative or additive model. S allele was associated with higher psychopathology scores, and worse neuropsychological functions in AN, and with a disrupted segregation measures of brain signal connectivity compared to HCs.
Nella tesi si evidenzia come il polimorfismo 5HTTLPR non causi di per se alcun disturbo dell'alimentazione (DA), come possa moderare l'effetto degli eventi stressanti sul rischio di DA, ma come non interagisca secondo modello moltiplicativo o additivo con gli eventi stressanti nel predisporre a DA. Inoltre in pazienti con anoressia nervosa in presenza di un allele S si associa ad una peggiora performance neurocognitiva, e ad una connettività cerebrale alterata rispetto a quanto accade nei controlli sani in presenza dello stesso allele.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som orsakar lidande för såväl patienten som dennes familj. Det är den psykiatriska sjukdom som har den högsta dödligheten. Flera försök har gjorts att beskriva orsaker och effektiva behandlingsmetoder. Insjuknandet sker ofta under tonåren och det finns bristfällig kunskap om vad dessa patienter tycker är hjälpsamt i behandlingen. Denna studie syftar till att beskriva barns och unga vuxnas erfarenheter av att vårdas för anorexi. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och metasyntes som metod. Tio artiklar inkluderades och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; möt mig där jag är, hjälp mig se det viktiga i livet och bemöt mig med respekt. Deltagarna beskrev ett behov av psykologiskt stöd och att bli sedda som individer, hur relationer var viktiga samt att vårdpersonalens bemötande hade betydelse. Slutsats: Berättelserna visar att patienter med anorexi upplever vården som hjälpsam när de involveras i beslutsfattande, möts som individer och med genuin respekt. Ett personcentrerat förhållningssätt bör implementeras för att ge den vård som dem behöver för att tillfriskna.
Background: Anorexia nervosa is a severe eating disorder that causes suffering for the patients as well as their families. It is the psychiatric disease that has the highest mortality rates. Several attempts have been made to describe its causes and effective treatment. Anorexia often begins in adolescence, and little is known about what these patients view as helpful in their treatment. This study aims to describe children’s and young adults’ experiences of being treated for anorexia.Method: A systematic literature study was made with a qualitative approach and metasynthesis. Ten articles were included and analyzed through content analysis.Results: The analysis resulted in three superior themes; meet me where I am, help me see the important things in life and treat me with respect. Participants described a need for psychological support and to be seen as individuals, that relationships were important as well as the caregiver’s treatment.Conclusion: The narratives showed that patients with anorexia experienced the care as helpful when they got to be involved in decision making, were seen as individuals, and met with genuine respect. A person-centered approach should be implemented to give the care they need to recover.Keywords: Anorexia Nervosa, Adolescent, Young Adult, Mental Health Services, Patient experience

Razionale: La richiesta di cure per l’anoressia (AN) e la bulimia nervosa (BN) rimane bassa rispetto alla diffusione dei disturbi nonostante la disponibilità di trattamenti e l’associazione tra una buona prognosi e la precocità delle cure: una delle motivazioni alla base del problema è insita nelle paure generate dalle credenze e dagli atteggiamenti stigmatizzanti verso i disturbi del comportamento alimentare (DCA). Lo stigma per i disturbi psichiatrici è un fenomeno radicato nella società, da cui derivano pregiudizi e discriminazione; mentre le opinioni verso malattie mentali come i disordini psicotici, la depressione e i disturbi ansiosi sono state abbondantemente studiate, le caratteristiche dello stigma associato all’AN e alla BN non sono ancora state vagliate dalla ricerca; per la popolazione italiana gli studi sono completamente assenti. È necessario comprendere quali e quanto pregnanti siano le attitudini dei giovani verso l’AN e la BN in modo da guidare lo sviluppo di interventi di salute pubblica nella comunità, sensibilizzandola e migliorando la motivazione alla richiesta di cure. Obiettivi: Ottenere una stima della prevalenza e del livello delle tendenze stigmatizzanti verso l’AN e la BN tra gli studenti universitari italiani; indaga i correlati sociodemografici dello stigma e le associazioni con il livello di conoscenza esperienziale del problema e con diverse credenze di attribuzione causale. Metodi: 2,109 partecipanti hanno completato on line una batteria costituita da una scheda sociodemografica, due questionari relativi alle tendenze stigmatizzanti verso l’AN e la BN e domande relative all’attribuzione causale, all’esperienza personale e al livello di contatto con soggetti affetti. La misura delle tendenze stigmatizzanti è stata effettuata con il questionario SAB-BN (Stigmatizing attitudes and beliefs about bulimia nervosa - SAB-BN; McLean, 2014) tradotto in lingua italiana e adattato per l’AN. Il processo di traduzione dello strumento è stato svolto secondo le linee guida della WHO e le versioni tradotte sono state somministrate ad un gruppo pilota di studenti con l’obiettivo di migliorare espressioni o discrepanze nella traduzione. I fattori selezionati per l’attribuzione causale sono stati estrapolati da studi precedenti. L’invito per partecipare alla survey è stato inviato via mail a tutti gli studenti dei corsi di laurea dell’Ateneo. Risultati: Sono stati ottenuti risultati sovrapponibili per l’AN e la BN, segnalando che i partecipanti tendono ad assimilare le due condizioni. La prevalenza e il livello delle tendenze stigmatizzanti sono bassi, eccetto per le componenti della Responsabilità Personale (63% circa) e del desiderio di Distanza Sociale (13% circa). La disamina delle differenze demografiche rivela comportamenti uniformi, ma lo stigma risulta più elevato tra i maschi, nella fascia d’età 18-25 e in chi vive nella famiglia di origine; risulta inferiore nei soggetti sottopeso. L’11,52% del campione dichiara una pregressa diagnosi di DCA e il 3,84% una diagnosi attuale. I soggetti con una diagnosi pregressa riportano attitudini meno stigmatizzanti. L’82,79% del campione conosce soggetti con DCA, ma il dato non migliora le opinioni. La distribuzione delle credenze causali mostra che un ruolo principale viene attribuito da più del 50% del campione ai fattori ambientali, con percentuali oltre il 75% per le cure genitoriali e oltre l’80% per l’influenza dei media. Più del 60% del campione ritiene che i fattori genetici siano poco o non coinvolti. L’importanza attribuita ai fattori ambientali risulta predittiva di una riduzione nel livello di stigma, mentre l’importanza attribuita alla mancanza di autodisciplina lo aumenta. Conclusioni: I risultati forniscono informazioni fondamentali per la costruzione di interventi preventivi e anti-stigma, aumentare le conoscenze dei disturbi nella popolazione e sensibilizzare la richiesta dei trattamenti.
Background: Despite the current availability of treatments and the known association between early care and a good prognosis, the treatment demand for eating disorders (EDs) stays low if compared to the their prevalence. Fears generated by common stigmatizing attitudes toward EDs partially explain this condition. Stigma towards psychiatric disorders, with prejudice and discrimination, is a phenomenon deeply rooted in the society; while opinions towards psychotic disorders, depression and anxiety have been thoroughly studied, only a few studies explore stigmatizing trends toward EDs, especially towards anorexia nervosa (AN) and bulimia nervosa (BN). Furthermore, these researches are lacking in Italian population. To program public health interventions, able to raise awareness and improving treatment requests by potential patients, we need to understand attitudes of young people towards these issues, and how the stigmatizing contents change according to different demographic characteristics. Aims: This study aims to estimate prevalence and level of stigmatizing trends and beliefs related to AN and BN in a big Italian university students sample. Socio-demographic trends related to stigmatizing tendencies, the associations with the experiential knowledge of the problem and the causal attribution beliefs are also investigated. Methods: 2,109 participants completed an online survey with a sociodemographic card, two questionnaires related to trends and stigmatizing beliefs towards AN and BN and questions about personal experience, level of contact with patients and causal attribution beliefs. The measure of trends and stigmatizing beliefs has been done with the multi-item questionnaire SAB-BN (Stigmatizing Attitudes and Beliefs about Bulimia Nervosa - SAB-BN; McLean, 2014) translated in Italian and adapted for AN. The process of translation of the instrument was carried out according to the WHO guidelines and the translated and adapted versions were administered to a pilot group of students with the aim of improving expressions, and discrepancies in the translation. The factors selected for causal attribution were selected from previously published studies. The invitation to participate in the survey was mailed to all students enrolled in the degree programs of the university. Results: Results for AN and BN are overlapping, signalling that participants tend to assimilate the two conditions. Prevalence and level of stigmatizing trends in students are low, except in the components of Personal Responsibility and Guilt (63%) and Social Distance (about 13%). Examination of demographic differences in stigmatizing attitudes in the student sample indicated uniform attitudes but males, aged 18-25 group, and students living in family held significantly higher stigmatizing attitudes. Stigma is lower in underweight subjects. 11.52% of the sample declared a previous EDs diagnosis and 3.84% a current EDs diagnosis: in both cases, more than 90% of the sample is female. Subjects with a previous diagnosis, but not those with a currentone, report less stigmatizing attitudes. 82.79% of the sample knows people with an EDs, but this knowledge doesn’t s improve stigmatizing attitudes. More than 50% of the sample attributes a main or a fundamental role for the development of AN and BN to environmental factors, with percentages over 75% for parenting and over 80% for media influence. In contrast, more than 60% of the sample believes that genetics are little or not involved in the development of these diseases. The importance attributed to environmental factors predicts a reduction in the stigma level, while the emphasis on the lack of self-discipline increases it. Conclusions: Results provide fundamental advices in order to program preventive and anti-stigma actions, to increase the awareness relating the disorder and to improve the demand for treatments.

The hallmark signs of anorexia nervosa (AN) are abnormal eating patterns and a strong control over body weight accompanied by physical hyperactivity. This pathology is characterized by an high chronicity rate and frequent relapse. There have been significant advances in understanding biological factors that contribute to the onset and progression of AN. Several research pointed out a deregulation in many central (neurotransmitters) and peripheral (fatty acids) molecules implicated in the hedonic and homeostatic aspects of feeding behavior in AN condition. Number of evidence has shed light on the role of the endocannabinoid system (ECs) in AN. Anorexic patients displayed increased anandamide levels and alteration in the mRNA of CB1 receptor. Moreover, our previous study demonstrated the efficacy of the modulation of ECs in ameliorating anorexic-like traits (e.g., body weight loss, hyperactivity, endocrine deregulations) in female rats subjected to activity-based anorexia (ABA) rodent model of AN. On this basis, the first goal of our study was to evaluate the transcriptional regulation of genes coding for different components of the ECs in female ABA rats exposed to food restriction and having free access to a running wheel, at early (3 days) and late (6 days) stages of the ABA induction period. Our data evidenced a down-regulation of cannabinoid type-1 receptor gene (Cnr1) in the Hypothalamus and Nucleus Accumbens (NAcc) at the late stage of ABA induction in ABA rats. Moreover, pyrosequencing showed an increase in DNA methylation levels at Cnr1 promoter in the NAcc of ABA rats at day 6 of the induction phase. Another neurotransmitter system that is altered both in human and rodents AN conditions is the dopaminergic system. Many studies showed an imbalance in dopamine (DA) levels and and DA type 2 receptor (D2) receptor in AN patients. Also, administration of olanzapine, D2/3 receptor antagonist, ameliorate ABA traits in rats. Considering this, the second aim of our study was to evaluate in ABA rats, possible alterations in the levels of DA, its metabolites (e.g., 3,4-Dihydroxyphenylacetic acid and omovanillic acid ) and D2 in brain areas involved in reward and homeostatic aspects of feeding behavior. We observed, in ABA rats, increased DA levels in Prefrontal Cortex and NAcc and this enhancement persisted, only in the NAcc, after a period of recovery from the ABA condition, in which animals were fed ad libitum. D2 receptor levels were found raised in the Caudato Putamen and in the Shell of NAcc at the end of the induction phase, and this condition was reverted after the restoration period. Several lines of evidence demonstrate that AN patients display a deficit in plasma fatty acids (FA) composition due to the caloric restriction. FA are important for cellular membrane fluidity and their deficiency can lead to worsening AN comorbidities. Also, a recent study in our laboratory highlighted impairments in the brain content of FA derivates (e.g., prostaglandins, tromboxanes, hydroxyeicosatetraenoic acids) in ABA rats. In light of this, the third goal of our study was to evaluate plasma levels of their precursors in a modified ABA protocol that reproduces in animals a chronic condition similar to human. Results showed an imbalance in some of the most important polinsaturated fatty acids like arachidonic, α-linoleic and linoleic acids in the plasma of ABA rats. To conclude, our work highlights profound impairments of ECs and dopaminergic systems, as well as of the analyzed lipid mediators in female rats undergoing acute and chronic protocols of the ABA paradigm. Our results help to understand that these systems could represent pharmacological targets for a therapeutic action in the prevention and treatment of AN.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ”avvikande” beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt. I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt – som samtidigt präglat av närhet och avstånd. Det är denna öppning som föreliggande uppsats utgår ifrån och med hjälp av ett retoriskt perspektiv försöker precisera och fördjupa. I en analytisk diskussion undersöks hur kvinnokroppen diskursivt konstrueras för att begripliggöras i samtidigt personliga och offentliga rum, samt hur konsekvenserna av detta manifesteras i två fenomen på nätet som rör kvinnor och kvinnors kroppar. Med hjälp av Judith Butlers teorier om begriplighet, subjektskapande och kroppens roll däri, samt Michel Foucaults teorier om den makt som subjektet både utövar och underställer sig samtidigt, närmar jag mig en förklaringsmodell som närmast kan liknas vid ett gummiband – där den kamp mellan närhet och avstånd som tidigare forskare refererat till specificeras till en kamp mellan intern begriplighet och kontroll.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det kommer sig att vissa personer med ätstörningar väljer att starta en ätstörningsblogg samt hur de upplever sitt bloggande. Respondenterna bestod av fem kvinnor i åldrarna 23-35 år som bloggar om sina ätstörningar. En kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes över telefon. Resultaten analyserades och tolkades med hjälp av känslan av sammanhang (KASAM) och copingteori. Resultaten visade att anledningarna till att starta en blogg var många, bl.a. kände respondenterna ett behov av en plats att ventilera sina tankar på, och att de genom att blogga om sina erfarenheter såg en möjlighet att hjälpa andra. Bloggen sågs också som ett sätt att kommunicera med sina anhöriga utan att behöva sitta ansikte mot ansikte. Bloggen upplevs medföra ökad social acceptans och den ses som ett positivt stöd i sjukdomen. Resultaten pekar på att bloggande kan ses som ett copingverktyg och att bloggen kan fungera som ett redskap för att begripa, hantera och se mening i ätstörningarna enligt komponenterna i KASAM.
The aim of the following study was to examine why some individuals who have been affected by eating disorders choose to write blogs and how they feel about this experience. The group of respondents consisted of five women aged 23-35, who currently write blogs about their eating disorders. A qualitative method was utilized by means of semi-structured interviews conducted over the telephone and then analyzed using sense of coherence and coping theory. The results showed that the main reasons to start a blog were seeing it as an outlet to vent emotions, a way to help others suffering from eating disorders and a means to communicate about problems without having to do so face to face. Furthermore the blog was viewed as a positive resource to deal with eating disorders and as a way of gaining social support. Blogging can thus be viewed as a coping tool and as a way to increase comprehensibility, manageability and meaningfulness according to the sense of coherence.

Ätstörningar är en sjukdomsgrupp som blir allt vanligare i samhället. En av orsakerna till att sjukdomen ökar är det orealistiska idealet som presenters i media. Mediatrycket blir även mer påtagligt och lättåtkomligt. Idealet medför en ökad missnöjdhet med den egna kroppen och med utseendet som bidrar till ett driv för förändring. Syftet med denna studie är att undersöka om män påverkats av media i samma utsträckning som kvinnor i insjuknandet av en ätstörning. Samt om könet spelar en central roll för vem som drabbas. Av de som drabbas av en ätstörning och söker vård utgörs enbart 10% av män. Kan idealet ha en påverkan till att färre män drabbas? Eller medför de olika föreställningarna kring könen och sjukdomen att män inte inser att se är sjuka, vågar de inte söka hjälp eftersom det anses vara en kvinnosjukdom? Resultatet tyder på att sjukdomen är komplex till sin natur, där inte enbart en mediafaktorn bidrar till att en person drabbas.
Eating disorders are a disease group that is becoming more common in society. One of the reasons that the disease is increasing is the unrealistic ideal that is presented in media. The media-pressure is substantial and accessible. The beauty ideal involve a dissatisfaction of a persons own body and his or hers appearance that will contribute to the drive of change. The purpose of this study is to investigate if men, as well as women, are influenced by the media-factor in the sicken of an eating disorder. Also if the sex matters and plays a certain role for those who suffer. Only 10 percent of those who are suffering from an eating disorder and that seeks help are men. Can the ideal have an direct affect that less men suffer from this disease? Or can the different expectations of the sexes and of the disease implicate that men don´t realize that they are sick, or that they feel shameful to seek help because eating disorders are known to be a women’s disease? The results implicate that eating disorders is a complex disease and that the media-factor alone does not contribute to sicken or the cause of sickness.

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling. Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter. Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center. Undersökningen bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med två av personalen på Capio Anorexi Center, samt med en dietist och en anonym person som har lidit av ätstörningar och gått i behandling. Tre av intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och en intervju genomfördes via mejl. Varje intervju varade i cirka 45 minuter. Intervjuerna sammanställdes genom att först skriva av de inspelade intervjuerna och sedan kategorisades svaren för varje intervju till relevanta områden. Därefter analyserades och jämfördes detta med litteratur som böcker, rapporter, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor som var relaterade till matglädje och ätstörningar. Resultat: Elva metoder har undersökts och presenterats i denna uppsats som kan vara användbara till att finna matglädje både i och utanför behandling för de som behöver stöd: att våga, pedagogiska måltider, att äta regelbundet, varierat och planera måltider, att tillaga och servera aptitliga och lockande måltider, mindfulness och mindfulness eating, måltidsmiljö och måltidens sociala betydelse, nutritionsbehandling, saperemetoden, att äta lugnt och avslappnat, måltidsundervisning via en video- och ljuduppspelning vid måltider samt att stänga ute myter, bantning och skönhetsideal. Slutsats: Elva möjliga metoder som kan vara användbara till att finna matglädje har funnits. Detta genom förstudier med litteratur, en undersökning på Capio Anorexi Center och intervjuer, samt genom en analys och jämförelser mellan intervjuerna och litteratur som relaterade till ätstörningar och matglädje. Dessa metoder kan vara möjliga att använda för att kunna återfå ett friskare tankesätt kring mat och måltider samt för att kunna finna glädje för mat. Att finna matglädjen vid ätstörningar är ett steg mot ett friskare liv, dock för att kunna bli helt frisk från en ätstörning krävs det att dessa metoder kombineras med andra olika terapiformer, då det är viktigt att även arbeta med bland annat självkänsla och självförtroende, samt eventuellt andra svåra problem och symtom.
Background: Eating disorders are a growing public health concern which requires more attention and research to increase the understanding and prevention of eating disorders. This paper focuses on eating disorders and its relation to the joy of food. It is very important to find joy for food when suffering from an eating disorder to achieve a healthier life and healthier thinking around food and the body. This paper has examined possible methods that can be used for treating people with eating disorders to enjoy food. The study was conducted at Capio Anorexia Center in Malmö, a daycare clinic for eating disorders, and the study was focused on how the staff works to help patients find joy for food during treatment, and how they work to express food in a positive way to their patients. Methods: Literature studies were carried out before and after the study at Capio Anorexia Center. Qualitative half structured interviews were also carried out with two of the staff at Capio Anorexia Center, and with a dietitian and an anonymous person who has suffered from an eating disorder and received treatment. Three of the interviews were conducted with sound recording and the other one was conducted via email. Each interview lasted about 45 minutes. The interviews were compiled by first writing of the recorded interviews and then the answers for each interview were categorized to relevant fields. An analysis and comparison of these interviews to various literatures like books, reports, scientific papers and internet sources related to enjoying food and eating disorders were also carried out. Results: Eleven methods were found that may be useful to find joy for food both in treatment and outside of treatment for those who need support: daring, educational meals, eating regularly, varied and plan meals, cook and serve appealing meals, mindfulness and mindfulness eating, eating environment and social importance when eating, nutritional therapy, the “sapere-method”, eating slow and relaxed, the use of vodcast during meals and to keep out myths, dieting and beauty ideals. Conclusions: Eleven possible methods that may be useful to find joy for food have been found. This by preliminary studies with literature, a study at Capio Anorexia Center and interviews, and also by analyzing and comparing the interviews with literature related to eating disorders and enjoying food. The eleven methods described may be useful when regaining joy for food and a healthier thinking when it comes to food and meal situations. An important step in recovering from an eating disorder is to find pleasure when eating; therefore these methods can be possible tools to help people with eating disorders to find the joy for food. However, to reach a healthy life free from an eating disorder these methods described in this paper has to be combined with a variety of other therapies, because it is also important to work with self-esteem, self-confidence, and other symptoms and problems of the eating disorder.

Undersökningen som är en korrelationsstudie från ett sociokulturellt perspektiv vände sig till kvinnor i en normalpopulation. Deltagarna var mellan 19 och 59 år. Ett syfte var att undersöka samband mellan kroppsmissnöje, skam och känslor, attityder och beteenden kopplade till ätande. Kroppsmissnöje konceptualiserades och mättes som missnöje med kroppsform. Skam konceptualiserades och mättes som body shame (skam över den egna kroppen). Enligt feministiska objektifieringsteorier lärs flickor tidigt att se sin egen kropp från en utomstående observatörs perspektiv. En del av de flickor och unga kvinnor som i kulturen erfar sexuell objektifiering internaliserar normer som objektifierar deras kroppar. Detta förutsätts kunna leda till skamkänslor och ätproblem. Eftersom kroppsnormerna är orealistiska är de omöjliga att mot-svara och misslyckandet med detta genererar ytterligare skamkänslor. Menopausen kan för många individer innebära mindre exponering för sexuell objektifiering varför skamkänslor kan antas minska. Ett ytterligare syfte var därför att undersöka ålders samband med skam. Resultatet indikerar att såväl kroppsmissnöje som skam är riskfaktorer för utvecklandet av attityder och beteenden kopplade till ätproblem. Kroppsmissnöje korrelerade starkt positivt med skam och det förelåg ett svagt negativt samband mellan ålder och skam.

La ricerca, nel campo delle Attività Fisiche Adattate (APA) in Anoressia Nervosa (AN), ha studiato gli effetti della terapia cognitivo-comportamentale (CBT) su: (i) Composizione Corporea, (ii) dispendio energetico e (iii )capacità fisiche (PC) in pazienti ricoverate. La ricerca ha coinvolto soggetti con Anoressia Nervosa, ricoverate presso la clinica Villa Garda – Unità riabilitativa dei Disturbi dell’alimentazione e dell’obesità, Verona - tra il 2010 e il 2012. Le pazienti sono stati incluse nella ricercaseguendo i seguenti criteri: (i) età, 12-65 anni, (ii) diagnosi di disturbo alimentare secondo intervista (EDE) 12.0D), (iii) fallimento del trattamento ambulatoriale intensivo. I soggetti con abuso di sostanze e con disturbi psicotici acuti non sono stati considerati per l'ammissione in ospedale. Lo studio di ricerca è stato diviso in tre sezioni. La prima sezione contiene le definizioni e il background scientifico dei disturbi alimentari e l'anoressia nervosa in particolare, insieme con le sue psicopatologie correlate, e il trattamento. La seconda sezione descrive la fisiologia del disturbo alimentare, anoressia nervosa, in particolare, e fornisce, a conclusione della sezione, i tre studi pubblicati che trattano il metabolismo basale e la composizione corporea nel gruppo sperimentale di pazienti a Villa Garda. La terza sezione è dedicata all'attività fisica legata ai disturbi alimentari, in particolare anoressia nervosa. In conclusione di questa sezione, gli studi 4 e 5 propongono una misura innovativa delle capacità fisiche salute correlate, ed un approccio alla nuova metodologia per la misurazione oggettiva della quantità e qualità dell'attività fisica, in un contesto clinico. Conclusioni: la spesa energetica del metabolismo basale (REE) può essere misurata con discreta precisione, dopo un solo giorno di ri-alimentazione, utilizzando il Fitmate, e dall’ equazione di Müller et al. Il SenseWear Pro2 Armband (SWA) non sembra essere una valida alternativa ai metodi Fitmate e all’equazione di Müller, per la valutazione del REE in pazienti con AN. Lo spessore delle pliche cutanee (ST) metodo sottovaluta la misura della massa grassa (BF%) se confrontato con DXA. L’ Eurofit Physical Fitness Test Battery (EPFTB) è una batteria di test da campo fattibile per valutare l'idoneità fisica in pazienti AN, il recupero del peso migliora la forma fisica in pazienti con AN, dopo il recupero del peso, i pazienti, tuttavia, mostrano idoneità fisica inferiore, rispetto al gruppo di controllo. L'attività fisica leggera (LPA) misurata sembra essere un buon predittore di out-come del trattamento; pazienti AN trascorrono periodi significativamente più lunghi di attività classificati come sedentaria e leggera, rispetto alle attività classificate come moderate o vigorose; IPAQ sottovaluta significativamente l’attività fisica rispetto all’ actiheart (AH).
The research, in the field of Adapted Physical Activity (APA) in Anorexia Nervosa (AN), have investigated the effects of cognitive, behavioral and nutritional therapy (CBT) on: (i) Body Composition, (ii) Energy Expenditure and (iii) Physical Capacities (PC) in AN in-patients. The research involved subjects with Anorexia Nervosa, admitted in Villa Garda Hospital – Department of Eating Disorder and Obesity – Garda, Verona, between 2010 and 2012. Patients were included if they met the following criteria: (i) age, 12-65 years; (ii) diagnosis of AN assessed by Eating Disorders Examination interview (EDE) 12.0D); (iii) failure of less intensive outpatient treatment or an eating disorder of such clinical severity as to be unmanageable in an outpatient setting. Subjects with active substance abuse and acute psychotic disorders were not considered for hospital admission. The research study was divided into three sections. The first section contains definitions and scientific background of eating disorders and anorexia nervosa in particular, together with its related psychopathologies, and treatment. The second section describes the physiology of Eating Disorder, Anorexia Nervosa in particular, and providing, at the conclusion of the section, the three published studies dealing with basal metabolism and body composition in the experimental group of patients at Villa Garda Hospital. The third section is devoted to physical activity related to Eating Disorders, especially Anorexia Nervosa. In the conclusion of this section, study 4 and 5 propose an innovative measurement of health related physical capacities and approach to new methodology for objective measurement of the quantity and quality of physical activity, in clinical context. Conclusions: REE expenditure in underweight AN patients may be estimate with discrete accuracy, after just one day of refeeding, by the FitMate method, and by the Müller et al. equation. The SenseWear Pro2 Armband (SWA) does not appear to be an alternative to the FitMate and Müller equation methods for the assessment of REE in patients with AN. The skinfold thicknesses (ST) method underestimated %BF when compared with DXA. The Eurofit Physical Fitness Test Battery (EPFTB) is a feasible field battery of tests for assessing physical fitness in AN patients; the weight restoration improves physical fitness in patients with AN; after weight restoration, AN patients, however, show lower physical fitness than age-matched non-trained controls. Measured light physical activity (LPA) seems to be a good predictor of the out-come of the treatment; AN patients spent significantly longer periods in activity classified as sedentary and light, compared to activities classified as moderate or vigorous; IPAQ significantly underestimated PA with respect to actiheart (AH).